Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Hypertoni

Hypertoni

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Hypertoni, eller högt blodtryck, är en kronisk sjukdom som orsakar mellan 7-9 miljoner dödsfall årligen (1, 2). Det är en stor riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som orsakar två tredjedelar av all stroke och hälften av all hjärtsjukdom årligen (1-4). Hypertoni definieras som systoliskt tryck (blodtryck vid hjärtats sammandragning) över ≥ 140 mm Hg och/eller diastoliskt blodtryck (blodtryck vid hjärtats avslappnande fas) ≥ 90 mm Hg. Hypertoni ger inga tydliga symtom, men huvudvärk kan förekomma (2).

    Sekundär hypertoni orsakas av annan sjukdom eller läkemedel, men runt 95% av all hypertoni klassas som essentiell, där ingen specifik orsak kan identifieras (2, 3). Till riskfaktorer för att utveckla essentiell hypertoni räknas genetik, men främst påverkar levnadsvanor såsom graden av fysisk aktivitet, stillasittande och kost (1, 2). Risken för att utveckla hypertoni ökar med ökad ålder (2).

    Man uppskattar att hypertoni kommer att öka markant de närmaste 30 åren, vilket gör att fokus på levnadsvanor och fysisk aktivitet blir allt viktigare för att minska lidande och samhällskostnader (3). Utöver medicinsk behandling, råd och stresshantering, är vikten av fysisk aktivitet både som prevention och behandling för hypertoni vida erkänd (1, 2, 5,). Blodtryckssänkningar upp till 20 h har visats redan efter ett pass hälsofrämjande fysisk aktivitet (1, 5). Enligt rekommendationerna i Fysisk Aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, FYSS, finns endast begränsat vetenskapligt underlag för att ett tillägg av styrketräning till konditionsträning skulle sänka blodtrycket (2). Man har dock sett att måttlig fysisk aerob aktivitet både minskar systoliskt och diastoliskt blodtryck (5) och på senare tid även att både konditionsträning, styrketräning eller en kombination av dessa har visat effekt för att sänka blodtrycket (1, 4, 5). Även en liten sänkning av blodtrycket till följd av konditions- och styrketräning har visat sig vara kliniskt relevant gällande att minska risken för hjärtkärlsjukdom, stroke och dödlighet (3). Det är därför intressant att titta på huruvida en kombination av konditionsträning och styrketräning har bättre effekt än träningsformerna var för sig.

     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Hypertoni

    Blodtryck innebär hjärtminutvolymen x perifert kärlmotstånd, där hjärtminutvolymen är hjärtfrekvensen x slagvolymen (2). Om någon av dessa parametrar ökar, ökar alltså blodtrycket. Vanligtvis ses först en ökning av hjärtminutvolymen, därefter påverkan på kärlväggen och så småningom, vid fortsatt högt blodtryck, även förändringar i blodkärl, hjärta, njurar och CNS (2, 6). Hjärtminutvolymen kan påverkas av intaget av natrium, njurfunktionen och mineralkortikoider (6). Det finns en relation mellan hypertoni och biomarkörer för negativ stress, och hypertoni har ett negativt samband med förekomsten av antioxidanter (3). Obalans mellan ROS (reaktiva syreradikaler) och minskad kapacitet av antioxidanter bidrar till oxidativ stress, vilket påverkar blodtrycket negativt (3). Man har även på senare tid sett att en inflammatorisk process ofta bidrar till högt blodtryck, där det ökar effekten av en dysfunktionell blodtrycksreglering (6).

    Blodtrycket påverkas också av en kontraktion av muskler vid sympatisk aktivitet, vilket gör att kärlen blir trängre (6). Detta ger en ökad perifer resistens och i njurartären leder detta till natriumretention eftersom njurartären är rikligt innerverad (6). Till följd av detta frisätter då njurarna Renin som dels frisätter en vasokonstriktor som ökar den perifera resistensen, och dels ger ökad blodvolym och därmed ökad hjärtminutvolym (6). Båda dessa reaktioner ger alltså ökning av blodtrycket och om de inte bryts bildas en ond cirkel där blodtrycket fortsätter att öka (6). Så småningom ses förändringar i kärlen, vilket innebär mer permanenta förändringar på blodtrycksregleringen (2). Det är därför viktigt att förebygga lånvarigt sympatikuspåslag.

     

    Träning vid hypertoni

    Det finns många fördelar med fysisk aktivitet och blodtryckssänkning är en av dessa (5). Detta gör att fysisk aktivitet kan användas både som prevention och behandling av hypertoni. Vid fysisk aktivitet tycks blodtrycket sänkas av flera olika mekanismer: sänkt sympatikusaktivitet där man sett att även noradrenalinnivåerna sänkts, minskat kärlmotstånd till följd av en ökning av vasodilaterande substanser, lägre insulinresistans, förändring i njurfunktionen och en generell förändring av riskfaktorer såsom övervikt (2). Dessutom ökar den kardiovaskulära kapaciteten vid fysisk aktivitet genom bl.a. påverkan på arteriell stelhet, förbättring av endotela funktioner och minskning av låggradig inflammation i den vaskulära väggen (5). Detta gör att blodtrycksrelgeringen förbättras (3). Dessutom har man sett att fysisk aktivitet reglerar förekomsten av proinflammatoriska cytokiner, vilket påverkar produktionen av ROS (3). Detta har setts i hela kroppen efter fysisk aktivitet, inte bara i de muskler som tränats. Dock bör det påpekas att det är viktigt med rätt träningsdos då vissa studier även visar att träning kan öka oxidativ stress och bli patogen, framför allt hos äldre och elitidrottare (3).

    Generellt sett förbättrar konditionsträning en individs kardiorespiratoriska kapacitet och påverkar även kardiometaboliska variabler. Konditionsträning har också visat sig minska förekomsten av ROS (3). Under aerobt fysiskt arbete stiger det systoliska blodtrycket och detta ses mer tydligt hos individer med hypertoni, medan ingen eller minimal förändring sker med det diastoliska trycket  (2). Efter träningen sjunker blodtrycket, s.k. Post-exercise hypotension (2). Sammantaget anser man att konditionsträning har en positiv effekt för att sänka blodtrycket både genom kärlfunktionen och genom ökad tillgång av NO i den vaskulära väggen, vilket har en blodtryckssänkande effekt (3). 

    Styrketräning är inte lika studerat gällande hypertoni, men styrketräning och en kombination av styrke- och konditionsträning har visat sig sänka blodtrycket. Det är dock oklart om isometrisk träning sänker blodtrycket på samma sätt (5). Det man har sett är att styrketräning förändrar kroppssammansättningen, vilket har positiva effekter för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom (4). Man har sett att isometrisk styrketräning kan förbättra den endotelberoende vasodilationen, att förekomsten av oxidativ stress minskar då antioxidanter ökar, och att förekomsten av syreradikaler minskar (3). Det systoliska blodtrycket har setts minska mest då en styrketräningssession innehöll minst 8 styrkeövningar, medan diastoliskt blodtryck minskade främst när minst tre sessioner av dynamisk styrketräning utfördes per vecka (5). 

     
    Frågeställning

    P: Medelålders/äldre kvinnor och män med hypertoni eller prehypertoni.

    I: Kombination av styrketräning och konditionsträning, minst 3 gånger/vecka i minst 8 veckor.

    C: Endast aerobisk träning eller styrketräning samt kontrollgrupp.

    O: Förändring av blodtryck.

     

    För vuxna med hypertoni eller prehypertoni, är en kombination av styrketräning och konditionsträning i minst 8 veckor bättre än endast aerobisk eller styrketräning och kontrollgrupp med avseende på sänkning av blodtrycket direkt efter träningsperioden?

     
    Litteratursökning

    Inklusionskriterier: Studier gjorda på vuxna med hypertoni, arteriellt blodtryck som utfallsmått, minst 8 veckors intervention, kontrollerad träningsintervention med aerobisk och/eller styrketräning samt kombinerad träning.

    Sökning gjordes i PubMed 12 februari 2019 med MeSH-termerna Hypertension AND Exercise med filter “randomiserade kontrollerade studier”, vilket gav 381 resultat. Ordet “combin*” lades till sökningen med AND för att inkludera olika kombinerade träningsformer, vilket gav 72 resultat. Därefter filtrerades resultaten: studier gjorda de senaste 10 åren och vuxna. Detta gav 36 resultat. Av dessa exkulderades 31 som inte uppfyllde inklusionskriterierna och 3 pilotstudier/studieprotokoll. 2 abstracts var intressanta, varav 1 inte fanns tillgängligt kostnadsfritt. Detta gav en studie av Sousa et al från 2013 (7).

    Därefter gjordes en sökning i PEDro den 22 mars 2019 med fritextsökningen “Hypertension AND exercise AND combin* användes. Filtrering gjordes på clinical trial och från 2010. Detta gav 26 resultat, varav 23 inte uppfyllde inklusionskriterierna, 1 var en långtidsuppföljningsstudie och 1 hade hittats i PubMed. 1 abstract var intressant och gav en studie av Schröder et al från 2019 (4).

     

    Resultat

    De två studierna (4, 7) som hittats skiljer sig på flera punkter. Studien av Sousa et al (7) är endast gjord på män och populationen är äldre än i den andra studien, men de är också utan kända riskfaktorer för kardiovaskulära sjukdomar sedan tidigare, så kallade "friska" individer (4). Studien av Schröder et al (4) inkluderade individer med prehypertoni eller hypertoni, övervikt/fetma och en stillasittande livsstil. Interventionsperioden är betydligt längre i den ena studien (7), men båda studierna har en träningsintervention på 3 tillfällen/vecka. Deltagare med ett blodtryck på 120-149/80-99 mmHg inkluderades i den ena studien (4), vilket gör att deltagare som har relativt normala värden också kan ha deltagit. Detta bör tas i beaktande då den andra studien (7) trots inkluderande av "friska" individer har högre ursprungsvärden för blodtryck. Frågeställningen var dock för vuxna med pre- eller hypertoni, vilket gör att båda studier anses relevanta. Då syftet med denna studie är att undersöka kombination av konditions- och styrketräning jämfört med kontroll och endast en träningsform hos denna patientgrupp anses båda studierna vara intressanta i relation till frågeställningen. 

    I studien av Schröder et al (4) deltog 69 vuxna i åldern 58±7 år, varav 61% var kvinnor. De tränade i 8 veckor, 60 minuter 3 gånger/vecka antingen endast aerobisk träning, endast styrketräning eller en kombination av båda varje session. Det fanns även en kontrollgrupp. Studien (4) redovisar en statistiskt signifikant sänkning av diastoliskt blodtryck för den kombinerade träningsgruppen jämfört med kontrollgruppen och enbart aerobisk eller excentrisk träning. Ingen av grupperna visar sänkning av systoliskt blodtryck. Möjliga förklaringar till det anser författarna är att interventionen endast var 8 veckor samt att flera deltagare hade normala nivåer för blodtryck redan vid baslinjen (baslinjevärde för blodtryck för alla deltagare var 131(13)/81(9) perifert och 120(11)/82(9) centralt). I den aerobiska och kombinerade träningsgruppen sågs en statistiskt signifikant sänkning av vilopulsen efter interventionen. Det sågs även en trend mot statistiskt signifikant sänkning av score för kardiovaskulära riskfaktorer i alla träningsgrupper.

    I Sousa et als studie (7) deltog 59 män i åldern 69,1±5 år. De tränade under 32 veckor, 60 minuter 3 gånger/vecka, antingen endast aerobisk träning eller en kombination där en session/vecka var styrketräning. Det fanns även en kontrollgrupp. Studien (7) redovisar statistisk signifikant sänkning av systoliskt och diastoliskt blodtryck för båda träningsgrupperna efter 32 veckor jämfört med baslinjen. Den kombinerade träningsgruppen gick från ett blodtryck på 148,5±15,1 / 82,8±9,6 till 124,5±16,5 / 71,3±8,0 mmHg på 32 veckor. Man såg även statistiskt signifikant sänkning av procentuell kroppsfettmassa hos kombinationsgruppen. Dessutom hade kombinationsgruppen förbättrat sin funktionella status enligt 30 sek Chair Stand Test och 6 minuters gångtest, vilket författarna ansåg visade att kombinationsträningen gav bättre funktionell förmåga. Detta var dock inte statistiskt signifikant.

    Generellt är studierna väl genomförda med kontrollgrupp och liknande interventioner. Mätningarna har varit validerade och utförts på liknande sätt genom interventionsperioden. Följsamheten i studierna har varit 92-96 % (4) respektive 85 % (7), vilket får anses accetabelt, och den har varit liknande för samtliga grupper. En styrka som Schröder et als studie (4) har är att de även undersökte diet genom matdagbok, samt använde pedometer för att minska risken att andra faktorer påverkat resultatet. Detta har inte gjorts i Sousa et als studie (7) och kan därför ses som en svaghet där. Baslinjevärden finns inte redovisade i en tabell i Sousa et als studie (7) och det finns inte heller specificerat vad kontrollgruppen gjorde. I båda studierna (4, 7) har kontrollgrupperna inte träffat terapeuter regelbundet, vilket bör tas i beaktande då även ett möte med terapeut kan påverka placeboeffekten. Studieprotokoll finns för båda studierna, men Schröder et al (4) publicerade detta först efter studien eftersom man såg studien som ett pilotprojekt. Det finns inte heller någon powerberäkning i någon av studierna. Signifikansgränsen i båda studierna har satts till p>0,05.

     
    Diskussion
    Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka huruvida en kombination av styrketräning och konditionsträning var bättre än endast konditions- eller styrketräning för att sänka blodtrycket hos vuxna med pre- eller hypertoni. De studier som har undersökts pekar på en ökad effekt på blodtryckssänkning hos de som utför kombinerad träning. Förändringen var tydligast i studien (7) med längst interventionsperiod. Den population som inkluderats i studierna är relevant för frågeställningen. De interventioner som används i studierna är sådana som generellt kan användas inom sjukvården i Sverige och resultatet anses relevant för syftet med detta arbete. 
     
    Resultatdiskussion
    I båda studierna sågs en statistiskt signifikant sänkning av diastoliskt blodtryck hos den kombinerade träningsgruppen, men endast studien av Sousa et al (7) visade även en sänkning av det systoliska. Ett argument som framförs gällande den första studien (4) är att interventionsperioden är relativt kort och att flera deltagare hade blodtryck inom normala nivåer. Detta har troligtvis påverkat resultatet då man i studier inte ser samma resultat hos individer som inte är hypertensiva (5).
     
    En intressant aspekt av resultatet är att Sousa et als studie (7) inkluderade individer som inte hade känd hypertoni. Denna studie undersökte inte bara hypertoni utan kardiovaskulär sjukdom överlag. Detta kan ha påverkat resultatet på flera sätt. Då individerna såg sig själva som friska kan detta ha påverkat deras motivation att delta i en träningsstudie. Det gör dock studien intressant eftersom det visar vikten av att screena samtliga individer för kardiovaskulära sjukdomar och att även individer som inte har känd kardiovaskulär sjukdom kan dra nytta av träning och därigenom förbättra sin hälsa. Resultatet kan också ha påverkats genom att inte inkludera individer med kända riskfaktorer, då dessa kan ha haft en annan attityd till träning och andra ursprungsvärden. 
     
    Metoddiskussion
    Träning som behandling för hypertoni är ingen ny förekomst (5). Litteratursökningarna som gjorts i denna studie visar dock att antalet studier som jämför kombinderad träning med endast en typ av träning är begränsat. Då två relevanta studier hittats genom vald sökmetod gjordes inte ytterligare sökningar, men troligtvis kan fler intressanta artiklar hittas genom att undersöka andra sökord. Att inkludera "combin*" i sökningen gjorde att resultatet blev mer överskådligt, men det gjorde också att relevanta artiklar som saknade dessa ord kan ha exkluderats. När detta ord utelämnades blev resultatet dock väldigt stort och därför ansågs det vara ett lämpligt sätt att begränsa sökningen. 
     
    Relevans och vidare forskning
    Hypertoni är ett stort problem i samhället och då det är en stor riskfaktor för sjuklighet bör det vara en stor prioritet inom hälso- och sjukården. När patienter med hypertoni besöker vården bör det tas i beaktande för fortsatt behandling. Vid förekomst av hypertoni ses en störning i homeostas och ökning av inflammatoriska komponenter (3). Om det finns en pågående låggradig inflammation i kroppen kan detta påverka smärta och läkning av andra skador i kroppen (9). Denna studie är relevant utifrån perspektivet att behandling av en patient är en balans av resurser, motivation och tillgänglighet, tillsammans med evidensbaserade metoder. För att få den största effekten av behandling för patienter med hypertoni eller prehypertoni, då denna patientgrupp är så pass stor, är det viktigt att veta vilken typ av träning som ger bäst effekt på sänkning av blodtrycket.
     
    Då detta arbete endast inkluderar två artiklar bör resultatet ses i relation till övrig litteratur. Enligt en nyligen publicerad review bör träning för att påverka blodtrycket ske dagligen (8). Träningen bör bestå av främst aerobisk träning, men även styrketräning. Den generella rekommendationen för patienter med risk för hjärt-kärlsjukdom är att utföra träning regelbundet (8). En stor utmaning är hur detta ska uppnås och hur människor som befinner sig i riskzonen för att utveckla dessa sjukdomar kan fångas upp. Det anses att båda typerna av träning sänker blodtrycket, men det finns ännu inte övertygande evidens för att en kombination av träningsformerna är mer effektiv (8). Vidare forskning bör fokusera på att utforska styrketräning i kombination med aerobisk träning och hur det påverkar blodtrycket. Det vore också intressant att undersöka hur dessa patienter kan fångas upp och motiveras till träning samt hur träning med fokus på en sänkning av blodtrycket påverkar den generella hälsan och förekomst av smärta och sjukdom i rörelseapparaten.
     
    Konklusion
    Detta fördjupningsarbete visar en trend till att en kombination av styrketräning och konditionsträning har bättre effekt på sänkning av blodtrycket hos patienter med pre- och hypertoni än endast konditions- eller styrketräning. Forskningen är fortfarande begränsad gällande detta, men ur samhällsekonomisk synpunkt och med avseende på individens hälsa bör detta tas i beaktande i behandling av patienter med pre- och hypertoni. 
     

    Referenser

    1. Faskunger J. Fysisk aktiivtet och folkhälsa. 1:2. Lund: Studentlitteratur AB; 2013.

    2. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Fysisk aktivitet vid hypertoni [Internet]. Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet; 2015. [citerad 12 februari 2019]. Hämtad från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Hypertoni-1.pdf

    3. Korsager Larsen M, Matchkov VV. Hypertension and physical exercise: The role of oxidative stress. Medicina. 2016;52(1): 19-27. https://doi.org/10.1016/j.medici.2016.01.005

    4. Schroeder EC, Franke WD, Sharp RL, Lee D-c . Comparative effectiveness of aerobic, resistance, and combined training on cardiovascular disease risk factors: A randomized controlled trial. PLoS ONE 14(1): e0210292. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0210292

    5. Lopes S, Mesquita-Bastos J, Alves AJ, Ribeiro F. Exercise as as tool for hypertension and resistant hypertension management: current insights. Integr Blood Press Control. 2018;11:65-71. doi: 10.2147/IBPC.S136028

    6. Hamrahian SM, redaktör. Batuman V. Pathophysiology of Hypertension [Internet]. New York: Medscape; 2017 [uppdaterad 2017-05-18; citerad 2019-05-02]. Hämtad från: https://emedicine.medscape.com/article/1937383-overview#a1

    7. Sousa N, Mendes R, Abrantes C, Sampaio J, Oliveira J. Long-term effects of aerobic training versus combined aerobic and resistance training in modifying cardiovascular disease risk factors in healthy elderly men. Geriatr Gerontol Int. 2013 Oct;13(4):928-35. doi: 10.1111/ggi.12033. Epub 2013 Feb 26.

    8. Hansen D, Niebauer J, Cornelissen V, Barna O, Neunhäuserer D, Stettler C, et al. Exercise Prescription in Patients with Different Combinations of Cardiovascular Disease Risk Factors: A Consensus Statement from the EXPERT Working Group. Sports Med. 2018 Aug;48(8):1781-97. doi: 10.1007/s40279-018-0930-4.

    9. Kongsgaard M, Langberg H. Tendinopathy: present challenges and perspectives for progression. Scand J Med Sci Sports. 2011 Feb;21(1):1-2. doi: 10.1111/j.1600-0838.2010.01275.x

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Vi har diskuterat min text i grupp. Vi diskuterade lite kring bortfall och huruvida mina studier har en accepterad nivå av bortfall. Vi reflekterade också kring att hypertoni är ett vanligt "bifynd" vid anamnes och att man kanske bör ta ännu mer hänsyn till den generella sjukdomsbilden vid ett patientmöte, även om patienten kommer för ett annat problem. Jag känner att jag har ett ganska bra hum om hur jag ska gå vidare med min text. Generellt fick jag positiv feedback på min text och att det finns flera intressanta saker att ta upp i diskussionen. Jag har inte ändrat något i min text utifrån vår diskussion. Däremot kommer jag fortsätta bearbeta den allteftersom, ffa fysiologiska effekter som behöver utvecklas lite mer.
    Posted 21:16, 2 Apr 2019
    Hej Lisa!

    Välstrukturerat och genomarbetet arbete, bra jobbat! Här är några kommentarer som kanske kan förbättra din text ytterligare:

    1. Under fysiologiska effekter några rader ner används ordet humorala mediatorer. Går det att förenkla på nått sätt? Känns som ett ovanligt och svårt medicinskt ord.. Skulle göra det mer lättläst!

    2. Kanske att Hypertonidelen under Fysiologiska effekter kunde kortas ner en aning? Blev väldigt djupgående, tänker främst på sista stycket om kärl och kärlmotstånd..

    3. I fysiologiska effekter saknar jag lite kring prevention. Kan träning/fysisk aktivitet förhindra förekomst av högt blodtryck och isåfall hur? Du skriver lite om det i introduktionen men skulle velat ha lite mer här.

    4. C:et i PICO, ”sedvanlig behandling eller antingen aerobisk träning eller styrketräning”. Behöver sedvanlig stå med och vad innebär det? För det verkar som att du enbart har med aerobisk träning eller styrketräning i din frågeställning. Mitt tips skulle vara att ta bort sedvanlig behandling.

    5. Gällande resultat och diskussion så har jag inget speciellt att anmärka på, du verkar ha fått med de delar som efterfrågats på ett bra och tydligt sätt!

    Hör av dig vid funderingar :)
    //Amanda
    Posted 15:27, 14 May 2019
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.