Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Diabetes typ 1 och träning- skrivet av Emmy Koskinen

Diabetes typ 1 och träning- skrivet av Emmy Koskinen

    Table of contents
    No headers

     

    Introduktion 

    Enligt det nationella diabetesregistret har cirka tre-fyra procent av den svenska befolkningen någon typ av diabetes, vanligaste formen är typ 2 diabetes (13). Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom där kroppen inte längre kan producera insulin vilket leder till höga plasmaglukosvärden (2). Skillnaden mot typ 2 diabetes är att vid typ 2 så kan kroppen producera insulin men producerar inte tillräckligt av olika anledningar (8). Plasmaglukos är socker som våra celler använder för att omvandla till energi. För att kontrollera mängden plasmaglukos mäter man blodsocker, detta värde är koncentrationen glukos i blodet och anges i millimol per liter (mmol/L)(9). Insjuknandet i typ 1 sker över ett par veckor och vanliga symptom är avmagring, trötthet, ökad törst och urinering (2).Vid diagnosticering används blodsockermätning vid fasta, är värdet lika med sju eller över ställs diagnosen diabetes typ 1 om blodsockervärdet är fortsatt högt vid ytterliggare en kontrollmätning. Förutom blodsockermätning som anger koncentrationen glukos i blodet vid ett givet tillfälle kan man även testa medelvärdet av blodsockernivåerna har varit under de senaste två-tre månaderna, detta blodvärde kallas för HbA1c (9). Enligt svenska föreningen för diabetologi är ett optimalt värde för HbA1c under 52 mmol/mol (handbnybörjbok). Det är viktigt att försöka kontrollera sitt blodsocker som diabetiker eftersom ett högt blodsocker medför risker att utveckla skador eller följdsjukdomar i bland annat nerver, njurar samt hjärt och kärlsjukdomar (9). Högt blodsocker kallas för hyperglykemi (10). Förutom högt blodsocker som medför risker att utveckla sena komplikationer kan typ 1 diabetiker även drabbas av lågt blodsocker. Lågt blodsocker kallas hypoglykemi och är värden under tre mmol/L. Hypoglykemi är en risk som behandlat kan leda till medvetslöshet (11). 

    Behandlingen vid diabetes typ 1 är insulin, tillförs kroppen via spruta eller pump och regleras/tillförs vid aktivitet och måltider. Prognosen för sjukdomen är god om blodsockret hålls reglerat (2). Insulin produceras och frisätts av bukspottskörteln hos friska indivier för att reglera blodsockernivåer. Insulin hjälper våra celler att omvandla och antingen förbränna eller lagra blodsockret som glykogen (12). Enligt en litteraturöversikt som gjordes 2011 fann man att det finns bevis för att fysiskt aktivitet medför positiva effekter och bör vara del av behandlingen av typ 1 diabetes. Bland annat såg man positiv effekt på glykemisk kontroll, blodtryck och blodfetter, förbättrat välmående samt minskad risk för diabetesrelaterade konsekvenser och dödlighet. När denna litteraturöversikt gjordes fann författtarna däremot ingen väldefinerad formel kring duration, intensitet samt typ av fysiskt aktivitet som är rekommendationen för typ 1 diabetiker (1). 

    Fysioterapeut är en skyddad titel och legitimation från Socialstyrelsen (4). Fysioterapeuter samt annan vårdpersonal skall enligt Socialstyrelsen och patientsäkerhetslagen arbeta evidensbaserat och enligt beprövad erfarenhet i behandlingen med patienter (5,6). Fysioterapeuter och personal inom hälso och sjukvården använder sig många gånger av FYSS som en handbok gällande nuvarande rekommendationer kring fysisk aktivitet (7). FYSS rekommenderar att personer med typ 1 diabetes bör träna aerob träning minst 150 minuter totalt uppdelat tre till sju gånger per vecka vid måttlig aktivitet samt minst 75 minuter uppdelat på tre till fem gånger per vecka vid hög intensitet. Rekommendationen för kombinerad måttlig och hög intensitet är minst 90 minuter per vecka (tre gånger 30 minuter) (2). FYSS rekommenderar även diabetiker typ 1:or att träna muskelstärkande träning enligt allmäna rekommendationer (2). De allmäna rekommendationerna för muskelstärkande träning av flera stora muskelgrupper minst två gånger per vecka (3). 

     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Fysisk aktivitet är en grundpelare i behandlingen av typ 1 diabetes men träning kan varken förebygga eller bota sjukdomen (2,13). Fysiskt aktivitet handlar om minska insulinresistensen i skeletmuskulaturen. Efter träning är kroppen inte i samma behov av insulin då fysisk aktivitet sänker blodsockret (14). Forskning har visat att personer med typ 1 diabetes är mer inaktiva jämfört med personer som ej har diabetes typ 1 (15,16). En trolig anledning till detta är att många diabetiker typ ettor undviker träning då fysisk aktivitet är en risk för hypoglykemi. Svårigheter i att finna rätt dos mat och insulin för att förebygga hypoglykemi och bibehålla ett bra blodsockervärde före, under och efter träning är något som personer med typ 1 diabetes får kämpa med (16). Inaktivitet vid diabetes typ 1 leder till högre långtidsblodsockervärde (HbA1c) (13). Det är inte bara mat och insulin som är ingredienserna i framgångsreceptet för att bibehålla optimalt blodsockervärde, man måste också ha träningens form, längd och intensitet i åtanke. Det finns en mängd övriga faktorer som påverkar blodsockervärdet i samband med träning (se figur 1) (16,18). Träningen påverkar blodsockret upp till fyra-sex timmar efteråt då musklerna återhämtar sig genom att fylla på sockerlagrena, därav extra svårighet att träna kvällstid för det är svårt att reglera sockret efter man har gått och lagt sig (13). 

    Mer än 60 procent av vuxna med typ 1 diabetes tränar inte enligt rekommendationer. Förutom rädslan för hypoglykemi finns även undanflykter så som brist på energi/tid, dåligt väder eller mycket på jobbet med som anledningar till detta. Även bristen på forskingsresultat som visar att träning påverkar långtidsblodsockret positivt är en anledning till att många personer med typ 1 diabetes inte tränar (17). Under fysisk aktivitet och träning ökar skelettmuskulaturens behov av energi i form av glukos. Glukos bryts ner från glykogen som fnns lagrat i våra muskelceller och i vår lever. Det är individuellt hur mycket som finns lagrat samt hur mycket som går åt beroende på aktivitetens typ samt intensitet och längd (2). Levern har i genomsnitt 100 gram glykogen lagrat, dock mindre efter träning samt på morgonen (13). Hos personer som inte har diabetes typ 1 minskar insulinutsöndringen samt frisätts hormoner (bland annat kortisol och adrenalin) som påskyndar frisättningen av glukos från levern för att balansera blodsockernivåerna i samband med fysisk aktivitet. För personer med typ 1 diabetes tillverkas inget insulin vilket försvårar regleringen av blodsocker bland annat i samband med fysisk aktivitet eftersom personen själv måste tillföra rätt mängd insulin för att bibehålla blodsockret i balans (2,13). En av fördelarna med träning är alltså att det sänker blodsockernivån, medan en av nackdelarna är att det kan sjunka för mycket och orsaka hypoglykemi (13).

     

    Figur 1 (18). 

    Frågeställning

    Vi skall som fysioterapeuter följa FYSS som en handbok så därför vill jag undersöka om det finns några studier som undersökt om de som följer FYSS rekommendationerna har lägre HbA1c jämfört med de som inte följer träningsrekommendationerna. Frågeställning: Sänker träning enligt rekommendationer från FYSS långtidsblodsockret hos vuxna med diabetes typ 1 jämfört med de som ej tränar enligt rekommendationerna?

     

    Litteratursökning

    Det finns inga studier gjorda på  FYSS rekommendationer som jag kunde finna i min sökning. En RCT studie kring diabetes typ 1 och träning som är snarlik min frågeställning valdes dock handlar den om barn. Sökningen gjorde 190302 i PubMed och sökorden var ”type 1 diabetes AND exercise AND randomised controlled trial”. Sökningen gav 190 resultat. Artikeln valdes då det var en RCT studie som jämförde träning 1g/v, 3g/v samt ingen gång per vecka. Vilket är liknande min frågeställning.   Artikel 1:  Salem MA, AboElAsrar MA, Elbarbary NS, ElHilaly RA, Refaat YM. Is exercise a therapeutic tool for improvement of cardiovascular risk factors in adolescents with type 1 diabetes mellitus? A randomised controlled trial. Diabetol Metab Syndr. 2010 Jul 11;2(1):47. Efter en sökning i Summon 190302 med sökorden: "diabetes type 1" AND exercise OR physical activity AND randomised controlled trial fann jag ytterligare en RCT studie som jämför träning regelbundet jämfört med icke träning. Denna studie valdes då den är liknande min frågeställning, dock är även denna studie inte gjord på vuxna. Artikel 2: D’hooge, R., Hellinckx, T., Van Laethem, C., Stegen, S., De Schepper, J., Van Aken, S., … Calders, P. (2011). Influence of combined aerobic and resistance training on metabolic control, cardiovascular fitness and quality of life in adolescents with type 1 diabetes: a randomized controlled trial. Clinical Rehabilitation, 25(4), 349–359.

      

     

    Resultat

    Enligt min sökning så är kunskapsunderlaget är bristfällig inom diabetes typ 1 och träning gällande HbA1c framförallt när det gäller studier gjorda på vuxna. Jag har därför valt att granska två studier som undersökt effekten på blodsockret vid regelbunden tränings hos ungdomar med diabetes typ 1.  

    Artikel 1: undersökte vad träning 3 ggr/v, 1g/v eller ingen g/v hade för påverkan på ungdomarnas blodsockervärden, insulinbehov, kolestrolvärde, blodtryck, antal tillfällen med lågt blodsocker och BMI. Kontrollgruppen bestod av 48 deltagare, träning 1g/v gruppen hade 75 deltagare och gruppen som tränade tre gånger per vecka hade 73 deltagare. En av fördelarna med studien är att att interventionen var gjord under en lång tid (6 månader), och ytterligare en fördel är antalet deltagare (196). Innan intervetionen började samt efter avslutad intervention mättes patienternas blodsockervärden, insulinbehov, kolestrolvärde, blodtryck, antal tillfällen med lågt blodsocker och BMI.  Grupperna som tränade antingen 1g eller 3ggr/v följde ett program som bestod av anaeroba, aeroba, balans, rörlighet och neuromuskulära övningar. 76.3 procents närvaro hade deltagarna vid träningstillfällena. Resultaten visar att båda grupperna som tränade sänkte sitt HbA1c, insulinbehov, BMI och kolestrolvärde. Något av intresse för min frågeställning är att de som tränade 3ggr/v sänkte HbA1c mer jämfört med de som tränade 1g/v. Något som resultatet visade som är av intresse är att det inte var någon skillnad i antalet gånger som hypoglykemi inträffade för deltagarna oavsett vilken grupp de var i, detta är av intresse då rädslan för lågt blodsocker hindrar många med typ 1 diabetes från att träna. 

    Artikel 2: undersökte effekten av träning 2ggr/v jämfört med ingen gång per vecka gällande ungdomars blodsockervärden, livskvalite och fysiska hälsa. Studien hade 16 deltagare, 10-18 år gamla deltagare,  interventionen var 20 veckor lång. Hälften av deltagarana tränade 2ggr/v tillsammans med en övervakande fysioterapeut och resterande var kontrollgrupp som ej tränade tillsammans med fysioterapeut. Träningen var 70 min och bestod av en kombination av kondition och styrkeövningar. Innan interventionen började samt efter interventionens slut mättes samtliga deltagares vikt, längd, BMI, blodsockervärden och dagligt insulinbehov, aerobisk kapacitet(submax cykel test samt 6 min gång test),  styrka (1RM övre och nedre extremiteter, greppstyrka och uthållighet, samt uppresningar) samt fyllde i enkät "The general health survey short form). Resultaten visade ingen skillnad i blodsockervärden, dock minskat insulinbehov hos träningsgruppens deltagare. Styrkor med studien var att den var dubbelblindad, nackdelarna var att det var lågt antal deltagare samt att några av deltagarna i träningsgruppen deltog på få träningstillfällen (snitt 1g/v) vilket bör ha påverkat studieresultatet. 

     

    Diskussion

    Enligt min sökning så är som sagt kunskapsunderlaget bristfälligt inom diabetes typ 1 och träning gällande HbA1c framförallt när det gäller studier gjorda på vuxna. Jag valde därför att granska två studier som undersökt effekten på blodsockret vid regelbunden tränings hos ungdomar med diabetes typ 1. Jag har inte utifrån min artikelsökning kunnat besvara min frågeställning, däremot har jag funnit intressanta artiklar som undersökt snarlikt min frågeställning om jag ser till träning regelbundet tre gånger per vecka som även rekommenderas enligt FYSS. Det jag skulle kunnat gjort annorlunda för att kunnat besvara min frågeställning hade förslagsvis varit att inte begränsat frågeställningen till vuxna, då FYSS rekommendationer inte enbart gäller vuxna utan alla patienter med diabetes typ 1. Jag hade också kunnat göra om frågeställningen till träning tre gånger per vecka jämfört med färre eller ingen träning per vecka för att kunnat besvara frågeställningen. Jag valde att undersöka FYSS eftersom det är en handbok många av oss fysioterapeuter använder då vi rekommenderar träning för patienter. Att jag valde långtidsblodsockret som parameter för utvärdering av träinngens påverkan beror på att det är ett värde som visar hur blodsockret har varit under en längre tid och om det påverkas vid regelbunden träning till det längre kan det vara en indikator på att träningen har en bra effekt på att sänka HbA1c. Det som är svårt att veta är såklart vilka andra typer av förändringar som deltagarna i studien gjorde förutom regelbunden träning, de kanske ändrade sina kostvanor iochmed att de blev mer regelbundet aktiva. Dessutom var alla träningstillfällen gjorde under översikt, det kanske hade varit annorlunda om patienterna själva hade fått sköta sin träning. Ingen kostdagbok fördes vid någon av studierna, det hade kanske varit av intresse. Kunskapsutvecklingen inom diabetes är stort, framförallt gällande diabetes typ 2, däremot anser jag att det bör det göras mer studier på typ 1 diabetes. Studien som gjorde i artikel 1 tycker jag borde upprepas eftersom den indikerar på att regelbunden träning sänker långtidsblodsockret samtidigt som det ej höjer risken att drabbas av hypoglykemi. Samtidigt som bilden från artikel (16) bör finnas med i bakhuvudet då det finns en mängd faktorer som påverkar blodsockret, inte bara relaterat till träning utan även miljö, väder etcetera vilket försvårar det att utforma en intervention som testar och utvärderar träningens effekt på patienter med typ 1 diabetes då det finns en mängd faktorer som kan påverka resultatet. Oavsett om nuvarande eller framtida studier har svårt att bevisa att långtidsblodsockret sänks vid regelbunden träning finns det bra evidens för andra fördelar för patienter med diabetes typ 1 som tränar regelbundet, bland annat förbättras prestation och kardivaskulära funktioner samt risken att utveckla kardiovaskulära sjukdomar och insulinkänsligheten minskas (2). 

     

     

    Källor

    1. Chimen M, Kennedy A, Nirantharakumar K, Pang TT, Andrews R, Narendran P. What are the health benefits of physical activity in type 1 diabetes mellitus? A literature review. Diabetologia. 2012 Mar;55(3):542-51.

    2. Jendle J, Tornberg Å. Fysisk aktivitet vid diabetes mellitus – typ 1- diabetes. Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. FYSS 2016 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

    3. Jansson E, Hagströmer M, Anderssen AS. Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningen för fysisk aktivitet. FYSS 2016 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

    4. Socialstyrelsen. Sjukgymnast blir fysioterapeut. Stockholm: Socialstyrelsen; (citerad 190228). Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/ansoka...-fysioterapeut.

    5. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Stockholm: Socialdepartementet.

    6. Socialstyrelsen. Att arbeta evidensbaserat [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; (citerad 190228). Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/evide...evidensbaserat

    7. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS- vägen till bättre folkhälsa [Internet]. Stockholm: YFA;(citerad 190228). Hämtad från http://www.fyss.se/om/det-har-ar-fyss/.

    8. Diabetesförbundet. Typ 2 diabetes[Internet]. Stockholm: Svenska Diabetesförbundet; (citerad 190228). Hämtad från https://www.diabetes.se/diabetes/lar...s/typer/typ-2/.

    9. Rawshani A. Blodsocker, HbA1c och glukosmätare [Internet].Göteborg: Diabetes.nu (citerad 190229). Hämtad från https://diabetes.nu/blodsocker-gluko...idsblodsocker/.

    10. Diabeteshandboken. Akut hyperglykemi (högt blodsocker) [Internet]. Alingsås: Svensk Förening för Diabetologi (uppdaterad 171006 citerad 190229). Hämtad från https://www.diabeteshandboken.se/inn...cker)-13754963.

    11. Diabeteshandboken. Akut Hypoglykemi (lågt blodsocker) [Internet]. Alingsås: Svensk Förening för Diabetologi (uppdaterad 181014 citerad 190229). Hämtad från https://www.diabeteshandboken.se/inn...cker)-13754785.

    12. Diabeteshandboken. Typ1 - insulinbehandling - grundkurs [Internet]. Alingsås: Svensk Förening för Diabetologi (uppdaterad 171130 citerad 190228). Hämtad från https://www.diabeteshandboken.se/inn...rs-13716309#08.

    13. Ludvigsen E. Diabetes typ 1 : handbok för nybörjare - Det är ju bara en spruta. Ordberoende förlag; 2016.

    14. Engdahl, C. Träna med diabetes. Stockholm: Fitnessförlaget; 2005. 

    15. Polonsky W. Diabetes hela livet. Lund: Studentlitteratur; 2002.

    16. Colberg SR, Laan R, Dassau E, Kerr D. Physical Activity and Type 1 Diabetes: Time for a Rewire? J Diabetes Sci Technol. 2015;9(3): 609–618.

    17. Yardley JE, Hay J, Abou-setta AM, Marks SD, McGavock. A systematic review and meta-analysis of exercise interventions in adults with type 1 diabetes. Diabetes Res Clin Pract. 2014;106(3):393-400. 

    18. Colberg SR, Laan R, Dassau E, Kerr D. Physical Activity and Type 1 Diabetes: Time for a Rewire? J Diabetes Sci Technol. 2015;9(3): 609–618. Figure 1. Type 1 diabetes factors affecting exercise blood glucose responses.

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     Namnlös.png
    No description
    361.38 kB14:01, 9 Mar 2019h18emkosActions

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Wiki 5.

    Vår grupp samtalade i connect. Jag fick hjälp av rådet att skriva likadant kring mina artiklar för att förtydliga textens flöde då jag ej använt mig av lättöverskådligt diagram. Detta för att göra det tydligare för läsaren som snabbt vill se information kring antal deltagare, studiens längd etc. edited 13:29, 4 Apr 2019
    Posted 12:29, 4 Apr 2019
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.