Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Depression

Depression

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Depression är en psykisk diagnos med stor utbredning världen över (1)

    När man definierar Depression som diagnos innebär det avgränsade episoder på längre tid än två veckor där tydliga förändringar på känslor, tankar men också kroppsliga funktioner som sömn, aptit och möjlighet till arbete/studier är påverkade.(2)

    Depression som diagnos finns med i ICD-10 och delas in i tre olika grupperingar efter Lätt eller Lindrig, Medelsvår eller Måttlig och Svår. Diagnosens viktigaste huvudkriterier för att diagnostiseras är att ha minst ett av kriterierna, under större delar av dygnet, under minst två veckor: (3)

     

    • Sänkt grundstämning (för individen onormal nedstämdhet)
    • Intresseförlust
    • Energiförlust, ökad uttröttbarhet

     

    De bakomliggande orsakerna till Depression är inte fullt utredde och det finns en del delade meningar (2) En viss ärftlighet har kunnat konstaterats (4)

    Diskuterade orsaker är störningar i systemen för frisättning av signalsubstanserna Dopamin, Noradrenalin, Serotonin och Glutamat.(2)
    Brist på ämnena serotonin, dopamin och noradrenalin har setts i samband med depression och man har slagit fast att de tillsammans har betydelse för vårt mående.(2)(5)

    Dopamin är ett ämne som vid kortvarig stress utsöndras och skapar koncentration och motivation, problemen uppkommer vid långvarig stress då receptorerna som ska ta emot dopaminet inte reagerar normalt och därför infinner sig brist av dopamin och därför även motsatt effekt på koncentration, motivation och sinnesstämning.(6)
    Bristen på noradrenalin gör att vår uppmärksamhet sänks och koncentrationsförmågan försämras, vi känner oss trötta och har svårt att utöfra uppgifter. Serotoninet skapar lugn och ro i kroppen och med brist på detta blir vi rastlösa, oroliga och kan drabbas av ångest. (5)

     

    Stress och i detta sammanhang psykisk stress diskuteras vara en stark bakomliggande faktor till depression (6), Historiskt sett har stressreaktionen varit central för organismens överlevnad och främst handlat om korta, tidsbegränsade åtgärder för att klara sig ur faror eller andra situationer.(7) Eftersom stressen idag består av långdragna förlopp med ofta ständiga överbelastningar av krav och resurs har stressreaktionen gjort oss sjuka i diagnoser såsom depression.(8)

    En diskuterad anledning till varför stress kan vara en bakomliggande faktor till flertalet sjukdomar är att det är många organsystem som påverkas negativt av långvarig stress.(7).

     

    De flesta depressioner går över utan behandling men det kan ta lång tid.(2) Diagnosen utgör ofta ett stort lidande både för den drabbade och för personer i  nära relationer.(2)

    Långvarig sjukskrivning för depression är mycket vanligt och diagnosen medför minskning i arbete mer än något annat sjukdomstillstånd. (2)

    Ökning av stressrelaterad ohälsa äe ett generellt problem som syns i flertal länder världen över. (8)

    Depression är en stor orsak till fullbordade självmord. (2)

     

    Långt ifrån alla blir hjälpta av antidepressiv behandling med läkemedel och därför behövs det hitta alternativa terapeutiska metoder.(1)

    En omdiskuterad och undersökt metod är fysisk aktivitet som alternativ livräddare till denna folksjukdom. (1)
    Det finns flera studier på att regelbunden fysisk aktivitet kan minska risken för att insjukna i depression. (9)

     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Det finns flera fysiologiska effekter som talar för att fysisk aktivitet kan vara en behandling för psykisk ohälsa såsom depression.(2)

    Fysisk aktivitet har visat sig ge mer motståndskraftighet mot stress samt att fysisk aktivitet kan förbättra flera faktorer som i sin tur har positiva effekter på depressiva symtom.(9) 

    Fysisk aktivitet har effekt på Self-efficacy, självkänsla och självförtroende, alla viktiga komponenter för att stärka den mentala biten vid depression. (9)

    Även sömnkvalite och kognitiva funktioner förbättras av fysisk aktivitet och har i sin tur betydelse i depressionen.(2)

     

    De tre huvudämnena Dopamin, Serotonin och Noradrenalin är neurotransmittorer som träning och fysisk aktivitet höjer nivån av och effekten kommer efter utförd aktivitet och kan stanna upp till ett par timmar efter utförandet. Vid mer regelbunden fysisk aktivitet kommer nivåerna av dessa ämnen att även vara högre på sikt och effekten kan hålla i sig hela dygnet. (5)

     

    Depression kan också kopplas sammans med inflammatoriska cytokiner och förhöjda CRP nivåer som resulterar i en låggradig inflammation som kan påverka genom att ha skadande effekt på nervsystemet. (2)
    Fysisk aktivitet har setts ha en positiv inverkan på även detta.

     

    Vid depression har man sett att det blir en förhöjd aktivitet i HPA-axeln som är reaktionen mellan Hypothalamus - hypofysen - binjurebarken. Denna reaktion med ökad frisättning av Kortisol, stresshormon, är samma som ses vid kortvarig stressreaktion. Skillnaden vid depressionen är att systemet står på och Kortisol ökar kraftigt i frisättning. Kortisol har kunnat se spela stor roll vid bildandet av nya hjärnceller och vid depression kan man se en minskning av volym hos Hippocampus. Vid fysisk aktivitet ses en normalisering av Kortisol frisättning och HPA-axeln minskar i aktivitet. (2) 

     

    Att Hippcampus minskar i omfång under depression och att cellnybildningen i hjärnan faktiskt avtar och stnnar upp har också setts i samband med forskningen om BDNF ( Brain derived neurotropic factor). (10)
    BNDF är ett hormon som bildas i Hjärnbarken (Cortex) och i Hippocampus. Detta hormon ska verka skyddande för hjärncellerna från skada och celldöd och är aktivt vid bildandet av nya hjärnceller. (5)

    BDNF skyddar mot stressinducerad nervskada vilket man tror är anledning till att det skulle skydda mot depression. (2) 
    Vid depression kan man se en minskad producering av detta hormon och hos obducerade självmordsoffer är dessa nivåer mycket låga.(10)


    Fysisk aktivitet ger ökning av BDNF nivåerna och man har även konstaterat storleksökning av hippocampus.
    BDNF nivåerna ökar inte lika mycket efter varje träningspass, redan efter första träningspasset påbörjar kroppen produktionen och vid nästa träningspass forsätter kroppen att öka produktionen, så för varje träningspass som utförs kommer kroppens produktion att stiga. Hjärnan kommer att producera mer BDNF för varje gång. Ökningen av BDNF tycks även sitta kvar i upp till 14 dagar efter. (5)

     

    Frågeställning

    P: Vuxna personer 18-65 år, diagnos depression mild-svår.

    I: Fysisk aktivitet

    C: Läkemedelsbehandling

    O:Livskvalite på kort sikt = 1-6 månader.

    Frågeställning: Kan fysisk aktivitet som behandling av vuxna personer mellan 18-65 år som diagnostiserats med depression ge effekt jämfört med läkemedel och öka livskvallite inom 6 månader.

     

    Litteratursökning

    Sökning gjord i PUBMED och Google Scholar samt Cinhal databas, efter en bredare sökning på Depression och fysisk aktivitet. Utsortering av Rewier, litteratursammanställningar och andra studietyper än randomiserade gick jag igenom många på ytan intressanta artiklar.

    Samtliga vart då utsorterade på grund av att dem inte jämförde blev en kontrollgrupp med antidepressiva och därmed inte kunde besvara min frågeställning på ett tillfredställande sätt.

    Ny sökning påbörjades och denna gången mer avsmalnande och med mer fokus på att även söktermen Pharmacotherapy ingick i urvalet, bättre lycka denna gång och efter utsortering av de som inkluderade depression efter hjärtsjukdom, alzimers eller annan diagnos hittade jag de artiklar jag valt att ta med. Se schema för sökningen som gav resultat nedan.

     

    Databas Sökord Antal träffar Begräsningar Urval
    PUBMED

    Depressive disorder (MEsH)

    OR Depressive AND Exercise

    (MEsH) OR Aerobic exercise AND Pharmacotherapy

    161 039

    Clinical trial: 23007

    Free full text: 5432

    Humans: 5408

    Best Match: 5599

    Tilllagt sökord -Randomized clinical trial : 5057

     1. JA. Blumenthal
    Google Scholar

    Depressive disorder (MEsH)

    OR Depressive AND Exercise 

    (MEsH) OR Aerobic exercise AND Pharmacotherapy

    19 700 Tilllagt sökord -Randomized clinical trial :18 700

    1. JA. Blumenthal (samma)

    2. LSF. Carneiro

    Google Scholar

    Depressive disorder (MEsH)

    OR Depressive AND Exercise 

    (MEsH) OR Aerobic exercise AND Pharmacotherapy

    AND Quality of life AND Randomized clinical trial

    18 200 - 1. FB. Schuch

     

    Resultat 

    Av de studier jag tittade närmare på fann jag tre som hade både en interventionsgrupp med fysisk akitivtet samt en kontrollgrupp som fick antidepressiv medicinering, J A. Blumenthal et al., L S..F. Carneiro et al. och F.B Schuch et al.

    En nackdel är att bara en av studierna har kollat på livskvaliteten som resultat, men efter att ha undersökt de utvärderingsinstrument HAM-D, BDI och DASS-21 som använts i de andra två så finns det livskvalite med i de frågor som sammanställs i det slutliga resultatet.

    Skalorna beskriver nivån av depression och i och med minskad nivå, kan man dra slutsatsen att livskvaliten kommer öka. 

     

    J A. Blumethal et al : Exercise and Pharmacotherapy in the Treatment of Major Depressive Disorder är en Randomiserad kontrollerad studie av totalt 202 medverkande personer, 153 kvinnor och 49 män.

    Alla personer i studien var diagnostiserade med svår depression och de randomiserades till fyra olika interventioner: Övervakad träning i grupp, Hemträningsprogram, Antidepressiv medicinering eller Placebo medicinering. Randomiseringen utfördes av en dator programerad att randomisera med hänsyn till ålder, kön och depressiongrad. Samtliga medverkande personer fick därefter ett slutet kuvert med sin grupptillhörighet.

    Randomiseringen gav gruppfördelningen: Övervakad träning = 51 personer, Hemträning= 53 personer, Antidepressiv medicinering = 49 personer och Placebo medicinering= 49 personer.

    Interventionerna höll på samtidigt under 16 veckor och personerna mättes vid start - vecka 1 och vid slut - 16 veckor. Utvärderingsinstrumenten som användes vid start var HAM-D (Hamilton Depression Rating Scale), BDI (Beck Depression Inventory). 

    + Bra randomiserings metod och tydligt beskriven i texten. 

    + Så många som möjligt har varit blindade hela studien och de som behövt att inte vara det har redovisats samt förklaringar vilket inflytande / icke inflytande de har haft i studien.

    +Placebomedicinerings intervention.

    +Angivit i text att det primära utfallmåttet studien har haft gällde reducering av depressions nivå.

    -Svårt att avläsa resultatet då siffror från baslinjen och slutmätningar redovisats på olika sätt. BDI finns ej mätt i uppföljningen.

    -Finns ingen information att hitta om studiens studieprotokoll, därav svårt att veta vad som var var tänkt från start eller ändrats under studiens gång.

    -Inget direkt mått på livskvalite som jag hade tänkt titta närmare på, det finns indirekt med i de utvärderingsinstrument man har använt.

    * Slutresultatet som studien redovisat är att Fysisk aktivitet som behandling mot depression är jämförbar med den effekt på depression som antidepressiva läkamedel ger. Båda metoderna är bättre än placebomedicinering.

     

     

    F.B Schuch et al : Exercise and Severe  major depression: Effect on symptom severity and quality of life at discharge in an inpatient cohort är en Randomiserad kontrollerad studie av totalt 50 medverkande personer, 37 kvinnor och 13 män.

    Alla personer i studien var diagnostiserade med svår depression och skulle ha högre än 25 poäng på HAM-D för att inkluderas. De randomiserades till två olika interventioner: Träning + sedvanlig behandling ( Antidepressiv medicinering och/eller ECT ( Elektro terapi) ) eller endast sedvanlig behandling. Randomiseringen utfördes av en person som inte deltog i fler moment i studien och som inte träffade de medverkande som fick sina svar i slutna kuvert.

    Randomiseringen gav gruppfördelningen: 25 i vardera grupp.

    Interventionerna höll på samtidigt och personerna mättes vid start, andra veckan och vid slut . Utvärderingsinstrumenten som användes var HAM-D (Hamilton Depression Rating Scale) och WHOQOL-BREF ( World Health Organization Quality of Life Assesment Instrument - Breif Version.

    + Randomisering och tydligt beskriven i texten. 

    + Bra redovisat resultat, samma redovisningsmetod för baslinjemätning, mellanmätning och slutmätningar vilket ger en bra överblick och lättläsligt resultat.

    + Mätt livskvalite.

    + Finns information att hitta om studiens studieprotokoll, där man ser att de har haft med alla utfallmått sedan start. De som ändrats sedan protokollet är inkusionskriteriet på HAM-D skalan som från början endast var över 7 men senare blev till bara de med över 25.

    - Studiens längd beskrivs inte närmare än "..the hospitalization period."

    * Slutresultatet som studien redovisat är att Fysisk aktivitet är en effektiv behandling mot depression, för att minska deras depressiva symptom och förbättra deras livskvalite.

     

     

     

    L S.F. Carneiro et al : Effects of structured exercise and pharmacotherapy vs . pharmacoterapy for adults with depressive symptoms: A randomized clinical trial är en randomiserad kontrollerad studie av 26 kvinnor diagnostiserade med depression. Randomiseringen skedde genom att varannan som blev klar för studien skickades till interventionsgruppen och varannan till kontrollgruppen. Ingen i studien var blindad.

    De 26 kvinnorna blev randomiserade till antingen övervakad träning i grupp 50 minuter, 3 gånger i veckan + antidepressiv medicinering i 16 veckor eller kontrollgruppen som endast tog antidepressiv medicinering. 

    Totalt 13 kvinnor i vardera grupp, 9 kvinnor fullgjorde 16 veckor med träning och 10 kvinnor fullgjorde kontrollgruppens 16 veckor. 

    Utvärderingsinstrumenten som användes vid start och vid slut var BDI (Beck Depression Inventory) och DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale-21 samt Self-esteem med hjälp av den portugisiska versionen av Rosenberg´s Global Self-Esteem Scale.

    +Bra redovisat resultat, samma redovisningsmetod för baslinjemätning och slutmätningar vilket ger en bra överblick och lättläsligt resultat.

    +Fått med mätning av Self-esteem.

    +Interventionsgruppen och kontrollgruppen hade båda medicinering av antidepressiva läkemedel och kontrollgruppen hade träningen som tilllägg.

    -Liten population vilket ger resultatet lägre evidensgrad.

    -Ingen ordentlig randomiseringmetod där hänsyn tagen till att få grupperna så lika som möjligt.

    -Ingen i studien var blindad.

    -Finns ingen information att hitta om studiens studieprotokoll, därav svårt att veta vad som var var tänkt från start eller ändrats under studiens gång.

    * Slutresultatet som studien redovisat är att övervakad träning kan vara en effektiv behandling av för behandling av kvinnor med depression genom minskade depressiva symptom och ökad fysisk nivå.

     

    Resultattabell:

     

    FÖRFATTARE / DESIGN DELTAGARE INTERVENTIONER UTVÄRDERING RESULTAT

    J A. Blumethal et al :

    Exercise and Pharmacotherapy

    in the Treatment of Major Depressive Disorder.

     

    Randomiserad kontrollerad studie

    202:                 

    153 kvinnor

    49 män.

    1. Övervakad träning i grupp

    2.Hemträningsprogram

    3. Antidepressiv medicinering

    4. Placebo medicinering

    Personerna mättes vid:

     start - vecka 1

    slut - 16 veckor

    Primärt:

    HAM-D

    (Hamilton Depression Rating Scale) 

     

    HAM-D

    1. Före:16+/-4   Efter: -7,2

    2. Före:17+/-5  Efter: -7,1

    3. Före:16+/-4   Efter: -6,1

    4. Före:17+/-4  Efter: -6,1

    F.B Schuch et al : Exercise and Severe  major depression: Effect on symptom severity and quality of life at discharge in an inpatient cohort

    Randomiserad kontrollerad studie

    50:

    37 kvinnor

    13 män.

    1.Träning + sedvanlig behandling (Antidepressiv medicinering och/eller ECT ( Elektro terapi) )

    2. Endast sedvanlig behandling.

    HAM-D

    (Hamilton Depression Rating Scale)

    WHOQOL-BREF

    (World Health Organization Quality of Life Assesment Instrument - Breif Version.)

    HAM-D

    1.Start: 26-28

    Slut: 6-8

     

    2.Start: 27-28

    Slut: 10-12

    L S.F. Carneiro et al : Effects of structured exercise and pharmacotherapy vs . pharmacoterapy for adults with depressive symptoms: A randomized clinical trial

     

    Randomiserad kontrollerad studie

     

    26 kvinnor

    1. Övervakad träning i grupp 50 minuter, 3 gånger i veckan + antidepressiv medicinering  

    2. Kontrollgrupp: Endast antidepressiv medicinering. 

    BDI (Beck Depression Inventory)

     

    DASS-21 (Depression Anxiety Stress Scale-21)

     

    Self-esteem med hjälp av den portugisiska versionen av Rosenberg´s Global Self-Esteem Scale.

    BDI:

    1.Före: 45,56 +/-9,65

    Efter: 34,89 +/-10,56

    2.Före:46,10 +/-11,52

    Efter: 49,40 +/-16,72

    DASS-21

    1.Före: 36,33 +/- 21,26

    Efter: 20,33 +/-19,15

    2.Före: 34,10 +/-13,58

    Efter: 35,60 +/-16,43

     

    Selt-Esteem Scale

    1.Före: 28,89 +/-2,57

    Efter: Ej mätt

    2.Före: 29,90  +/-2,33

    Efter: Ej mätt

     

    Diskussion

    Min frågeställning var : Kan fysisk aktivitet som behandling av vuxna personer mellan 18-65 år som diagnostiserats med depression ge effekt jämfört med läkemedel och öka livskvallite inom 6 månader.

    Utifrån mitt urval av studier har jag kunnat besvara min frågeställning ....

    Alla tre av studierna, F.B Schuch, J.A Blumenthal och L.S.F Carneiro  har tittat på grad av depression och sett att fysisk aktivitet minskar graden av depression. 

    F.B Schuch har också tittat på att fysisk aktivitet ökar livskvalitet hos patienter med depression.

    Enligt fyss rekomendationer kan man ännu inte rekomendera fysisk aktivitet som enda behandling men i kombination med antidepressiv medicinering har man sett goda resultat.

    Man har också sett att fysisk aktivitet har en invärkan på depressionen.

     

    Det svåraste jag kan tänka med att ge fysisk aktivitet som behandling är vidmakthållande efter interventionen. Få studier har gjort på långsiktiga resultat.

    En sådan studie är Smile som är en långtidsuppföljning av J.A Blumenthals artikel. Den hade en uppföljning av de som varit med i studien efter 1 år.

     

    En sak att ta med i beräkningen är att alla studier görs med hjälp av gruppträning som intervention. Detta medför att man får en social kontakt som i sin tur kan påverka depressionen men också hjälpa till för att motivera och implementera behandlingen. En av mina inkluderade studier, F.B Schuch, var även mätt under en inneliggande sjukhusperiod. Här kan man tänka att implementering i vardagen hemma kan bli ännu svårare.

    Depression är en objektiv känsla som endast finns med objektiva mätmetoder, de vanligaste har använts i de studier jag har inkluderat, detta medför att de är svårt att ta bort vissa felkällor som skam, förutfattade meningar, över och underskattningar samt feltolkningar av frågor.

     

     

    REFERENSER

     

    1. Dinas P.C , Koutedakis Y , Flouris A.D. Effects of exercise and physical activity on depression. Ir J Med Sci;2011;180:319-325 DOI 10.1007/s11845-010-0633-9 

     

    2. FYSS: http://www.fyss.se/wp-content/upload...Depression.pdf Hämtad 2019-04-30

     

    3. Internetmedicin: https://internetmedicin.se/page.aspx?id=140 Hämtad:2019-04-05

     

    4. Netdoktor: https://www.netdoktor.se/psykiatri/d...n-en-oversikt/ Hämtad 2019-05-07

     

    5. Hansen A. Hjärnstark:Hur motion och träning stärker din hjärna. Fitnessförlaget; 2016.

     

    6. Snodgrass J.G, Lacy M.G, Francois Dengah II H.J, Fagan J, Most D.E. Magical Flight and Monstrous Stress: Technologies of Absorption and Mental Wellness in Azeroth. Cult Med Psychiatry;2011;35;26-62 DOI:10.1007/s11013-010-9197-4

     

    7. Ljung T, Friberg P. Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen:Klinik och vetenskap;2004;Volym 101;Nr 12;1089-1094.

     

    8. Svantesson U, Cider Å, Jonsdottir IH, Stener-Victorin E, Willén C. Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd. SISU Idrottsböcker - Idrottens förlag;2007.

     

    9. Kjellman B. Indikationer finns för att fysisk aktivitet har terapeutisk effekt vid depression. Läkartidningen:Klinik och vetenskap;2005;Volym 102;Nr 5;312-314.

     

    10. Erickson K.I, Miller D.I, Roecklein K.A. The Aging Hippocampus:Interaction between Exercise, Depression, and BDNF. The neuroscientist;2012;18(1);82-97 DOI:10.1177/1073858410397054

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Möte tillsammans med Anna och Emil den 5/4.
    Vi gick igenom allas arbeten och vilka delar vi upplevde som problematiska och stöttade varandra kring fortsatt arbete.
    Vi gick in på litteratursökningarna och vad som gått bra/mindre bra samt hur det hade varit att bedöma våra respektive artiklar.

    Jag fick hjälp kring min del om det fysikaliska då jag upplever det som stort och svårt att få ner i skrift samt att jag ska kolla närmare på en av mina studier som det fanns frågor om. Gruppsamtalet har hjälp mig framåt och jag kommer att jobba vidare med min text samt granska en av studierna ytterligare en gång för att räta ut frågetecknet.
    Posted 11:31, 8 Apr 2019
    Hej,
    Intressant ämne tycker jag!

    På vilket sätt inverkar kortisol vid bildandet av nya hjärnceller? Skulle vilja ha en liten utveckling där. I din formulering låter det först som att kortisol stimulerar bildningen, men jag antar att det är precis tvärtom, vilket det låter som senare i stycket.

    Fint redovisade studier, tydligt med plus och minustecken och en sammanfattning av resultatet för var och en av studierna! Dessutom en tabell som gör det överskådligt.

    Det jag blir nyfiken på är om de har redovisat mer ingående vilken typ av fysisk aktivitet interventionerna innebar? Är det styrketräning, konditionsträning eller mixat? Dos?
    Du nämner ju i kapitlet om fysiologiska effekter hur olika nivåer av hormoner och andra ämnen kan påverkas efter viss frekvens av fysisk aktivitet. Kanske en sammanfattande ruta vore bra med konkreta rekommendationer om dos och typ av fysisk aktivitet vid depression utifrån FYSS eller Michails föreläsningar?

    I diskussionen vore det intressant med lite reflektioner över hur vi fysioterapeuter kan implementera den kunskap som finns om fysisk aktivitet och depression. Inom psykiatrin verkar det ju inte vara så tätt med FTs, så mycket faller på primärvården. Vi som jobbar inom PV, bör vi vara mer proaktiva med den här patientgruppen som kanske inte är så bra på att själva söka upp oss för att få hjälp med träning? Samarbeta med de psykosociala teamen och läkarna? Ha gruppverksamhet för deprimerade så att läkarna kan skriva effektiva FaR (med låg tröskel då aktiviteten är uppstyrd och finns på plats) parallellt med medicinrecept? Och att vi bör ha större fokus på vidmakthållande som du nämner som en av de största utmaningarna. Det är ju en enorm patientgrupp! Som vi träffar en hel del när det gäller kronisk smärta.

    Sista stycket i diskussionen undrar jag om du inte menar 'subjektiv känsla' istället för 'objektiv känsla'?

    mvh
    Ingela
    Posted 11:03, 8 May 2019
    Intressant ämne och välgjord studie!
    I introduktionen nämner du att dopamin, noradrenalin, seratonin och glutamat påverkas vid depression. Du förklarar vad dopamin, noradrenalin och seratonin har för påverkan i kroppen men här saknar jag en beskrivning av hur glutamat påverkar kroppen.

    Du beskriver att fysisk aktivitet kan vara en behandling vid depression, jag är nyfiken på vilken typ av fysisk aktivitet som kan vara hälsofrämjande. Om det finns studier som visar på att konditionsträning, styrketräning eller rentav promenader kan ge effekt? I en av dina källor, boken Hjärnstark beskrivs dosering av träning och vilken typ av träning som kan ge effekt vid depression.
    Du har gjort en bra sammanfattning av fysiologiska effekter där du beskriver vad som händer i hjärnan vid förhöjd aktivitet av HPA-axeln samt hur fysisk aktivitet kan påverka BDNF nivåerna som i sin tur påverkar depressionen.

    Jättebra att du hittat 3 RCT studier som du undersökt.
    I resultatdelen beskriver du resultatet av den första studien i textform där du skriver att fysisk aktivitet är jämförbar med läkemedelsbehandling, i den andra studien skriver du enbart att fysisk aktivitet är en effektiv behandling vid depression. Vilken effekt hade antidepressiv medicinering och ECT på depression i denna studie? Under den sista studien framgår heller inte om gruppen som varit fysisk aktiv fått bättre resultat än gruppen som endast fått medicinsk behandling.
    Bra att du har presenterat resultatet i en tabell som förtydligar.

    Väl utförd beskrivning av studierna utifrån kvalitetsgranskningen.

    I diskussionen skulle du också kunna ta upp hur antalet sökträffar kan påverka resultatet då du fått många träffar vid litteratursökningarna.

    Lycka till hälsningar Anna
    Posted 12:19, 12 May 2019
    Hej igen,
    Jag läste fel i instruktionerna.. trodde vi skulle kommentera ANDRA arbeten än de i wiki 5.. Hoppas du har användning av mina kommentarer ändå :)
    /Ingela
    Posted 09:48, 15 May 2019
    Hej, och tack för ett bra arbete och intressant läsning om ett område som är nytt för mig. Här kommer några kommentarer om ditt arbete.

    Du har fått med det mesta i introduktionen. Det känns dock snarare som en rad påståenden och jag har saknar en röd tråd. Kanske kan flera av dina egna ord väva ihop det hela? Om möjligt skulle vidare andra referenser än internetmedicin och netdoktor skänka en större troväridghet och tyngd till texten.

    Du fick ihop stycket med de fysiologiska effekterna som jag förstod inte var helt lätt, bra jobbat. Utveckla gärna hur fysisk aktivitet har effekt på Self-efficacy, självkänsla och självförtroende.

    Frågeställningen är tydlig och det är tydligt hur du gått fram i litteratursökningen. Bra!

    Resultatdelen är lätt överskådlig och studiernas skillnader är tydliga. Det vore intressant med en diskussion om bristen på långtidsuppföljning och det faktum att en av studierna enbart inkluderade kvinnor.

    I diskussionen skriver du att enligt fyss rekommendationer kan man ännu inte rekommendera fysisk aktivitet som enda behandling men i kombination med antidepressiv medicinering har man sett goda resultat. En av dina inkluderade studier visar ju faktiskt resultat och man kan kanske tänka sig att det finns fler? Borde vi högre grad rekommendera fysisk aktivitet eller behövs fler studier tror du?

    Sista meningen i diskussionen har kanske blivit fel (objektiv/subjektiv) och får gärna utvecklas. Ditt resonemang kring just bristen i utvärderingsinstrumenten läser jag gärna mer om!
    Posted 11:06, 21 May 2019
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.