Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Cancer

Cancer

    Table of contents
    No headers

    Introduktion

    Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige men även globalt (1). Det är den näst vanligaste dödorsaken hos kvinnor i Sverige. Detta trots att dödligheten har gått ned med 10 procent mellan åren 2006-2016 gällande kvinnor från 30 år och uppåt (1). Vi vet idag att det är möjligt att förebygga bröstcancer och även andra former av cancer genom fysisk aktivitet (2). Uppmuntra till fysisk aktivitet samt genom tidig och förbättrad diagnostik har resulterat i att mortaliteten sjunkit (1, 2). Cytostatika är det vanligaste läkemedlet mot bröstcancer som är en hormonkänslig form av cancer. Genom cytostatikan hämmas tillväxten av hormoner alternativt störs hormonernas verkan och tillväxtprocessen saktas ned (2). På så sätt hindrar man att tumören växer. Biverkningarna hos detta läkemedel är dock många och ofta plågsamma för individen. Studier finns rörande fysisk aktivitet och hur det kan påverka och förbättra individens livskvalitet under cytostatikabehandling genom att öka patienternas styrka och kondition (4). Jag vill i denna artikel fördjupa mig kring just detta.


     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Fysisk aktivitet och träning leder till många positiva effekter för våra kroppar. Vi vet idag att många av våra folkhälsosjukdomar kan förebyggas och undvikas genom att vi rör på oss. Det finns idag måttlig evidens för att regelbunden aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet 150 minuter i veckan, alternativt hög intensitet 75 minuter i veckan, minskar risken att drabbas av bröstcancer (2). Att utveckla en bröstcancer eller annan typ av cancer beror delvis på vårt genetiska anlag. Att även vår livsstil påverkar risken att utveckla cancer är idag vida känt (3). För bröstcancer och tjocktarmscancer finns det stark evidens för att låg fysisk aktivitetsnivå är en riskfaktor för utvecklandet av dessa cancerformer (2). Låg fysisk aktivitetsnivå ökar risken för inaktivitetssjukdomar såsom fetma, diabetes typ II samt hypertension. Samtliga av dessa sjukdomar minskar dessutom chansen att överleva sin cancer (3). Framför allt har man sett att hypertension leder till minskad 5-årsöverlevnad och ökad dödlighet hos bröstcancerpatienter (3). Istället för att äta blodtryckssänkande medicin kan motsvarande effekt fås av fysisk träning (6).

    Effekterna av fysisk aktivitet anses vara lika hos cancerpatienter som hos friska individer (3). Det man bör ta i beaktande är i vilket stadie patientens cancer är i samt om patienten är under pågående behandling. De behandlingstekniker som man använder sig av idag är kirurgi, strålbehandling och läkemedel (cytostatika) (3). Ofta kombineras behandlingsteknikerna och hos bröstcancerpatenter förekommer alla tre typerna av behandling. Vi vet idag att en standardbehandling av cancer leder till i snitt 30 procent lägre kondition jämfört med friska individer. Hur detta kan komma sig då man som tidigare nämnts även kommit fram till att cancerpatienter har samma effekter av fysisk aktivitet som friska individer är på grund av försvårande faktorer för fysisk aktivitet under pågående behandling. Under cytostatikabehandling som jag valt att inrikta artikeln mot är patienten ofta drabbad av fatigue, illamående, depression och oro/ångest. Det leder till minskad kondition och styrka (3). För att motverka detta kan cancerpatienter med fördel träna konditionsträning 2-3 gånger i veckan med måttlig till hög intensitet för att förbättra sin maximala syreupptagningsförmåga (3). Vid träning på hög intensitet kommer ens immunförsvar tillfälligt sänkas efter träningspasset (5). Detta är viktigt att ta i beaktande vid träning hos cancerpatienter då återhämtningen mellan framför allt de högintensiva passen blir viktig (5). Framför allt gäller den hämmande effekten på immunsystemet vid långvariga och högintensiva pass. Beroende på hur man mäter så har man sett att denna hämning av immunförsvaret kan kvarstå i 3-72 timmar efter ett träningspass (5).  Långvariga och högintensiva träningspass kan ge ökad CRP (5). Ett lågt CRP är viktigt då det minskar risken för hjärtinfarkt och stroke men också för att undvika att kroppen har en konstant systemisk låggradig inflammation (5).

    Gällande träning och dess inverkan på immunsystemet behövs mer forskning och den forskning som finns befinner sig i en tidig fas (5). Trots ovanstående är det ändå så att regelbunden fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet (dock ej långvarig sådan) förbättrar vårt immunsystem och gör oss mindre känsliga för infektioner (5).  För att styrka detta har man till extempel sett att våra makrofager stimuleras och detta är av vikt för cancerrelaterad träning då makrofager bland annat har som uppgift att eliminera tumörceller (5).

    Man vill minska risken för samsjuklikhet hos cancerpatienter. Detta på grund av att om en patient lider av fler sjukdomar än sin cancer kommer detta kunna påverka valet av behandling. Till exempel påbörjas kemoterapi senare hos patienter med samsjuklighet som till exempel högt blodtryck (3). 
    Genom träning kan man behandla ett högt blodtryck genom flera mekanismer. Både konduktans och resistenskärl i skelettmuskel och hjärta påverkas av fysisk aktivitet. Resistenskärl får ökad utvidgningsförmåga och artärer klarar av att rymma större volymer blod. Artärerna får även en tunnare kärlvägg i de områden vars muskulatur aktiveras (5). Av det ökade blodflöde som sker generellt i kroppen under fysiskt arbete kommer även endotelfunktionen i kärl som ej direkt aktiveras att förbättras. De röda blodkropparna blir mer formbara och kan ta sig igenom kärlens trängsta delar. Tillsammans med en ökad plasmavolym och minskat blodvärde sänks därmed blodtrycket (5). Blodtrycket påverkas även av fysisk aktivitet genom baroreflexens funktion förbättras (5). Baroreflexen känner av trycket i sinus carotis och skickar informationen vidare till förlängda märgen. Här finns vårt centrum för blodtryck och hjärtfunktion. Aktiviteten i vårt sympatiska nervsystem sänks därmed och vi får en sänkning av puls, blodtryck och kärlmotstånd (5).


     

    Frågeställning

    För kvinnliga patienter i vuxen ålder med pågående cytostatikabehandling mot bröstcancer, kan styrketräning och/eller konditonsträning ha en positiv effekt på mortalitet och livskvalitet efter en genomförd intervention på minst åtta veckor jämfört med avspänningsträning?


     

    Litteratursökning

    För sökning av relevanta artiklar användes databasen pubmed. Sökningarna genomfördes 190320. Jag ville ha minst en randomiserad kontrollerad studie (RCT) gällande styrke/konditionsträning och en RCT studie gällande avspänningsträning. Sökningen "breast cancer AND physical activity" gav 5154 stycken artiklar. Jag använde mig då av "free full text"- filtret som begränsade mig till 2125 stycken artiklar. På PubMeds funktion "best match sort order" toppade en review-artikel som beskriver hur immunsystemet påverkas av träning hos bröstcancerpatienter (7). För att sedan få tag i RCT studier använde jag mig av RCT-filtret på pubmed. Jag sökte nu på "exercise AND breast cancer AND chemotherapy" och fick då 250 träffar. Jag valde studien av Y Wengström et al (8) då den var relevant. För att få fram mer angående hur livskvaliten påverkas av träning provade jag att söka på "exercise AND breast cancer AND quality of life". Här fick jag upp 352 studier bland annat en svensk studie som låg som nummer två på listan och jag valde att läsa och använda mig av denna (9). Dock var den ett studieprotokoll för pågående studie och jag kunde inte använda denna som planerat.

    Generellt under min litteratursökning lade jag märke till att det pågår mycket ny forskning kring detta ämne. Många av studierna är gjorda under senaste åren eller pågår fortfarande.

    190324 fick jag ånyo göra sökning efter RCT studier då det visade sig att de två jag valt inte var fullständiga utan fortfarande var pågående och därmed ej hade någon resultatdel.
    Jag valde då att söka på RCT studier med sökorden "breast cancer physical activity AND quality". Jag fick då 137 träffar med free full text och valde då studien av LQ Rogers et al (10).
    Det visade sig att de hade pågående cellgiftbehandling som exklusionskriterie vilket då går helt emot vad jag vill ha svar på. Jag valde istället med samma sökord artikeln av JA Ligibel et al (11).

    För att hitta en RCT-studie gällande muskelavspänningsträning sökte jag på pubmed med sökorden "muscle relaxation training AND quality of life AND chemotherapy" vilket ledde mig till 21 artiklar. När jag gick vidare för att läsa en av dessa hamnade jag på websidan www.researchgate.net där jag 190407 fann artikeln om RCT-studien av S Herizchi et al (12).

    I källa nr 7 fanns en RCT-studie som de granskat i deras litteraturlista. Den användes som tredje och sista RCT-studie i denna artikel (13).


     

    Resultat

    De RCT-studier som jag fann mest lämpliga för min frågeställning var den av J A Ligibel et al (11), S Herizchi et al (12) samt T Schmidt et al (13). Studien av J A Ligibel et al har fokuserat på kvinnor runt 50-årsåldern med någon form av pågående behandling mot bröstcancer (ca 49 procent med cytostatika eller annan biologisk behandling). I interventionsgruppen fanns 48 kvinnor och i kontrollgruppen fanns 53 kvinnor. Man gjorde mätningar vid baseline och efter 16 veckor. Mätningarna gjordes av deras aeroba förmåga på ett löpband samt använt sig av frågeformulär gällande ADL och mer ansträngande fysisk aktivitet (11). Man har även använt ett frågeformulär för utvärdering kring livskvalitet (QOL) och fatigue (11). Interventionsgruppen (IG) ordinerades 16 v aerob träning på måttlig intensitet 150 min/v. Kontrollgruppen (CG) placerades på en väntelista (11). Slutresultatet på studien är att man inte kunde hitta signifikanta förändringar på vare sig ökad fysisk förmåga och minskad påverkan på livskvalitet och fatigue (11). Man såg även att patienterna som fick endokrin behandling mot sin bröstcancer var mer benägna att slutföra studien och utföra det avslutande testet på löpbandet jämfört med de som behandlades med cytostatika (11).

    Denna studies styrka är att den är ganska ny, från 2016, och när den gjordes var det den då största studien som gjorts på kvinnor med bröstcancer och fysisk aktivitet enligt studien själv. En svaghet är att träningen som interventionsgruppen fick utgick ifrån hemmabaserad träning (11). Om man hade haft en ledarledd schemalagd träningsperiod kan utfallet blivit mer tydligt och patientbortfallet eventuellt mindre. En annan svaghet är att det inte är helt tydligt vilken typ av aerob aktivitet som förordades till patienterna i interventionsgruppen, bara att det rör sig om 150 min aerobisk aktivitet med måttlig intensitet (11).

    I studien av S Herizchi et al (12) har man utvärderat en grupp patienter med olika former av cancer och hur man använt sig av avspänningsövningar för att öka bland annat livskvaliten hos dessa patienter. Man gjorde mätningarna vid baseline, efter en månad samt efter 16 veckor. I interventionsgruppen och kontrollgruppen var det 30 patienter vardera. I interventionsgruppen fanns 13 kvinnor och i kontrollgruppen 14 kvinnor. Formuläret för livskvalitet var EORTC QLQ C-30, vilket är samma formulär som J A Ligibel använt sig av i sin studie. Efter en månad visades inga förändringar gällande QOL. Vid mätningen efter 16 veckor uppmättes dock signifikanta skillnader i förbättrad livskvalitet samt minskad depression och oro som också mättes (12). Denna studie har inget bortfall utan samtliga 60 patienter som inkluderades i studien fullföljde denna. Studien har inkluderat både män och kvinnor samt olika former av cancer vilket gör det svårt att helt kunna dra slutsatser gällande min frågeställning. Dock har alla patienter i studien genomgått cytostatikabehandling vilket jag har med i min frågeställning. Vi vet inte specifikt hur avspänningsträningen gick till mer än att den initialt skedde i grupper om 3-6 individer och att man sedan uppmanades använda avpänningsträningen 2-3 gånger per dag. Hur länge gruppträningen pågick är inte specificerat. Vad de patienter som inte ingick i interventionsgruppen fått för råd angående träning eller annat vet vi inte. Vi vet inte heller hur CG behandlats då detta inte är beskrivet.

    I en studie av Thorsten Schmidt et al har man tittat på fysisk träning och dess effekter på livskvalitet och minskad risk för återfall i bröstcancer. Man jämförde lätt styrketräning med konventionell träning. I IG tränade man lätt styrketräning. Detta innebar 1 set med 20 repetitioner knäböj, bröstpress, knäextension, knäflexion, rodd, bicepscurl, tricepspress, skulderpress, latsdrag och magpress. Alla med en styrka på 50 % av 1 RM (13). CG fick istället träna så kallad konventionell träning. Denna träning specificerades som övningar att utföra på golv eller matta. Inklusionskriterier var kvinnor i åldrarna 18-70 år med bröstcancer samt avslutad cytostatika och strålbehandling (13). Interventionsgruppen (IG) bestod av 15 individer respektive 18 individer i kontrollgruppen (CG). Mätningarna utfördes vid baseline, efter tre månader samt efter ett halvår. Man mätte uthållighet med submaximalt cykeltest och livskvalitet mättes med samma formulär som i ovanstående studier, EORTC QLQ C30. Vid baseline skattade IG sin livskvalitet som lägre än CG. Efter nya mätningar hade både IG och CG signifikanta förbättringar i livsvalitet och minskad fatigue. Man mätte även kvinnornas BMI och fann att denna minskat i båda grupper. Högt BMI är en risk för bröstcancer och återfall i sjukdomen (7, 13).


     

    Diskussion

    Träning och dess effekter på livskvalitet finns det mycket artiklar som behandlar. Ingen artikel jag läst har behandlat min frågeställning helt specifikt utan jag har fått använt mig av delar i studier som jag ansett att man ändå kan använda och jämföra för att försöka besvara min frågeställning. Kombinationen av pågående behandling med cytostatika i den individgrupp jag riktat in mig mot och att de samtidigt ska jämföras med konditions/styrketräning kontra avspänning i det tidsintervall jag tänkt mig finns det i dagsläget inte någon studie som specifikt tittat på.

    De artiklar jag valt känns ändå relevanta. Mätningarna har gjorts i liknande tidsintervall. Gällande QoL har samma formulär använts i alla 3 RCT-studier. Det hade varit intressant att veta vad CG i studien av S Herizchi (11) gjorde. Detta är inte specificerat och jag antar då att de inte fick några anvisningar eller råd alls kring fysisk träning eller aktivitetsnivå.

    Ingen av de artiklar jag läst har specifikt behandlat fysisk träning eller avspänningstränings effekt på mortalitet. Sista RCT-studien av T Schmidt behandlar risken för återfall i sjukdom vilket kan vara en fingervisning för effekten av träning på mortalitet. Kan man dra slutsatsen att fysiskt aktiva individer har en lägre mortalitet vid bröstcancer utifrån det vi vet om hur immunförsvaret reagerar på fysisk träning (7)?

    Utifrån den kunskap jag inhämtat ifrån artiklarna kan jag ändå inte helt besvara min frågeställning. Från de tre RCT-studier jag använt mig av finner jag att hos kvinnor med bröstcancer med pågående cytostatikabehandling finns det mycket som indikerar att styrketräning och/eller konditionsträning samt även avpänningsträning verkar ha en god effekt på ökad livskvalitet, men att det enbart är styrketräning och/eller konditionsträning som ger effekt mot minskad risk för återfall och därmed minskad mortalitet. Mätningarna i studierna är inte gjorda efter de åtta veckor som jag efterfrågar utan efter 16 veckor, 16 veckor respektive 12 veckor då man såg resultaten. Om åtta veckor är för kort tid är inget jag lyckats besvara.

    Gällande min källa med artikeln av S Herizchi är denna gjord i Teheran. Det finns kulturskillnader i mellanöstern kontra västvärlden och jag frågar mig därför om man fått samma resultat om studien gjorts i väst. Här skulle jag vilja hitta fler studier gällande avspänningsträning hos bröstcancerpatienter och jämfört resultaten med varandra. Jag hade även velat se fler studier gällande fysisk träning då i studien av JA Ligibel det inte uppmättes signifikanta förändringar på QoL efter interventionen.

    Just gällande konditionsträning och styrketräning pågår mycket forskning runt om i världen. Den kunskap vi får in ifrån dessa studier kommer till nytta för varje enskild bröstcancerpatient och dennes livskvalitet och livslängd. Det kommer även samhället till nytta pga. minskad belastning på sjukvården och därmed minskade kostnader i vården. Kanske kommer man fram till att en kombination av konditions och/eller styrketräning samt avspänningsträning kan vara det mest effektiva alternativet.


     

    Källor:

    1. Dödlighet i bröstcancer. Folkhälsomyndigheten 2018 [citerad 2019-02-23]. Tillgänglig från www.folkhalsomyndigheten.se

    2. Wennberg P, Cider Å, Hellenius M-L et al. Fysisk aktivitet som prevention. I: A Ståhle huvudredaktör. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS2017. Estland: Italgraf media; 2016 p 66-84.

    3. Johnsson A, Rundqvist H, Wengström Y. Cancer. I: A Ståhle huvudredaktör. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS2017. Estland: Italgraf media; 2016 p 341-352.

    4. N Gebruers, M Camberlin, W Tjalma et al. The effect of training interventions on physical performance, quality of life, and fatigue in patients receiving breast cancer treatment: a systematic review. Support Care Cancer. 2019 Jan; 27(1):109-122. 

    5. J. Henriksson, CJ Sundberg. Biologiska effekter av fysisk aktivitet. I: A Ståhe huvudredaktör. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS2017. Estland: Italgraf media; 2016 p 35-65

    6. C Fiuza-Luces, N Garatachea, NA Berger et al. Exercise is the real polypill. Physiology. 2013; 28(5):330-58

    7. T. Schmidt, M. Mackelenbergh, D Wesch, C Mundhenke. Physical activity influences the immune system of breast cancer patients. J Cancer Res Ther. 2017 Jul-Sep; 13(3):392-398.

    8. Y Wengström, K A Bolam, S Mijwel et al. Optitrain: a randomized controlled exercise trial for woman with breast cancer undergoing chemotherapy. BMC cancer. 2017 feb 6; 17(1):100.

    9. S Berntsen, N K Aaronson, L Buffart et al. Design of a randomized controlled trial of physical training and cancer (Phys-Can) - the impact of exercise intensity on cancer related fatigue, quality of life and disease outcome. BMC Cancer. 2017 Mar 27; 17(1):218.

    10. LQ Rogers, KS Courneya, PM Anton et al. Effects of the beat cancer physical activity behavior change intervention on physical activity, aerobic fitness and quality of life in breast cancer survivors.; a multicenter randomized controlled trial. Breast Cancer Res Treat. 2015 Jan; 149(1)109-19.

    11. JA Ligibel, A Giobbie-Hurder, L Shockro et al. Randomized trial of a physical activity intervention in women with metastatic breast cancer. Cancer 2016;122:1169-77.

    12. S Herizchi, I Asvadi, I Piri et al. Efficacy of Progressive Muscle Relaxation Training on Anxiety, Depression and Quality of Life in Cancer Patients Undergoing Chemotherapy at Tabriz Hematology and Oncology Research Center, Iran in 2010. Middle East Journal of Cancer 2012; 3 (1): 9-13

    13. T Schmidt, B Weisser, W Jonat et al. Gentle strenght training in rehabilitation of breast cancer patients compared to conventional therapy. Anticancer research 2012 Aug;32 (8):3229-3233

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Vår grupp träffades i connect för att diskutera artiklarna. Jag fick bra tips om hur jag ska tänka kring när jag söker mina artiklar. Det har varit svårt att hitta artiklar då jag eventuellt låst mig lite väl mycket kring min frågeställning. Jag fick tips om att tänka mer brett och då kanske få mer studier som kanske inte helt svarar på min frågeställning men som jag ändå kan plocka resultat ifrån. Genom att ta bort free full article-funktionen på pubmed och istället söka genom blibliotekets sida kan jag även få mer användbart material. edited 15:31, 7 Apr 2019
    Posted 15:31, 7 Apr 2019
    Vår grupp träffades återigen i connect. Vi har gett varandra feedback och en del förändringsförslag. Jag ska se över min text och göra en del ändringar innan jag är nöjd med det slutliga arbetet. Framför allt ska jag gå igenom avsnittet om fysiologiska effekter.
    Posted 13:27, 19 May 2019
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.