Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Ansträningsutlöst astma

Ansträningsutlöst astma

    Table of contents
    1. 1.  

    Eric R

     

    Astma/Ansträngningsutlöst astma

     

    Introduktion

     

    Astma är en kronisk inflammatoriskt luftvägssjukdom som är förenad med hyperreaktivitet (1). Astma är en heterogen sjukdom och definieras av en sjukdomsbild med bland annat väsande andning, tryck över bröstet samt hosta som kan variera över tid och i intensitet (2). Den inflammatoriska processen kan uppstå av flera olika orsaker, till exempel exponering av allergen, ödembildning eller sammandragning av glatt muskulatur (1). Förekomsten av astma har de senaste decennierna ökat i hela världen förutom i delar av de höginkomstagande länder i väst (17), och i Sverige räknar man med att ca 10 % av befolkningen lider av astma (3). Andra faktorer som övervikt och tobaksrök kan även vara relaterat till att utvecklingen av astma hos barn (4) (5).

    Ovan nämnd sjukdomsbild ligger till grund för att diagnostiseras med astma, detta kompletteras sedan med ett reversibilitetstest. Under ett sådant test jämförs lungfunktionen före och efter behandling med luftrörsvidgande medicinering (6). Ibland kompletteras även utredningen allergitester och lungröntgen. Astma diagnostiseras av läkare men utredningen sker genom flera olika yrkesgrupper så som sjuksköterskor och fysioterapeuter (2). Hos barn och unga används olika typer av mätningar av lungfunktionen först kring 7 års ålder då barnet klarar av att blåsa i spirometri (17).

    Personer som får astma upplever ofta besvär vid ansträngning där den fysiska ansträngningen orsakar luftvägssammandragningar, detta definieras som ansträngningsutlöst bronkobstruktion eller då ansträngningsutlöst astma (7). För att diagnostiseras med ansträngningsutlöst astma mäter man Peak Expiratory Flow (PEF) samt Forced Expiratory Volym (FEV1) (7). Har patienten ett PEF-värde lika med eller över 15 eller ett FEV1-värde lika med eller över 10 vid ansträngning har patienten ansträngningsutlös astma (7). Hos barn och unga kan stämbandsdysfunktion och dålig kondition vara differentialdiagnoser, men även cystisk fibros och komprimerad trakea och bronker kan vara andra diagnoser än astma hos barn och unga (17).

     

    Fysisk aktivitet bland barn och ungdomar med astma är generellt lägre än hos icke astmatiska ungdomar (8). Flera faktorer spelar då in som föräldrars rädsla kring barnen eventuella behov av extra inhalator eller ökad andfåddhet. Även skolor spelar stor roll i detta problem då uppmuntran av fysisk aktivitet till barn och ungdomar med anträngningsutlöst astma ofta är lägre. Många unga misstolkar även hälsosam fysisk aktivitet och ansträngning som ett tecken på inkommande astmaattack och väljer då hellre att avstå den fysiska aktiviteten (8).

     

    Barn och ungdomar kan uppleva tillfälligt symptomfria perioder (9), men en äkta astma, utan allergen eller infektionskomponenter, är ofta en livslång sjukdom (2). 

    Astma och ansträngningsutlöst astma behandlas främst med farmakologisk behandling samt fysisk aktivitet (2). Den farmakologiska behandling som finns för astma och ansträngningsutlöst astma är effektiv och viktigast är att använda en anti- inflammatoriskt steroidbehandling via inhalation. Inhalationssterioider är förstahandsbehandling för astmatiker i alla åldrar (17). Inför fysisk aktivitet kan användningen av antikolinerg behandling lindra eller helt hindra att den fysiska ansträngningen utlöser en astmatisk attack. Även icke-farmakologisk behandling inför fysisk aktivitet kan lindra och hindra attacker under fysiskt aktiviteten, så som en värmeväxlande mask vid kallt väder och god uppvärmning innan större ansträngning (2).

    Prognosen hos barn som drabbas av astma anses vara god men varierar över om det finns en allergisk komponent med eller om det handlar om infektionsastma. Infektionsastma är något som i många fall växer bort i högre skolålder medan barn med astmatiska besvär med allergisk komponent löper större risk för astma även i vuxen ålder (16).

     

     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Hos ca 40–90 % av barn som lider av astma finns det en utlösande faktor via fysisk ansträngning (10). En okontrollerad eller ej utredd och behandlad astma kan vara en risk när det gäller fysisk aktivitet, dock finns det inga kontraindikationer gällande att rekommendera träning till barn och unga med ansträngningsutlöst astma (11). 

    För barn och unga med ansträngningsutlöst astma upplever många andningsbesvär tidigt in vid en aerob fysisk aktivitet, hos vissa kan det vara de enda tillfällen som patienten upplever astma. Det är även fortsatt omdiskuterat om regelbunden fysisk aktivitet kan ha en förebyggande effekt mot astma hos barn och unga. Många barn kan i förskoleålder uppleva astmatiska symptom under en viss tid och därefter bli helt besvärsfria upp till sena tonår, för pojkar ökar även risken för att diagnostiseras med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, när dem blir vuxna om det tidigare funnits astmatiska besvär i ung ålder (2). 

    Träning och fysisk aktivitet generellt ger muskler en ökad uthållighet och arbetskapacitet, det gäller även andningsmuskulaturen (2). Vid träning krävs det regelbunden aerob fysisk aktivitet för att förbättra till exempel VO2max, den maximala syreupptagningsförmågan. Dock påverkas troligen inte lungornas struktur, storlek eller funktion av träningen. Den strukturella skillnaden blir i lungans funktion att öka storleken på varje andetag in och ut och minska blodtrycket i lungartärerna (2). 

    Under fysisk aktivitet gör detta att andningsminutvolymen, sammanlagd mängd syre i cirkulation i lungorna under en minut, ökar drastiskt (2). Hos barn och unga upp till 18 år finns det inga bevis för att fysisk aktivitet minskar inflammationerna som uppstår vid träning i luftvägar eller den bronkiella hyperaktiviteten (10). Däremot upplever dessa klara förbättringar i de ansträngningsutlösta besvären trots de oförändrade värdena i luftvägarna (10). 

    Vid genomförande av träning och fysisk aerob aktivitet regelbundet under en längre tid ger samma positiva effekt för astmatiker och icke astmatiker gällande de ventilatoriska förbättringarna. Minutvetilationen beskriven ovan spelar troligen en stor roll i att de ansträngningsutlösta besvären även de minskar efter träning (2). 

    För vuxna finns det en tydlig korrelation där regelbunden fysisk aktivitet har visat sig minska behovet av inhalationssteroider och antalet sjukdagar (12). Hos barn och ungdomar har man inte kunnat påvisa samma korrelation mellan träning och minskat behov av medicinering eller astmatiska attacker. Även gällande livskvalité hos barn och ungdomar är det svårt att avgöra om det enbart handlar om den ökade fysiska aktiviteten och konditionen eller om andra aspekter spelar in (13).

     

    Frågeställning

    Vad blir de fysiologiska effekter för barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlösta besvär som utför styrke- och/eller konditionsträning minst 3 gånger i veckan i kombination med medicinering.

    P: Barn och ungdomar med astma och ansträngningsulöst besvär, ålder 6-18 år.

    I: Kondition och/eller styrketräning minst 3 gånger i veckan

    C: Enbart medicinering eller träning

    O: Ökad kondition och minskade astmasymptom

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning har skett via databaserna PubMed samt Google Schoolar den 23/3 2019. De sökord som användes i bägge databaserna var både på svenska och engelska då mycket av den forskning som genomförs kommer från svenska författare och därför skrivna på svenska. Sökorden kombinerades på olika sätt för att maximera urvalet av artiklar. Till en början begränsades urvalet till de fyra senaste åren, dock blev träffbilden dålig och årtalen utökades då till senaste 15 åren både gällande svenska och engelska sökningar. Sökningen begränsades även till Free full text-artiklar. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara mellan 6-18 år gamla, ha diagnostiserad astma och/eller ansträningsutlöst astma/ansträngningsutlösta symptom. Minst 8 veckors intervention och en kontrollerad intervention av regelbunden aerob fysisk aktivitet i kombination med medicinering. 

    De sökord som användes var följande: asthma, children, exercise, effects & exercise-induced asthma samt de svenska sökorden astma, fysisk aktivitet, effekt, ansträngningsutlöst astma & barn och ungdomar. Orden "and" och "och" lades även till i sökningen. 

    I PubMed blev resultatet 139 artiklar samt i Google Schoolar nästan 18 000 träffar. Då urvalet ur Google Schoolar blev för stort användes främst urvalet från PubMed.Utifrån studiernas abastract valdes 2 artiklar ut som uppfyllde inklutionskriterierna. 

     

    Resultat

    I första studien, studie 1(14), genomförde 50 barn i åldrarna 6-14 år, med måttlig astma med ansträngningsutlösta besvär och ingen annan medicinering än beta2-stimulerande medicinering för symptomlindring. Studien gick ut på att jämföra resultaten av regelbunden fysisk aktivitet med och utan behandling av Motelukast. Under en 12 veckors träningsperiod fick deltagarna träna mellan 2-4 pass i veckan av aerob träning som varade i en timme. Träningsintensiteten höjdes vartefter veckorna gick. Under dessa veckor fick barnen ta Motelukast- eller placebopiller en gång per dag. Olika utvärderingsinstrument användes där författarna använde bland annat bronkial hyperaktivitet och ansträngningsutlösa besvär.

    Resultaten visade på positiva resultat för bägge grupperna där den bronkiala hyperaktiviteten minskade för bägge grupperna men där interventionsgruppen även förbättrade FEV1. 

     

    I studie nummer 2 (15), ville författarna mäta effekten av regelbunden submaximal träning både på träningsfunktion men även livskvalité, "quality of life". Här deltog 62 barn med milda astmatiska besvär i åldrarna 7-15 år. Barnen delades sedan in i interventions- och kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomförde tre gånger i veckan under åtta veckor en timmes ledarledd träning som bestod av basket. Bägge grupperna fick ett hemträningsprogram med avslappning och andningsövningar och kontrollgruppen avråddes till specifik träning under de åtta veckor studien pågick. Efter intervention genomfördes en utvärdering av fysisk aktivitet och Quality of Life. I quality of life ingick bland annat hur begränsade patienterna blev av sina ansträngningsutlösta besvär. Även förändringar i barnens medicinering noterades. 

    Även här visade resultaten på god effekt av träningen. Bägge grupperna upplevde en ökad livskvalité men i interventionsgruppen såg författarna en större positiv förändring. Den fysiska kapaciteten ökade i interventionsgruppen och medicinanvändningen minskade i bägge grupperna. 

    Bägge artiklarna ställer sig positiva till fysisk aktivitet för barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlöst astma. Författarna följer de nu etablerade råden att fysisk aktivitet ska användas som en behandling för barn och ungdomar med astmatiska besvär, även ansträngningsutlösa (2).

     

    Styrkor och svagheter i respektive studie samt relevans: 

    Studie nummer 1 (14) har en klart tydligare relevans till frågeställningen i den här rapporten. Här finns en tydlig koppling till både medicinering samt den ansträngningsutlösta astman hos deltagarna. I studien utförd av Basaran et al (15), studie 2, är kopplingen till medicinering och ansträngningsastma mycket mindre. 

    Valida och relevanta mätinstrument och testprotokoll användes i bägge grupperna, dock så saknades en långsiktig uppföljning i bägge studierna. Studie 1 hade en längre intervention vilket var önskvärt och ger en allmänt tydligare bild i sin studie av upplägg av tester inför och efter studiens genomförande. Träningsinterventionen var även gott övervakad av utbildad tränings- och medicinsk personal där bägge grupper verkar vara blindande under studiens gång. Här saknas det dock mer tydlig information gällande vilken typ av aerob träning som genomfördes samt hur intensiteten på träningen ökade. En problematisk del i studien kan även vara att barnen fick delta mellan två till fyra gånger i veckan på träningen, vilket på 12 veckor kan ge stora skillnader i träningsmängd och grupp. 

    I studie nummer 2 finns det klara styrkor i de väl utvalda mätinstrumenten samt den mer tydliga beskrivningen av hur träningen gick till gällande basketträningen. Frågeformuläret kring Quality of Life är även det specifikt framtaget för barn och ungdomar med astma vilket stärker resultatet. Dock finns det flera kritiska punkter gällande studien. Främst att kontrollgruppen enbart uppmuntrades att inte vara specifikt fysiskt aktiva under de 8 veckor studien pågick samt att delvis av studien, programmet för hemträning med avslappning och andningsövningar, utfördes utan kontroll av författare eller annan utbildad personal. 

     

     

    Diskussion

    Besvara frågeställning:

    Resultatet från de utvalda studierna ger ett delvis gott resultat utifrån den angivna frågeställningen. Bägge studierna ger en skillnad mellan de olika interventionsgrupperna och kontrollgrupperna. Även om bägge grupperna i bägge studierna fick goda resultat gällande sina deltagare så påvisade bägge interventionsgrupper en större positiv påverkan i de olika mätningarna.

    I båda studierna har deltagare inom rätt patientgrupper utifrån frågeställningen och överensstämmer väl med patientgruppen efterfrågan i frågeställningen. 

    Författarna i bägge studierna hade som syfte att ställa en interventionsgrupp med en tränings plus medicineringsintervention mot en kontrollgrupp med antingen enbart träning eller medicinering. Detta stämmer väl in i frågeställningen. Författarna väljer i ena studien (14) att enbart ta bort medicineringen för kontrollgruppen under träningen som genomfördes och bägge grupperna noterade positiva resultat i mätningarna efter som genomfördes. Skillnaden som uppmättes mellan grupperna var förbättrad FEV1 hos interventionsgruppen. Exhale breath condensate, utandningsluften med värden som kväveoxid och ph-värde mättes hos alla deltagare, även bronchial hyperaktivitet och ansträngningsutlösta besvär mättes före och efter interventionen. För att riktigt svarat på frågeställningen skulle det varit önskvärt någon form av subjektivt frågeformulär för att tydligare kartlägga upplevelsen av astmastiska besvär hos deltagarna före och efter interventionen, till exempel ett ACT, asthma control test. 

    Önskvärt hade även varit om den andra studien (15) hade en tydligare medicinsk del för att få ett bättre svar för rapportens syfte. Användningen av frågeformuläret PAQLQ ger en liten bild av hur de astmatiska symptomen har förändrats för deltagarna. Bristen på hur formuläret hanterades under studien gör att de data som samlats är svår att utvärdera. Beroende på om deltagarna, som är barn så pass unga som sju år, har blivit påverkade av föräldrar eller intervjuare är oklart då metoden saknar en del viktig information för att studien ska ge ett helt tillfredställande svar gällande astmatiska besvär och medicinering. 

    Författaren hade önskat fler artiklar med en tydligare inriktning mot ansträngningsutlösta astmatiska besvär hos interventionsgruppen. Men då upp till 80-90% av unga med astma lider av ansträngningsutlösta besvär (18) (19) så kan studierna som granskades i rapporten ändå ses som relevanta även om de inte hade en primär intervention i att undersöka de ansträngningsutlösta besvären.

     

    Kunskapsluckor:

    Forskningen inom astma och ansträngningsutlöst astma är bred och det finns gott om forskning och data att luta sig tillbaka på, både gällande barn och vuxna. De samlade resultatet av forskningen som finns att tillgå pekar klart och tydligt på att fysisk aktivitet är mycket viktigt för alla individer med astmatiska besvär och något som starkt uppmuntras. Fysisk aktivitet och träning rekommenderas i de studier författaren läst inför den här rapporten och även FYSS (2) ger en samlad bild av att fysisk aktivitet alltid ska rekommenderas till patienter, barn som vuxna, med astma. Rekommendationerna täcker de mesta av den fysiska aktiviteten som erbjuds patienter och allmänheten med både kondition- och styrketräning och vid behov även lätt fysisk aktivitet. Då kunskapen om astma och ansträngningsutlösta besvär är god och ett området som är väl beforskat på är det svårt att notera några direkta kunskapsluckor utifrån den litteraturundersökning som legat till grund för rapporten. Något som däremot skulle vara intressant är föräldrarnas inverkan på sina barns mående kring astman och hur pass mycket påverkan en förälder med negativ eller försiktig inställning till fysisk aktivitet och träning påverkar sjukdomsbilden hos sitt barn. Här finns troligen en del luckor att fylla för att skapa en större bild av sjukdomen, speciellt hos barn och unga. 

     

    Nytta av kunskapsutveckling:

    Då det finns mycket forskning redan gällande astma och ansträngningsutlöst astma skulle flera patientgrupper ha nytta av en smalare mer inriktad forskning inom mer specifika delar av astmasjukdomen. Det finns en bred överensstämmande grund inom området att luta tillbaka sig på skulle studier kunna smala av sina patientgrupper, fokusera på färre mätinstrument och då eventuellt få fram än mer riktade interventioner till patienter. Önskvärt vore även fler långvariga studier från redan ung ålder för att ge unga astmatiker bästa förutsättningarna i framtiden. Då det noterats en bristande kunskap hos föräldrar med barn som lider av astma och ansträngningsutlösta besvär finns det mycket att vinna på att få fram och sprida mer positiva forskningsresultat gällande den fysiska aktivitetens positiva påverkan på barn och unga med astma. Om föräldrar och vårdnadshavare kan få en mer positivt inriktad inställning till fysisk aktivitet till sina astmatiska barn kanske det finns en möjlighet att bromsa utvecklingen av astma. 

     

     

     

     

    REFERENSER

     

    1.     GINA, Global Initiative for asthma. (2014). http//ginasthma.org

    2.     FYSS 2017, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

    3.     Läkemedelsverket. (2007). https://lakemedelsverket.se/astma

    4.     Bland PD, Toren K. How much adult asthma can be attributed to occupational fastors? The American Journal of Medicine 1999;(107):580-7

    5.     Ronmark E, Andersson C, Nyström, L Forsberg B, Jarvholm B, Lundbäck B. Obesity increases the risk of incident asthma among adults. Eur Respir J 2005;(25):282-8.

    6.     Larsson K. Astma hos vuxna. Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. Södertälje: AstraZeneca Sverige AB; 2005.

    7.     Anderson S. Exercise-induced asthma. Medicine and Sicience in Sports and Exercise. 2003;(23):1464-70

    8.     Williams B, Powell A, Hoskin G, Neville R. Exploring and explaining low participation in physical activity Among children and Young pepole with astma. BMC Family practice 2008 (9):40. 

    9.     Holland V, Riiser A, Mowinckel P. The significance of early recurrent wheeze for asthma outcome in late childhood. Eur Respir J. 2013:41(4):838-45

    10. Wanrooij VH, Willeboordse M, Dompeling E, van de Kant K. Exercise training in children with asthma: a systematic review. British Journal of Sports Medicin. 2014. Volume 48 

    11. Becker J, Rogers J, Rossini G, Mirchandani H, D'Alonzo GE Jr. Asthma deaths during sports: report of a 7-year experience. J Allergy Clin Immunol. 2004 Feb;113(2):264-7. 

    12. Emtner M, Finne M, Stålenheim G. A 3-year follow-up of asthmatic patients participating in a 10-week rehabilitation program with emphasis on physical trails. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. 1998;79,(5):539-44 

    13. Carson K, Chandratilleke M, Picot J, Brinn M, Esterman A, Smith B. Physical training for asthma. Cochrane Database Syst Rev. 2013. (9).

    14: Bosignore M, La Grutta S, Cibella F, Scichilone N, Cuttitta G, Interrante A, et al. Effects of exercise training and Motelukast in children with mild asthma. Medicine & Sciende in Sports & Exercise. 2008;40.

    15: Basaran S, Guler-Uysal F, Ergen N, Seydaoglu G, Bingol-Karakoc, Ufuk Altintas D.Effects of physical exercise on quality of life, exercise capacity and pulmonary function in children with asthma. J Rehabil Med. 2006. 38:130-5.

    16: Goksör E, Åmark M, Alm B, Erkerljung L, Lundbäck B, Wennergren G. High risk of adult asthma following severe wheezing in early life. Pediatric Pulmonolog. 2014;50.

    17: Läkartidningen. 2015;112:DDHS

    18: Bjermer L & Romberg K. Behandling av ansträngningsastma. Allergi I Praxis. 2012;2.

    19: Asthma and Allergy Foundation of America. Exercise-Induced Bronchoconstriction (internet). https://www.aafa.org/exercise-induced-asthma/

     

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Efter gott samtal med kurskamrater har vissa förändringar skett. Bla en del formalia har justerats, även en del förtydliganden i hur litteratursökningen gick till. Även en kortare sammanfattning av resultatdelen.
    Samtalet med kurskamrater inböjd till bra diskussion kring både innehållet i arbetet men även tillvägagångssättet. Ett mycket givande samtal då jag personligen inte har så bra koll på hur upplägg och tillvägagångssätt ser ut gällande rapportskrivning då det var länge sedan jag skrev en sådan. Bra att både stora och små frågor dök upp under diskussion och att det blev ett samtal kring frågorna med argument och motargument.
    Uppskattat inslag och kul att få prata med och få feedback från kursare och inte bara lärare.

    //Eric
    Posted 15:08, 8 Apr 2019
    Hej, tack för en intressant läsning. Många delar är mycket bra Eric t.ex. introduktion, fysiologi, frågeställningen och sökningen. Sammanfattningsvis är det flesta delarna inkluderade som efterfrågas i ”instruktionerna för fördjupningsarbetet”. Mina tankar kring att stärka upp detta arbete är såväl högt som lågt.
    För att göra arbetet mer lättläst skulle språket och stavningen gås igenom samt definitioner förklaras tydligare för att få läsaren på ”banan” direkt. För mig vid genomläsning är det viktigt att det inte uppstår några frågetecknen utan att jag som läsare vill få hjälp med utropstecken istället. Du behöver även lägga ut referenser på fler ställen där det är upplevs som att du har funnit fakta från böcker & studier.
    Jag blir mycket nyfiken på hur många barn i Sverige som har astma samt ansträngningsutlöst astma, vilka träningsrekommendationer som finns för såväl barn som vuxna.
    När det gäller kapitlet om fysiologi tror jag att det skulle må bra av att struktureras genom att mer beskriva samt fördjupa sig kring och förklara de olika skeendena tydligare samt definiera olika begrepp. Man blir ju väldigt nyfiken på vilken som är den fysiologiska effekten bakom träning hos denna population. Du skriver att det troligtvis inte beror på lungornas struktur, storlek eller funktion av träningen utan jag tolkar det som om att det handlar om minutventilationen och ventilatoriska förbättringar. Förklarar gärna lite mer här, man blir så intresserad. Kanske något att lägga i diskussionen varför man inte kunnat se några skillnaden beträffande inflammation hos barn men ändå har en bättre livskvalitet, har jag uppfattat detta rätt? Vad kan detta i så fall bero på? Superintressant sista stycke, kan man resonera mer om detta?
    När det gäller frågeställningen så är jag osäker på om du svarar upp till den och då tänker jag på den delen som heter fysiologiska förändringar. Kanske bör du förtydliga i ”objektives” /utvärderingsinstrumenten samt resonera mer om detta i studien.
    När det gäller resultatet så är jag nyfiken på kvalitetsgranskning hur utfallet blev och hur detta har påverkat resultatets styrka och svaghet. Det kanske kan underlätta om du skriver ut vilken studie som avses t.ex. Svensson et al eller Svensson och medarbetare, då är det lätt att veta vilken studie som avses i den löpande texten. Kanske tydliggöra lite kring vilken träningsdos som åsyftas och om det är stora skillnader i de olika studierna (t.ex. intensiteten) och om det kanske har påverkat resultatet och sedan kan resoneras kring i diskussionen. Någon studie ökade man ju intensiteten löpande, var startade man på? Hur säkerställde man intensiteten? Saknar även den lite mer vetenskapligt språk med signifikanser och dylikt.
    Diskussions kapitlet skulle kunna arbetas om lite grand, för att tydligare visa på varför dessa svarar upp till din frågeställning. Kanske börja med din egen frågeställning och besvara den utifrån vad du har fått fram som en kort sammanfattning. För att sedan diskutera studierna var och en för sig. Jag har svårt att tränga igenom och förstå eftersom jag tycker att den saknas detaljer och fördjupning samt att språket på sina ställen blir svår begripligt. Kan även bero på att det tidigare i arbetet saknats definitioner som man oftast redan är bekant med så här sent i studien. Det uppfattas som om det i slutet kommer en del nya mätinstrument som för mig är nya och svåra at ta ställning till.
    Du skriver om subjektiva instrument, varför bör man ha med dem? Varför inte objektiva, resonera gärna lite så man följer dina tankar. Helt enkelt mycket intressant.
    Det är även enormt intressant om föräldrarna påverkat barnens effektutfall i studien eller hur tänker du här? Kan barn- och föräldrauppfattningen om träning som intervention vara olika? Då blir man ju intresserad av vilka instrument som använts och om inte hänsyn har tagits till detta i studierna, skriver kanske författarna till denna studie något om detta i sin diskussion som är värd att lyfta fram.
    För mig är det inte helt klart vilka som är kunskapsluckorna, du säger att det följer samma spår. Vad är det? Är det Fyss rekommendationerna? Finns det barn rekommendationer? Vilken är kunskapsluckan?
    Tack för ditt arbete, det har varit intressant att läsa!
    Lycka till. Sara
    Posted 14:10, 19 May 2019
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.