Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Fysisk aktivitet och träning som prevention och behandling, AMC22B > Fördjupningsarbeten > Ansträningsutlöst astma

Ansträningsutlöst astma

    Table of contents
    No headers

    Eric R

     

    Astma/Ansträngningsutlöst astma

     

    Introduktion

     

    Astma är en kronisk inflammatoriskt luftvägssjukdom som är förenad med hyperreaktivitet (1). Astma är en heterogen sjukdom och definieras av en sjukdomsbild med bland annat väsande andning, tryck över bröstet samt hosta som kan variera över tid och i intensitet (2). Den inflammatoriska processen kan uppstå av flera olika orsaker, till exempel exponering av allergen, ödembildning eller sammandragning av glatt muskulatur (1). Förekomsten av astma har de senaste decennierna ökat i hela världen och i Sverige räknar man med att ca 10 % av befolkningen lider av astma (3). Andra faktorer som övervikt och tobaksrök kan även vara relaterat till att utvecklingen av astma hos barn (4) (5).

    Ovan nämnd sjukdomsbild ligger till grund för att diagnostiseras med astma, detta kompletteras sedan med ett reversibilitetstest. Under ett sådant test jämförs lungfunktionen före och efter behandling med luftrörsvidgande medicinering (6).

    Personer som får astma upplever ofta besvär vid ansträngning där den fysiska ansträngningen orsakar luftvägssammandragningar, detta definieras som ansträngningsutlöst bronkobstruktion eller då ansträngningsutlöst astma. För att diagnostiseras med ansträngningsutlöst astma mäter man Peak Expiratory Flow (PEF) samt Focerad Exspiratoriskt Volym (FEV1) (7). Har patienten ett PEF-värde lika med eller över 15 eller ett FEV1-värde lika med eller över 10 vid ansträngning har patienten ansträngningsutlös astma (7).

     

    Fysisk aktivitet bland barn och ungdomar med astma är generellt lägre än hos icke astmatiska ungdomar (8). Flera faktorer spelar då in som föräldrars rädsla kring barnen ev behov av extra inhalator eller ökad andfåddhet. Även skolor spelar stor roll i detta problem då uppmuntran av fysisk aktivitet till barn och ungdomar med anträngningsutlöst astma ofta är lägre. Många unga misstolkar även hälsosam fysisk aktivitet och ansträngning som ett tecken på inkommande astmaattack och väljer då hellre att avstå den fysiska aktiviteten (8).

     

    Barn och ungdomar kan uppleva tillfälligt symptomfria perioder (9), men astma är ofta en livslång sjukdom (2).

    Astma och ansträngningsutlöst astma behandlas främst med farmakologisk behandling samt fysisk aktivitet (2). Den behandling som finns för astma och ansträngningsutlöst astma är effektiv och viktigast är att använda en anti inflammatoriskt steroidbehandling via inhalation. Inför fysisk aktivitet kan användningen av antikolinerg behandling lindra eller helt hindra att den fysiska ansträngningen utlöser en astmatisk attack. Även icke-farmakologisk behandling inför fysisk aktivitet kan lindra och hindra attacker under fysiskt aktiviteten, så som en värmeväxlande mask vid kallt väder och god uppvärmning innan större ansträngning (2).

     

    Fysiologiska effekter vid fysisk aktivitet

    Hos ca 40–90 % av barn som lider av astma finns det en utlösande faktor via fysisk ansträngning (10). En okontrollerad eller ej utredd och behandlad astma kan vara en risk när det gäller fysisk aktivitet, dock finns det inga kontraindikationer gällande att rekommendera träning till barn och unga med ansträngningsutlöst astma (11). 

    För barn och unga med ansträngningsutlöst astma upplever många andningsbesvär tidigt in vid en aerob fysisk aktivitet, hos vissa kan det vara de enda tillfällen som patienten upplever astma. Det är även fortsatt omdiskuterat om regelbunden fysisk aktivitet kan ha en förebyggande effekt mot astma hos barn och unga. Många barn kan i förskoleålder uppleva astmatiska symptom under en viss tid och därefter bli helt besvärsfria upp till sena tonår, för pojkar ökar även risken för att diagnostiseras med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, när dem blir vuxna (2). 

    Träning och fysisk aktivitet generellt ger muskler en ökad uthållighet och arbetskapacitet, det gäller då även andningsmuskulaturen (2). Vid träning så krävs det regelbunden aerob fysisk aktivitet för att förbättra tex VO2max, den maximala syreupptagningsförmågan, dock så påverkas inte Lungornas struktur, storlek eller funktion troligen inte av träningen. Den strukturella skillnaden blir i lungans funktion att öka storleken på varje andetag in och ut och minska blodtrycket i lungartärerna (2). 

    Under fysisk aktivitet gör detta att andningsminutvolymen, sammanlagd mängd syre i cirkulation i lungorna under en minut, ökar drastiskt (2). Hos barn och unga upp till 18 år finns det inga bevis för att fysisk aktivitet minskar inflammationerna som uppstår vid träning i luftvägar eller den bronkiella hyperaktiviteten (10). Däremot upplever dessa klara 

    förbättringar i själva de ansträngningsutlösta besvären trots de oförändrade värdena i luftvägarna (10). 

    Vid genomförande av träning och fysisk aerob aktivitet regelbundet under en längre tid ger samma positiva effekt för astmatiker och icke astmatiker gällande de ventilatoriska förbättringar. Minutvetilationen beskriven ovan spelar troligen en stor roll i att de ansträngningsutlösta besvären även de minskar efter träning (2). 

    För vuxna finns det en tydlig korrelation där reglebunden fysisk aktivitet har visat sig minska behovet av inhalationssteroider och antalet sjukdagar (12). Hos barn och ungdomar har man inte kunnat påvisa samma korrelation mellan träning och minskat behov av medicinering eller astmatiska attacker. Även gällande livskvalité hos barn och ungdomar är det svårt att avgöra om det handlar enbart om den ökade fysiska aktiviteten och konditionen eller om andra aspekter spelar in (13).

     

    Frågeställning

    Fysiologiska effekter för barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlösta besvär som utför styrke- och/eller konditionsträning minst 3 gånger i veckan i kombination med medicinering.

    P: Barn och ungdomar med astma och ansträngningsulöst besvär, ålder 6-18 år.

    I: Kondition och/eller styrketräning minst 3 gånger i veckan

    C: Enbart medicinering eller träning

    O: Ökad kondition och minskade astmasymptom

     

    Litteratursökning

    Litteratursökning har skett via databaserna PubMed samt Google Schoolar den 23/3 2019. De sökord som användes i bägge databaserna var både på svenska och engelska då mycket av forskingen som genomförs kommer från svenska författare och därför skrivna på svenska. Sökorden kombinerades på olika sätt för att maximera urvalet av artiklar. Till en början begränsades urvalet till de 4 senaste åren, dock blev träffbilden dålig och årtalen utökades då till senaste 15 åren både gällande svenska och engelska sökningar. Sökningen begränsades även till Free full text-artiklar. Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara mellan 6-18 år gamla, ha astma och/eller ansträningsutlöst astma/ansträngningsutlösta symptom. Minst 8 veckors intervention och då en kontrollerad intervention av regelbunden aerob fysisk aktivitet i kombination med medicinering. 

    De sökord som användes var följande: asthma, children, exercise, effects & exercise-induced asthma samt de svenska sökorden astma, fysisk aktivitet, effekt, ansträngningsutlöst astma & barn och ungdomar. Orden "and" och "och" lades även till i sökningen. 

    I PubMed blev resultatet 139 artiklar samt i Google Schoolar nästan 18 000 träffar. Då urvalet ur Goodle Schoolar blev för stort användes främst urvalet från PubMed.Utifrån studiernas abastract valdes 2 artiklar ut som uppfyllde inklutionskriterierna. 

     

    Resultat

    I första studien, studie 1(14), genomförde 50 barn i åldrarna 6-14 år, med måttlig astma med ansträngningsutlösta besvär och ingen annan medicinering än beta2-stimulerande medicinering för symptomlindring. Studien gick ut på att jämföra resultaten av regelbunden fysisk aktivitet med och utan behandling av Motelukast. Under en 12 veckors träningsperiod fick deltagarna träna mellan 2-4 pass i veckan av aerob träning som varade i en timme. Träningsintensiteten höjdes vartefter veckorna gick. Under dessa veckor fick barnen ta Motelukast- eller placebopiller en gång per dag. Olika utvärderingsintrument användes där författarna använde bland annat bronkial hyperaktivitet och ansträningsutlösa besvär.

    Resultaten visade på positiva reultat för bäggre grupperna där den bronkiala hyperaktiviteten minskade för bägge grupperna men där interventionsgruppen även förbättrade FEV1. 

     

    I studie nummer 2 (15), ville författarna mäta effekten av regelbunden submaximal träning både på träningsfunktion men även livskvalité, "quality of life". Här deltog 62 barn med milda astmastiska besvär i åldrarna 7-15 år. Barnen delasdes sedan in i interventions- och kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomförde 3 gånger i veckan under 8 veckor 1 timmes ledarledd träning som bestod av basket. Bägge grupperna fick ett hemträningsprogram med avslappning och andningsövningar och kontrollgruppen avråddes till specifik träning under de 8 veckor studien pågick. Efter intervention genomfördes en utvärdering av fysisk aktivitet och Quality of Life. I quality of life ingick bland annat hur begränsade patienterna blev av sina ansträngningsutlösta besvär. Även förändringar i barnens medicinering noterades. 

    Även här visade resultaten på god effekt av träningen. Bägge grupperna upplevde en ökad livskvalité men i interventionsgruppen såg författarna en större positiv förändring. Den fysiska kapaciteten ökade i interventionsgruppen en medicinanvändningen minskade i bägge grupperna. 

    Bägge artiklarna ställer sig positiva till fysisk aktivitet för barn och ungdomar med astma och ansträngningsutlöst astma. Författarna följer de nu etablerade råden att fysisk aktivitet ska användas som en behandling för barn och ungdomar med asmatiska besvär, även ansträngningsutlösa (2).

     

    Styrkor och svagheter i respektive studie samt relevans: 

    Studie nummer 1 har en klart tydligare relevans till frågeställningen i den här rapporten. Här finns en tydlig koppling till både medicinering samt den ansträngningsutlösta astman hos deltagarna. I studien utförd av Basaran et al (studie 2), är kopplingen till medicinering och ansträningsastma mycket mindre. 

    Valida och relevanta mätinstrument och testprotokoll användes i bägge grupperna, dock så saknades en långsiktig uppföljning i bägge studierna. Studie 1 hade en längre intervention vilket var önskvärt och ger en allmänt tydligre bild i sin studie av upplägg av tester inför och efter studiens genomförande. Träningsinterventionen var även gott övervakad av utbildad tränings- och medicinsk personal som ter sig blindade bägge två. Här saknas det dock mer tydlig information gällande vilken typ av aerob träning som genomfördes samt hur inensiteten på träningen ökade. En problematiskt del i studien kan även vara att barnen fick delta mellan 2-4 gånger i veckan på träningen, vilket på 12 veckor kan ge stora skillnader i träningsmängd och grupp. 

    I studie nummer 2 finns det klara styrkor i de väl utvalda mätinstrumenten samt den mer tydliga beskrivningen av hur träningen gick till gällande basketträningen. Frågeformuläret kring Quality of Life är även det specifikt framtaget för barn och ungdomar med astma vilket stärker resultatet. Dock finns det flera kritiska punkter gällande studien. Främst att kontrollgruppen enbart uppmuntrades att inte vara specifikt fysiskt aktiva under de 8 veckor studien pågick samt att delvis av studien, hemträningsprogrammet med avslappning och andningsövningar, utfördes utan kontroll av författare eller annan utbildad personal. 

     

     

    Diskussion

     

     

     

     

     

    REFERENSER

     

    1.     GINA, Global Initiative for asthma, 2014.

    2.     FYSS 2017, Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

    3.     Läkemedelsverket.se 2007.

    4.     Bland PD, Toren K. How much adult asthma can be attributed to occupational fastors? The American Journal of Medicine 1999;107:580-7

    5.     Ronmark E, Andersson C, Nyström, L Forsberg B, Jarvholm B, Lundbäck B. Obesity increases the risk of incident asthma among adults. Eur Respir J 2005;25:282-8.

    6.     Larsson K. Astma hos vuxna. Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. Södertälje: AstraZeneca Sverige AB; 2005.

    7.     Anderson S. Exercise-induced asthma. Medicine and Sicience in Sports and Exercise. 2003;23:1464-70

    8.     Williams B, Powell A, Hoskin G, Neville R. Exploring and explaining low participation in physical activity Among children and Young pepole with astma. BMC Family practice 2008 9:40. 30 june, 2008. Doi: 101.186/1471-2296-9-40.

    9.     Holland V, Riiser A, Mowinckel P. The significance of early recurrent wheeze for asthma outcome in late childhood. Eur Respir J. 2013:41(4):838-45

    10. Wanrooij VH, Willeboordse M, Dompeling E, van de Kant K. Exercise training in children with asthma: a systematic review. British Journal of Sports Medicin. 2014. Volume 48-(13). 

    11. Becker J, Rogers J, Rossini G, Mirchandani H, D'Alonzo GE Jr. Asthma deaths during sports: report of a 7-year experience. 2004. J Allergy Clin Immunol. 2004 Feb;113(2):264-7. 

    12. Emtner M, Finne M, Stålenheim G. A 3-year follow-up of asthmatic patients participating in a 10-week rehabilitation program with emphasis on physical training. 1998. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation. Volume 79, Issue 5, 539-544 

    13. Carson K, Chandratilleke M, Picot J, Brinn M, Esterman A, Smith B. Physical training for asthma. 2013. Cochrane Database Syst Rev.

    14: Bosignore M, La Grutta S, Cibella F, Scichilone N, Cuttitta G, Interrante A, Marchese M, Veca M, Virzi M, Bonannon A, Profita M & Morici G. Effects of exercise training and Motelukast in children with mild asthma. 2008. Medicine & Sciende in Sports & Exercise: Vol 40.

    15: Basaran S, Guler-Uysal F, Ergen N, Seydaoglu G, Bingol-Karakoc & Ufuk Altintas D.Effects of physical exercise on quality of life, exercise capacity and pulmonary function in children with asthma. J Rehabil Med. 2006. 38:130-135.

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Efter gott samtal med kurskamrater har vissa förändringar skett. Bla en del formalia har justerats, även en del förtydliganden i hur litteratursökningen gick till. Även en kortare sammanfattning av resultatdelen.
    Samtalet med kurskamrater inböjd till bra diskussion kring både innehållet i arbetet men även tillvägagångssättet. Ett mycket givande samtal då jag personligen inte har så bra koll på hur upplägg och tillvägagångssätt ser ut gällande rapportskrivning då det var länge sedan jag skrev en sådan. Bra att både stora och små frågor dök upp under diskussion och att det blev ett samtal kring frågorna med argument och motargument.
    Uppskattat inslag och kul att få prata med och få feedback från kursare och inte bara lärare.

    //Eric
    Posted 15:08, 8 Apr 2019
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.