Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 6 - Influensavaccination

Grupp 6 - Influensavaccination

    Table of contents
    No headers

    Bakgrund

    Olika influensavirus

    Influensa är en virusinfektion, det finns tre typer av influensa som kan drabba människor, typ A, B och C (Cordenius, 2016). Typ A är den typ av influensa som till störst del kan orsaka epidemier, hit hör säsongsinfluensan som återkommer varje år i olika stammar, samt fågel- och svininfluensan. Typ B påminner i stort om typ A och har också en del i den årliga säsongsinfluensan. Typ C orsakar endast en lindrig övre luftvägsinfektion (Hagberg, 2016).  

    Influensa typ A har störst potential att orsaka stora epidemier och även pandemier, då den har en förmåga att förändra strukturen hos ytantigenerna Hemaglutamin och Neuramidas. Mindre antigenförändringar uppkommer av mutationer som efter några år leder till förnyade influensastammar. De större antigenförändringarna tros uppkomma genom rekombination av RNA från flera olika virusstammar vilket gör att en helt ny struktur av Hemaglutamin eller Neuramidas kan uppstå. Vid dessa tillfällen saknar antikroppar från tidigare infektioner helt sin skyddande effekt och därmed finns förutsättningar för en pandemi att bryta ut (Kalin & Örtqvist, 2004). 
     

    Fågelinfluensa

    Det finns flera olika typer av fågelinfluensavirus och det sprids framförallt mellan fåglar. Vissa typer av influensan kan också smittas till människan om den haft betydande kontakt med smittade fåglar eller deras avföring. I väldigt ovanliga fall har smittan även spridits mellan människor, ingen människa i Sverige har hittills smittats av fågelinfluensa (Örtqvist, 2015). I de fall där människor blir smittade är det ofta allvarligt med flera fall av dödlig utgång. Dock har det också förekommit lättare fall med ögoninflammation och övergående influensasymtom. Det finns ett vaccin utvecklat för människor mot en typ av fågelinfluensa men detta finns inte tillgängligt i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2015).

     

    Svininfluensa (H1N1)

    Svininfluensan upptäcktes år 2009 och eftersom en stor del av världens befolkning saknade naturligt skydd mot denna stam så blev spridningen en pandemi, det vill säga världstäckande. Trots namnet så sprids denna stam huvudsakligen mellan människor. Smittan sprids på samma vis som säsongsinfluensan. I årets vaccinering (2016-2017) ingår denna stam som en del i vaccinet (Hagberg, 2016).

     

    Virusets patofysiologi

    Ett virus är en infektiös beståndsdel som består av ett genmaterial, antingen DNA eller RNA, som i sin tur är inneslutet i en proteinkapsel. När ett virus har tagit sig in i kroppen så binder de sig till värdcellens receptor för att sedan tränga sig in i cellen, där frisätts genmatierialet och en nybildning av viruspartiklar är möjligt. Därefter kan viruset leva och föröka sig inuti värdcellen (Simonsen, Aarbakke & Hasselström, 2012). Influensaviruset är ett enkeltrådigt RNA-virus som tillhör familjen ortomyxovirus (Engelkirk & Duben-Engelkirk, 2011). Det är ett relativt stort virus som innesluts i ett fett- och proteinhölje (Kalin & Örtqvist, 2004).

     

    Symtom och sjukdomsbild

    Vid influensa typ A och B är de typiska symtomen hög feber, kring 39-40 grader, huvudvärk, muskelvärk, torrhosta och allmän sjukdomskänsla. Sjukdomstiden ligger vanligtvis på ungefär sju till tio dagar, varav tre till fem dagar med feber (Hagberg, 2016). Inkubationstiden från smittotillfälle till symtomen bryter ut är ungefär en till tre dagar. Smittsamheten är som högst dygnet innan symtomen uppkommer och varar i ungefär fem dagar. Viruset sprider sig via luften och via droppsmitta. I Sverige brukar 2-15 %  av befolkningen drabbas av säsongsinfluensan varje år (Cordenius, 2016). I EU-länderna uppskattas ungefär 50 miljoner människor drabbas av symtomatisk influensa varje år (European Centre for Disease Prevention and Control [ECDC], 2016).

     
    Influensavaccin

    Influensavaccinets uppbyggnad och framställning

    Vaccination mot influensa är den viktigaste skyddsåtgärden för att förhindra risk i insjuknande. Varje år i februari beslutar WHO om vilka influensa antigen som ska ingå i årets vaccin. I regel brukar det vara två influensa A-antigen och ett influensa B-antigen. Vaccinet skapas efter de stammar som cirkulerat året innan. Skyddseffekten av vaccinet varierar och är beroende av överensstämmelsen mellan det i vaccinet ingående influensa antigener och det influensavirus som cirkulerar ute i samhället. Vissa år är stämmer detta väl överens och andra år inte lika väl. Men grovt räknar man med en skyddseffekt på 70 % (Läkemedelsverket, 2014). Mer exakt tros effekten ligga på ungefär 60 procent hos unga friska och hos äldre personer anses skyddet som högst ligga på 50 procent. De som insjuknar i influensa trots vaccinering får ändå oftast lindrigare symtom med mindre komplikationer (Folkhälsomyndigheten, 2016a).

    Vaccinet för influensasäsongen 2016-2017 innehåller tre olika influensastammar, två stammar av influensa typ A och en stam av influensa typ B, hos vissa vaccin finns även ytterligare en typ B stam inkluderad (Läkemedelsverket, 2016). Influensavaccinet är ett avdödat vaccin, bortsett från en sorts influensavaccin som kan ges till barn vilket är levande/försvagat. De flesta influensavaccin innehåller spjälkade eller renade proteiner från influensaviruset som först har odlats fram i befruktade hönsägg och sedan avdödats/inaktiverats.Vaccinet verkar genom att stimulera immunförsvaret att bilda antikroppar mot viruset (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Vaccinet innehåller renframställda delar av smittämnet men eftersom vaccinet är avdödat sker ingen förökning av smittämnet i kroppen. Det är därför vanligt att dessa sorter av vaccin innehåller så kallad adjuvans, det vill säga immunstimulerande ämnen som gör att bildningen av antikroppar förstärks (Läkemedelsverket, 2014). Numera används inga adjuvanterade influensavacciner i Sverige. Pandemrix var ett adjuvanterat vaccin som användes vid vaccination mot svininfluensa men efter pandemin 2009 används inte vaccinet längre på grund av de rapporterade fallen med narkolepsi, främst bland barn och unga, som tillkom efter vaccinationen (Folkhälsomyndigheten, 2016b).

     

    Målgrupper för vaccination

    Vaccinet för säsongsinfluensa erbjuds varje år från oktober till december och rekommenderas till alla människor över 65 år och till personer inom vissa riskgrupper. Till riskgrupperna hör gravida i andra och tredje trimestern samt patienter med kroniska sjukdomar t.ex. kronisk hjärt- eller lungsjukdom, instabil diabetes mellitus, kronisk lever- eller njursvikt, astma, extrem fetma, kraftigt nedsatt immunförsvar och flerfunktionshinder hos barn. Vidare rekommenderas även att personal eller andra sjukvårdskontakter som vårdar personer med kraftigt nedsatt immunförsvar vaccineras för att minska risken för smitta. Kontraindikationer för vaccinering är äggallergi, då vaccinet framställs från befruktade hönsägg och kan innehålla proteinet ovalbumin (Läkemedelsverket, 2014).

    Influensavaccinationerna som görs varje år bedöms vara kostnadseffektiva och de minskar både morbiditeten samt mortaliteten bland befolkningen. Vaccinet ges i enkeldos och skyddar endast mot influensa den kommande säsongen. Vaccinet behöver således förnyas inför varje efterföljande säsong av influensa. Barn under 12 år som ej tidigare fått vaccinet bör få två doser av vaccinet med minst fyra veckors mellanrum mellan doserna. Det finns ett levande/försvagat säsongsinfluensavaccin i sprayform som ges nasalt till barn i åldrarna 2-18 år istället för intramuskulär injektion då detta har visat sig ha en bättre effekt. Dock ska detta vaccin, som alla andra levande/försvagade vaccin, inte ges till barn med immundefekt.  Barn som ingår i en riskgrupp bör erbjudas vaccination från 6 månaders ålder inför en förväntad influensaepidemi. Barn under 6 månaders ålder kan inte vaccineras, men däremot är det möjligt för modern att vaccinera sig under den senare delen av graviditeten, vilket då också ger barnet ett skydd. Vaccinering av friska barn rekommenderas inte enligt smittskyddsinstitutet (Läkemedelsverket, 2014).

    Globalt rekommenderar WHO (2016) influensavaccination till dem som har störst risk att drabbas av allvarliga komplikationer av sjukdomen, framförallt gravida kvinnor men även barn 0,5-5 år, äldre, kroniskt sjuka samt hälso och sjukvårdspersonal.

     

    Länkar

    • Podcast där Charlotta Berqvist, medicinedoktor och utredare på läkemedelsverket, intervjuas och berättar om vaccinationer.

    https://www.acast.com/alltduvelatveta/017omvaccinmedcharlottabergqvist

     
     
     

    Referenser

    Cordenius, M. (2016). Influensa. Hämtad 2016-12-01 från:http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Influensa/?ar=True#section-9

    Engelkirk, P. G., & Duben-Engelkirk, J. (2011). Burton´s Microbiology for the Healthsciences. (9e uppl.) Lippincott: Wilkins & Williams.

    European Centre for Disease Prevention and Control. (2016). The flu season starts.Hämtad 2016-12-01 från: http://ecdc.europa.eu/en/press/news/_layouts/forms/News_DispForm.aspx?ID=1497&List=8db7286c-fe2d-476c-9133-18ff4cb1b568&Source=http%3A%2F%2Fecdc%2Eeuropa%2Eeu%2Fen%2Fhealthtopics%2Finfluenza%2FPages%2Fnews%2Easpx

    Folkhälsomyndigheten. (2016a). Vaccin mot influensa. Hämtad 2016-12-07 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/influensa/.

    Folkhälsomyndigheten. (2016b). Principer för influensavaccination och typer av vaccin. Hämtad 2016-12-07 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/...savaccination/

    Folkhälsomyndigheten. (2015). Sjukdomsinformation om fågelinfluensa. Hämtad 2016-12-01 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/fagelinfluensa-/

    Hagberg, L. (2016). Influensa A (H1N1) pdm 2009 (svininfluensa). Hämtad 2016-12-02 från:http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2970.

    Kalin, M., & Örtqvist, Å. (2004). Infektioner i luftvägarna, I S. Iwarsson-Norrby (Red.) Infektionssjukdomar. (3e uppl, s. 151-188). Uppsala: Säve förlag.

    Läkemedelsverket. (2016). Vaccin mot säsongsinfluensa 2016-2017. Hämtad 2016-12-01 från: https://lakemedelsverket.se/sasongsinfluensa.

    Läkemedelsverket. (2014). Läkemedelsboken. Stockholm: Elanders AB.

    Simonsen, T., Aarbakke, J., & Hasselström, J. (2012). Illustrerad farmakologi 2. (3e uppl.) Stockholm: Natur och Kultur.

    World Health Organization (2016). Vaccine use. Hämtad 2016-12-07 från http://www.who.int/influenza/vaccines/use/en/.

    Örtqvist, Å. (2015). Fågelinfluensa. Hämtad 2016-12-01 från: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Fagelinfluensa/

     

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Ett väl genomarbetat arbete. Titeln influensavaccination beskriver på ett korrekt sätt det arbete som redovisas.
    Det löper en röd tråd genom hela arbetet. Bra språk. Lättläst.
    Bra innehåll med alla delar beskrivna: prevalens, patofysiologi, symtom,
    behandlingar, verkningsmekanism, adjuvans, booster, målgrupper som rekommenderas vaccination i Sverige och globalt.
    Bra referenser. Tror dock inte att kommatecken behövs innan & ? (ex. J., & H)
    /Emelie Dammgård
    Posted 14:23, 12 Dec 2016
    Titeln är tydlig.
    Bra att ta upp olika sorters influensor.
    Symtom – lite kompakt stycke. Skulle vara mer lättläst om ni skrev nummer med siffror istället för bokstäver.
    Influensavaccinets uppbyggnad och framställning – Bra skrivet som förklarar varför man kan bli sjuk trots vaccinering.
    Målgrupper för vaccination – Förklarar bra vilka som ska vaccineras och vilka som inte ska och varför.
    Länkar – who filmen var informativ och intressant. Dom andra två var okej.
    Överlag bra arbete, tycker jag, kan inte hitta något att anmärka på.
    //LenaWildemo edited 07:18, 13 Dec 2016
    Posted 07:17, 13 Dec 2016
    Mycket bra arbete,lättläst och konkret. Lätt att relatera till eftersom det är en sjukdom som ju definitivt finns och roligt att läsa eftersom det är det vaccin jag har gett och kommer att ge mest av! Det enda jag saknade var den vanligaste frågan man får från patienter: Hur lång tid tar det innan vaccinationen har effekt?

    Referenslistan bra, möjligen kan man också referera specifikt till årets vaccin Influvac från FASS.
    /Erica Segerqvist.
    Posted 21:00, 13 Dec 2016
    Hej intressant ämne och sjukdom. I eran arbetet saknar jag information om prevalens i världen och behandling ifall man få influensa, samtidigt information om hur effektiv är vaccinet, kan man garanterad att man ska inte drabbas av influensa om man vaccinera sig, eller finns risker att drabbas ändå?
    Posted 01:27, 15 Dec 2016
    Bra text, ni har fått med det viktigaste om influensa och de olika sorterna..
    Bra informativa filmer, lätt att hänga med i text samt en röd tråd genom arbetet.

    Mvh Malin :)
    Posted 22:48, 5 Jan 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.