Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 2 Kikhosta och Polio

Grupp 2 Kikhosta och Polio

    Table of contents
    No headers

    Kikhosta - Pertussis

    Patofysiologi

    Kikhosta orsakas av en bakterie som heter Bordella pertussis och är en droppsmitta. Kikhosta är en av de sjukdomar som brukar kallas för barnsjukdomar, men även vuxna kan få kikhosta. (Johansson, 2016) Kikhosta är en intensiv, långdragen och smittsam luftvägsinfektion som framförallt är vanligast hos ovaccinerade småbarn. Kikhosta ger hostattacker, det är bakterien (Bordella pertussis) som angriper luftvägarnas epitel och på så sätt skadar flimmerhårcellerna. Kvar lämnas ett tjockt lager av segt slem som de slemproducerande cellerna bildar, därav uppkommer hostattacker. Det tar ungefär två till tre veckor för bakterietillväxten att sluta, men sjukdomssymtomen varar oftast längre. (Socialstyrelsen, 2008)

     

    Prevalens och incidens

    Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för spädbarn och svårast för de allra yngsta barnen som inte har fått sina två första vaccinationsdoser. Många barn får andningssvårigheter och behöver sjukhusvård. Under perioden 2008 - 2013 rapporterades 200 - 300 fall årligen av kikhosta. Under 2014 ökade antalet fall till 703 varav 121 var spädbarn. Två tidigare friska ovaccinerade spädbarn dog. Mellan 1996 - 2014 avled tolv barn i kikhosta av de tolv så var elva barn yngre än fem månader. Förekomsten har minskat betydligt sedan vaccinationen återinfördes i vaccinationsprogrammet 1996. Bland de personer som är födda 1979 – 1995 är många fortfarande mottagliga för kikhosta, eftersom de inte erbjöds vaccination mot kikhosta under dessa år. Fortfarande kan små barn smittas av äldre barn och vuxna som inte alltid vet om de själva har kikhosta. Kikhosta har blivit svårare att upptäcka eftersom de barn och vuxna som insjuknar, trots vaccination, får lindriga symtom. För att ställa diagnosen så tas en nasopharynxodling, detta kan göras de första två till tre veckorna därefter är det blodprov som kan bekräfta diagnosen. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

    Globalt så bidrar kikhosta till en hög barnadödlig i utvecklingsländerna. WHO beräknade att 16 miljoner personer insjuknade 2008, varav 95 procent i utvecklingsländer. Omkring 195 000 barn dog i sjukdomen. Även i västvärlden inträffar utbrott av kikhosta. I Kalifornien rapporterades under 2014 över 10 000 fall. Under 2012 rapporterades nästan 10 000 fall varav 14 dödsfall i England. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

     

    Symtom

    Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Symtomen är hosta, halsont och ibland lätt feber. Efter några dygn börjar hostan tillta alltmer och efter en till två veckor är hostan vanligtvis mycket besvärlig och har övergått till hostattacker. Hostan har ett segt slem,iIbland tar hostan övertaget så att det nästan intill blir svårt att andas och risken finns att tappa andan. En blålikande färg i ansiktet för att det blir så svårt att andas. När hostattackerna har lugnat ner sig så kräks den drabbade oftast upp slem. Mellan hostattackerna brukar man må bra. Hostattackerna kommer inte så ofta, ungefär tre eller fyra gånger på ett dygn. Vanligast är dock att det kommer till natten då man ligger ner. Det kan tillslut komma som ett väsande eller pipande ljud som kallas kikning. Kikhosta är jobbig men för barn som är äldre än ett år och vuxna är det inte farligt. Ibland kan hostattackerna bidra till att ögonen blir röda, men det är inget som är farligt utan försvinner av sig själv efter fem till sex dagar. (Johansson, 2016)

     

    Vaccin mot kikhosta

    I det Svenska vaccinationsprogrammet ingår sedan 1996 vaccination mot kikhosta. Vaccination mot kikhosta infördes i Sverige för första gången redan på 1950-talet. 1979 avbröts vaccinationerna på grund av försämrad skyddseffekt och misstänkta reaktioner av det då aktuella vaccinet. Förr bestod kikhostevaccinet av helcellsvaccin som är avdödade bakterier. I Sverige används sedan 1996 acellulära (cellfria) vaccin som består av en eller flera renade beståndsdelar från kikhostebakterien. De beståndsdelar som har valts ut har betydelse för att utveckla skydd mot kikhostan. De acellulära vaccinerna ger färre reaktioner. Vaccin mot kikhosta finns i olika kombinationsvacciner, det finns inget enskilt vaccin mot bara kikhosta i dagsläget. (Socialstyrelsen, 2008)

    En kontraindikation är en svår allergisk reaktion mot vaccinet. Ett medicinskt ställningstagande ska göras om andra allvarliga reaktioner inträffat inom 48 timmar efter en tidigare dos. Detta gäller även för dem som har fått encefalit inom sju dagar efter en tidigare dos. Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Den reaktionen brukar vara lindring och försvinna inom några dagar. Det är mindre vanligt med kvarvarande rodnad eller större rodnad och svullnad. Feber som överstiger 39° eller håller i sig flera dagar är sällsynt, liksom nässelutslag eller allergiska reaktioner. Vaccinet ger bra skydd mot kikhosta. Tre vaccindoser skyddar 80 - 85 procent mot sjukdomen. Skyddet är inte långvarigt och effekten börjar avta gradvis efter cirka 5 år. Skyddet efter sista vaccinationen är långvarigt men inte livslångt. Under en tidsperiod efter vaccination eller sjukdom är skyddet bra, det blir sämre successivt. Ett viss skydd kan återstå länge vilket det då innebär att sjukdomen oftast får en lindrigare symtom i form av långvarig hosta. Utan att ta några prover är det svårt att skilja lindrig kikhosta från annan långvarig hosta. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

     

    Behandling

    Det finns ingen medicin som botar kikhosta. Men sjukdomen kan lindras och möjligen kan smittorisken minskas om antibiotikabehandling sätts in i ett tidigt skede. Det kan bli aktuellt med antibiotika till barn under ett år, till barn med vissa kroniska sjukdomar samt till personer som utgör en smittorisk för spädbarn. Läggas in på sjukhus behöver barn som är under ett år samt barn med vissa kroniska sjukdomar. Barn under sex månader som blivit utsatta för kikhosta-smitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan barnet får symtom. Om det får antibiotika tidigt kan det förhindra att sjukdomen bryter ut alternativt lindra symtomen. Barn mellan sex till tolv månader som utsatts för smitta behandlas med antibiotika först när de fått symtomen, för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott har den ingen säker effekt. Barn över ett år och vuxna som har kikhosta som inte kan undvika att träffa spädbarn brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken. Hostmediciner brukar inte lindra besvären. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

     

    Polio

    Bakgrund

    Polio klassas som en allmänfarlig sjukdom och måste därför anmälas enligt smittskyddslagen. Vaccin finns mot sjukdomen med en nästintill hundraprocentig effekt. (Folkhälsomyndigeten, 2016)

    Polio var tidigare en mycket vanlig sjukdom även i västvärlden. Så sent som på femtiotalet så drabbades många i Sverige av polio men 1957 började massvaccination av alla innevånare i Sverige och från 1965 så har vaccin mot polio funnits med i barnvaccinationsprogrammet. I Sverige har inget inhemskt fall (alltså någon som smittats i Sverige) rapporterats sedan 1977. (Folkhälsomyndigeten, 2016) Programmet är dock frivilligt att följa men i Sverige är det 97–98% av barnen som följer programmet. I och med att sjukdomen länge varit utrotad så finns ingen rädsla för den i befolkningen längre och en del föräldrar väljer då att avstå, oftast på grund av rädsla för biverkningar av vaccinet. (Carlsson, & Silfverdal, 2014)

    Enligt WHO är det viktigt att alla barn i världen får en fullgod vaccinering mot sjukdomen polio och att det är en hög andel av hela befolkningen som är vaccinerade för att kunna utrota sjukdomen (WHO, 2016). Målet var att sjukdomen redan skulle ha varit utrotad 2012 men det har inte varit så enkelt i och med världsbilden idag. Krig pågår i de länder som fortfarande drabbas av polio och i och med det så blir det svårt att nå fram med vaccin. Människor på flykt lever också ofta under undermåliga omständigheter vad gäller hygien vilket också gör att viruset lättare sprids. Målet är nu satt till att polio ska vara utrotat i världen år 2018. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

     

    Patofysiologi

    Polio är en sjukdom som bärs av människor. Sjukdomen orsakas av ett virus som tillhör gruppen enterovirus som innebär att viruset lever och förökar sig i mag-tarmkanalen. Viruset utsöndras med avföringen och kan så göra en längre tid ifrån en smittad människa. Det vanligaste sättet att bli smittad är via fekal-oral kontakt människor emellan vilket oftast sker på grund av undermålig handhygien. Ett annat relativt vanligt sätt att bli smittad är via avförings-förorenat dricksvatten. Viruset finns alltså i mag-tarmkanalen men förflyttar sig till nervsystemet där det då börjar göra skada. (WHO, 2016)

    För att diagnostisera Polio så tas ett prov ifrån den drabbades avföring. Botande behandling mot polio finns ej men det finns vaccin som är effektivt men som naturligtvis måste tas i förebyggande syfte. (Folkhälsomyndigeten, 2016)

    Viruset drabbar oftast barn under fem år (WHO, 2016). Viruset är mycket virulent och drabbar 100% av de mottagliga individer som utsätts för viruset, alltså alla som ej är vaccinerade och blir utsatta för viruset blir smittade (Gentile & Abate, 2016).

    Det finns tre typer av polio och de kallas helt enkelt typ ett, typ två och typ tre. De tre typerna av polio har samma verkningsmekanism och orsakar samma symtom men det vaccin som ges måste vara riktad mot den specifika typ som immunisering mot behövs. Typ ett är den typ som fortfarande skapar endemier, typ två är utrotad sedan 90-talet och typ tre är nära nog utrotad. (Gentile & Abate, 2016).

     

    Prevalens och incidens

    Krafttag mot spridningen av polio globalt började tas 1988 genom WHO:s initiativ för global vaccinering mot polio, detta har inneburit att incidensen av polio globalt sett har sjunkit med 99% sedan dess. Idag beräknas 80% av världens befolkning bo i områden där polio är en utrotad sjukdom. (WHO, 2016) Att sjukdomen endast bärs av människor, och ej av djur, innebär att det är en sjukdom som är möjlig att utrota med hjälp av vaccinering (Gentile & Abate, 2016).

    2015 rapporterades 359 nya fall av polio i hela världen och då främst i Pakistan och Afghanistan, det finns även några afrikanska länder som rapporterar ett fåtal nya fall av polio. Europa anses idag vara ett område där poliosmittan är helt utrotad. I dagsläget så är det två länder som fortfarande har en spridning som klassas som endemi och det är Pakistan och Afghanistan. (Folkhälsomyndigeten, 2016)

     

    Symtom

    Symtomen brukar börja med feber, illamående, huvudvärk och kräkningar. De flesta som smittas får endast lättare förkylningsbesvär men så finns det de som drabbas mycket hårdare av polio. Polio kan orsaka förlamning i extremiteter, vanligast i benen, men även muskulaturen som behövs för att andningen ska fungera kan drabbas av förlamning. Om den drabbade får symtom från andningsmuskulaturen så behövs behandling med respirator men dödligheten är dock hög i dessa fall. De flesta förlamningstillstånd går över efter en tid men det finns de som får kroniska förlamningar. Risken finns även att drabbas av förlamningar relaterat till polio många år efter den aktiva infektionen. (Folkhälsomyndigeten, 2016) En person av 200 smittade får symtom från centrala nervsystemet vilket orsakar dessa förlamningar (Gentile & Abate, 2016).

     

    Vaccin mot polio

    I länder där polio fortfarande är en endemisk sjukdom och i andra högrisk länder så rekommenderar WHO att nyfödda barn direkt efter födseln får en första dos med vaccin emot polio, en så kallad 0-dos och därefter skall vaccinet ges upprepade gånger enligt ett schema. (WHO, 2016)

    Det finns olika typer av poliovaccin. I stora delar av världen används den form av vaccin som kan ges i orala droppar, Oral Polio Vaccine (OPV). Det är ett så kallat levande vaccin som innehåller försvagade delar av viruset som gör att kroppen bildar antikroppar mot viruset. I Sverige används den sorts vaccin som kallas inaktiverat vaccin, Inactivated Polio Vaccine (IPV) och innehåller avdödat virus. Även om du är vaccinerad mot polio så kan du fortfarande bli smittad och på så vis bli bärare av viruset ett tag och då finns risk att smitta andra människor, men den som är vaccinerad får inga symtom. Globalt så pågår en övergång till att använda IPV mer och mer, då OPV i sällsynta fall orsakat ”vaccinpolio” alltså sjukdomen polio orsakad av vaccinet och som kan ge samma katastrofala följder med förlamning som om personen smittats på annat sätt. Anledningen att så stor del av världen fortfarande använder OPV är att det är betydligt billigare än IPV och med det orala vaccinet krävs inte utbildad personal med stickvana som ger då administrationen är av enklare metod. (Folkhälsomyndigheten, 2016) Både OPV och IPV kan innehålla vaccin mot polio typ ett, två och tre men enligt WHO (2016) så kan vaccin mot polio typ två sluta att ges då denna form varit utrotad sedan 90-talet. Detta skiljer sig lite åt i världen om vaccin mot typ två ges eller ej men i vaccinet som ges i Sverige så finns vaccin mot alla tre typerna. (WHO, 2016)

     

    Infanrix - ett kombinationsvaccin mot bland annat kikhosta och polio

    I Sverige används Infanrix som är ett kombinationsvaccin som ger skydd mot polio, difteri, stelkramp, kikhosta och HiB. Det finns även separata poliovaccin till exempel Imovax men mot kikhosta finns inget enskilt vaccin. Infanrix är ett pulver och en vätska som blandas till en suspension för injektion och ges intramuskulärt i lårmuskeln eller i armen i deltoideusmuskeln beroende på barnets ålder. I Sverige ges Infanrix vid tre, fem och tolv månader som grundvaccination. En första boosterdos, för att kroppens så kallade immunologiska minne ska fungera bättre, ges vid fem års ålder. För polio gäller att tio år efter den sista dosen kan en femte dos ges för livslångt skydd till människor som antingen bor i riskområden eller som reser dit. I Sverige bedöms det ej nödvändigt med en femte dos av vaccinering mot polio. Mot kikhosta ges en andra booster dos i årskurs 8-9 och då i ett annat kombinationsvaccin. (Folkhälsomyndigheten, 2016)

    Verkningsmekanismen i Infanrix är de avdödade, inaktiverade och så kallade acellulära delarna av smittan, bland annat polioviruset och kikhosta-bakterien som beskrivits i denna rapport. Det är alltså delar av den mikroorganism som orsakar sjukdomen som också finns i vaccinet men de är behandlade så att inte sjukdomen bryter ut. Att tillföra detta till kroppen gör att det bildas antikroppar mot sjukdomen och på så vis immunitet då kroppen ”känner igen” smittan om en person angrips och då är immunförsvaret i kroppen redan berett på att bekämpa smittan och sjukdomen bryter inte ut hos den vaccinerade individen. Infanrix som ges som vaccin mot bland annat polio och kikhosta innehåller aluminiumoxid och aluminiumfosfat som ger adjuvans till vaccinet, vilket innebär att vaccinets effekt ökar i och med att dess förmåga att bilda antikroppar blir större. (FASS; Folkhälsomyndigheten, 2016)

     

    Intressanta länkar om polio och kikhosta

    Den här filmen i länken visar lite om Unicef och WHO:s arbete mot utrotning av polio. Unicef. (2016, januari). Unicef India Polio Legacy Short Film [Video].

    Från(https://www.youtube.com/watch?v=uUtksxsPgHE

    En intressant artikel om kikhosta har vi funnit i läkartidningen.                                     

    Nilsson, L., Von Segebaden, K., Blennow, M., Linde, A., & Uhnoo, I. (2013) Kikhosta en risk för spädbarn – Sjukdomen cirkulerar bland ungdomar och vuxna som därmed smittar vidare. Läkartidningen, 110(37) s. 1-5. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Kikhosta-en-risk-for-spadbarn/

     

    Referenser

    Carlsson, R-M. och Silvferdal, S-A. (2014). Vaccination av barn och ungdomar. I A. Ramström (Red.), Läkemedelsboken: 2014 (s. 184 - 200). Uppsala: Elanders Sverige AB.

    FASS (2016) Infanrix Hexa. Hämtad 2 december, 2016 från FASS. http://www.fass.se/LIF/product?userT...19#composition

    Folkhälsomyndigheten, 2016. Hämtad 2 december, 2016 från folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/...ukdomar/polio/ https://www.folkhalsomyndigheten.se/...ner-a-o/polio/                                                                        

    Gentile, Á., & Abate, H. (2016) A new challenge for the world: the eradiction of polio. Arch Argent Pediatr, 114(6), s. 557- 562. Doi: 10.5546/aap.2016.eng.557.

    Johansson, K. (2016). Kikhosta. Hämtad 5 december, 2016, från Vårdguiden, http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/F...mar/Kikhosta/#

    Socialstyrelsen. (2008).Vaccination av barn – Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...2008-126-9.pdf

    Statens folkhälsoinstitut. (2016) Vaccin mot kikhosta. Hämtad 5 december, 2016, från Statens folkhälsoinstitut, https://www.folkhalsomyndigheten.se/...-a-o/kikhosta/

    WHO, 2016. WHO Report: Polio vaccines. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs114/en/

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Välskrivet arbete.
    Alla rubriker är med och är välbeskrivna.
    Bra och relevanta referenser.
    Bra jobbat!
    /Mvh Lina Pernhall
    Posted 15:45, 12 Dec 2016
    Bra och välskrivet arbete! Ibland kanske lite talspråk på vissa ställen, men inget man tänker på egentligen. Alla delar finns med och de är väl beskrivna med referenser. Roligt med länkar och artiklar! En sak jag tänkte på är om stycket Infanrix ska stå under rubriken Polio, eftersom det även är ett vaccin mot Kikhosta? En tanke bara :) /Emilia edited 10:03, 13 Dec 2016
    Posted 16:28, 12 Dec 2016
    Väl genomarbetat.
    Kortfattat och innehållsrikt.
    Allt som skulle vara med finns med.
    Intressanta länkar som ni fått med.
    Roligt att läsa.
    /Vivi
    Posted 01:22, 13 Dec 2016
    Hej! Jättebra arbete, mycket lättläst och informativt! Tycker att ni har fått med allt! Artikeln och filmen var också intressanta. Det enda jag kan tipsa er om är att titta över referenser, t ex brukar man skriva referenserna inom samma parentes när man har flera referenser till ett stycke med ; mellan referenserna. Sen tror jag att det är mer korrekt att referera till rubriken i FASS, alltså Infanrix t ex och det datum informationen skrevs i FASS, istället för att skriva FASS inom parentesen. Men det är ju verkligen en parentes. :) Som sagt, jättebra arbete!
    Vänliga hälsningar
    Josefine
    Posted 18:53, 14 Dec 2016
    Ett genomarbetat arbete. Det löper så gott som en röd tråd genom hela arbetet då informationen löper i en bra ordning dock är texten lite "styltig" på något ställe (ex. under rubriken symtom på kikhosta). För övrigt bra språk. Lättläst.
    Bra innehåll med alla delar beskrivna, saknar dock hur ser det ut med vaccination mot kikhosta globalt?
    Bra referenser.
    Korrekturläs texten, några få grammatiska fel (ex. Kikhosta orsakats - orsakas?, innevånare i Sverige - innvånare?).
    /Emelie Dammgård
    Posted 13:10, 15 Dec 2016
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.