Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 1 - Mässling, Påssjuka och Röda hund , MPR

Grupp 1 - Mässling, Påssjuka och Röda hund , MPR

    Table of contents
    No headers

    MPR

     

    MÄSSLING - MORBILLI

     

    Patofysiologi

    Mässling är en virussjukdom som orsakas av ett RNA-virus inom gruppen paramyxovirus (Hagberg, 2016a). Det smittar vanligtvis genom kontaktsmitta och via luften. Viruset infekterar luftvägarna och sprider sig sedan vidare till resten av kroppen (World Health Organization [WHO], 2016a).

     

    Symtom

    Inkubationstiden är 7–14 dagar, men de flesta insjuknar mellan 10-12 dagar. Vanliga symtom är hög feber, som runt fjärde dagen ofta stigit till 39 grader, torrhosta, ljuskänsliga irriterade ögon, snuva, förstorade lymfkörtlar på halsen och små vita utslag på kindslemhinnan som ofta kan ses innan utslagen på kroppen kommit. Efter några dagar kommer röda utslag som brukar börja i ansiktet. Utslagen är till en början ljusröda men blir sedan mörkare och flyter ihop. De sprider sig över resten av kroppen (Hagberg, 2016a). Febern brukar hålla i sig i ca en vecka men det kan ta flera veckor innan man har återhämtat sig helt (Touminen, 2016). Man kan smitta från sjunde dagen efter smittotillfället till och med tills man varit feberfri i tre dagar (Hagberg, 2016a). Ca 20 % av alla som drabbas av mässling får en eller flera komplikationer. De som har störst risk för svåra komplikationer är spädbarn, vuxna och personer som är immunsupprimerade. Vanliga följdsjukdomar är öroninflammationer, diarré, bihåle- eller lunginflammation. Andra ovanligare komplikationer är bland annat akut hjärnhinneinflammation, som kan ge bestående skador, eller en sent uppkommen hjärnhinneinflammation som kommer cirka åtta år efter sjukdomen då följden blir att hjärnfunktioner progressivt tappas och leder till döden (Folkhälsomyndigheten, 2016a).

    I höginkomstländer dör 1 av 1000-5000 insjuknade per år (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Vaccination mot mässling ingår i samma vaccin som påssjuka och röda hund (Hagberg, 2016a).

     

    Prevalens

    Trots att det finns ett säkert vaccin så är mässling en av de största orsakerna till barndödlighet i värden (WHO, 2016a). Vaccin mot mässlingen infördes i Sverige under 70-talet och sedan 1982 ingår det i allmänna vaccinationsprogrammet för barn (Hagberg, 2016a). Detta gör att sjukdomen blivit ovanlig i Sverige (Touminen, 2016). I Sverige är det cirka 20 personer som smittas varje år (Hagberg, 2016a), men den är fortfarande vanlig i många andra länder (Touminen, 2016). I en del låginkomstländer är mässling fortfarande en vanlig barnsjukdom och dödligheten bland spädbarn är vanlig. År 2013 rapporterades över 10 000 fall av sjukdomen till den Europeiska Smittskyddsmyndigheten. Av dessa var det tre dödsfall och åtta fall av hjärnhinneinflammation (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Mässling är även vanligt förekommande i Asien och Afrika och mer än 95 % av alla som dör av sjukdomen bor i fattiga länder (WHO, 2016a). Det senast året har ett par tusen fall av sjukdomen rapporterats inom EU. Rumänien, Irland och Italien är de som har flest rapporterade fall. De flesta som insjuknat utanför Sverige har varit barn, oftast under ett år. Dessa barn har inte hunnit bli vaccinerade. Vaccinationer erbjuds i de flesta länder vid 18 månaders ålder (Hagberg, 2016a).

    WHO:s mål är att utrota mässlingen och eftersom smittämnet inte har någon annan naturlig värd än människan så kan det vara möjligt. Enligt smittskyddslagen är det en anmälningspliktig sjukdom (Hagberg, 2016a).

    Idag förekommer smittspridning ibland runt personer som blivit smittade utomlands och de flesta som smittas är ovaccinerade. Den inhemska smittspridningen stoppades i slutet av 80-talet efter införandet av tvådos-vaccinering med MPR-vaccinet (Mässling-Påssjuka-Röda hund) (Folkhälsomyndigheten, 2016a).

     

    PÅSSJUKA – PAROTIT

     

    Patofysiologi

    Påssjuka orsakas av ett RNA-virus (paramyxovirus) och är en luftvägsinfektion som drabbar framför allt spottkörtlarna. Sjukdomen är en droppsmitta som smittar från ett par dagar innan symtom tills spottkörtelsvullnaden har gått ned helt (Hagberg, 2016b; Ekholm, 2016). Med droppsmitta menas att smittämnen sprids via en infekterad persons utandningsluft och kan infektera andra via luftvägarnas slemhinnor (Hagberg, 2016c).

     

    Påssjuka är minst smittsam av de fem klassiska barnsjukdomarna (mässling, påssjuka, röda hund, vattkoppor och kikhosta) (Hagberg, 2016b; Ekholm, 2016). Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen (Hagberg, 2016b). Några mediciner mot påssjuka finns inte (Ekholm, 2016).

     

    Symtom

    Symtomen på påssjuka är ofta milda. Feber, huvudvärk, sjukdomskänsla i cirka två dagar och därefter ont i öronen vid tuggning. Följande dag uppstår svullnad nedanför, framför och bakom örsnibben (spottkörtlarna). Ofta svullnar den ena spottkörteln ett par dagar senare än den första. Ofta svullnar även närliggande lymfkörtlar. Svullnaden minskar efter 1-3 dagar. Temperaturen sjunker och är normal innan svullnaden är helt borta. Sjukdomen är som regel beskedlig, men kan ge hjärnhinneinflammation med kvarstående besvär eller bestående dövhet. Även infektion i testiklarna är en följdsjukdom, en infektion som kan orsaka sterilitet. 20-30 % av män som smittas efter puberteten drabbas av detta. Infektionen är ofta ensidig. Om den är dubbelsidig finns risk för sterilitet. Vaccination sker för att förhindra dessa komplikationer (Hagberg, 2016b).

     

    Prevalens

    Sedan MRP-vaccin infördes under 70-talet har sjukdomen blivit mer sällsynt, men15-20 fall rapporteras varje år i Sverige. De flesta av dessa är smittade i Sverige och har tidigare vaccinerats mer MRP-vaccin. Troligtvis är det nya genotyper som orsakar insjuknande. Därför vill Folkhälsomyndigheten att alla misstänkta fall provtas med PCR-test (Hagberg, 2016b)
    I Europa och USA har mindre epidemier noterats under senare år. Dessa har varit unga vuxna som inte fått vaccin mot sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2016b).

     

    RÖDA HUND - RUBELLA

     

    Patofysiologi

    Röda hund orsakas av ett RNA-virus  tillhörande togavirusfamiljen. Viruset sprids mellan människor genom droppsmitta (Hagberg, 2016c).

     

    Symtom

    Inkubationstiden är två till tre veckor. Blir man smittad är sjukdomsförloppet oftast mycket milt, många märker inte ens att de är smittade. Symtomen kan likna en lindrig övre luftvägsinfektion och hudutslag som först kommer i ansiktet och sedan sprider sig till mage och rygg, armar och ben. Ibland förekommer det klåda hos vuxna och ibland kan speciellt kvinnor få inflammation i leder (Folkhälsomyndigheten, 2013).

    Det farliga med röda hund är att det kan orsaka svåra fosterskador. Om kvinnan blir smittad tidigt i graviditeten är risken stor för missfall eller att barnet får missbildningar ibland annat skelett, hjärna, öron och ögon (Folkhälsomyndigheten, 2013). Även andra livslånga funktionsnedsättningar kan drabba barn som föds smittade med röda hund (kallas CRS; Congenital Rubella Syndrome) såsom autism, diabetes och sköldkörtelrubbningar (WHO, 2016b). Så trots att röda hund är en ofarlig sjukdom för barn och vuxna är det viktigt att vaccinera tillräckligt många barn så gravida kvinnor skyddas mot smittan. Dessutom bidrar vaccineringen att kvinnan själv är immun när hon sedan blir gravid. (Ekholm, 2016).

    Det finns inga mediciner som behandlar röda hund. Röda hund är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och fall ska rapporteras både till smittskyddsläkaren i landstinget och Smittskyddsinstitutet (Ekholm, 2016).

     

    Prevalens

    År 2012 rapporterades 49 fall av röda hund i Stockholmsområdet men efter det har enbart enstaka fall rapporterats i (Hagberg, 2016c). Idag är det sjukdomen ovanlig i Sverige, tack vare införandet av MPR-vaccineringen. Dock förekommer det sjukdomsfall av ovaccinerade individer i alla ålderskategorier, dessa är oftast smittade utomlands och kan även hinna sprida smittan till någon i Sverige och ge följdfall (Folkhälsomyndigheten, 2016b).

    År 1974 infördes vaccinering för flickor (vid 12-årsålder) och 1982 började alla barn vaccineras, då med MPR-vaccinet. Tack vare vaccineringen har sjukdomen nästintill försvunnit från landet men innan dess var det vanligt med epidemier av röda hund med flera tusen rapporterade fall årligen. Mellan år 1978-1980 blev 212 gravida sjuka i röda hund, 36 kvinnor valde att fullfölja graviditeten varvid 19 stycken av de barnen föddes med skador på grund av smittan (Folkhälsomyndigheten, 2016c).

    Röda hund och CRS har praktiskt taget eliminerats i många industriländer, och även i vissa utvecklingsländer, tack vare storskalig vaccination under det senaste decenniet. Afrika och Sydostasien har lägst täckning av vaccinering vilket innebär att de även har högst andel barn som föds med CRS (WHO, 2016b). Uppskattningsvis var 22 000 barn i Afrika och 46 000 barn i Sydostasien födda med CRS år 1996 och med tanke på att mycket få länder i dessa regioner hade börjat med vaccinering år 2008 beräknas antalet barn med CRS ungefär vara lika hög idag som 1996 (WHO, 2016c).

     

    VACCIN

    Verksam mekanism

    Morbilli/Parotit/Rubella-vaccinet (M-M-RVAXPRO, Priorix) (Fass, 2015), är ett polyvalent vaccin, vilket innebär att det är ett kombinationsvaccin för tre sjukdomar, mässling, påssjuka och röda hund (Carlsson & Sifverdal, 2014). Vaccinet innehåller levande försvagade virusstammar (Hagberg, 2016a). Även om MPR-vaccinet består av en försvagad stam så kvarstår förmågan att föröka sig vilket kan leda till en mildare form av sjukdom. Det brukar vara lindrigare besvär som går över på några dagar (Folkhälsomyndigheten, 2016a).

     

    Vaccinationsprogram

    Vaccinationen ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet som har som mål att utrota sjukdomarna från landet eller att begränsa förekomsten. Landsting och kommuner är skyldiga enligt smittskyddslagen att erbjuda vaccinationer enligt det allmänna programmet till alla barn. Det gäller även kompletterande vaccinationer till de som är ofullständigt vaccinerade. Vaccinationerna är inte obligatoriska utan det är barnets föräldrar som avgör om barnet ska vaccineras. I Sverige vaccineras cirka 97 % mot mässling, påssjuka och röda hund, vilket innebär att vaccinationstäckningen är god (Carlsson & Sifverdal, 2014). För att sjukdomarna inte ska kunna spridas i landet krävs att 90-95 % är skyddade antingen genom vaccin eller genomgången sjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2016a). Vaccinet erbjuds till alla barn via Barnhälsovården vid 18 månaders ålder. Påfyllnadsdos ges i skolan vid 8-10 års ålder. Alla barn som är över åtta månader bör vaccineras inför utlandsresa och om det finns risk för att barnet utsätts för smitta så kan man vaccinera från sex månader. Barn under sex månader anses ha fullgott skydd om modern har immunitet. Om barnet vaccineras före ett års ålder så räknas inte vaccinet, utan barnet måste vaccineras på nytt när den blir 18 månader (Hagberg, 2016a).

    De som är födda före 1960 har oftast haft sjukdomen som barn och är därmed skyddade, men de som är födda på 60- och 70-talet kan ha klarat sig från infektionen, men inte heller blivit vaccinerade med två doser. Ska dessa personer resa till länder med mässlingsutbrott bör de rekommenderas vaccin. De vuxna som ska vaccineras rekommenderas två doser. Det ska minst gå fyra veckor mellan doserna men gärna längre, med fördel upp mot fem år (Hagberg, 2016a).

     

    Kontraindikation

    Vaccinet ska inte tas under graviditet, vid sjukdom, allvarlig immunbrist eller om man är överkänslig mot något i vaccinet. Vaccinet kan innehålla spår av ägg, men enbart de som tidigare fått anafylaktisk chock av ägg skall avstå från vaccinering. Allergi mot ägg är alltså ingen kontraindikation (Folkhälsomyndigheten, 2016a).

     

    Länkar till artiklar, filmer, radioprogram, bilder m.m.

    https://www.youtube.com/watch?v=aSGIKtm9pfI

    https://www.youtube.com/watch?v=1KGongmPKUw&list=PL4JkPPB9UncgwCdan221jMDhQNb64b0Lk

    https://www.youtube.com/watch?v=eMJiFa4Mams&list=PL4JkPPB9UncgwCdan221jMDhQNb64b0Lk&index=4

     

    Referenser

    Carlsson, R-M. & Silfverdal, S-A. (2014). Vaccinationer av barn och ungdomar. I H. Ramström (red). Läkemedelsboken. (19 s. 184-200). Uppsala: Läkemedelsverket.

    Ekholm, L. (2013). Röda Hund (Rubella). Hämtad 2016-11-29 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Text...J-R/Roda-Hund/

    Ekholm, L. (2016). Mässling-påssjuka-röda hund. Hämtad 2016-11-29 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Text...--roda-hund--/

    Fass. (2015). Fass, LIF, Produkt, M-M-RVAXPRO. Hämtad 2016-12-04 från http://www.fass.se/LIF/product;jsess...20040916001351

    Folkhälsomyndigheten. (2013). Sjukdomsinformation om röda hund. Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik. Hämtad 2016-11-28 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...mar/roda-hund/

    Folhälsomyndigheten. (2016a). Vaccin mot mässling. Hämtad 2016-11-29 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...-a-o/massling/

    Folkhälsomyndigheten. (2016b). Folkhälsomyndigheten, frågor om mässling, påssjuka och rödahund (MPR).Hämtad 2016-12-04 från

    https://www.folkhalsomyndigheten.se/...och-roda-hund/

    Folkhälsomyndigheten. (2016c). Vaccin mot röda hund. Hämtad 2016-11-29 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...a-o/roda-hund/

    Hagberg, L. (2016a) Mässling. Hämtad 2016-11-27 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1831 kolla APA

    Hagberg, L. (2016b). Påssjuka. Hämtat 2016-12-04 från

    http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1868

    Hagberg, L. (2016c). Röda hund- Rubella. Hämtad 2016-11-28 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1895

    Touminen, P. (2016) Vårdguiden, 1177. Mässling. Hämtad 2016-11-27 från http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och...omar/Massling/ kolla APA

    World Health Organization. (2016a). Measles. hämtad 2016-11-30 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs286/en/

    World Health Organization. (2016b). Rubella. Hämtad 2016-11-30 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs367/en/

    World Health Organization. (2016c). Immunization, Vaccines and Biologicals. Hämtad 2016-11-30 från http://www.who.int/immunization/diseases/rubella/en/

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     Vaccinationer.docx
    No description
    62.35 kB12:27, 5 Dec 2016v10anmacActions

    Comments (12)

    Viewing 12 of 12 comments: view all
    Välskrivet arbete med bra rubriker.
    Bra språk-lättläst.
    Relevanta och många bra referenser.
    /mvh Lina Pernhall
    Posted 14:38, 12 Dec 2016
    Relevant titel, skrivit bra om alla delar. Men saknar info ifall vaccinet innehåller adjuvans? Eller missade jag det bara?
    Kanske att verkningsmekanismen till vaccinet skulle kunna utvecklas?
    Annars en bra, välskriven text med korrekta referenser som kan anses som bra källor.
    Bra jobbat! :) / Marie Pfeiffer
    Posted 15:09, 12 Dec 2016
    Titeln passar innehållet, välskriven text med bra språk. Tydlig förklaring av respektive sjukdom och om vaccinet. Det jag tänkte på är om vaccinet har adjuvans, det fanns inte angivet. Annars fanns alla delar med. En liten sak jag tänkte på är att ni förklarar droppsmitta under Röda hund, men ni nämner det redan under påssjuka. Kanske kan flytta den dit? En liten parantes bara. Intressant att få information om hur det ser ut i övriga världen! Väldigt bra arbete. /Emilia Uusitalo
    Posted 15:43, 12 Dec 2016
    Bra lättförståeligt skrivet material. Saknar Adjuvans i vaccinet samt verkningsmekanismen av vaccinet inte helt förståeligt
    Bra korrekta referenser
    Bra arbete
    Camilla Von Baltzer
    Posted 08:52, 13 Dec 2016
    Bra lättförståeligt skrivet material. Saknar Adjuvans i vaccinet samt verkningsmekanismen av vaccinet inte helt förståeligt
    Bra korrekta referenser
    Bra arbete
    Camilla Von Baltzer
    Posted 08:52, 13 Dec 2016
    Bra lättförståeligt skrivet material. Saknar Adjuvans i vaccinet samt verkningsmekanismen av vaccinet inte helt förståeligt
    Bra korrekta referenser
    Bra arbete
    Camilla Von Baltzer
    Posted 08:52, 13 Dec 2016
    Bra text. Röd tråd genom arbetet. Jag håller inte med om referenserna om de är enligt APA. Ska vara kursivt vad sidan heter samt att datumen inte skrivs ut så. Under stycket med röda hund saknas referens. Blir även så när det blir under symtom att det saknas referens på sista raden. Sedan benämner ni sjukdomen med stor bokstav vilket jag tror ska vara liten bokstav.
    Posted 16:57, 13 Dec 2016
    Bra skrivet arbete som är lättläst! Saknar om vaccinet har en adjuvans. /Emelie Forslund
    Posted 20:12, 13 Dec 2016
    Såg en sak till, det är mer än 1200 ord, om jag har förstått skulle vi hålla oss till 1200 ord.
    Posted 20:15, 13 Dec 2016
    Kommentar till Emelie, vi vet att vi har mer än 1200 ord men det är för att vi har tre sjukdomar! Skulle varit helt omöjligt att få med allt relevant annars! Detta var helt okej för Marika! :)
    Mvh/Johanna (en av författarna)
    Posted 07:53, 14 Dec 2016
    Bra och välskriven text, under Mässling och prevalens finns dock något stavfel som ni bör se över. Kan se en röd tråd i texten när jag läser, vilket gör det lättläst för läsaren. Det jag kan sakna är om det finns en adjuvans för vaccinet, vilket även tidigare nämnts. Tror heller ej att sjukdomen ska skrivas med stor bokstav i texten. Annars bra jobbat! /Anna Gustafson
    Posted 19:33, 14 Dec 2016
    Mycket välskrivet, lättläst och innehållsrikt arbete med en tydlig röd tråd.
    Saknar eventuell adjuvansinformation om vaccinet.
    Bra referenshantering som är lättförståelig.
    Bra gjort!
    Mycket bra länk från medcram!!
    MvH Stefan edited 09:30, 15 Dec 2016
    Posted 09:28, 15 Dec 2016
    Viewing 12 of 12 comments: view all
    You must login to post a comment.