Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 12 Meningokock A och C

Grupp 12 Meningokock A och C

    Table of contents
    No headers

    Meningokockinfektion
    - Meningokock A och C

    Patofysiologi
    Meningokockinfektion eller Epidemisk hjärnhinneinflammation orsakas av olika typer av meningokockbakterier (Rådgivningsstödet 1177). Meningokocken, Neisseria meningitidas, är en gram-negativ diplokock. Bakterien påvisas oftast i näsa och svalg. Även friska människor kan bära på denna bakterie utan att bli sjuka. Bärarskapet av meningokocker kan förekomma i uppemot 10 procent av befolkningen. Endast ett mycket litet antal av alla dessa som exponeras för bakterien eller de som är bärare av den blir sjuka, varför vissa blir sjuka och vissa inte är inte klarlagt. Bakterien infekterar endast människor (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Sjukdomen kallas också smittsam hjärnhinneinflammation då bakterien lätt smittar andra genom att bland annat överföras genom droppsmitta när någon hostar, nyser eller andas ut. Smittan överförs genom att dropparna når slemhinnorna direkt eller via händerna (Rådgivningsstödet 1177). Människor smittas även via tät familjekontakt som att till exempel dela säng eller bo väldigt trångt. Bakterien kan inte leva länge utanför kroppen och smittar därför inte via leksaker eller kläder. Sjukdomen är ovanlig men livshotande och kan ge bestående skador, som till exempel hjärnskador, hörselnedsättning och inlärningssvårigheter (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Prevalens

    Globalt
    Meningokockinflektionen är en viktig orsak till global ohälsa. Uppskattningsvis drabbas ca 2 miljoner människor av invasiv meningokockinfektion varje år i hela världen, varav cirka 135 000 människor dör. I Afrikas meningitbälte- som sträcker sig från Senigal till Etiopien (26 länder) så insjuknar cirka 100 000 människor per år, varpå cirka 10 procent av dessa människor dör (WHO, 2016). Meningokocker finns i hela världen, dock är epidemier vanligast i Ekvatorialafrika, Sydamerika och på den arabiska halvön. Under torrperioderna i Afrika, december-juni, är risken att smittas av meningokocksjukdom högst. Infektionerna har speciellt uppträtt i slumområden (Läkemedelsverket, 2014). Faktorer som är kopplade till en högre förekomst av meningokockinfektioner är dåliga levnadsförhållanden och överfulla bostäder, och är därför högre bland utsatta befolkningsgrupper. Resor och migration underlättar för spridningen av dessa bakterier. Stora befolkningsrörelser som till exempel pilgrimsfärder och militäranläggningar kan spela en stor roll för spridningen av infektionen (WHO, 2016).

    Sverige
    Sverige har en låg och stabil incidens av meningokockinfektioner i jämförelse med många andra Europeiska inklusive nordiska länder. De flesta sjukdomsfallen i Sverige är sporadiska, och i Sverige insjuknar mindre än 100 personer per år (Folkhälsomyndigheten, 2016). Meningokockinfektioner drabbar framför allt barn, tonåringar samt yngre vuxna. Senare i livet är det mycket sällsynt att drabbas, vilket kan bero på att barn och ungdomar har en sämre naturlig immunitet än vuxna (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Symtom
    Inkubationstiden är i genomsnitt 4 dagar, men kan variera från 2-10 dagar.
    Den som drabbas av meningokock bakterien får ofta en mängd olika symtom. Bland de vanligaste symtomen är svår huvudvärk, feber, illamående, kräkning och nackstyvhet. Det är också vanligt att personen i fråga upplever en ökad ljus och ljudkänslighet. De kan bli förvirrade och känna sig omtöcknade. Bland de vanliga symtomen som är synliga så kan man se småblödningar i huden, som ser ut som röda utslag eller blåmärken(petekier). Vid allvarligare symtom kan kramper och medvetslöshet uppträda (Akutmedicin, 2008; Rådgivningsstödet 1177).

    Den invasiva infektionen utvecklas gradvis under 1-2 dagar, men kan bli livshotande på några timmar. Sjukdomsfallen med hög mortalitet saknar ofta meningittecken som nackstelhet samt cellfynd i likvor utan visar sepsistecken som feber, hög andningsfrekvens, sänkt medvetande, hög puls och lågt blodtryck (Akutmedicin, 2008).

    Invasiv meningokockinfektion är en anmälningspliktig sjukdom och inträffade fall skall anmälas till smittskyddsläkaren i respektive landsting och till folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Verkningsmekanismen för vaccinet
    Det finns vaccin mot meningokockinfektion.Meningokock, konjugatvaccin som ger ett gott immunförsvar finns som ett 4-valent vaccin mot serogrupperna A, C, Y och W135 och som ett monovalent vaccin mot enbart grupp C. Att vaccinet är konjugerat innebär att det har försätts med ett bärarprotein som kopplas till ett polysackaridantigen från meningokockkapsel (Fass, 2016).

    Verkningsmekanismen för vaccinet mot meningokock är att antikapsilära meningokockkroppar skyddar mot meningokocksjukdomar via komplementmedierad bakteriedödande aktivitet. Vaccinet inducerar produktionen av baktericida antikroppar mot kapsulära polysackarider av meningokock grupp A och C. Vaccinet hjälper kroppen att producera sitt egna skydd (antikroppar) mot bakterien. Dessa antikroppar skyddar endast mot infektioner som orsakas av meningokockbakterier (Fass, 2016).

    NeisVac-C, det monovalenta vaccinet mot serogrupp C, kan ges från 2 månaders ålder.
    Vaccinet innehåller adjuvans aluminiumhydroxid som en adsorbent för att förbättra och/eller förlänga vaccinets effekt. Genom vaccinet börjar kroppen producera antikroppar mot grupp C-bakterier, vilket ger ett skydd mot dessa (Läkemedelsverket).

    I Sverige finns 2 stycken 4-valenta vacciner mot Meningokock A och C:
    Nimenrix är godkänt från 1-års ålder och uppåt, 1 dos.
    Vaccinet innehåller inget adjuvans (Läkemedelsverket).
    Menevo är godkänt från 2-års ålder och uppåt, 1 dos.
    Kan dock ges ”off label” till barn ner till 2 månaders ålder. Menevo givet till barn under 1 års ålder ger ett gott skydd även i den åldersgruppen, men för skydd under 1-års ålder krävs 3 doser: 2 doser med minst 1 månads intervall och en förnyelsedos - dos 3 ges 12 månader efter dos 2 om fortsatt risk (Läkemedelsverket, 2014).

    Booster
    Skyddseffekten av vaccinet mot meningokocker är god. Behovet av påfyllnadsdos (booster) till personer som har primärvaccinerats har inte fastställts (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Biverkningar av vaccinet är små. Cirka hälften av de som får vaccinet får milda lokalreaktioner som rodnad, svullnad och ömhet kring injektionsstället. Några personer kan få feber i några dagar. Allvarliga reaktioner vaccinet är mycket ovanliga, allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall (Fass, 2016).

    Antibiotika profylax skall ges omgående till de personer som det finns risk för att de har blivit smittade av den sjuke personen. De flesta sekundärfallen inträffar inom några dygn. Som profylax ges Ciprofloxacin i engångsdos (Akutmedicin, 2008).

    Vilka vaccineras med den aktuella vaccinationen, finns det några riskgrupper?
    För inresa till Saudiarabien krävs särskilt intyg på fullgjord meningokockvaccination.
    Vaccination mot meningokock krävs vid längre resa, vanligen 4 veckor eller mer, till Centralafrika och även vid kortare resa, under 4 veckor, till Mellanöstern och Nordafrika.
    ”Vaccination med det 4-valenta vaccinet rekommenderas om man ska bo och umgås med lokalbefolkningen i högendemiska områden (i synnerhet Afrika söder om Sahara) under längre tid, resa till ett land under pågående epidemi, arbeta inom sjukvård, vistas under lägerförhållanden eller dylikt” (Läkemedelsverket, 2014, s. 696).
    I USA, Kanada, England och många länder i Centraleuropa rekommenderas vaccination till landets barn och ungdomar, därför kan vaccination även övervägas till barn och ungdom vid längre vistelse som till exempel vid skolgång i dessa länder (WHO, 2016).

    Vaccination för meningokocker rekommenderas till personer med sjukdomstillstånd som medför en ökad risk för att insjukna i invasiv meningokockinfektion (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Riskgrupper bör vaccineras oberoende av resa. Till riskgrupperna tillhör splenektomerade, det vill säga personer utan mjälte, och andra med nedsatt immunförsvar. Hos gravida kvinnor bör vaccin ges om reell smittrisk finns (Läkemedelsverket, 2014).

    Globalt
    WHO arbetar för att förebygga massepidemier av meningokockinfektioner. Detta innebär bland annat att de ska vaccinera alla 1-29 åringar i de 26 afrikanska länderna som är värst drabbat. Meningitepidemier utgör en enorm folkhälsobörda (WHO, 2016).

     

    Referenslista:

    Fass (2016). Hämtad 2016-12-07 från: http://www.fass.se/LIF/product?userT...20110416000021

    Folhälsomyndigheten (2016). Vaccin mot meningokocker. Hämtad 2016-12-16 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/...meningokocker/

    Folkhälsomyndigheten (2016). Sjukdomsinformation om meningokockinfektion. Hämtad från:https://www.folkhalsomyndigheten.se/...kockinfektion/

    Fryckstedt, J., Hulting, J., Höjer, J. & Ludwigs, U. Akutmedicin, (2008). Studentlitteratur: Danmark.

    Läkemedelsverket. Läkemedelsboken 2014 (senaste upplagan).

    Läkemedelsverket. Hämtad 2016-12-07 från: https://lakemedelsverket.se/LMF/Lakemedelsinformation/?nplid=20010824000050&type=product

    Läkemedelsverket. Hämtad 2016-12-07 från: https://lakemedelsverket.se/LMF/Lakemedelsinformation/?nplid=20110416000021&type=product

    Rådgivningsstödet 1177 (2016). Hämtad 2016-12-01 http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och...einflammation/
    Granskare: Lars Rombo, infektionsläkare, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska Institutet, Solna.

    WHO, World Healh Organisation (2016). Hämtad 2016-12-06 från: http://www.who.int/csr/disease/menin...cal/impact/en/


    Filmklipp:
    Nyhetsmorgon, första 4 minuterna: https://www.youtube.com/watch?v=FniOhQP5MCs

    Läkare utan gränser: https://www.youtube.com/watch?v=K7YcPVJFf04This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Under symtom skriver ni allmänpliktig men ni menar väl anmälningspliktig?
    Finns det författare till avsnitten i rådgivningsstödet skall författaren stå i referensen.
    Under verkningsmekanism ett felslag "bakterie dödandeaktivitet" istället för bakteriedödande aktivitet
    Bra rubriker och bra genomgång av sjukdomen och vaccinet!
    Med vänlig hälsning/ Johanna Johansson
    Posted 09:00, 12 Dec 2016
    Jättebra text där alla delar finns med! Lättförståeligt och väl beskriven verknningsmekanism! Osäker på om RGS är ok att användas som referens, när det inte är åtkomligt för alla? Men ni hittar säkert den infon på 1177s hemsida annars, och jag är inte heller säker på om det är så.
    Annars lättläs och välskrivet arbete! Bra jobbat!
    Med vänlig hälsning Marie Pfeiffer
    Posted 15:13, 12 Dec 2016
    Bra text, lättläst och förståeligt. Bra rubriker och överskådligt
    Verkningsmekanismen bra förklarat och beskrivet
    Bra Jobbat :)
    Posted 09:06, 13 Dec 2016
    Välskrivet arbete med informativ text som man lätt förstår. Det jag saknar i referenslistan är rubriker till de hemsidor som ni hämtat information ifrån exempelvis "Vaccin mot meningokocker" från folkhälsoinstitutet. Ber genomgång av sjukdomen och vaccinet. Görs det studier på om det behövs påfyllnadsdos? Bra jobbat!
    Posted 20:29, 13 Dec 2016
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.