Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar > Vaccinationer > Grupp 11 Tyfoid, Kolera och Gulafebern > Tyfoid, Kolera, Gula febern

Tyfoid, Kolera, Gula febern

    Table of contents
    No headers

    Tyfoidfeber

    Patofysiologi

    Tyfoidfeber är en allvarlig bakteriesjukdom som orsakas av tarmbakterien Salmonella Typhi och orsakar blodförgiftning. Sjukdomen räknas som allmänfarlig och är smittspårningspliktig. Smitta överförs ofta via förorenad mat och / eller förorenat vatten men smittspridning kan även överföras mellan individer. Salmonellabakterien dör vid upphettning till minst 70 grader, varför mat som lagats i för låg temperatur ofta är en vanlig smittväg (slf, 2013., Folkhälsoinstitutet, 2013).

    Endast ca 100 bakterier krävs för att bli smittad av tyfoidfeber. Det behövs alltså inte mycket för att man ska bli sjuk (1177, 2016).

    Inkubationstiden för tyfoidfeber är ca 14 dygn, men ibland kan det dröja mer än en månad innan personen insjuknar. Bakterien kan sedan finnas kvar i avföringen i flera månader efter tillfrisknandet (Folkhälsoinstitutet, 2013).

    Enligt WHO (2016) smittas ca 21 miljoner människor i världen av tyfoidfeber varje år varav ca 222 000 avlider av sjukdomen. Tyfoidfeber är dock en mycket ovanlig sjukdom att drabbas av i Sverige. Man hittar ungefär 20 fall av sjukdomen varje år, där personen i de allra flesta fall har smittats utomlands.

    Risken att insjukna i tyfoidfeber är störst i länder med dåliga sanitära förhållanden, där rent vatten är en bristvara (WHO, 2016). I utvecklingsländer i Afrika, sydamerika och sydostasien är det störst risk att drabbas av tyfoidfeber (1177, 2016). I dessa länder är tyfoidfeber fortfarande ett stort folkhälsoproblem (Coalition against thyfoid, 2016).

    Symptom

    De första symptomen när man drabbats av tyfoidfeber är ofta hosta, hög feber, 40 grader eller högre är inte ovanligt, muskelvärk och huvudvärk. Den första veckan efter insjuknande brukar många drabbas av förstoppning som sedan övergår i diarré (Folkhälsomyndigheten, 2013).

    Små röda utslag på framförallt bålen, bradykardi samt mjältförstoring förekommer också som symptom på att man drabbats av tyfoidfeber (1177, 2016; internetmedicin, 2014).

     

    Differentialdiagnoser

    Inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns eller ulcerös kolit, dock brukar symtomen komma smygande under längre tid vid dessa sjukdomar (Internetmedicin, 2014).

    Infektiös diarré orsakad av en annan bakterie( Campylobacter, e-hec, shigella) är också viktig att utesluta (Internetmedicin, 2014).

    Diagnostik.

    För att diagnosticera tyfoidfeber tas feaces- samt urin prover samt blododlingar.

    Behandling

    Tyfoidfeber behandlas med antibiotika per oralt. Ciprofloxacin 500 mg x 2 i 10-14 dagar ges som förstahandsval om inte bakterien har utvecklat resistens mot kinoloner. I dessafall ges ceftriaxon intravenöst 2-3 g x 1 i 10-14 dagar eller acitrymocin per oralt 500 mg x 1 i sju dagar. Till barn baseras dosen per kg. Efter behandling av sjukdomen är personen fortfarande bärare av smittan under en tid. 50% är helt av med smittan efter fyra veckor, 95 % efter tre månader och ungefär 99 % är helt smittfria efter ett år (internetmedicin, 2014).

    För att undvika att smittas av Tyfoidfeber är det viktigt att upprätthålla en god hygien samt att det finns rutiner för hantering av livsmedel (Folkhälsoinstitutet, 2013).

    Vaccin

    Vaccin mot Tyfoidfeber var ett av de första vaccin som fanns. Vaccinet togs fram av den brittiska patologen Almroth Edward Wright i början av 1900-talet (internetmedicin, 2014).

    Dagens vaccin ger ungefär mellan 50-80% skydd mot sjukdomen varför en fortsatt god hygien är av stor vikt för att undvika smitta (Folkhälsomyndigheten, 2013). De som bör vaccinera sig mot tyfoidfeber är personer som planerar en längre (fyra veckor eller längre) resa till områden där sjukdomen förekommer och personer som arbetar med Salmonella Thypi bakterier i laborationsmiljö.

    Det finns två olika typer av vaccin mot Tyfoidfeber. Det ena Typherix eller Typhim-VI som är inaktiverade vaccin och ges som en intramuskulär injektion (Janusinfo). Vaccinet består av polysackarider (sockerarter) från kapseln hos bakterien. När vaccinet injiceras aktiveras kroppens immunförsvar som börjar tillverka antikroppar mot sjukdomen. Vaccinet får ges från 2 års ålder (Janusinfo, 2015). Inaktiverade vaccin eller icke levande vaccin innehåller ofta adjuvanser som stimulerar en persons immunsystem för att få ett förstärkt antikroppssvar av vaccinet (janusinfo, 2015). Typherix och Typhim-VI innehåller dock ingen adjuvans trots att det är inaktiverat (Läkemedelsverket, 2015).

    Det andra vaccinet S.thypi 21 a tas per oralt i form av enterokapslar- Vivotif. Detta är ett levande försvagande vaccin och består alltså av en levande bakteriestam utan kapsel som lägger sig som ett skydd i tarmen och gör en person immun. Eftersom denna form av vaccinet är levande behövs ingen tillsats av adjuvans utan det ger ett immunsvar liknande ett naturligt insjuknande. Sjukdomen kan dock inte bryta ut eftersom vaccinet innehåller de kompletta lipopolysackariderna O9 och O12. S-typhi Ty21a kan bara producera dessa kompletta lipoposackarider i en viss mängd på grund av att vaccinstammen har en brist på Ga1E-genaktivitet. Vid mindre koncentration av galaktos kan dock lipopolysackarider produceras i så pass stor mängd att ett immunsvar uppstår. GaIE-mutationen och avsaknaden av Vi-antigenen försvagar Ty21a och gör det säkert att använda (Fass, 2016). Enterokapslar har ett skyddande skal omkring sig för att kunna passera magsyrabarriären och nå tarmen där kapseln är avsedd för att verka (Fass,2016).

    Vivotif ska tas i tre doser, dag ett, dag tre och dag fem under en vecka. Sista dosen bör tas minst en vecka innan avresa. Kapslarna ska sväljas hela och tas på fastande mage (Fass,2016).

    När ska vaccinet inte tas

    Vaccinet i kapselform ska inte användas samtidigt som antibiotika, då detta kan hämma tillväxten hos vaccinorganismerna (Fass, 2016).

    Vaccinet ska inte tas i tablettform eller som intramuskulär injektion om en person behandlas med cytostatika eller har nedsatt immunförsvar av någon annan anledning eftersom immunsvaret från vaccinet då riskerar att bli otillräckligt (Folkhälsomyndigheten; Fass, 2016).

    Personer som har en känd allergi mot någon av substanserna i vaccinet ska inte ta detta vaccin (CDC, 2013).

    Personer som har någon form av blödarsjuka eller trombocytepeni skall inte ges vaccinet som injektion eftersom blödning kan uppstå (Fass, 2016).

    Vaccin mot tyfoidfeber behöver fyllas på efter tre år endast om personen fortfarande är i nära kontakt med sjukdomen, i arbetet eller under längre resa (Fass, 2016).

     

    Kolera

     

    Patofysiologi

    Kolera är en icke-inflammatorisk enterit  och är en infektion i tunntarmen orsakad av virus eller enterotoxinbildande bakterier. Kolera orsakas av bakterien Vibrio Cholerae. Bakterien bildar ett toxin som påverkar cellen i tarmen vilket gör att cellerna  utsöndrar elektrolyter och drar med sig vätska ut ur kroppen (CDC). Det finns flera olika typer av kolera; klassisk kolera och biotyp El Tor och serotyper Inaba och Ogawe.

    Det finns även andra kolerasjukdomar som inte definieras som ”äkta”. Dessa är inte agglutinerade och inte heller toxinbildande.

    Bakterien utsöndras med avföringen och smittspridning sker främst via förorenat vatten och bakterien kan överleva länge i kallt vatten (FHI, 2013). Smittspridning kan även förekomma med födan. Då rör det sig ofta med otillräckligt lagad mat så som fisk och skaldjur (FHI, 2013).

     

    Inkubationstiden för Kolera är kort, några timmar-5 dagar efter smitta.

    För att bli smittad krävs en stor dos smitta. Det kan finnas upp till 75% individer som är infekterade, men inte visar några symptom (WHO, 2013).

     

    På 1800-talet kom Koleran från Indien till Europa och spred skräck. I Sverige härjade koleran som värst mellan 1834-1874. Då avled ca. 37 000 individer av denna smittsamma sjukdom.

    Epidemier bryter oftast ut de länder där vatten- och avloppsreningen är dålig ofta till följd av dålig infrastruktur och naturkatastrofer.

    Under 2000-talet har det utbrutit tre stora epidemier. 2007 i Irak till följd av en försämrad infrastruktur och dålig tillgång på rent dricksvatten. 2008 i Zimbabwe efter en ekonomisk kris, dåliga vattentäkter och stora flyktningsströmmar. 2010, Haiti efter jordbävningskatastrofen.

    De som drabbas lättast av kolera är de som är undernärda och de som har en minskad produktion saltsyra i magsäcken.

    Om behandling inte sker i tid kan individen avlida inom några timmar. Vid epidemier i fattiga länder kan det uppstå en dödlighet på 50% (FHI, 2013).

    Kolera klassificeras som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Alla inträffade fall skall anmälas till smittskyddsläkare inom landstinget och Folkhälsoinstitutet (FHI, 2013).

     

    Symptom

    Symptomen är akuta mag- och tarmsymptom i form av rikliga, vattniga avföringar utan blod eller slem. Kräkningar är sällsynta likaså buksmärta och feber (Läkemedelsboken, 2016). Då stora mängder vätska försvinner ut ur kroppen kan det följas av en kraftig uttorkning vilket kan medföra en cirkulationskollaps och död (FHI, 2013).

     

    Differentialdiagnos

    Differentialdiagnos till Kolera kan vara mikroskopisk kolit, inflammatorisk tarm-sjukdom (Ericsson & Ericsson, 2012).

     

    Diagnos

    För att kunna diagnostisera Kolera krävs ett fecesprov. Fecesprovet ska lämnas i ett plaströr med skruvkork och skall vara taget med sked. Endast ett prov behövs för att påvisa toxin och bakterier efter odling (Läkemedelsboken, 2016).

     

    Behandling

    För att förhindra uttorkning vilket är av högsta prioritet, krävs det att den vätska och de salter som förlorats kompenseras. Idag består även behandlingen av antibiotika och zink, vilket minskar avföringsvolymen och kan även förkorta sjukdomstiden (Unicef, 2013). Om behandlingen sker på ett korrekt sätt kan dödligheten minska till mindre än 1% (FHI, 2013).

     

     

    Vaccin

    Vaccin mot kolera indicerar för en aktiv immunisering mot sjukdomen vilken är orsakad av Vibiro cholerae serogrupp 01. De aktiva beståndsdelarna i vaccinet är avdödade V. Cholerea 01 bakterier samt koleratoxinets rekombinanta icke-toxiska B-subenhet (CTB). Vaccinet innehåller även bakteriestammar av Inaba och Ogawa serotyp samt El Tor.

    Genom att inducera antikroppar mot både de bakteriella komponenterna och CTB förhindras bakterierna för att fästa och koloniseras vid tarmväggen och de intestinala antikropparna förhindrar koleratoxinet att binda till tarmslemhinnans yta vilket då har en förebyggande effekt mot toxinmedierade diarrésymptom (Läkemedelsboken, 2016).

    Vaccinet Dukoral är indicerat för en aktiv immunisering mot sjukdomen och ges i två doser för vuxna och barn från 6år. Barn mellan 2-6 år behöver tre doser. Vaccinet är en oralsuspension och doserna bör hålla ett intervall på minst en vecka. Om 6 veckor eller mer har passerat bör en ny grundimmunisering göras. Immuniseringen skall avslutas minst 1 vecka före eventuell exponering av Vibrio cholerea.

    För ett kontinuerligt skydd mot kolera rekommenderas en boosterdos inom 2 år för vuxna och 6 månader för barn mellan 2-6 år (Fass, 2016).

    I utvecklingsländer är inte vaccinering mot kolera ett första handsval. Det som prioriteras är att tillhanda hålla rent vatten, ordentliga reningssystem för avloppsvatten, utbildning i livsmedelshygien och en god handhygien med tvål och rent vatten (WHO, 2013).

     

    Gula febern

    Patofysiologi

    Gula febern orsakas av ett virus som angriper levern och färgar huden gul, därav namnet gula febern (1177 vårdguiden, 2016). Viruset tillhör gruppen flavivirus samt RNA-virus. Gula febern sprids av myggor och oftast av myggor från Aedes-släktet. Dessa myggor finns mest i Afrika, Central-och Sydamerika varav sjukdomen mest existerar där. Samma mygga smittar också denguefeber. Viruset är en så kallat vektorburen zoonos och det betyder att smittan kan ske från djur till människa (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Vidare är Gula febern en karantänssjukdom vilket betyder att vissa länder har som krav att du ska visa upp vaccinationsintyg för inresor i landet och då särskilt om du kommer från områden med dokumenterad smitta (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    Symtom

    Många personer får en så kallad subklinisk infektion vilket betyder att de inte får några symtom alls. De som ändå får symtom debuterar akut med huvudvärk, feber och muskelvärk. Efterhand försämras även allmäntillståndet och efter ett par dygn blir patienten gul då levern inflammeras och får blödningar från mag-och tarmkanalen samt kräkningar (Folkhälsomyndigheten, 2016; 1177 vårdguiden, 2016). Inkubationstiden är 2 – 6 dagar och efter dessa dagar försvinner oftast symtomen. Ett fåtal personer insjuknar igen efter 24 timmar och då med mycket kraftigare symtom (WHO, 2016).

    Diagnostik

    Diagnosen sätt efter aktuell sjukdomsbild och symtom. Blodprov kan tas för att se om antikroppar bildats i blodet (Folkhälsomyndigheten 2016). Enligt Centers for disease control and prevention, CDC (2013) testas blodet/plasman för det virusspecifika immunoglobulin M och immunoglobulin G antikroppar. Det är viktigt att ta anamnes för att säkerställa om patienten tidigare haft sjukdomen då viruset eller RNA ej är synbara efter 3 - 4 dygn. Viruset upptäcks säkrast i början av infektionen.

    Behandling

    I dagsläget finns ingen medicinsk behandling utan det är vaccinering som gäller för att hindra att du får sjukdomen. Att skydda sig mot myggor och myggstick är en effektiv och förebyggande metod för att inte få sjukdomen.

    Vaccinet

    Vaccinets namn i Sverige är Stamaril. Vaccinet är ett levande försvagat virusvaccin från Gula febern-viruset (FASS, 2016). Enligt Världshälsoorganisationen WHO (2016) utvecklar personen som vaccineras ett 99% säkert skydd mot sjukdomen. WHO talar också om att vaccinet är ett livslångt vaccin och att inga boosterdoser behövs.

    De aktuella fakta motsägs av FASS (2016) som talar om att en skyddande immunitet ges i 10 år men kan vara livslång.

    Aktuell rekommendation av vaccineringskrav har således precis ändrats av WHO juli 2016 därav den motsägande fakta. Vaccinet ges minst 10 dagar innan resan då det ska ha full effekt mot sjukdomen.

    Farmakodynamik

    Vaccinet fungerar så att det likt andra försvagade virusvacciner leder till att kroppen producerar specifika B- och T-celler och uppkomsten av specifika cirkulerande antikroppar sker (FASS, 2016).

    Prevalens och incidens

    Dödligheten är 20 – 50 procent. En liten del av de svårast sjuka dör inom 7-10 dagar.

    Myggorna som sprider viruset finns ej i Sverige.

    Det största utbrottet av gula febern finns för närvarande i Angola. Där har sedan februari 2016 vaccinerats ca 7 miljoner människor för att få slut på epidemien. Enligt WHO måste dock vaccinationskampanjen ökas ytterligare. Några länder runt Angola har haft utbrott av sjukdomen, men då endast med ett fåtal insjuknande. Kravet från WHO är nu att alla som ska till Angola måste vaccinera sig som skydd mot sjukdomen (Folkhälsomyndigheten, 2016). I en rapport från WHO (2016) står att läsa att även i Republiken Kongo har en massvaccinering ägt rum. På endast två veckor vaccinerades ca 7 miljoner människor. Sedan 2006 har det vaccinerats 105 miljoner människor i Väst Afrika och det har inte kommit in några nya fall av sjukdomen under 2015 (WHO, 2016).

     

    Biverkningar av vaccinet och kontraindikationer

    Vanliga biverkningar är smärta och rodnad vid instickstället.

    Vaccinet får absolut inte ges till Immunsupprimerade patienter som exempelvis personer med HIV-infektion.

    Vid vaccinering av spädbarn eller personer över 60 år skall extra försiktighet tas då utvecklandet av YEL-AND och YEL-AVD kan ske.

    Försiktighet bör även tas till gravida och ammande personer. Vaccinet skall ej heller ges till personer med äggallergi.

    Vaccinet skall aldrig ges intravenöst!! Subcutan injektion rekommenderas och ej intramuskulärt.

    (FASS, 2016)

     

    Extramaterial

    https://www.youtube.com/watch?v=9jb9UOMApak

    https://www.youtube.com/watch?v=QLNQFq6coKg

     

     

     

     

     

    Referenser

    CDC, (2014). Hämtad 2012-12-07 från http://www.cdc.gov/cholera/general/index.html

     

    CDC (2013). Hämtad 2016-12-08 från http://www.cdc.gov/vaccines/hcp/vis/vis-statements/typhoid.html

     

    CDC (2013). Hämtad 2016-12-12 från https://www.cdc.gov/yellowfever/

     

    Coalitation against Thyfoid (2016). Hämtad 2016-12-08 från  http://www.coalitionagainsttyphoid.org/facts/global-research/

     

    Ericsson, E., & Ericsson, T. (2012). Medicinska sjukdomar Lund: Studentlitteratur

     

    Fass, (2016). Hämtad 2016-12-06 från http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20040428000156#pharmacodynamic

     

    Fass (2016). Hämtad 2016-12-08 från http://www.fass.se/LIF/product?2&userType=2&nplId=19990326000298&docType=3#pharmacodynamic

     

    Fass (2016). Hämtad 2016-12-08 från http://www.fass.se/LIF/product?userT...19900907000012

     

    Fass (2016). Hämtad 2016-12-12 från http://www.fass.se/LIF/product?userT...harmacodynamic

     

    Folkhälsoinstitutet (2016). Hämtad från2016-12-08 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/tyfoidfeber/

     

    Folkhälsoinstitutet (2016). Hämtad 2016-12-12 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...r/gula-febern/

     

    Folkhälsomyndigheten, (2013). Hämtad 2016-12-05 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/kolera-/

     

    Läkemedelsboken, (2016). Hämtad 2016-12-06 från http://lakemedelsboken.se/kapitel/mage-tarm/infektioner_i_mag-tarmkanalen.html

     

    Läkemedelsverket (2015). Hämtad 2016-12-08 från https://lakemedelsverket.se/

     

    Janusinfo (2016) Hämtad 2016-12-08 från http://www.janusinfo.se/Behandling/Expertradsutlatanden/Vaccinationer/Barnvaccinationer/Barnvaccinationer---Ovriga-vaccinationer//?id=11710

     

    Unicef, (2013). Hämtad 2016-12-07 från https://www.unicef.org/cholera/Cholera-Toolkit-2013.pdf

     

    WHO, (2013). Hämtad 2016-12-07 från http://www.who.int/cholera/en/

     

    WHO (2016). Hämtad 2016-12-08 från http://www.who.int/immunization/diseases/typhoid/en/

     

    WHO (2016). Hämtad 2016-12-12 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs100/en/

     

    1177 (2016). Hämtad 2016-12-08 från http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Tyfoidfeber/

     

    1177 (2016). Hämtad 2016-12-12 från http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sju...r/Gula-febern/

     

    Internetmedicin(2014). Hämtad 2016-12-08 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=225

     

    SLF (2013) Hämtad 2016-12-08 från    https://www.slf.se/Foreningarnas-startsidor/Intresseforening/Smittskyddslakarforeningen/Smittskyddsblad-/Tyfoid--och-paratyfoidfeber-S-Typhi-och-S-Paratyphi-lakarinformation-2013-12-13/

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Lätt att läsa och förstå
    Hade varit fint med förklaring av YEL-AND och YEL-AVD
    Felstavning av antibiotikan acitrymocin
    Ingen adjuvans information finns
    Camilla Von Baltzer
    Posted 09:02, 13 Dec 2016
    Hej!
    Jättefint arbete! Överskådligt med relevanta rubriker och ni har ett bra flyt i texten.
    Ni skulle kunna ha en rubrik som heter förekomst eller incidens, eftersom ni i övrigt har en så tydlig rubriksättning.
    När det gäller tyfoid-vaccinet undrar jag om de båda olika formerna av vaccin ger motsvarande skydd? Finns det andra för/nackdelar med dem eller när använder man vad.
    Sen undrar jag om hur effektivt skyddet är för Dukoral, det hade varit intressant att veta.
    När det gäller referenserna tänker jag att det är bra att tydliggöra på något sätt vilken referens som är vilken. Ni refererar till WHO och FASS flera gånger med olika länkar och då kan det vara bra att på något sätt särskilja dem, så att man vet vilken information som hör till respektive referens.
    Vänliga hälsningar
    Josefine Norén
    Posted 12:27, 13 Dec 2016
    Kort och koncist information vilket är bra. Som de andra varit bra med förklaring på YEL-AND, YEL-AVD. Ni skriver om kolera, vilka andra kolera sjukdomar finns det eftersom ni skrev det. Hur arbetar man mer globalt för att minska/förhindra spridningen av kolera.

    Annars jättebra! :)
    Posted 15:57, 13 Dec 2016
    Intressant arbete. Det som jag såg var er referenslista som jag inte är så tydlig. Tänker bland annat att ni har flera referenser hänvisade till Fass 2016. Kan inte veta vilken som är vilken i den löpandetexten eller referenslistan. /Emelie Forslund
    Posted 20:21, 13 Dec 2016
    Välskrivet arbete.
    Kort fattat men med relevant innehåll, bra.
    Bra rubriker.
    Som flera andra har skrivit så behöver referenslistan göras mer tydlig.
    Roligt när man får lära sig nytt, visste inte så mycket om Tyfoidfeber innan.
    Vänlig hälsning
    Elin Thomsgård
    Posted 11:04, 14 Dec 2016
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.