Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Utvärderingsinstrument vid endometrios, Lisa Nüth och Åsa Österlund

Utvärderingsinstrument vid endometrios, Lisa Nüth och Åsa Österlund

    Table of contents
    No headers

     

    Introduktion

    Endometrios är en sjukdom som drabbar runt 10% av kvinnor i Sverige. Sjukdomen kan leda till mycket svåra symptom med sjukfrånvaro och lidande som resultat (3,6). Sjukdomen har på senare tid lyfts upp mer i media och det diskuteras mycket kring vilken behandling som krävs.

    Sedan 2018 finns en remissversion till nationella riktlinjer för vård vid endometrios och slutgiltig version beräknas publiceras i slutet av 2018. Riktlinjerna är framtagna av Socialstyrelsen genom en styrgrupp med flera experter inom ämnesområdet  för att ge rekommendationer med åtgärder för diagnostistik, behandling och omvårdnad av endometrios patienter samt underlag för hur prioriteringar och resursfördelningar avändas. Riktlinjer sätts upp för att ge rekommendationer på gruppnivå och visar på nytta och risker utifrån evidensbaserad praktik. Målgruppen för riktlinjerna  är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården  samt kliniskt yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Rekomendationerna i riktlinjerna är inte åldergruppsspecificerade utan de är ordnade efter symtomens omfattning, Riktlinjerna innefattar tre typer av rekommendationer;Rangordning, Fou samt  icke-göra. Rangordning 1-10 i prioriteringsskala där 1 har högst prioritering. FoU, rekommendationer som endast ska användas i forskningssyfte.  Icke-göra, åtgärder som inte ska utföras inom hälso- och sjukvård. Rekomendationerna är uppdelade i delkapitel där en del är strukturerad uppföljning. (3) Bedömning av livskvalitet med formuläret EHP-30 ( endometriosspecifik enkät) är en del under det kapitlet. 

    Hur patienters livsvalitet  påverkas av olika behandlingar är svårt att mäta men viktigt då det ger en bild hur personer upplever in livssituation. Genom enkäter får man svar på hur sjukdom kan påverka livet i form av smärta, arbete , sexualitet etc.

     

    Bakgrund

    Risken attt utveckla endometrios är beroende på flera olika faktorer, ofta börjar problemen i samband med puberteten (3). Puberteten är en komplicerad fysiologisk och psykologisk process som leder till könsmognad och att bli vuxen.  Flera hormonella och metabola förändringar kan bidra till processen men vi vet ännu inte fullt ut vad som startar processen.(1) Många kvinnor upplever primär dysmenorré (menstruationssmärta) i den hormonella cykeln vilket kan leda till både sociala, ekonomiska och hälsorelaterade problem. Mellan en tredjedel och hälften av alla kvinnor som uppger att de lider av primär dysmenorré har varit frånvarande från skola eller arbete pga detta. 5-14% uppger att detta sker mer regelbundet.(2) Det första tecknet på endometrios (sekundär dysmenorré) är ofta svår mensvärk, vilket är ett patologiskt tillstånd som kan orsakas av flera bakomliggande orsaker (3).

    Endometrios definieras som förekomsten av livmoderslemhinna utanför själva livmodern. Reaktionen leder i sig till en kronisk inflammatorisk process. De vanligaste platserna där endometrios hittas är äggstockar, äggledare, utanpå livmodern, området mellan livmoder och ändtarm (så kallade uterosacralligamenten), urinblåsa, bukhinna och tarmar. I sällsynta fall kan endometrios även hittas på ställen i kroppen till exempel i lungorna. Slemhinnevävnaden bildar sammanväxningar med kringliggande vävnad från vagina, tarm, urinblåsa och bäckenväggar. Dessa sammanväxningar kan i sin tur utlösa smärta. Sjukdomen drabbar ca 5-10 % av alla kvinnor i fertil ålder (3,4,5).

    Identifierade riskfaktorer är

    • menstruationsdebut före 11-års ålder
    • korta menstruationscykler på färre än 27 dagar
    • kraftiga långvariga menstruationer på mer än 7 dagar.

    Det föreligger en viss ärftlighet, då risken för att utveckla endometrios bedöms som 3-10 gånger högre om kvinnans mor eller syster har endometrios.(4,5)

    De vanligaste symptomen är olika former av smärta, såsom bäckensmärta, ospecifik ryggsmärta, samt primär dysmenorré, samlagsmärta (dyspareunia), miktion- och/eller defekationssmärta.  Även infertilitet är vanligt och 20-50% av alla kvinnor som genomgår en laparoskopi för att utreda infertilitet eller kronisk smärta i underlivet/bäckenet får diagnosen endometrios. (4,5)

    Dessa typer av smärtor kan orsaka mycket lidande för kvinnorna och det finns idag ingen lösning eller botemedel, ofta är de hänvisade till att ta smärtlindrande tabletter för att få smärtlindring, många av dess kan ha besvärliga biverkningar. För tjejer i tonåren så kan regelbundna smärtor vara särskilt känslomässigt svårt att hantera (6)

    Inom omhändertagande av patienter för långvarig smärta, psykisk hälsa och med diagnoser som har påverkan på livskvalitet så finns det många olika validerade och reliabla utvärderingsinstrument. 

    Det har inte funnits något endometriosspecifikt utvärderingsinstrument tidigare. Vi beskriver några av de som är användbara och vanligt förekommande samt den nya EHP30 som vi tänker oss att jämföra med. Då en stor del upplever smärta och söker hjälp för detta så kan flera utvärderingsinstrument vara aktuella såsom VAS/NRS som skattar den upplevda smärtan, samt PCS som tar upp frågor om de tankar patienten har om smärtan samt hur smärtan påverkar patienten.

    VAS/NRS - är en skattningskala för smärtintensitet  på en skala av 0-10 där 0 representerar frånvaro av smärta och 10 representerar värsta möjliga upplevda smärta. (16)

    PCS- Pain Catastrophizing Scale, är ett frågeformulär med 13 frågor som avser att mäta graden av smärtrelaterade katastroftankar och emotioner hos patienter med smärta. Formuläret har en femgradig skala (0-4). (9)

    CPAQ-8 - Chronic Pain Acceptance Questionnaire, är ett frågeformulär med  8 frågor som avser att mäta hur mycket smärtupplevelsen påverkar hur patienterna gör och tänker. Formuläret har en sjugradig skala (0-6). (14)

    Många med långvarig smärta får en påverkan på psykisk hälsa och livskvalitet (15) och då kan man använda EQ5D eller ST36 som ge en sammanlagd uppskattning av en persons upplevda hälsa. Den psykiska hälsan kan också påverkas och då kan HADS vara aktuellt som ett utväderingsinstrument som ställer frågor kring oro och nedstämdhet.

    EQ-5D, European Quality of life – 5ive dimensions, är ett standardiserat instrument för att mäta hälsa. Det är inte sjukdomsspecifikt. Det innehåller 5 frågor på en tregradig skala som täcker in olika delar av det vi sammanfattar till uppskattning av en persons upplevda hälsa.

    SF-36 är ett frågeformulär som vill fånga in de olika aspekter av livskvalitet. (10)

    HAD, Hospital Anxiety and Depression scale, är ett frågefomulär med 26 frågor med en fyrgradig skala som vill fånga upp graden av ångest och nedstämdhet. De har 13 frågor för ångest/depression och man räknar ihop frågorna åtskilt. (11)

    Det finns nu en remissversion av riktlinjer för vård vid endometrios. Den slutgilitga versionen beräknas vara klar i slutet av 2018. I riktlinjerna nämns endast ett utvärderingsinstrument, EHP30, vilket ännu inte finns översatt till svenska. Vi saknar information om vilka utvärderingsinstrument som används i dagsläget av vårdpersonal som möter patienter med endometrios, och anser att det kan vara viktigt att kartlägga det nu när det kommer att införas ett nytt utvärderingsinstrument som rekommenderas av socialstyrelsen.

    EHP30-Endometriosis Health Profile, är ett frågeformulär med 30 frågor och har en femgradig skala. EHP30 utvärderar hur patienter med endometrios upplever effekten av olika vårdinsatser. Enkäten kan också användas för kvalitetsäkring av vården.  Enkäten översätts till svenska under 2018 och kommer då den enda validerade specifika endometriosenkäten som är översatt till svenska.

    De nationella riktlinjerna skriver följande angående EHP-30 "Detta verktyg för bedömning av livskvalitet används idag endast i liten utsträckning i landet, då det är relativt okänt. För att möta rekommendationerna behövs en ökad kännedom och spridning av EHP-30" (3).

    Vi vill kartlägga hur välkänt EHP30 är bland de endometriosteam i Sverige och om använder de den engelska versionen i dagsläget. Vi  vill ta reda på vilka utvärderingsinstrument som används i dagsläget i de olika endometriosteamen i Sverige och se hur väl de korrelerar till det nya endometriosspecifika utvärderingsinstrumenetet EHP30.

     

    Syfte

    Vi vill kartlägga vilka utvärderingsinstrument som idag används inom de 11 endometriosteam i Sverige för att sammanfatta vilka frågor, symptomskattningar och fokus som de anser vara av vikt att utvärdera idag och se om EHP30 kan ersätta dessa utvärderingsinstrument.

     

    Frågeställning

    Vilka utvärderingsinstrument arbetar vårdpersonal i endometriosteam efter när de möter patienter med endometrios?

    Känner de till och kommer att använda EHP30?

    Skiljer det mellan yrkesgrupper vilka utvärderingsintrument som används?

    Hur väl korrelerar det som efterfrågas i dessa jämfört med det utvärderingsformulär som rekommenderas i vårdriktlinjerna för endometrios (EHP-30)

    Finns skillnader i användning av utvärderingsinstrument beroende på vilken yrkesgrupp eller vilket endometriosteam?

     

    Population - de 11 identifierade endometriosteam i Sverige.

    Intervention - webbenkät vid ett tillfälle med frågor om vilka utvärderingsinstrument som används.

    C

    O

     

    Metod och urval

    Formulera en enkät och skicka ut till vårdpersonal som arbetar i endometriosteam med kvinnor som lider av endometrios i Sverige. Sammanfatta vilka utvärderingsinstrument de använder idag. Då urvalet av utvärderingsintrument är så stort så kommer både  fritextfrågor utöver flervalsfrågor att användas. Det kommer ställas några frågor angående det rekommenderade utvärderingsinstrumentet (EHP30), både kring den engelska versionen som finns idag samt den kommande svenska versionen. Vad anser vårdperonalen är  viktigt att utvärdera och  föreligger  det skillnader mellan de olika yrkeskategorierna och mellan de olika teamen.

    De yrkeskatgorier som inkluderas  är läkare, gynekologer, sjukgymnaster/fysioterapeuter, psykologer, sexologer, kuratorer, sjuksköterskor, uroterapeuter och barnmorskor som möter dessa patienter i sin yrkesroll i endometriosteam. Yrkeskategorierna kommer att klustras i 4 grupper  för att underlätta analyserna. Vi vill även klustra ihop de olika teamen för att se eventuella skillnader/likheter mellan teamen.

    Kluster 1- läkare,gynekologer

    Kluster 2 - sjukgymnaster/fysioterapeuter

    Kluster 3 - psykologer/sexologer/kuratorer

    Kluster 4 - sjuksköterskor/uroterapeuter/barnmorskor

    Vi har hittat i dagsläget 11 enheter med endometriosteam i Sverige; tre i Stockholm, ett i Falun, Sundsvall, Malmö, Uppsala, Umeå, Eksjö, Kristianstad och Helsingborg.

    Frågor kommer att ställas om vilka utvärderingsinstrument som används idag, En lista med  minst tio exempel på oilka utärderingsinstrument kommer finnas samt utrymme för fritext för  om de använder andra utvärderingsintrument sm inte finns att välja.

     Vi har läst en magisteruppstas "Endometrios, en påverkan på livskvalitet" (7) och använt hennes sökning samt hittat artiklar som beskriver vilka utvärderingsinstrument som kan vara aktuella och anpassade (8,14 , , )

     

    Datainsamling och design

    Formulera en webbenkät och  göra en tvärsnittstudie av endometrios team i Sverige. Studien är är då oberoende, görs vid ett tillfälle och följs inte upp med fler enkäter. Den kommer att vara både kvantiativ och kvalitativ då vi kommer att ha både flervalsfrågor och narrativa frågor.

    Innan webbenkäten skickas  ut kommer ett  informationsbrev samt samtyckesbrev sändas ut. Programmet för webbenkäten heter xxxx. Vi planerar att skicka ut enkäten när vi fått godkänt av etiska nämnden, troligtvis i januari 2019.

    Vi har sökt på internet efter kontaktpersoner för endometriossteam i Sverige. VI har sökt på SFOG - Svensk förening för obsetik och gynekologi, samt googlade på "endometriosteam"

    Följande enheter och kontaktuppgifter har hittats:

    Stockholm/KS Huddinge - Ronak Perot, ronak.perot@karolinska.se

    Stockholm SÖS Gynekologmottagningen, anneli.jordens@sodersjukhuset.se - 086162700

    Uppsala/Akademiska sjukhuset, matts.olovsson@kbh.uu.se - 0186115841

    Malmö/Skånes universitetsjukhus SUS - 0771111888, Anette Lundgren

    Falun - Falu lasarett, helena.stenport@ltdalarna.se;ingela lundin@ltdalarna.se;anna-maria.iglesias@ltdalarna.se

    Sundsvall - Helen Dalemo Lundn  helene.dalemo.lundin@lvn.se

    Uppsala -018-6115841

    Umeå -

    Eksjö -

    Kristianstad/CSK - 044 3091300

    Helsingborg/Helsingborgs Lassarett - 0424062280

    Luleå/SUnderby Lasarett - Annika ssk, 0920282389

    VI kommer att skicka ut enkäten till alla eneter samtidigt. VI kommer att skicka ut ett påminnelsemail efter en månads tid om vi saknar uppgifter.

     

    Utvärderinginstrument 

    Ytterligare

    FRI

    WHOQOL-BREF, en forkortad version av WHOQOL-100. Mäter fysisk hälsa, psykisk hälsa, sociala relationer och miljö  och finns tillgänglig på 40 olika språk (12)

     

    Resultat

    DIskussion

    Bias

     

    Referenser:

    1. DiVall S., Radovick S., Pubertal Development and Menarche, Division of Endocrinology, Ann. N.Y. Acad. Sci. 1135: 19–28, 2008
    2. Abaraogu U., Tabansi-Ochiogu C. S., Igwe E. S., Effectiveness of exercise therapy on pain and quality of life of patients with primary dysmenorrhea: a systematic review with meta-analysis, Turk J Phys Med Rehab 2016;62(4):346-354
    3. Nationella riktlinjer för vård vid endometrios, Socialstyrelsen, 2018
    4. Clinical Practice Guideline. Endometriosis: Diagnosis and Management. JOGC. 2010; 244: 1-28)
    5. Endometriosföreningen, Matts Olovsson (Sökning 2018-06-01): http://www.endometriosforeningen.com...ar-endometrios
    6. Vasconcelos Gonzalves A, Filice Barros N, Bahamondes L.The Practice of Hatha Yoga for the treatment of pain associated with endometriosis. The journal of alternative and complementary medicine. 23; 1: 45-52, 2017.
    7. Forsgren S, Nordgren S. Endometrios, en påverkan på livskvalitet. (magisteruppsats på internet) Uppsala; Uppsala Universitet. 2017. Hämtad från https://uu.diva-portal.org/smash/get...FULLTEXT01.pdf
    8. Andréll, P, Börjesson, M, mfl, Viktigt mäta livskvaliteten vid långvarig smärta, läkartidningen nr 4 2009 volym 106
    9. Sullivan MB, S, Pivik J. The Pain Catastrophizing Scale: Development and Validation. Psychol Assess. 1995 Dec 1995;7(4):524-32.
    10. Sullivan M, Karlsson J, Ware JE, Jr. The Swedish SF-36 Health Survey--I. Evaluation of data quality, scaling assumptions, reliability and construct validity across general populations in Sweden. Soc Sci Med. 1995 Nov;41(10):1349-58.
    11. Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand. 1983 Jun;67(6):361-70.
    12.  http://www.who.int/mental_health/pub...ons/whoqol/en/
    13. Rovner, G.; Årestedt, K.; Gerdle, B.; Börsbo, B. & McCracken, LM, (2013). Psychometric properties of the 8-item Chronic Pain Acceptance Questionnaire (CPAQ - 8) in a Swedish Chronic Pain Cohort. Journal of Rehabilitation Medicine. 45: 00–00.
    14. Stenberg, G, Stålnacke, BM, Enthoven, P, Implementing multimodal pain rehabilitation in primary care: a health care professional perspective, Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 39, nr 21, s. 2173-2181, 2017
    15. Breivik et al. 2006; Dersh, Polatin, & Gatchel, 2002; Fichtel & Larsson, 2002
    16. Jensen, M., MacFarland, C, Increasing the reliability and validity of pain intensity measurement in chronic pain patients, Elsevier Science, ISSN 0304-3959, EISSN 1872-6623, vol 55, nr 2, s 195-203, 1993.  
       

    https://www.sfog.se/start/arg/endome...s-arg/kontakt/

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.