Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Utvärdering multimodal rehabilitering. Peter Lamers och Linda Sagnérius

Utvärdering multimodal rehabilitering. Peter Lamers och Linda Sagnérius

    Table of contents
    No headers


    Finns det markörer som kan indikerar följsamheten för ett multimodalt rehabiliteringsprogram?

    Författare: Peter Lamers och Linda Sagnérius

    Bakgrund

    Långvarig smärta definieras enligt ”The American Pain Association” som smärta som framhärdar bortom den normala läkningstiden för vävnader, vilket uppskattas till 3 månader.Utvecklingen av långvarig smärta är en dynamisk process där psykologiska faktorer i samspel med olika miljöfaktorer spelar en viktig roll. Smärta blir med tiden mer komplex i sin patofysiologi än traumat eller sjukdomen som från början var orsaken till smärtan. (Fine, 2011)
    Långvarig smärta har en negativ inverkan på många aspekter i patientens hälsa, såsom sömn, kognitiva processer, affektiva störningar, kardiovaskulära systemet och sexualliv. Det finns ett starkt samband mellan smärta och försämring av livskvalitet och dessutom kan smärta få konsekvenser för patientens ekonomi. (Fine, 2011).
    Samsjuklighet vid långvarig smärta är vanligt, depression och långvarig smärta förekommer ofta samtidigt (Breivik, u.å.). Patofysiologin blir med tiden mer komplex och svårare att behandla.(Linton, u.å.)
    Förekomsten av långvarig smärta är vanligt, enligt en stor studie visade att 19 % av Europas befolkning lider av långvarig smärta med måttlig till hög intensitet. Av dessa uppgav 60% att deras smärta påverkade deras förmåga till förvärvsarbete .(Breivik, u.å.).  Den samhällsekonomiska kostnaden för långvarig smärta i Sverige beräknades till ca 300 miljarder sek per år mellan 2004–2009 där produktionsbortfall stod för drygt halva kostnaden. (Gustavsson m.fl., 2012)

    Enligt den biopsykosociala modellen finns det ett samband mellan biomedicinska, psykologiska och sociala faktorer. Det biopsykosociala synsättet ligger vanligtvis till grund för diagnostik, behandling och rehabilitering vid långvarig smärta.(Gerdle, 2010)
    Modellen ligger till grund för Multimodal rehabilitering (MMR) som är en rehabiliteringsmetod främst avsedd för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov. (Gatchel, McGeary, McGeary, & Lippe, 2014). Metoden innebär att ett fast team bestående av flera professioner samordnar åtgärder enligt ett visst program för att uppnå mål som definierats tillsammans med patienten.  (Björn Gerdle, 2011)

    Multimodal rehabilitering har visat sig vara effektivare än enbart träningsprogram eller fysioterapi för att minska den upplevda smärtan, minska aktivitetsbegränsningen samt öka arbetsåtergång hos personer med långvarig ländryggssmärta. (Kamper, Apeldoorn, Chiarotto, & Smeets, 2015). En svensk studie påvisar signifikanta förbättringar ett år efter deltagande i MMR avseende minskad smärta, minskade psykiska symtom, förbättrad aktivitet och delaktighet samt ökad livskvalitet. Man såg också ett svagt samband mellan utbildningsnivå och god skattad egen hälsa och förbättringar avseende minskad smärta och förbättrad livssituation. (Gerdle, Molander, Stenberg, Stålnacke, & Enthoven, 2016)
    Multimodalerehabiliteringsprogram kan minska smärta och öka aktivitetsnivå för patienter med långvarig smärta som fullföljer ett rehabiliteringsprogram är en effektiv men resurskrävande och kostsam behandling. (Gerdle m.fl., 2016; Kamper m.fl., 2015)En del patienter påbörjar MMR men slutför inte programmet trots stora förväntningar inför insatsen och därför är det viktigt att erbjuda MMR till patienter som har möjlighet att tillgodogöra sig och slutföra rehabiliteringen. {Citation}I en översiktsartikel har man undersökt hur olika typer av smärt relaterade kognitioner, sk. pain- related beliefs påverkar behandlingsföljsamheten under och efter ett multimodalt rehabiliteringsprogram.  Man undersökte bland annat self-efficacy, upplevd handikap, katastroftankar, känsla av kontroll och fear-avoidance tankar. Smärtrelaterade tankar kan både understödja eller hindra behandlingsföljsamheten. Mest undersökt var self-efficay. (Thompson, Broadbent, Bertino, & Staiger, 2016)

    En viktig faktor för rehabiliteringsresultatet är behandlingsföljsamhet. Behandlingsresultatet för  patienter som följer ordinationer är bättre än för patienter som inte gör det.
    WHO definierar behandlingsföljsamhet som utsträckning i vilken en patients beteende överensstämmer med de rekommendationer som patienten har överenskommit med sin vårdgivare.(Room, Hannink, Dawes, & Barker, 2017)
    Identifiering av hinder som kan förklarar varför patienter inte slutför ett rehabiliteringsprogram kan möjligen bidra till metoder som kan minimera den risken.
    Låg fysisk aktivitetsnivå, låg self-efficasy, depression, ångest, lågt socialt stöd samt smärta vid träning har visat sig ge låg följsamhet vid fysioterapi för muskeloskeletala besvär (Jack, McLean, Moffett, & Gardiner, 2010).

    Det nationella registret över smärtrehabilitering, NRS, startades 1998. I registret samlas data i samband med MMR. Målet med datainsamlingen är att få en ingångstatus av patienter med långvarig muskulo-skelatal smärta och utvärdera effekten av multimodal rehabilitering. Data är avsätt till att bidra till utveckling av evidensbaserad rehabilitering och vård. 

    2017 registrerades 1842 patienter till smärtregistret.(Nationella Registret över Smärtrehabilitering, u.å.). 

    I NRS samlas mycket data i form av standardiserade formulär angående demografiska data, utbildningsnivå, arbetsstatus och framtidstro, sjukskrivningar, smärtintensitet, psykologiska faktorer, mått om aktivitet/delaktighet samt hälsorelaterad livskvalité. Det finns även data om arbetsstatus i samarbete med försäkringskassan. Data grupperas efter funktion och aktivitet enligt International Classifikation of Funktioning (ICF).

    . Data inrapporteras således innan rehabilitering, under pågående rehabilitering, vid avslut av rehabilitering och ett år efter avslutad rehabilitering. (Nationella Registret över Smärtrehabilitering, u.å.)


    I NSR databas finns det en stor mängd variabler utöver smärtrelaterade tankar. Dessa, som inte har undersökts kan ha betydelse för behandlingsföljsamheten.

    Syfte:
    Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns faktorer som har betydelse för prognosen för patienter med långvarig smärta för att fullfölja ett multimodalt rehabiliteringsprogram (MMR).

    Frågeställningar:
    Vilka mätbara faktorer har prognostiskt betydelse för patienter med långvarig smärta att fullfölja ett multimodalt rehabiliteringsprogram?

    1.     Vilka demografiska faktorer kan påverka utfallet?

    2.     Vilka hälsorelaterade faktorer och faktorer kring hälsorelaterad livskvalitet kan påverka utfallet

    3.     Påverkar arbetsstatus och sjukskrivning utfallet

    4.     Vilka psykologiska faktorer påverkar utfallet

    5.     Vilken betydelse har smärtintensitet för utfallet
     

    Metod:

    Design
    En kvantitativ prospektiv longitudinell kohortstudie som kommer att genomföras under våren 2019. Studien är en del i ett pågående forskningsprojekt.
    Utfallsmått: Att fullfölja eller inte fullfölja ett MMR program
    Metod för datainsamling:  Data som ligger i kvalitetsregister i NRS databas används som underlag till studien. Dataprogrammet SPSS används för att genomföra statistisk analys.
    Population:
    Inklusionskriterier: Män och kvinnor med långvarig smärta mellan 18–65 års ålder registrerade i NSR databas mellan åren 2009–2016. Deltagarna har samtyckt vid registrering i NRS databas till att använda persondata i forskningssyfte.

    Exklusionskriterier: cancerrelaterad smärta

    Mätinstrument:

    1.     Demografiska data: kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland, svenskspråkighet

    2.     Data som är relaterad till hälsa och hälsorelaterad livskvalitet: EQ-5D, SF 36

    3.     Data om arbetsstatus och sjukskrivning

    4.     Data som beskriver psykologiska faktorer: Hospitality anxiety and depression scale, Tampa scale of kinesiophobia, Multidimensionel pain inventory

    5.     Smärta: NRS, smärtduration, smärtlokalisation, antal smärtlokalisationer

    .
    Analysmetod:
    Logistisk regression kommer att användas. Utfallet för att fullfölja ett rehabiliteringsprogram är binärt. Faktorerna påverkan på oddsen för att fullfölja ett MMR program beräknas i denna studien.(Carter, u.å.)

    Slutsats: Finns det prediktiva värden i de beskrivna faktorer som påverkar fullföljandet av ett MMR program.

    Etiska överväganden (kommer att fyllas på under arbetet med Wiki 2)

    Preliminär tidsplan vårterminen 2019

    v 3–4

    Ändringar i PM efter opponering

    Planering och avstämning med handledare

    v 5–12

    Dataanalyser på Karolinska institutet, Huddinge

    v 13–14

    Sammanställning av datainsamling och författa resultat

    v 15–17

    Författa diskussion och färdigställa uppsatsen

     

    Reflektion (kommer att fyllas på under arbetet med Wiki 3)

    Björn Gerdle. (2011). Indikation för multimodal rehabilitering vid längvarig smärta. SBU.

    Breivik. (u.å.). Survey of chronic pain in Europe: Prevalence, impact on daily life, and treatment - Breivik - 2006 - European Journal of Pain - Wiley Online Library. 2006. Hämtad från https://onlinelibrary-wiley-com.www....in.2005.06.009

    Carter, R. E. (u.å.). Rehabilitation Research av Russell Carter (Häftad)(Vol. 2016).

    Fine, P. G. (2011). Long-Term Consequences of Chronic Pain: Mounting Evidence for Pain as a Neurological Disease and Parallels with Other Chronic Disease States. Pain Medicine, 12(7), 996–1004. https://doi.org/10.1111/j.1526-4637.2011.01187.x

    Gatchel, R. J., McGeary, D. D., McGeary, C. A., & Lippe, B. (2014). Interdisciplinary chronic pain management. American Psychologist, 69(2), 119–130. https://doi.org/10.1037/a0035514

    Gerdle, B. (2010, april 28). Rehabilitering vid långvarig smärta. Hämtad från https://www.sbu.se/sv/publikationer/...gvarig-smarta/

    Gerdle, B., Molander, P., Stenberg, G., Stålnacke, B.-M., & Enthoven, P. (2016). Weak outcome predictors of multimodal rehabilitation at one-year follow-up in patients with chronic pain-a practice based evidence study from two SQRP centres. BMC Musculoskeletal Disorders, 17(1). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn...iu:diva-135744

    Gustavsson, A., Bjorkman, J., Ljungcrantz, C., Rhodin, A., Rivano‐Fischer, M., Sjolund, K.-F., & Mannheimer, C. (2012). Socio-economic burden of patients with a diagnosis related to chronic pain – Register data of 840,000 Swedish patients. European Journal of Pain, 16(2), 289–299. https://doi.org/10.1016/j.ejpain.2011.07.006

    Jack, K., McLean, S. M., Moffett, J. K., & Gardiner, E. (2010). Barriers to treatment adherence in physiotherapy outpatient clinics: A systematic review. Manual Therapy, 15(3), 220–228. https://doi.org/10.1016/j.math.2009.12.004

    Kamper, S. J., Apeldoorn, A. T., Chiarotto, A., & Smeets, R. (2015). Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for chronic low back pain: Cochrane systematic review and meta-analysis. BMJ-BRITISH MEDICAL JOURNAL, 350. https://doi.org/10.1136/bmj.h444

    Linton, S. (u.å.). Att förstå patienter med smärta av Steven James Linton (Häftad).

    Nationella Registret över Smärtrehabilitering. (u.å.). Årsrapport 2013.

    Room, J., Hannink, E., Dawes, H., & Barker, K. (2017). What interventions are used to improve exercise adherence in older people and what behavioural techniques are they based on? A systematic review. BMJ Open, 7(12), e019221. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2017-019221

    Thompson, E. L., Broadbent, J., Bertino, M. D., & Staiger, P. K. (2016). Do Pain-related Beliefs Influence Adherence to Multidisciplinary Rehabilitation? A Systematic Review. CLINICAL JOURNAL OF PAIN, 32(2), 164–178. https://doi.org/10.1097/AJP.0000000000000235

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     
       
       
       

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.