Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Strokepatienters upplevelse av gångträning med exoskelett. Terese Landin, Hanna Bergling

Strokepatienters upplevelse av gångträning med exoskelett. Terese Landin, Hanna Bergling

    Table of contents
    No headers

    TITEL

    Upplevelsen av gångträning med exoskelettet Hybrid Assistive Limb (HAL) för personer med stroke - en intervjustudie

    FÖRFATTARE

    Terese Landin och Hanna Bergling

    HANDLEDARE

    Helena Fridberg och Anneli Wall

     

    1. INTRODUKTION

    1.1 Stroke

    Stroke definieras som en snabbt påkommande fokal hjärnskada där symtomen har en varaktighet av minst 24 timmar eller leder till döden, och där orsaken inte är annan än vaskulär (Aho et al., 1980). Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och den största orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna (World Health Organization [WHO], 2003). I Sverige insjuknar varje år mellan 25 000-30 000 personer (Folkhälsomyndigheten, 2016) och många lever med kvarstående funktionsnedsättningar i varierande grad (Go et al., 2014; Riksstroke, 2018; World Health Organization [WHO], 2003). Det finns uppgifter om att den totala samhällskostnaden är 18,3 miljarder kronor årligen för de resurser som krävs vid vård av strokedrabbade (Riksstroke, u.å).Stroke drabbar ofta äldre (medelåldern vid insjuknande är cirka 75 år), men en femtedel som drabbas är personer under 65 år (Socialstyrelsen, 2017).

    Cirka 85 procent av alla insjuknande i stroke utgörs av hjärninfarkter, vanligen orsakade av ateroskleros eller hjärtsjukdom. Intracerebrala blödningar står för omkring 10 procent och resterande 5 procent utgörs av subaraknoidalblödningar samt andra mer ovanliga former av cerebrovaskulär sjukdom. Risken att drabbas av stroke hänger samman med en rad olika faktorer. Biologiska riskfaktorer är ålder, kön och ärftlighet. Andra påverkningsbara faktorer som ökar risken att drabbas av en stroke är rökning, övervikt, kost med högt saltintag, låg grad av fysisk aktivitet, högt blodtryck, förmaksflimmer och diabetes (Go et al., 2014).

    Olika kroppsfunktioner påverkas beroende på skadans lokalisation. Vanliga funktionsnedsättningar är påverkan på motorik, sensibilitet, balans, koordination, spasticitet och syn. Även kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, inlärning, språk och initiativförmåga kan påverkas. Depression, trötthet, oro och ångest är vanligt i samband med en stroke (Go et al., 2014).Hemipares är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i akut skede efter stroke och påverkar ofta gångförmågan (Duncan et al., 2005; Go et al., 2014; Jorgensen, Nakayama, Raaschou & Olsen, 1995).

    Återhämtning efter en stroke involverar anpassning av fysiska, emotionella och sociala aspekter. Burton (2000) beskriver att drabbas av en stroke är en intensiv personlig upplevelse, som innebär återuppbyggnad och omstrukturering av en persons liv, utan någon bestämd slutpunkt. De strokedrabbade beskrev att den verkliga rehabiliteringen var översättningen av färdigheter (translation of learning) från sjukvårdsmiljö till hemmiljö. Det sociala sammanhanget var oerhört viktigt och därför låg fokus på ökad delaktighet snarare än diskreta förbättringar av fysisk funktion (Burton, 2000). Nasr, Mawson, Wright, Parker och Mountain (2016) skriver i en annan studie att personer som drabbats av stroke beskriver att de kroppsliga förändringarna har stor påverkan på deras egna relation till sin kropp och även folk i deras omgivning vilket drabbar deras sociala liv (Nasr et al., 2016).


    1.2 Gång

    Att gå kräver att flera kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samarbetar, koordination av flera leder och muskler, sensoriska och visuella intryck för balans och reaktionsförmåga. Gången består av en stödfas (cirka 60%) och en svängfas (cirka 40%). Stödfasen delas upp i olika delar, heel-strike, mid-stance och push-off/toe-off, och svängfasen innehåller lift-off och reach/late swing (Carr & Shepherd, 2003). Personer med kvarstående hemipares har nedsatt motorik, hypotonus eller spasticitet i övre och nedre extremitet vilket kan påverka gångförmåga (Lindgren, 2013). I stödfasen ses ofta nedsatt höftextension, nedsatt aktiv extension eller försämrad kontroll och hyperextension i knäleden, och nedsatt dorsalflexion i fotleden vid heel-strike vilket kan göra att framfoten stöter i underlaget. I svängfasen ses ofta nedsättningar vid push-off/toe-off, nedsatt knäflexion och höftflexion vilket kan framkalla kompenserande rörelser, cirkumduktion (Balaban & Tok, 2013). Med nedsatta kroppsfunktioner kan understödsytan, rytm och hastighet förändras vilket kan påverka gången och balansen negativt (Carr & Shepherd, 2003). Gångförmågan förbättras hos de flesta under de första månaderna efter insjuknande, men var tredje person återfår inte gångfunktion eller är fortsatt i behov av assistans vid gång (Go et al., 2014; Jorgensen et al.,1995).

     

    1.3 Rehabilitering vid nedsatt gångförmåga

    Socialstyrelsen (2017) har sammanställt nationella riktlinjer för vård vid stroke, och “syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.” (Socialstyrelsen, 2017, s.7). Åtgärderna som anges i riktlinjerna rangordnas 1-10 i rekommendation baserad på evidens för åtgärden inom aktuellt område. Rangordning 1-3 bör användas, 4-7 kan användas, 8-10 kan i undantagsfall användas inom vård vid stroke. I de nationella riktlinjerna rangordnas “uppgiftsspecifik gångträning till personer med lätt till måttligt nedsatt gångförmåga efter stroke” som prioritet 3 med motivering “åtgärden har stor effekt på gångsträcka och gånghastighet samt minskar behov av assistans.” (Socialstyrelsen, 2017, s.73) jämfört med “gångmatta med kroppstyngdsavlastning till personer med måttlig till uttalad nedsättning av gångförmågan efter stroke.” som prioritet 6 med motivering “Åtgärden har viss effekt på gångsträcka och gånghastighet jämfört med annan gångträning. Kommentar: Effekten är tydligast för personer som kan gå vid träningsstart.” (Socialstyrelsen, 2017, s.73).

    Marklund, Klässbo och Hedelin (2010) har i en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskrivit upplevelsen av Contraint-Induced movement therapy (CIMT) hos personer med stroke, 1-16 år efter insjuknande. CIMT innebär högintensiv, repetitiv och uppgiftsspecifik träning och forskningspersonerna i studien genomgick sex timmars träning varje dag under två veckor för nedre extremitet. Syftet med studien var att beskriva forskningspersonerna egna upplevelser av en ny terapimetod med utgångspunkt att deras upplevelser utgör betydelsefull kunskap. Studien resulterade i temat “Kunskap om mig själv och förutsättningarna till att leva ett enklare liv” med forskningspersonernas upplevelse av att motivation och förberedelser inför terapin var viktigt då det innebar tung belastning att träna intensivt under många timmar och var i behov av stöd hemifrån för att mäkta med. Vidare upplevde de förbättrad balans och styrka i benen. Uppmuntrande återkoppling från sjukgymnaster och att själv uppmärksamma förbättringar bidrog till ökat självförtroende (Marklund et al., 2010).

    Enligt en Cochrane review kan träning med elektromekaniska utrustningar i kombination med fysioterapi efter stroke öka möjligheten att bli självständig gångare (Mehrholz et al., 2017). Personer i ett tidigare skede, första tre månaderna, kan uppleva ökade förbättringar jämfört med traditionell gångträning. I ett senare skede efter stroke (över sex månader) är gångträning med exoskelett jämförbar med traditionell rehabilitering (Louie & Eng, 2016; Mehrholz et al., 2017).


    1.4 Exoskelettet Hybrid Assistive Limb (HAL)

    Exoskelettet Hybrid Assistive Limb (HAL) har utvecklats vid ett universitet och företag i Japan och möjliggör träning av gångmönster som efterliknar det normala. Systemet har både ett automatiskt och ett volontärt läge för stöd av gångfunktion. Cybernic Auonoumus Control (CAC), är baserat på användarens tyngdöverföring och input från trycksensorer under skorna för att initiera gångcykeln. Läget kan användas även när benet är höggradigt försvagat. Cybernic Voluntary Control (CVC) aktiveras genom viljemässig muskelaktivitet, även mycket svag aktivitet, registreras med elektroder på huden för att initiera gångcykeln. Varje led (höft och knä) kan kontrolleras separat och supporten av HAL kan regleras vartefter träningen fortskrider. Träning med HAL kan ske med eller utan viktavlastning. HAL möjliggör intensiv och repetitiv gångträning efter stroke för personer med hemipares med mycket nedsatt gångförmåga. Metoden har visat sig vara säker och möjlig att använda i ett tidigt skede efter stroke som en del av rehabilitering i slutenvård (Nilsson et al., 2014).


    1.5 Kvalitativ forskning
    Kvalitativ forskning bidrar med viktig information om människors erfarenheter, tolkningar och upplevelser av ett visst fenomen. Målet med kvalitativ forskning är snarare att förstå än att förklara det vill säga forskningen svarar inte på frågan om effektiviteten av en utförd behandling, men tillför viktig information om lämpligheten av vård samt påverkan av sjukdom (Evans, 2002; Malterud, 2011). Hon beskriver ytterligare att det är viktigt med kvalitativa studier inom områden som är okända, det vill säga områden där kunskapsläget är lågt och att kvalitativa tillvägagångssätt kan lägga grunden till ny förståelse (Malterud, 2011).

    Kvalitativ innehållsanalys är en forskningsmetod med syfte att bidra med kunskap och insikter genom beskrivningar av ett fenomen utifrån data som kondenseras och kategoriseras. Innehållsanalysen kan ha två olika ansatser, induktiv eller deduktiv analys. Induktiv analys används när det inte finns tillräcklig kunskap om ett fenomen (Elo & Kyngäs, 2008).

    Det utförs i nuläget kvantitativa studier för att studera olika effekter av gångträning med exoskelettet HAL för personer som har insjuknat i stroke, men det saknas kvalitativa studier på ämnet. När en ny intervention utforskas är det viktigt att ta reda på hur interventionen upplevs. Kvalitativa studier behövs för att få en uppfattning om hur träningen upplevs, vad det är som gör att vissa patienter inte fullföljer träningen, vilka fördelar och nackdelar det finns samt ligga till grund för vidare utveckling och finansiering av innovationen och träningsupplägget. I dagsläget saknas det kvalitativa studier för att beskriva upplevelsen av gångträning med exoskelett vid stroke och därför kommer den här aktuella studien göra ett försök till att beskriva upplevelsen.


    2. SYFTE

    Att beskriva hur personer med stroke i subakut skede upplever fyra veckors gångträning med exoskelettet HAL.


    3. FRÅGESTÄLLNINGAR

    Vilka förväntningar finns på gångträning med exoskelettet HAL?

    Hur upplever personer med stroke gångträning med exoskelettet HAL avseende kroppsliga och emotionella reaktioner?

     

    4. METOD

    4.1 Design

    Semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.


    4.2 Population och datainsamlingsmetod

    Den här aktuella studien är en del av en randomiserad kontrollerad studie vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken, Danderyds sjukhus. Syftet med den randomiserade kontrollerade studien är att utvärdera gångförmåga efter träning med exoskelettet HAL jämfört med konventionell gångträning som en del av rehabiliteringen i slutenvård tidigt efter stroke. Forskningspersonerna randomiserades till en interventionsgrupp eller kontrollgrupp med konventionell gångträning. Interventionsgruppen erhöll gångträning med exoskelettet HAL fyra gånger i veckan, upp till max 60 minuter/tillfälle (effektiv tid) under fyra veckor. Träningen med HAL skedde med viktavlastning på gångband och anpassades individuellt för att integreras med ordinarie rehabiliteringsprogram. För kontrollgruppen dokumenterades omfattningen av konventionell gångträning och för båda grupperna dokumenterades omfattningen av det övriga rehabiliteringsprogrammet.

    Inklusionskriterier till gångträningsstudien var mindre än åtta veckor sedan insjuknande i stroke, oförmåga att gå självständigt på grund av pareser i nedre extremitet (Functional Ambulation Categories score 0-1), postural kontroll som tillåter upprätt ställning med hjälpmedel och/eller manuellt stöd, kroppsstorlek kompatibel med HAL-dräkten, förmåga att sitta med eller utan tillsyn under fem minuter, förstå skriftlig och muntlig information/instruktion och ge informerat samtycke. Exklusionskriterier var kontrakturer i nedre extremitet, hjärt- och kärlsjukdom eller annan sjukdom som förhindrar intensiv gångträning samt smittsamma infektioner.

    Ett begränsat antal semistrukturerade intervjuer genomfördes av forskningspersoner i interventionsgruppen efter inklusion av forskningsperson nummer 20. Exklusionskriterie var forskningspersoner som inte bedömdes ha tillräckligt god kommunikationsförmåga via tal.

    Intervjuerna genomfördes med forskningspersonerna i interventionsgruppen efter avslutad träningsperiod, i anslutning till sista träningstillfället. Intervjuguiden byggde på ett narrativt tillvägagångssätt, det vill säga frågorna formulerades så att de inbjöd forskningspersonerna att berätta fritt om sina upplevelser. Vid behov användes utforskande följdfrågor som till exempel “kan du berätta mer?” eller “vad tänkte du då?”. Intervjuerna genomfördes av en sjukgymnast/fysioterapeut som inte var involverad i studien på annat sätt. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

    Författarna till den här aktuella studien kommer enbart att behandla och analysera transkriberad data.


    4.3 Analysmetod

    Intervjuerna kommer att analyseras genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elo och Kyngäs (2008) beskriver att en kvalitativ innehållsanalys innebär en förberedelsefas och en organiserande fas innan resultatet kan redovisas.

    Förberedelsefasen startar med att bestämma vilken enhet som ska analyseras, vilket i detta arbete kommer att vara de transkriberade intervjuerna. Intervjuerna ska läsas igenom upprepade gånger för att få en fördjupad uppfattning av data och därefter genomförs analysen med induktiv eller deduktiv ansats.

    Den organiserande fasen för induktiv ansats innebär kodning, skapande av kategorier och abstraktion. Kodningen sker genom att författarna individuellt skriver anteckningar och rubriker i de utskrivna intervjuerna vartefter de gånger de läser igenom intervjuerna. Anteckningarna och rubrikerna underlättar för att beskriva olika aspekter av innehållet. Därefter samlas och grupperas anteckningarna och rubrikerna i så kallade kodningsscheman och kategorier börjar ta form. Kategorier med liknande innebörd grupperas för att minska antalet. När kategorier fastställs är det författarnas tolkningar som avgör vilken data som hamnar under bestämd kategori. Kategorierna namnges genom karaktäristiska ord för innehållet. Kategorierna delas in i underkategorier, allmän kategori och huvudkategori i en så kallad abstraktionsprocess. För att stärka trovärdigheten kommer citat från intervjuerna att användas under bestämd kategori (Elo & Kyngäs, 2008).


    5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN

    Data som analyseras i den här aktuella studien är en del av en randomiserad kontrollerad studie vid Danderyds sjukhus. Studien är etiskt prövad och godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, diarienummer 2013/1807-31/2. Tilläggsansökan skedde gällande kompletterande datainsamling med semistrukturerade intervjuer och godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, diarienummer 2014/1633-32. Studien riktar sig till personer som insjuknat i stroke och kan ha kognitiva funktionsnedsättningar. Forskningspersonerna fick först muntlig information om studien av ansvarig läkare på aktuell slutenvårdsavdelning i anslutning till inskrivningen samt erhöll skriftlig information. Tid gavs att läsa informationen och vid behov diskutera med anhöriga. Vid ett nytt samtal gavs sedan möjlighet till upprepad muntlig information och förtydliganden. Samtliga forskningspersoner har givit sitt samtycke och blivit informerade om att deltagandet när som helst kan avbrytas. All insamlad data är kodad och kodnyckeln förvaras skyddad i separat låst skåp. Författarna till den här aktuella studien behandlar enbart data som är kodad såsom transkriberade intervjuer och demografi. Författarna hanterar inga personuppgifter och risken att forskningspersonerna går att identifiera anses därför vara liten. Någon ny etisk prövning anses således inte vara nödvändig.


    6. REFLEKTION

    Vi anser oss behöva inhämta mer kunskap om metoden kvalitativ innehållsanalys inför analysarbetet. Samtliga intervjuer är genomförda och transkriberade av involverad forskningspersonal. Båda författarna behöver avsätta tid för att läsa transkriberad data samt tillsammans ses för att gå igenom och analysera datan. Till stöd i analysarbetet kommer vi att ha vår handledare Helena Fridberg. Kontakten med Helena Fridberg kommer främst att ske via Connect och vid behov något enstaka tillfälle anordna en fysisk träff under tiden datan ska analyseras. De resurser som behövs är kodade utskrivna exemplar av intervjuerna till vardera författare. Vi kommer troligen göra analysen genom pappersformalia istället för datoriserat analysprogram. Till stöd har vi även vår bihandledare Anneli Wall som är den som genomfört den randomiserade kontrollerade studien om HAL där den kvalitativa data som används i den här aktuella studien kommer från.

     

    Vi anser att vår tidsplan är rimlig och att uppsatsen kommer att kunna färdigställas under denna tid. Vi behöver avsätta tid för att redigera arbetet efter de synpunkter som framkommit vid opponeringen i januari samt utöka bakgrunden med kvalitativa studier om rehabilitering vid stroke. Denna fakta finns ej med i PM:et på grund av begränsning av antalet tecken.

     

    6.1 Tidsplan

    Januari 2019: Ändringar av PM efter opponering
    Februari-mars 2019: Läsa intervjuerna individuellt och gemensamt påbörja analysarbetet
    Mars 2019: Sammanställning resultat
    April 2019: Skriva diskussionsdel
    Maj 2019: Korrekturläsa uppsats och förbereda respondering
    27-28 maj 2019: Respondering uppsats

     

    REFERENSER

    Aho, K., Harmsen, P., Hatano, S., Marquardsen, J., Smirnov, VE., & Strasser, T. (1980). Cerebrovascular disease in the community: results of a WHO collaborative study. Bulletin of the World Health Organization, 58(1), 113-130.

    Balaban, B., & Tok, F. (2013). Gait disturbances in patients with stroke. Physical Medicine and Rehabilitation, 6(7), 635-642.

    Burton, CR. (2000). Living with stroke: a phenomenological study. Journal of Advanced Nursing, 32(2), 301-309.

    Carr, J., & Shepherd, R. (2003).Stroke rehabilitation. Butterworth Heinemann.

    Duncan, PW., Zorowitz, R., Bates, B., Choi, JY., Glasberg, JJ., Graham, GD., … Reker, D. (2005). Management of adult stroke rehabilitation care: a clinical practice guideline. Stroke, 36,100–143.

    Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process.Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.

    Evans, D. (2002). Database searches for qualitative research.Journal of the Medical Library Association, 90(3), 290-293.

    Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsorapportering och statistik, folkhälsans utveckling, insjuknande i stroke.Hämtad 2018-09-23 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/insjuknande-i-stroke/

    Go, AS., Mozaffarian, D., Roger, VL., Benjamin, EJ., Berry, JD., Blaha, MJ., … Turner, MB.; American Heart Association Statistics Committee and Stroke Statistics Subcommittee. (2014). Heart disease and stroke statistics-2014 update: a report from the American Heart Association. Circulation, 29(3), e28-e292.

    Jorgensen, HS., Nakayama, H., Raaschou, HO., & Olsen, TS. (1995). Recovery of walking function in stroke patients: the Copenhagen stroke study. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 76, 27-32.

    Lindgren, I. (2013). Rörelseförmåga. I A. C. Jönsson (Red.), Stroke: patienters, närståendes och vårdares perspektiv. (s. 73-83). Lund: Studentlitteratur.

    Louie, DR., & Eng, JJ. (2016). Powered robotic exoskeletons in post-stroke rehabilitation of gait: a scoping review. Journal of NeuroEngineer and Rehabilitation, 8:13(1), 1-10.

    Malterud, K. (2011). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. En introduktion (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

    Marklund, I., Klässbo, M., & Hedelin, B. (2010). “I got knowledge of myself and my prospects for leading an easier life”: Stroke patient´s experience of training with lower-limb CIMT. Advances in Physiotherapy, 12, 134-141.

    Mehrholz, J., Thomas, S, Werner, C., Kugler, J., Pohl, M., & Elsner, B. (2017). Electromechanical-assisted training for walking after stroke. The Cochrane Database of Systematic Reviews, 10(5),1-147.

    Nasr, N., Mawson, S., Wright, P., Parker, J., & Mountain, G. (2016). Exploring the experiences of living with stroke through narrative: stroke survivors’ perspectives. Global Qualitative Nursing Research, 3, 1-9.

    Nilsson, A., Skough Vreede, K., Häglund, V., Kawamoto, H., Sankai, Y., & Borg, J. (2014). Gait training early after stroke with a new skeleton - the hybrid assistive limb: a study of safety and feasibility. Journal of NeuroEngineering and Rehabilitation, 11(92), 1-10.

    Riksstroke The Swedish Stroke Register. (2018). Ett år efter stroke. Hämtad 2018-09-26 från http://www.riksstroke.org/wp-content/uploads/2018/02/Riksstroke_1-%C3%A5rsuppf%C3%B6ljning-slutversion.pdf

    Riksstroke The Swedish Stroke Register. (u.å). Hämtad 2018-12-05 från http://www.riksstroke.org/sve/omriksstroke/allman-information/

    Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Hämtad 2018-09-23 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20618/2017-5-13.pdf

    World Health Organization. (2003). World Health Report 2003 - Shaping the Future. Hämtad 2018-09-23 från http://www.who.int/whr/2003/en/whr03_en.pdf?ua=1

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej!
    Så intressant att läsa ert PM.
    Här kommer mina kommentarer:

    Bakgrund:
    Tydligt och man får en bra bild varför ni vill genomföra denna studie. Det jag saknar är en lite mer tydlig och bildlig beskrivning av exoskelettet. Jag som inte har någon erfarenhet eller har sett ett sådant har lite svårt att se det framför mig, hur sätter man på det, hur ser det ut?
    Jag saknar också om ni har övervägt hållbarhetsaspekter och mångfaldshetsaspekter kopplat till er studie?

    Syfte och frågeställningar:
    Jag funderar på frågeställningen "vilka förväntningar finns på gångträning..." Menar ni att deltagarna beskriver förväntningarna innan de startade träningsperioden på 4 v eller är det mer generella förväntningar på metoden. Jag tycker det blir lite bakvänt att fråga vilka förväntningar man har på gångträningen efter att man deltagit, denna fråga borde man få innan man deltar? Hoppas ni förstår vad jag menar.

    Metod:
    Jag skulle vilja att det framgår lite tydligare hur många intervjuer det blev, det står ett begränsat antal efter inklusion av försöksperson 20.
    Jag saknar också lite mer utförlig beskrivning av själva intervjuerna, hur långa var de var? Hade deltagarna någon relation till sjukgymnasten som intervjuade?

    Etiska överväganden:
    Jag saknar information om ni gjorde ni någon etisk egengranskning.

    Reflektion och tidsplan:
    Verkar rimligt och realistiskt!

    Referenser (i texten):
    Antar att ni använder referenssystem APA. När referensen nämns i text första gången ska alla författarnas namn stå med, den andra gången artikeln nämns kan man använda sig av et al efter första författarnamnet.

    Bra jobbat med ert PM!
    Stort lycka till med ert fortsatta arbete och God Jul!

    Linda Sagnérius
    Posted 21:01, 16 Dec 2018
    Hej och tack för intressant läsning! Ert PM är genomtänkt och välstrukturerat, bra jobbat!
    Här kommer några kommentarer;

    Bakgrund
    Bakgrunden är välskriven och jag tycker ni lyckats bra med att börja brett om stroke, gångfunktion och kvalitativ forskning för att sedan smalna av till exoskelettet och kvalitativ forskning inom detta område. Det är tydligt för mig som läsare och kunskapsluckan är också väl definierad. Mångfaldsaspekter/hållbarhetsperspektiv kanske kan läggas till?

    Syfte
    Jag tycker syftet är tydligt och att frågeställningarna är passande för syftet. Frågan om förväntningar tänker jag kommer från tidigare studie ni beskrivit i bakgrunden där motivation och förberedelse var viktigt vid CIMT. Eller kanske ni inte alls tänkt det kopplat till CIMT studien, men då kanske ni ska lägga till något om förväntningars betydelse för resultatet i bakgrunden?
    Hur som helst känns det som en risk att man får olika svar om man frågar detta efter interventionen jämfört med innan. Har ni tänkt något på skillnaden att fråga detta innan jämfört med efter interventionen?

    Metod
    Er metoddel är bra och täcker in det mesta. Ni skriver i första stycket att interventionsgruppen tränade med exoskelettet 4 ggr/v upp till max 60 min/tillfälle. Det gör att jag undrar om det finns någon minsta tid/tillfälle? Känns viktigt för studien att man vet lägsta dos också (eller i alla fall måldos), så det kanske kan läggas till? Tänker också att det är bra om ni förtydligar hur många/vilka som valts ut för semistrukturerade intervjuer istället för att skriva ett begränsat antal. Alla med tillräckligt god kommunikativ förmåga? Skulle också gärna se att ni nämner hur många forskningspersoner som är med i RCT:en, men ni kanske tänker att det kommer senare under resultat?

    Etikdelen är bra och innehåller info om hur ni förhåller er till att kognitiva nedsättningar kan finnas. Bra!

    Tidsplanen känns rimlig och ni har reflekterat på ett klokt sätt.
    Bra jobbat tjejer!

    God Jul och Gott Nytt År! Mvh Stina
    Posted 14:41, 17 Dec 2018
    Spännande arbete!
    I bakgrunden beskriver ni forskningsläget bra och det finns en tydlig kunskapslucka identifierad och varför det är viktigt att svara på. Ni skriver att träning med elektromekaniska utrustningar i kombination med fysioterapi kan öka möjligheterna att bli självständig gångare, är dessa utrustningar motsvarande HAL? Och vad innebär ”i kombination med fysioterapi”? Finns det resultat som motsäger att det är bättre än traditionell gångträning? Bra att ni tog med effekten i ett senare skede efter insjuknande.

    Ni förklarar i stort centrala begrepp, CIMT=CI-terapi eller hur? Varför är det viktigt att beskriva i ert arbete?

    Saknar mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv.

    Syfte och frågeställningar: Kan vara bra att vara tydliga någonstans i bakgrunden exempelvis vad subakut skede är istället för i metod.
    Frågeställning 1: inte riktigt kopplat till syftet då syftet tolkas som ”efter träning”. Frågeställning 2 är bra men väldigt bred, det kanske ni tycker är en fördel?

    Deltagare/datainsamling: vad är konventionell gångträning? Intervjuer bra datainsamling för syfte och frågeställningar men behövs mer info om intervjuerna, den fysioterapeutens tidigare erfarenhet av att intervjua och tidsåtgång t.ex.

    Analysmetod: bra, relevant och förankrat i litteratur. Räcker det kanske att beskriva analysmetoden här och inte i bakgrunden?

    Etik: bra, tydligt.

    Tidsplanen: tror absolut den i sin helhet är rimlig. Feb-mars där ni läser och påbörjar analysarbetet beror på hur långa intervjuerna är och om det är 20 stycken.

    Bra jobbat! Ska bli kul att läsa det när det är färdigt :)
    God jul på er! /Caroline Andersson
    Posted 19:03, 17 Dec 2018
    Hej på er Terese och Hanna!

    Intressant arbete med mycket spännande information!
    Jag tycker att eran bakgrund innehåller relevant information och underrubrikerna följer en logisk ordning för vad ni ska undersöka. Bra information gällande stroke, definition vilka som drabbas, riskfaktorer och återhämtning.

    Första stycken i rehabilitering vid nedsatt gångförmåga: På vilket sätt kopplar ni ihop de två olika riktlinjerna från socialstyrelsen med studien? Går det att förtydliga syftet med att ta med de olika riktlinjerna som rangordnades, som 3 respektive 6. Finns de fler riktlinjer som syftar till stroke och gångförmåga?

    Rubrik 1.4: Det skulle underlättas att förklara vad exoskelettet är för något. Det förklaras senare att det är en dräkt men det kanske ska stå med i detta avsnitt då det först tas upp. De olika begreppen CAC och CVC är även de svåra att få en tydlig bild utav i stycket, vad det är för något.

    Rubrik 1.5: En fundering är om faktan kring kvalitativ forskning ska stå med här under bakgrunden eller om det är mer gällande metoden. Det sista stycket i den här rubriken är dock väldigt bra förklarat, " trattar ned" och därav förklarar om kunskapsluckan för den här studien, snyggt!

    Syftet skulle kunna vara mer specifikt. T.ex. vad är ett subakut skede? Även om HAL är utskrivet i bakgrunden kanske det även ska vara det här i syftet (tänker att det finns de som börjar med att läsa syftet i en studie för att veta om det är något intressant och att man vill fortsätta läsa vidare).

    I både bakgrund med kunskapsläget, syfte och reflektion skrivs det om upplevelser under och efter träning för patienterna. Därav bra 2:a frågeställning. Funderade dock på vilken funktion frågeställning 1 som har med förväntningar har att tillföra till studien.

    Stycke 4.2:
    I inklusionskriterier skrivs det ingenting om ålder, kön eller antal deltagare vilket vore intressant och bra att veta.
    Då träningen beskrivs skulle det underlätta om det tydliggör vad som handlar om interventionsgruppen och kontrollgruppen för just er studie.
    Det ser ut som att ni skriver ordet "forskningspersoner" för de som ska utföra intervjuerna, vilket istället bör vara "patienternas/deltagarnas" benämning.
    Tredje stycket under rubriken 4.2 är något otydlig och svårt att förstå. Innan dess skrivs det om den stora studien, är ni här tillbaka till den mindre delen/er studie som ni ska göra? Ni skriver om forskningsperson nr 20, vem är det?

    Etiska överväganden, reflektion och tidsplan har ni beskrivit bra, tydligt och ger en bild av att det är rimligt att genomföra detta.

    Spännande arbete som det ska bli kul att höra fortsättningen på den!

    God jul & gott nytt år på er!
    /Kim
    Posted 17:14, 18 Dec 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.