Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Sambandet mellan ökad rektusdiastas, ländryggs- och bäckensmärta och rörelserädsla.

Sambandet mellan ökad rektusdiastas, ländryggs- och bäckensmärta och rörelserädsla.

    Table of contents
    1. 1.  

    TITEL:
    Sambandet mellan ökad rektusdiastas, ländryggs- och bäckensmärta och rörelserädsla.

     

    1. BAKGRUND

    1.1 Rektusdiastas

    Bukväggen består av 4 lager muskler såsom musculus (m.) transversus abdominis, m. obliqus internus abdominis och m. obliqus externus abdominis samt m. rectus abdomnis. M. rectus abdominus är den ytligaste belägna magmuskeln som går mellan processus xiphoideus och os pubis. Det som håller ihop höger och vänster muskelbuk är en senstruktur som kallas linea alba, i vilken alla fascior som omger magmusklerna möts (Bojsen-Möller, 2000). Bukväggens muskulatur spelar en viktig roll gällande hållning, bål- och bäckenstabilitet, andning, bålrörelser och som stöd för de inre organen i buken. En rektusdiastas (RD) kan påverka dessa funktioner och det blir då mer sårbart för lumbalryggen och bäckenet (Lo, Candido & Janssen, 1999).

    RD definieras som en vidgning av avståndet mellan m. rectus abdomins två muskelbukar någonstans på linea alba mellan processus xiphoideus till os pubis. Det sker framför allt hos kvinnor under och efter en graviditet på grund av hormonella påverkningar, vilket gör att linea alba sträcks ut och får strukturerna, som redan är under högt tryck från fostret, att dela sig (Boissonnault & Blaschak, 1988). Prevalensen av RD är 100 % hos kvinnor i graviditetsvecka 35 (Mota, Pascoal, Carita & Bø, 2015). Redan direkt efter förlossningen anpassar sig kroppen och försöker gå tillbaka till sitt ursprungliga läge. Hos de flesta går delningen tillbaka inom 3 mån efter graviditeten (Keshwani, Hills & McLean, 2016). Ca 36 % av kvinnorna har kvar en vidgad RD som troligen inte går samman efter de normala 12 veckorna (Boissonnault & Blaschak, 1988). I studien av Mota et al. (2015) sågs 6 månader postpartum en RD med medelvärdet 1,5 cm och en prevalens på ca 39 % hos kvinnorna.

    Det finns ingen konsensus i vad som är ökad RD utan det varierar sig i studier, både gällande måtten, men även var på linea alba som RD är vanligast (Boissonnault & Blaschak, 1988). En äldre studie menade att ett mått över 1,0 cm ovan navelnivå, 2,7 cm mätt i navelnivå samt 0,9 cm mätt under naveln var en patologisk RD hos personer yngre än 45 år. För personer över 45 år var de patologiska värdena 1,5 cm, 2,7 cm respektive 1,4 cm (Rath et al., 1996). Två andra studier menar att >2 cm på en eller flera undersökningsnivåer (navelnivå, 4,5 cm ovan el under navelnivå) var ökad RD (Chiarello, Falzone, McCaslin, Patel & Ulery, 2005; Lo et al., 1999). Keshwani et al. (2016) menade att en normal RD är 1,0 cm upp till 2,2 cm, dvs upp till 2 fingerbredd eller mindre och allt däröver då är patologiskt.

    I den första studien av Boissonnault & Blaschak (1988) som gjordes på ämnet om vilken vanligaste lokaliseringen av RD är, såg forskarna att 52 % hittades i navelnivå, 36 % ovan navelnivå och 11 % under navelnivå. Det visade sig också att om RD hittades under navelnivån fanns den aldrig utan att den även fanns i navelnivå eller ovan navelnivå. I genomsnitt var separationen mellan m. rectus abdominis muskelbukar mindre under navelnivå och forskarna ansåg att kriterierna för ökad RD bör vara olika beroende på vart man mäter, och att det troligen beror på den anatomiska skillnad det innebär då bukväggen under naveln består av alla fyra muskellager vilket ger en ökad styrka just i det området (Boissonnault & Blaschak, 1988). Det finns dock en studie som visat på störst antal RD under navelnivå (Chiarello et al., 2005).

     

    1.2 Rektusdiastas och smärta

    Det finns många studier som behandlar ämnet RD, men inte särskilt många studier som studerat ökad RD och smärta. I några studier har det visat sig att det vid ökad RD efter förlossning kan finnas en högre grad av smärta i rygg- och bäckenregionen (Boissonnault & Blaschak, 1988; Parker, Millar & Dugan, 2009; Dalal, Kaur & Mittra, 2014; Gitta et al., 2017). Mekanismerna bakom fynden är oklara men teorin är att en svaghet i magmuskulaturen på grund av en ökad RD, leder till biomekaniska problem och felaktig postural kontroll, och att detta kan orsaka ländryggs- och bäckensmärta (Boissonnault & Blaschak, 1988). Mild grad av ökad RD (2-3 fingerbredd mellan rektusbukarna) visade i en studie ingen korrelation till ökad ländryggs- och bäckensmärta (Sperstad Bakken, Tennfjord Kolberg, Hilde, Ellström-Engh & Bø, 2016). Dock har studiedeltagarna endast frågats om de har smärta eller inte, dvs. inte gjort någon gradering i smärta med flera skalsteg. Det har även i en studie av Mota et al. (2015) visat resultat på att ökad RD inte har något samband med ländryggssmärta. En nyligen publicerad systematisk review från 2018 gällande RD behandlade bland annat smärta och visade, som vi nämnt, att det inte finns många studier som tar upp ökad RD och smärta. Resultatet sammanfattades att RD kan vara associerat med ländryggs- och bäckensmärta, men att studierna generellt höll dålig kvalité samt att definitionerna på RD och de olika metoderna för att mäta RD varierade mycket mellan studierna, vilket gjorde det svårt att dra större slutsatser om det (Benjamin, Frawley, Shields, van de Water & Taylor, 2018).

     

    1.3 Rörelserädsla

    Begreppet rörelserädsla lanserades 1995 av Johan Vlaeyen. Rörelserädsla, även kallad kinesiofobi, är en "överdriven, irrationell och begränsande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som ett resultat av en känsla av sårbarhet för smärtsam skada" (Lundberg, 2013). När människor upplever smärta i samband med rörelse, så är det vanligt att personen då även i framtiden förväntar sig att smärta ska uppstå vid rörelser. Det gör att personen eventuellt undviker att röra sig för att undvika att få smärta och en rädsla för rörelse uppstår (Linton, 2013). 

    Det finns dokumenterat, ur ett psykologiskt perspektiv, att erfarenheter av och attityder till smärta påverkar vår smärtupplevelse (Linton, 2013). Det leder ibland till undvikandebeteenden och ger en ökad sannolikhet att utveckla långvariga besvär så som rörelserädsla. Man har i vissa fall kopplat ihop att personer med långvariga smärtproblem har funktionsnedsättningar och en annan inställning till aktiviteter och att röra sig, jämfört med personer som inte har långvarig smärta (Linton, 2013). Här skulle man kunna tänka sig att personer som har långvarig smärta i ländrygg och bäcken är mer benägna att undvika rörelser som kan trigga och kanske eventuellt öka smärtupplevelsen. Rädsla är en känsla som är starkt förknippat med katastroftänkande, det vill säga att förutse värsta tänkbara konsekvenser av smärta (Leeuw et al., 2007). En person som har fear-avoidance, här översatt med rörelserädsla, får positiv tillbakakoppling vid att undvika de rörelser som ger smärtupplevelsen och leder till mönster som med tid blir svåra att bryta (Linton, 2013). Det kan i sin tur orsaka andra problem så som nedsatt muskelaktivitet och nedstämdhet, som vidare ger ytterligare undvikandebeteende av rörelser. Vidare kan det leda till ökad smärtintolerans och eventuellt större smärtintensitet som slutligen kan påverka det dagliga livet (Leeuw et al., 2007).

     

     

    1.4 Hållbarhet och mångfald

    World Health Organisation (WHO) kom 2012 med riktlinjer där man ser att hälsa och välbefinnande påverkar och påverkas av de livsvillkor som människor har kring sig, så kallade sociala bestämningsfaktorer såsom förankring på arbetsmarknaden, arbetsmiljö, utbildning, boende och boendemiljö (Folkhälsomyndigheten, 2015).

    Regeringen har globala mål för hållbar utveckling där "god hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling" (Regeringskansliet, 2019). I handlingsplan agenda 2030 ska stora satsningar göras på kvinnors hälsa och på den vård som riktas till kvinnor. 

    I ”Hälsa 2020” från Folkhälsomyndigheten, har man kommit fram till att en stor faktor till människors olika hälsostatus är relaterad till sambandet mellan utbildning och hälsa, där högre utbildningsgrad gav bättre hälsostatus (Folkhälsomyndigheten, 2015). Genom att göra en studie på kvinnor med ökad RD kan det ge en ökad medvetenhet hos dessa kvinnor, samt att samhället och sjukvården ev. får en ökad förståelse och förhoppningsvis en kunskap om hur hur dessa kvinnor kan förebygga problem som uppstår i samband med ökad RD, då vi vet att det uppskattningsvis är 36-39 % av kvinnorna som har RD som inte går samman efter de normala 12 veckor till  3 månaderna (Boissonnault & Blaschak, 1988; Mota et al., 2015).

    Ordet mångfald har ingen samlad definition och det råder ingen konsensus om hur det ska upp nås i samhället, men enligt Svenska Akademins Ordbok definieras ordet som: "förhållande som är växlande eller varierande och/eller som en generell beteckning för sådant som inom sig uppvisar åtskillnad" (Svenska akademiens ordbok, 2019). Vi väljer att definiera mångfaldperspektivet som att se, förstå, värdesätta och tillvarata individers olikheterMångfalden kan således i den här studien bli representerad av kvinnor från olika samhällsgrupper; etnicitet; ålder; utbildingsnivå; sociala grupper; olika fysiska aktivitetsnivåer; längd och vikt; olika nivå av oro; upplevelser av smärta osv. 

     

    1.5 Rational

    Studier skiljer sig åt och det finns idag ingen fastställd evidens att ökad RD skulle ha ett samband med ländryggs- och bäckensmärtor, men det finns indikationer på att det skulle kunna vara så. Studierna som gjorts håller i flera fall tveksam kvalité samt att definitionerna på ökad RD och olika metoder för att mäta RD varierade mellan de olika studierna som är gjorda. Det verkar även föreligga en kunskapslucka mellan ökad RD och smärta då inga studier hittats som undersökt detta.

     

    2. SYFTE

    Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan ökad rektusdiastas och ländryggs- och bäckensmärta och rörelserädsla, hos kvinnor som fött barn.  

     

    3. FRÅGESTÄLLNINGAR

    Vilket samband finns det mellan ökad rektusdiastas och ländryggs- och bäckensmärta hos kvinnor 20-45 år med ökad rektusdiastas (över 2 fingerbredd), mätt ovanför navelnivå, som fött barn för minst ett år sedan? 

    Vilket samband finns det mellan ökad rektusdiastas och rörelserädsla hos kvinnor 20-45 år med ökad rektusdiastas (över 2 fingerbredd), mätt ovanför navelnivå, som fött barn för minst ett år sedan? 

     

    4. METOD

    4.1 Design

    Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som är en del av en pågående studie med det övergripande syftet att öka kunskapen kring RD efter förlossning. Man vill vidare se hur fysiska och psykiska faktorer samspelar hos kvinnor med RD och hur den kunskapen kan ligga till grund för att utveckla mer effektiva behandlingsstrategier för dessa kvinnor. Den pågående studien har tre olika delar; 1 kvantitativ del samt två kvalitativa delar.

     

    4.2 Urval

    Annonsering har skett i två lokaltidningar i Örebro; Örebroaren och T-bladet, samt genom anslag på BVC/MVC-mottagningar på vårdcentraler i Region Örebro län och i Falun/Borlänge. Även genom Region Örebro läns Facebooksida samt genom bloggen bakingbabies.se.

    Inklusionskriterierna är kvinnor som fött barn genom naturlig födsel eller kejsarsnitt. Ålder mellan 20-45 år gamla och som förstår och kan uttrycka svenska i tal och skrift. Kvinnorna ska ha en ökad RD på minst 2 fingerbredd mellan rektusbukarna strax ovanför naveln. Yngsta barnet måste som minst vara 1 år och som mest 7 år.

    Exklusionskriterierna är strukturell deformitet av ryggraden, neurologisk-, reumatologisk-, skeletal- eller muskulär sjukdom. Man ska heller inte ha haft ländryggs- eller bäckensmärta innan graviditet som är tillräckligt stark så kvinnan behövt vara hemma från skola eller arbete.

     

    4.3 Datainsamling

    Datainsamlingen skedde på kvinnornas vårdcentral eller närliggande vårdcentral på mödravårds- och barnavårdscentraler samt fysioterapiavdelningar i Örebro, Karlstad, Falun, Borlänge och Stockholm. En större enkät med bakgrundsinformation, flertalet olika frågeformulär och fysisk aktivitetsnivå fylldes i vid samma tillfälle som mätningarna utfördes. Det skedde på plats på mottagningen vid en dator. Kvinnan var ensam i rummet med möjlighet att hämta hjälp om hon hade behov av det. Vi kommer få tillgång till ultraljudsmätningen, svaren på Numeric Rating Scale (NRS) och den svenska versionen av Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK-SV). Det insamlade antalet deltagare är ca. 140 personer.

     

    4.3.1 Ultraljud

    Mätningen av RD gjordes med ultraljud av en och samma fysioterapeut, 4 cm ovan navelnivå. I kliniken anses palpation vara en tillräcklig metod för att upptäcka förekomst av RD, men ultraljudsmätning ger en mer precis mätning (Van de Water & Benjamin, 2016). Mätningen av RD med ultraljud är validitets- och reliabilitetstestat och anses vara en pålitilig metod (Mendes et al., 2007). I denna studie definieras ökad RD när avståndet mellan m. rectus abdominis muskelbukar är större än 2 fingerbredd ovan navelnivå.

     

    4.3.2 NRS

    Smärta skattas på NRS mellan 0 (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta) i två olika frågeställningar: "Smärtan när du har som minst ont" och "Smärtan när du har som mest ont". NRS har enligt två separata studier hög test–retest reliabilitet. En studie testade tre olika smärtskalor vid knäsmärta (Alghadir, Anwer, Iqbal & Iqbal, 2018) och en studie där olika smärtskalor jämfördes hos bl.a. smärtpatienter med långvarig ländryggssmärta (Hawker, Mian, Kendzerska & French, 2011). I den sistnämnda studien kom författarna fram till att patienter med långvarig smärta föredrog NRS framför andra smärtskalor då den var enkel att använda och lätt att förstå. Korrelationen mellan NRS och Visuell analog skala (VAS) var hög vilket man ansåg också gav en hög validitet för NRS (Hawker et al., 2011) då VAS är den vanligaste metoden för smärtskattning inom både kliniskt arbete och forskning, och anses som golden standard (Rolfsson, 2009).

     

    4.3.3 TSK-SV

    För att svara på frågeställningen om rörelserädsla fylls TSK-SV i. Frågeformuläret består av 17 frågor som mäter den subjektiva uppfattningen om rörelserädsla. Varje fråga rangordnas på en fyragradig likertskala mellan 1 (håller inte med alls) till 4 (håller med helt). Frågorna 4, 8, 12 och 16 inverteras sedan räknas totalsumman ut som kan variera mellan 17 och 68 poäng. Högre poäng indikerar hög rörelserädsla (Lundberg, Styf & Carlsson, 2004). I några studier har ett cut-off värde definierats som hög grad av rörelserädsla till > 37 poäng (Vlaeyen, Kole-Snijders, Rotteveel, Ruesink & Heuts, 1995; Lundberg, Larsson, Östlund & Styf, 2006). TSK-SV är tillförlitligt att använda gällande rörelserädsla hos personer med långvarig smärta och är validitets- och reliabilitetstestat (Lundberg et al., 2004).

     

    4.4 Utfallsmått

    Bredden på rektusdiastasen mätt med ultraljud samt svar på frågeformulären NRS-10 och TSK-SV som mäts vid besöket på mottagningen.

     

    4.5 Analysmetod

    För att få reda på om det finns något samband mellan de olika variablerna görs en bivariat analys och korrelationskoefficienten räknas ut. Det kommer att genomföras i Statistical Package for the Social Science (SPSS), version 25, genom Spearmans icke parametriska test. Spearmans rangkorrelationskoefficient väljs då det är ett icke parametrisk test och bör användas om någon av variablerna är snedfördelade eller om en eller båda variablerna mäts på ordinalskala då det inte är ekvidistanta avstånd mellan skalstegen, vilket är fallet vid både skattning av NRS och TSK-SV (Björn, 2010). Sambandsanalysen visar även på om sambandet är statistiskt signifikant. I denna studie används signifikansnivån <0,05.

     

    5. ETISKA ÖVERVÄGANDEN

    Studien är en del av en större experimentell tvärsnittsstudie. En etisk prövning är redan gjord och godkänd av Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala, diarienummer 2017-316 med tillägg 2017-316-1. Deltagande i studien var frivilligt och deltagarna kunde när som helst avbryta utan att behöva motivera sitt ställningstagande. Alla deltagare har blivit informerade om projektet i skrift och muntligen innan de skrivit på ett samtycke. Alla dokument och handlingar som förekommer i studien har kodats och kodnyckeln, som kopplar ihop koden till en specifik deltagare, förvaras inlåst separat från övriga handlingar. Ingen information som kommer att kunna leda till identifiering av enskilda individer kommer att publiceras. Frågeformulären som används, liksom skattningsskalorna, kan ligga till grund för missförstånd så att deltagarna känner sig utsatta eller på annat sätt kränkta. Att dela upplevelsen i frågeformulär och besvara frågor kan kännas utlämnande och ge känslor av utsatthet. Det kan därför vara viktigt att informationen som ges till deltagarna innan frågeformulären och skattningsskalorna besvaras är genomtänkta och skapar trygga ramar. Detta togs hänsyn till i och med att deltagarna hade möjlighet att på plats be om förtydliganden under tiden de fyllde i enkäten.

    Genom att undersöka ländryggs- och bäckensmärta och rörelserädsla vid ökad RD, samt om det finns samband däremellan, så tror vi att vi kan öka förståelsen för kvinnor med dessa problem. Även om det i frågeformulären kan upplevas som känsligt och utelämnande har etiska överväganden gjorts och sammanfattningsvis väger nyttan med studien upp mot dessa etiska dilemman. 

    I denna studie hanterar författarna enbart data som är kodad. Författarna har ej tillgång till personuppgifter och risken att forskningspersonerna går att identifiera bedöms som liten. Frågeställningen i studien ligger även i linje med huvudstudiens frågeställning vilket innebär att de analyser som görs redan har blivit godkända av etikprövningsnämnden. I samråd med handledare anser vi därför att någon ny etisk prövning inte är nödvändig.

     

    6. REFLEKTION

    Vi tror att studien är genomförbart och att tidsplanen kommer att hålla då vår handledare, som gör all insamling av data, nyligen avslutat datainsamlingen, vilket gör att vi ganska snart kan sätta igång med dataanalyserna. Vi ser dock att vi behöver mer kunskap i dataanalysdelen samt fördjupa oss och läsa vidare kring detta.

    Då vi väljer att titta på om det finns samband i två olika delar; samband mellan ökad rektusdiastas och ländryggs- och bäckensmärta samt samband mellan ökad rektusdiastas och rörelserädsla, är det två separata delar vi kommer se resultat på och analysera. Kanske har ingen av delarna något samband och då behöver vi ytterligare reflektera över om det är något vi kunde ha gjort annorlunda eller om det är andra aspekter i detta som vi har missat att titta på.

    Det kan eventuellt genom vårt forskningsprojekt, och den större studien som vi ingår i, göra att vi på sikt kan hjälpa dessa kvinnor efter att de fått problem och framför allt kanske förebygga innan problem uppstår.

    Vi kan riskera att samplet kanske inte representerar mångfalden av hela populationen eftersom urvalet är utifrån en annonsering där personerna som deltar i studien själva har anmält sig, och det kan göra att vi inte får alla samhällsgrupper; etnicitet, ålder, osv representerade. 

     

    7. PRELIMINÄR TIDSPLAN

    December 2018

    Datainsamling avslutas av handledare på forskningsprojektet. 

    Januari 2019

    Utveckling av bakgrund och metod efter PM-seminarie.

    Februari-mars 2019 

    Dataanalys i SPSS.

    Mars-april 2019

    Resultat.

    April-maj 2019

    Diskussion och sammanställande av uppsats.

    Maj 2019

    Förberedelse inför försvar och opponering.

     

    Författare: Carina Maineborn och Anna Ärlebäck

     

     

    Litteraturlista:

    Alghadir, A., Anwer, S., Iqbal, A., & Iqbal, Z. (2018). Test–retest reliability, validity, and minimum detectable change of visual analog, numerical rating, and verbal rating scales for measurement of osteoarthritic knee pain. Journal of Pain Research, 11, 851–856. 

    Benjamin, D., Frawley, H., Shields, N., van de Water, A., & Taylor, N. (2018). Relationship between diastasis of the rectus abdominis muscle (DRAM) and musculoskeletal dysfunctions, pain and quality of life: a systematic review. Physiotherapy, 2018 24 Jul. pii: S0031-9406(18)30132-9. https://doi.org/10.1016/j.physio.2018.07.002. [Epub ahead of print]

    Boissonnault, J. S., & Blaschak, M. J. (1998). Incidence of diastasic recti abdominis during the childbearing year. Phys Ter, 68(7), 1082-6.

    Bojsen-Möller, F. (2000). Rörelseapparatens anatomi. Stockholm: Liber AB.

    Björk, J. (2010). Praktisk statistik för medicin och hälsa. Stockholm: Liber AB. 

    Brandao de Moraes Vieira, E., De Góes Salvetti, M., Petri Damiani, L., & Andrucioli de Mattos Pimenta, C. (2014). Self-Efficacy and Fear Avoidance Beliefs in Chronic Low Back Pain Patients. Coexistence and Associated Factors, 15(3), 593-602. doi.org/10.1016/j.pmn.2013.04.004

    Chiarello, C. M., Falzone, L. A., McCaslin, K. E., Patel, M. N., & Ulery, K. R. (2005). The effects of an exercise program on diastasis recti abdominis in pregnant women. J Womens Health Phys Ther, 29(1), 11–16.

    Dalal, K., Kaur, A., & Mitra, M. (2014). Correlation between diastasis rectus abdominis and lumbopelvic pain and dysfunction. Indian J Physiother Occup Ther8, 210–14. doi:10.5958/j.0973-5674.8.1.040.

    Finansdepartementet/kommunikationsavdelningen. (2018). Handlingsplan agenda 2030 - 2018-2020. Fi 2018:3. Hämtad 2019-01-18 från https://www.regeringen.se/49e20a/con...genda-2030.pdf.

    Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020: ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. 2012. Hämtad 2018-12-19 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...-europaregion/.

    Gitta, S., Magyar, Z., Tardi, P., Füge, I., Járomi, M., Ács, P., ... Hock, M. (2017). Prevalence, potential risk factors and sequelae of diastasis recti abdominis. Orv Hetil, 158(12), 454-60. doi: 10.1556/650.2017.30703.

    Hawker, G., Mian, S., Kendzerska, T., & French, M. (2011). Measures of Adult Pain:Visual Analog Scale for Pain (VAS Pain), Numeric Rating Scale for Pain (NRS Pain), McGill Pain Questionnaire (MPQ), Short-Form McGill Pain Questionnaire (SF-MPQ), Chronic Pain Grade Scale (CPGS), Short Form-36 Bodily Pain Scale (SF-36 BPS), and Measure of Intermittent and Constant Osteoarthritis Pain (ICOAP). Arthritis Care & Research, 63(11), 240–252. doi:10.1002/acr.20543. 

    Keshwani, N., Hills, N., & McLean, L. (2016). Inter-Rectus Distance Measurement Using Ultrasound Imaging: Does the Rater Matter? Physiotherapy Canada, 68(3), 223–229. doi:10.3138/ptc.2015-36.

    Leeuw, M., Goossens, M., Linton, S., Crombez, G., Boersma, K., & Vlaeyen, J. (2007). The fear-avoidance model of musculoskeletal pain: Current State of Scientific Evidence. Journal of Behavioral Medicine, 30(1), 77-94. doi:10.1007/s10865-006-9085-0.

    Linton, S. (2013). Att förstå patienter med smärta. Lund: Studentlitteratur AB.

    Lo, T., Candido, G., & Janssen, P. (1999). Diastasis of the recti abdominis in pregnancy: risk factors and treatment. Physiother Can, 51, 32–36.

    Lundberg M. K. E., Styf J. & Carlsson S. G. (2004). A psychometric evaluation of the Tampa Scale for Kinesiophobia – from a physiotherapeutic perspective. Physiother Theory Pract, 20, 121-33.

    Lundberg, M., Larsson, M., Östlund, H., & Styf, J. (2006). Kinesiophobia among patients with musculoskeletal pain in primary health care. J Rehabil Med, 38, 37-43.

    Lundberg, M. (2013). Forskning pågår: Rörelserädsla ett centralt begrepp för sjukgymnaster. Fysioterapeuten, 7, 38-44.

    Mendes Dde, A., Nahas, F. X., Veiga, D. F., Mendes, F. V., Figueiras, R. G., Gomes, H. C., ... Ferreira, L. M. (2007). Ultrasonography for measuring rectus abdominis muscles diastasis. Acta cirurgica brasileira / Sociedade Brasileira para Desenvolvimento Pesquisa em cirurgia, 22(3),182-6.

    Mota, P. G., Pascoal, A. G., Carita, A. I., Bø, K. (2015). Prevalence and risk factors of diastasis recti abdominis from late pregnancy to 6 months postpartum, and relationship with lumbo-pelvic painMan Ther, 20(1), 200–5. doi:10.1016/j.math.2014.09.002.

    Parker, M. A., Millar, L. A., & Dugan, S. A. (2009). Diastasis rectus abdominis and lumbo-pelvic pain and dysfunction - Are they related? Journal of Women’s Health Physical Therapy, 33(2), 15-22.

    Rath, A. M., Attali, P., Dumas, J. L., Goldlust, D., Zhang, J., & Chevrel, J. P. (1996). The abdominal linea alba: an anatomo-radiologic and biomechanical study. Surg Radiol Anat18, 281–288.

    Regeringskansliet. (2017). Hälsa och välbefinnande. Hämtad 2019-01-18 från https://www.regeringen.se/regeringen...valbefinnande/.

    Rolfsson, H. (2009). Fallgropar vid mätning av smärta. Läkartidningen, 106(9), 591-593.

    Sperstad Bakken, J., Tennfjord Kolberg, M., Hilde, M., Ellström-Engh, M., & Bø. K. (2016). Diastasis recti abdominis during pregnancy and12 months after childbirth: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain. Sports Medicine Norway, 50, 1092–1096. doi:10.1136/bjsports-2016-096065.

    Svenska akademiens ordbok. (2019). Hämtad 2018-01-20 från https://svenska.se/saob/?id=M_1713-0241.Icvk&pz=7.

    Sveriges kommuner och landsting. (2019). Hämtad 2019-01-18 från https://skl.se/tjanster/omskl/inrikt...ektiv.499.html

    Van de Water, A. T. & Benjamin, D. R. (2016). Measurement methods to assess diastasis of the rectus abdominis muscle (DRAM): a systematic review of their measurement properties and meta-analytic reliability generalisation. Manual therapy, 1(21), 41-53.

    Vlaeyen, J., Kole-Snijders, A., Rotteveel, A., Ruesink, R., & Heuts, P. (1995). The role of fear of movement/(re)injury in pain disability. J Occup Rehabil, 5(4), 235-52.

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej!
    Intressant läsning, tänk att det är så pass många som får kvarstående RD. Hade varit intressant att veta orsak till varför de får kvarstående RD (det får bli upp till läsaren att fördjupa sig i själv :-) ) Här kommer några kommentarer som kanske kan vara av värde, eller också inte.

    Jag kan inte läsa att ni har några tankar runt hållbarhetsperspektiv eller mångfaldhetsaspekter. Eftersom det endast gäller kvinnor som fött barn som dessutom bör kunna svenska bra, så är ju mångfalden lite begränsad, men det kanske går att skriva något om att det inte finns någon mångfald? Hur framstår studien ur hållbarhetsperspektiv?

    Gällande syfte och frågeställningar: i syftet skriver ni om sambandet mellan RD och ländryggs-bäckensmärta samt rr-rädsla, men inget om ländrygg-bäckensmärta och rr-rädsla. Var finns kopplingen i fråga 3 till förlösta kvinnor med RD?
    En detalj är också att slutet på syftet "hos kvinnor med ökad rektusdiastas (över 2 fingerbredd) hos kvinnor mellan x och x år efter förlossning." Ska det stå "hos.., hos.."?

    Sen har jag en fråga om själva utförandet. Hur kommer ni att få tillgång till datan? Sker det digitalt eller på annat sätt? och hur menar ni när ni skriver att ni inte valt ut vilken smärtfråga ni vill lägga vikt på? Kommer ni bara använda delar av materialet? Hur många forskningspersoner, på ett ungefär, tror ni att materialet kommer innehålla? Jag hade gärna sett lite mer information kring detta.

    Tidsplanen: tänker att det beror kanske på hur mycket material ni får som ska analyseras, men kan ni styra lite själva så borde den hålla.

    Lycka till och God Jul!
    / Maria S.
    Posted 16:39, 18 Dec 2018
    Hej!
    Tack för välskriven och intressant läsning. Tydligt och lätt för läsaren att hänga med - rubriker, underrubriker och sammanfattande kunskapslucka/info under varje moment.
    En del referenser är inte utskrivna inom parentes i texten i bakgrunden, det står XXX (tänkte på detta i det 4e stycket).

    En liten sak, i bakgrundens första stycke skriver ni os pubis och sen i andra stycket pubis symfysis. I andra stycket skriver ni även 3 månader på ett ställe och sen 12 veckor kort därefter. Tänker att det i båda är bra att välja ett ord och sen använda det konsekvent!
    Bra att ni beskriver vilka mått ni valt att kalla ökad RD. Dock funderar jag lite på på, under eller ovan naveln. Tidigare i bakgrunden skriver ni i navelhöjd, antar att det är det ni menar med på? Tänker att det kanske blir tydligare om ni även här använder över, under och i navelnivå.

    Generellt i bakgrunden står det man ganska ofta. Jag vet inte om det är rätt men jag har fått höra och lärt mig att man i möjligaste mån ska undvika detta ord när man skriver rapporter och mer vetenskapliga texter och istället försöka skriva om och vända meningarna för att slippa detta ord. Jag vet att det är svårt, jag har bara i föregående mening skrivit det flera gånger.. Men kanske kan vara värt att titta på i alla fall. Tex under rektusdiastas och smärta kan ni börja med att flera studier har visat..

    Saknar också beskrivning av mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv. Dock tycker jag detta själv är lite svårt att få in och inser att vi också saknar detta..

    Jag tycker att ni tydligt beskriver kunskapsluckan under varje del i bakgrunden. Ev kan det lyftas fram ännu tydligare i någon mer sammanfattning av alla delar som sista del innan syftet?
    Erat syfte och era två första frågeställningar hänger väl ihop. Dock tänker inte jag när jag läser syftet att ni även vill titta på sambandet mellan ländryggs-/bäckensmärta och rörelserädsla. Inte heller när jag läser kunskapsluckan under rörelserädsla – där lyfts också bara rörelserädsla kopplat till ökad RD fram. Jag skulle önska att det lite tydligare framgick att ni även är intresserade av smärta kopplat till rörelserädsla. I syftet står det även mellan X och X år efter förlossningen, där får ni gärna fylla på.

    När det gäller erat metodavsnitt funderar jag lite på eran del i den pågående studien. Urvalet är det för eran del eller för hela studien? Om det är för hela studien – har ni några särskilda inklusionskriterier för eran del eller tittar ni på alla som inkluderats? Vad är skillnaden på hela studien och eran del? Kanske är det möjligt att i ett kort stycke beskriva den pågående studien och dess syfte och sedan under förtydliga vilken eran del. Hur många forskningspersoner är med i studien? Hur många forskningspersoner kommer ni titta på data från?

    Intressant det ni skriver i reflektionen kring att välja vilken av de 4 frågorna om smärta ni ska titta på. Hur tänker ni där? Hur ska ni välja detta? Kan ni se att någon fråga är mer intressant än någon annan?

    Jag tycker eran tidsplan verkar rimlig så länge datainsamlingen avslutas när den är tänkt så ni kan påbörja arbetet med analyserna i februari.

    God jul och lycka till med det fortsatta skrivandet!
    Hanna
    Posted 20:09, 18 Dec 2018
    Hej!
    Intressant PM och lagom lång text. Ni har fått med en gedigen bakgrund. Ni skriver i bakgrunden REF. Anatomibok, men jag anser att ni bör ta upp vilken anatomibok ni hämtat informationen ifrån. För oss sjukgymnaster/Fysioterapeuter är det ganska självklart ändå, men det är av vikt att referensen är trovärdig. Det finns flera referenser som ni inte verkar ha skrivit klart i stycke 1.1. . Det är omöjligt för läsaren att söka sig tillbaka via referenslistan: ex. Noble, XXXX, referens Parker artikel nr 2.
    Det finns några små stavfel, men de hittar ni lätt om ni kopierar över texten till ett word-dokument. Det är lätt att läsa det man tror man läser, när man korrekturläst många gånger.
    I syftet har ni inte uppgivit hur många år efter förlossning ni vill undersöka. Det skulle vara bra för PM:ets helhet om ni diskuterat vilka årsspann ni väljer mellan. Som ni lämnat det nu känns det bara avglömt.
    Reflekterar över inklusionskriterierna, och förstår att ni inte kan påverka dessa, då ni ingår i en större studie, men jag kan inte låta bli att tycka att det är ett lite klurigt urval ”kvinnorna ska kunna sätta minst 2 fingrar mellan rektusbukarna strax ovanför naveln. Hur många icke-anatomiskt kunniga kan göra detta?
    Ni beskriver på ett bra sätt att det finns en kunskapslucka i ämnet och att det skulle kunna få klinisk relevans vid behandling av kvinnor med rektusdiastas.
    Jag kan inte läsa mig fram till hur ni ställer er kring hållbarhets- och mångfaldsperspektivet, kan vara bra att titta över.
    Ni skriver under analysmetod att ni ska använda Spearmans icke-parametriska test, men det finns inte förklarat varför ni valt denna test och hur den är förankrad i relevant litteratur.
    Det etiska övervägandet är noggrant förklarat och metoden känns trygg för deltagarna. Information är given och det är en självklarhet att få avbryta studien när man vill.
    Ni gör en intressant reflektion kring att ni kommer att få in mycket data och det kanske blir svårt att veta vilka frågeställningar ni ska lägga störst vikt vid utifrån frågeformuläret. Jag tycker att den tanken känns lite bakvänd. Borde ni inte först analysera vad ni vill ha svar på för att bestämma frågeställningarna innan. Ni har ju ställd de tre sambandsfrågorna under punkt 3, men utifrån er diskussion kanske frågorna ska utökas?
    Vad gäller referenslistan har ni artiklar från -95 och framåt. Har ni några tankar kring hur långt tillbaka litteratursökningen bör vara? Jag sätter ingen värdering i detta, men ber er tänka kring detta.
    Bra att ni diskuterar tidsplanen och att ni tror att den kommer att hålla tack vare att faktainsamlingen redan är gjord av er handledare.
    Tack för att jag fått ta del av ert intressanta PM. Lycka till med slutfinishen. Ha en riktigt god jul! //Sofia
    Posted 23:11, 18 Dec 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.