Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Rehabilitering efter förvärvad hjärnskada-implementering

Rehabilitering efter förvärvad hjärnskada-implementering

    Table of contents
    No headers

    Titel och författare: Caroline Andersson och Maria Bondesson

    Bakgrund

    Förvärvad hjärnskada

    Enligt statistiken är det cirka 70 000 personer i Sverige som drabbas av någon form av förvärvad hjärnskada varje år (hjärnkraft.nu). En hjärnskada räknas som förvärvad då den inte är medfödd utan uppstår någon gång under livet (hjärnkraft.nu). Skadetyper som ingår under detta är: Stroke, traumatiska hjärnskador, tumörer, syrebristskador, lösningsmedelsskador/missbrukarskador/förgiftning, infektionsrelaterade hjärnskador, whiplash och stress (hjärnkraft.nu).

    Av dessa 70 000 personer så är det cirka 25-30 000 personer som drabbas av stroke och det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige (strokeforbundet.se,hjärnfonden.se, socialstyrelsen riktlinjer för stroke, folkhälsomyndigheten, Riksstroke årsrapport). 2016 var det 6900 personer som dog till följd av en stroke (socialstyrelsen) Stroke förekommer i alla åldrar, men är vanligast hos äldre. Medelåldern för insjuknandet är 75år men hela 20% är under 65 år (strokeforbundet.se, socialstyrelsen riktilinjer för stroke) Förekomsten är också vanligare hos män än kvinnor (hjärnfonden.se, socialstyrelsen).

    Stroke är samlingsnamnet för hjärninfarkt och hjärnblödning dvs när hjärnans nervvävnad skadas pga syrebrist i form av en propp eller blödning (hjärnfonden.se, strokeforbundet.se,socialstyrelsen). Riskfaktorer för att utveckla en stroke är högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, hög alkoholkonsumtion, hög ålder och diabetes, men även ärftlighet spelar roll för risken att få en stroke (socialstyrelsen,hjärnfonden.se, strokeforfundet.se)

    Att få en förvärvad hjärnskada innebär ofta en stor förändring i livet inte bara för den som drabbas utan även för exempelvis anhöriga. Undersökningar visar att både akutvården och obligatorisk rehab brukar fungera väl (ref?).

    För traumatisk hjärnskada saknas nationella riktlinjer, däremot finns det för stroke. Rehabiliteringen efter en stroke börjar tidigt, redan i den akuta fasen på en strokeenhet inom sluten vård. Detta med hjälp av flera yrkeskategorier som arbetar i team med patienten. Vid lindrigare funktionsnedsättning kan även rehabiliteringen ske i hemmet i en tidig fas. Rehabiliteringen kan behandla nedsatt gångförmåga, motorik och förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet, nedsatt arm och hand-funktion, spasticitet, afasi och kognitiva nedsättningar som minnessvårigheter. Efter en stroke bör samtalsstöd erbjudas de som har psykiska eller emotionella reaktioner, vilket är vanligt förekommande. Dock är det ovanligt att det erbjuds, framför allt i det kroniska skedet av sjukdomen.

    Som nämnt faller vården och rehabilitering ofta väl ut men vad händer sen, i ett mer kroniskt skede. Vad händer när en person är ”färdigbehandlad”? Efter en stroke har personen som insjuknat ofta ett långt behov av rehabilitering. Det som behövs men inte finns idag är strukturerad uppföljning i öppen vård för att säkerhetsställa att varje individ får rätt insatser, dels kring rehabilitering och även sekundärprevention för att minska risken att insjukna igen (Nationella riktlinjer för vård vid stroke: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20886/2018-3-11.pdf ).

     

    Implementering

    Ord som genomföra, förverkliga och få till stånd till är ofta ord som används i samband med att man pratar om implementering. Detta forskningsområde är fortfarande relativt outvecklat vilket gör att det inte finns någon väldefinierad och gemensam begreppsram.  Ett exempel på definition kan vara ”en sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett nytt program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet.”(Från nyhet till vardagsnytta). Att införa nya arbetssätt eller liknande är ofta väldigt kostsamma och tar lång tid (socialstyrelsen)

    Forskning säger att om du har en kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter tre år till skillnad om du inte har kunskapen om implementring då siffrorna istället är 14% i genomsnitt efer 17år. (socialstyrelsen impelmentering)

    Implementering är komplext och är en process, inte en händelse (från nyhet till vardagsnytta).Implementerinsprocessen kan delas in i fyra faser(socialstyrelsen). Dessa faser är:

    1. Behovsinventering- Här tittar man på vilket behov som finns av nya metoder. Att kunna identifiera detta och tydligt uttal behovet ökar också chansen för en lyckad implementering. Viktigt är också att ha ett tydligt mål med implementeringen.

    2. Installation- När beslut tagits att man ska införa en ny metod går man in i nästa steg där man säkrar nödvändiga resurser. Viktigt är att den ya metoden förankras och man ser över saker som exempelvis lokaler. Ett flertal frågor behöver tydliggöras så som varför, på vilket sätt och vad krävs av mig.

    3. Användning- Det är i den fas somdet finns stor risk att man misslyckas med ett förändringsarbete. En orsak kan vara en osäkerhet hos den som sk utföra förändringen. Handlednig är en viktig del denna fas.

    4. Vidmakthållande- En ny metod är implementerad när mer än hälften av de professionella anväder den nya metoden. Det tar sedan ytterligare 1-2 årinnan den nya metoden har blivit en rutin.

     Vid implementering kan olika teorier,modeller och ramverk  användas för att beskriva och guida implemeneringsprocessen. Dessa sätt att se på implementering hjälper också till att få förståelse för vad som påverkar utfallet och hur det kan utvärderas.  Det finns många delar som påverkar processen, exempelvis: en anpassningsbar organisation, stöd från chefer, lokala opinionsledare, motivation och kunskap hos de som ska använda sig av innovationen och tidsmässiga och ekonomiska resurser (s. 30-32: Diffusion of Innovations in Service Organizations: Systematic Review and Recommendations).

    En av dessa teorier är Normalization Process Theory (NPT) , som fokuserar på det arbete som görs för att ett nytt arbetssätt ska bli integrerat i det dagliga arbetet.  Grundtagandet i denna teori är att nya arbetssätt blir integrerat genom att personer arbetar både indivduellt och tillsammans för att införa och genomföra ett nytt arbetssätt. Fokus ligger på vad männsikor gör och hur de arbetar. NPT består av fyra olika delar. (May C, Finch T (2009))Artikel till seminarie, ref 13 i den samt Carolines ref.

    Dessa delar är:

    1. Samstämmighet- Arbete med att få medarbetare att förstå skillnaden och syftet mellan nytt och gammalt arbetssätt. Man vill också få medarbetare att förstå vad det nya arbetssättet innebär i praktiken och vad värdet är i det.
    2. Medveten medverkan-  Här vill man att medarbetare ska arbeta för att engagera andra och uppleva att det är relevant och legitimt att arbeta med det nya arbetssättet. Medarbetaren är öppen för att arbeta på ett nytt sätt och är beredd att fortsätta att stödja det nya arbetssättet 
    3. Kollektivt agerande- Vilket arbete krävs för att genomföra det nya arbetssätter? Finns chefers stöd och resurser? Medarbetarens tilltro till det nya arbetssättet och till varandra är viktigt, men även se så medarbetaren har tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med det nya arbetssättet och att det passa in i det vanliga arbetssättet.
    4. Reflekterande utvärdering- Här tittar man på vilket arbete som krävs för att utvädera och förstå effekten av det nya arbetssättet som ska implementeras. Medarbetaren diskuterar effekten och är överens om värdet. Man känner till rapporteringen om effekten och har möjlighet att anpassa/påverka det nya arbetssättet. Den enskilde medarbetaren värdesätter effekterna och kan relatera det till sin egna roll.

    Rational

    Implementeringen av hjärna tillsammans sker i respektive organisation. Det saknas kunskap om hur implementering genomför i den dagliga verksamheten och hur projekt som drivs i samverkan med offentligt finansierad hälso- och sjukvård och civilsamhällets organisationer fortlever då finansieringen är slut.

    Syfte

    Att med hjälp av NPT undersöka och beskriva upplevelserna av hinder och underlättande faktorer vidi arbete med  implementering av ett projekt inom offentlig hälso- och sjukvård i samverkan med civilsamhällets ideella organisationer under en treårsperiod.

     

    Frågeställning

    -Hur beskriver chefer och andra nyckelpersoner samstämmigheten i arbetet med projektet Hjärna Tillsammans på deras aktuella enhet?

    -Vilka hindrande och möjliggörande faktorer upplever de som arbetar med Hjärna tillsammans är viktiga för implementering?

    -I vilken utsträckning upplever de som arbetar med Hjärna Tillsammans att det har blivit integrerat i verksamheten?

     

    Design

    En tvärsnittstudie med mixed-method där intervjuer och enkäter används som datainsamlingsinstrument. Med hjälp av denna design kan vi få en större representativitet genom att många kan svara på enkäten, men även en ökad förståelse för enkätsvaren genom intervjudelen.

     

    Setting

    Ett treårigt projekt i Stockholms län som finansieras av Allmänna arvsfonden startade hösten 2015 är Hjärna tillsammans där huvudsyftet är att just stärka stödet och rehabiliteringen för personer med förvärvad hjärnskada (hjärnatillsammans.se). I projektet har elva olika aktörer från kommunal och privat verksamhet, landsting och ideella föreningar i Stockholms län gått samman för att få en bättre samverkan och kunna sprida information. Målgruppen för projektet är personer med förvärvad hjärnskada och som har blivit utskriven från akutsjukvården, men tanken är att även närstående och personal som arbetar med denna patientkategori ska kunna få stöd. Man anordnar utbildningar och mötesplatser för dessa personer och deras anhöriga, men även utbildningar för personal inom exempelvis hemtjänsten och dagverksamheter är en viktig del. Projektet har en egen hemsida där all information finns samlad om rehabiliteringsprocessen, senaste forskningen och viket sorts stöd det finns att få. (hjärnatillsammans.se).

     

    Deltagare

    Chefer och medarbetare som arbetar i verksamheter inom offentlig hälso- och sjukvård och ideella intresseorganisationer i Stockholms län.

     

    Datainsamling

    För att få svar på... kommer en anpassad pappersenkät (NoMAD), som bygger på NPT användas. NoMAD står för Normalisation Measure Developmen Questionnaire och är typ av enkät som används för bedömning av implementering inom hälso och sjukvård.(vad får vi fram i enkäten, vad säger den)

    För att få svar på... kommer (typ av intervju) genomföras. En intervjuguide som utgår från frågorna i NoMAD har utformats. 

     

    Procedur

    Enkäten kommer att utformas och skickas ut i oktober-november 2018 till 50 personer som kommer i kontakt med personer med förvärvad hjärnskada i olika verksamheter i Stockholms län, dessa personer har chefer för aktuell verksamhet ansett ska kunna informera och/eller stödja personer med förvärvad hjärnskada om projektet. Deltagarna som svarar på enkäten är av olika yrkeskategorier inom deltagande hälso- och sjukvårdsenheter och ideella organisationer. En påminnelse till enkäten kommer att skickas ut eftr cirka tre veckor. Insamling av enkäten kommer att ske under hösten 2018.

    Intervjuer kommer att göras av huvudförfattaren till studien ”namn på studien” i perioden juni-oktober 2018 där 20 personer inom utvalda hälso- och sjukvårdsverksamheter och ideella organisationer. I första hand har huvudförfattaren tillfrågat personer som har deltagit i projektets referensgrupp. Dessa personer har i sin tur blivit ombedda att välja ut 1-2 personer i sin verksamhet baserat på att de ska ha haft ett särskillt engagemang i "Hjärna tillsammans". Deltagarna är chefer eller nyckelpersoner i projektet. De flest av intervjuerna görs via telefon. Två av intervjuerna har gjorts på plats i den aktuella verksamheten. (Typ av intervju?, tillvägagångstätt vid intervjun? Tidsåtgång?)

     

    Analysmetod

    Deskriptiv analys av data från enkäter kommer att göras med hjälp av SPSS.

    Intervjuer kommer  transkriberas och sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    (Referensram explicit och presenteras som del av analyssrategi: teoretisk grund.)

     

    Etiska överväganden

    En etisk prövning är gjord och godkänd av regionala etikprövningsnämnden på Karolinska Institutet i Stockholm. Diarienummer 2018/407-31

    I denna studie finns det flera etiska övervägande att ta hänsyn till. I enkätdelen kommer vissa personuppgifter gällande deltagarna att samlas in så som vilken roll man har i organisationen och antal år i yrket. Dessa personer är inte patienter inom sjukvården och  ingår inte i någon sårbar eller utsatt grupp. Ett skriftligt samtycke skickas i pappersformat till deltagarna och genom att de svara på enkäten ger de också sitt samtycke till att delta i studien. Enkäten kommer att kodas för att göra det möjligt att se vilka som har svarat och även kunna skicka ut en påminnelse. Data kommer att hanteras och endast vara tillgänglig för författarna tll detta projekt samt handledare. 
    Avidentifiering och kodning av data kommer att göras för att eliminera risken att kunna identifiera deltagare. En kodnyckel kommer att upprättas och förvaras separat från den andra informationen.

    Enkäter och intervjuer som är i papprformat kommer vara inlåsta eller finnas tillgänglig på handledarens dator.

    Ett register med deltagarnas personuppgifter kommer att skapas och ett godkännande att upprätta ett register har fåtts av Karolinska institutet i Stockholm.

    Nyttan med projektet är att få en bättre bild av vilka faktorer som påverkar verksamheter vid implementering av "Hjärna tillsammans". Resultaten från intervjuer och enkäter kommer att ingå och presenteras i en magisteruppsats under vårterminen 2018 på Högskolan Dalara samt även ingå som ett resultat i en större studie.

     

    Reflektion

    Premilinär tidsplan

    Oktober 2018- Skapande av enkät och utskick av denna

    Oktober 2018- Påminnelse enkät

    November-december 2018 insamling av enkät

    Juni-Oktober 2018- Intervjuer genomförs och transkriberas av handledare

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.