Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Långsiktigt stöd för och tillsammans med personer med förvärvad hjärnskada

Långsiktigt stöd för och tillsammans med personer med förvärvad hjärnskada

    Table of contents
    No headers

    Titel och författare

    Långsiktigt stöd för och tillsammans med personer med förvärvad hjärnskada.

    Författare Samuel Jonsson

     

    Bakgrund

    Förvärvade hjärnskador är ett mångfacetterat område som inkluderar stroke, traumatiska hjärnskador, tumörer, syrebristskador, skador beroende på lösningsmedel, missbruk eller förgiftningar, skada relaterat till infektion, men även stress och whiplash har visats sig kunna leda till bestående hjärnskador (1, 2). Omkring 70 000 personer ådrar sig en förvärvad hjärnskada årligen, av dessa drabbas 30 000 av stroke (2). Traumatiska hjärnskador utgörs av drygt 20 000 individer.

    Konsekvenserna av skadan beror på vilka områden som påverkas och i vilken omfattning (1). Vanliga måttliga funktionsnedsättningar är neurologiska symtom med nedsättning av kraft, koordination och känsel. Uppmärksamhet, koncentration och minne kan också vara påverkat. Smärta huvudvärk är vanligt. Påverkan på känsloliv, beteende och personlighet förekommer. Osynliga kognitiva svårigheter kan utgöra ett stort problem för denna grupp då deras synliga funktionsnedsättningar oftast är ringa (2). För dem med svårare skador är framförallt vakenheten och kommunikationsförmågan påverkad (1). Deras funktionsnedsättningar är vanligtvis svårare men av samma typ som hos individerna med måttliga skador. Minnesluckor från den tid då individen ådrog sig sin funktionsnedsättning förekommer alltid. Det är också vanligt att sinnesintrycken syn, lukt, hörsel och känsel påverkas i någon form, speciellt om kranialnerverna har skadats. Förmågan till viljestyrda rörelser förändras ofta medan epilepsi är vanligt hos dem med större funktionsnedsättning.

    Rehabiliteringen av den skadade inleds redan under den akuta vårdtiden om det bedöms lämpligt (1). Patienten ska hjälpas att nå så god fysisk och psykisk funktion som möjligt vilket minskar risken för eventuella funktionsnedsättningar. Olika rehabiliteringsenheter är ansvariga för det i Sverige.

    Den tidiga rehabiliteringsfasen påbörjas vid behov på antingen intensivvårdsavdelning eller strokeenhet (1). Färdigheter inom allmän daglig livsföring (ADL) är viktiga att träna inledningsvis, vilket görs med hjälp av team med specialistkunskap. Om individen bedöms klara av att ta till sig vidare träning kan denne få dagrehabilitering vilket även det erbjuds av team som alltid består av minst arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped och beroende på var i landet det är, även kurator, psykolog, sjuksköterska och läkare. Ofta behöver individen vidare hjälp med vård och rehabilitering av primär- eller hemsjukvård utifrån hjälpbehovet. Förmågor och kunskaper behöver läras in på nytt eller genomföras på andra sätt. Ett bra stöd erbjuds från ett antal folkhögskolors hjärnskadekurser vilket kan utgöra ett viktigt steg i den sena rehabiliteringsfasen.
     

    Peer support kan definieras som ett förhållande där två eller flera individer med gemensamma kännetecken interagerar på ett meningsfullt sätt (3). Det kan ske enskilt eller i grupp där alla tar del av den gemensamma erfarenheten i gruppen, i akutskedet eller vid senare tillfälle. Peer mentoring är en mer specifik form av stöd där bara den ena parten får stöd av den andra som har samma form av nedsättning (4). Peer support kan alltså sägas vara mer generellt än peer mentoring. Bägge formerna av stöd ges alltid av någon med en liknande funktionsnedsättning som den eller de som ådragit sig en förvärvad hjärnskada (3, 4).

     

    När det gäller mångfaldsperspektiv är det viktigt att värdesätta, ta tillvara, se och förstå att någon med en förvärvad hjärnskada fortfarande är en individ som är unik och inte bara en patient med ett eller flera funktionshinder som vi som vårdpersonal har att hantera. Det gäller att bemöta denne med respekt och inte bara fokusera på funktionshindret. I min vardag jobbar vi mycket med att patienterna sätter sina egna mål och sedan jobbar vi utifrån detta för att de ska kunna känna att de har kontroll och fortfarande har rätten att bestämma över sitt eget liv (5).

     

    Hållbarhetsperspektivet kommer in i min studie utifrån hälsa, social sammanhållning och produktion. Hälsa då det är viktigt att hjälpa patienten att få så god fysisk och psykisk funktion som möjligt under sitt resterande liv. Social sammanhållning utifrån behovet att fortsätta kunna ha sociala kontakter, att förstå och bli förstådd av andra. Produktion utifrån att kunna återgå till sitt tidigare arbete eller att känna att de bidrar till samhället på något sätt och inte bara känner sig som en last för det (6).

     

    I ett tidigt skede efter stroke så sågs i en studie från Kanada stora fördelar med peer support för de drabbade och deras anhöriga när de inte visste hur livet skulle bli efteråt, speciellt genom att kunna få ett känslomässigt stöd från någon annan som drabbats och se att det är möjligt att bli bättre och att återta funktioner (4). Att ha någon med liknande funktionsnedsättning som berättade hur det var för dem, delgav deras erfarenheter, att få kontakt med något gjorde att den strokedrabbade kände sig synliggjord och mindre ensam. Generellt ansågs det vara av större värde att få information om livet efter en stroke genom peer support än genom sjukvårdspersonal.

    Men även nackdelar kan ses med detta sätt att tidigt möta strokedrabbade (4). Om de inte är redo för det så kan det dels bli ett för stort känslomässigt steg och det kan vara så att de inte ännu är medicinskt färdigbehandlade eller känner att de inte är på väg att bli bättre, samtidigt som det kommer någon som försöker försäkra dem om att allt kommer att bli bra. Även om den som erbjuder peer support har ett funktionshinder som är svårare än den strokedrabbade förväntar sig få kan det innebära svårigheter att acceptera denne. Slutsatser som drogs utifrån studien är att peer support har potential att förbättra situationen för de nyinsjuknade och ge möjlighet till återintegrering i samhället för dem som erbjuder peer support. Ytterligare forskning krävs för att avgöra innehåll och vid vilken tidpunkt det passar bäst med peer support samt vilka patienter det fungerar bäst för.

    I en reviewstudie från USA såg de på hur personer med traumatiska hjärnskador fick stöd av andra med liknande svårigheter i grupp där peer support gavs till mellan deltagarna (7). De fann begränsad evidens för hur effektivt det var med erfarenhetsbaserat stöd efter traumatisk hjärnskada. De studier som granskades var dock småskaliga, av varierande kvalitet och utan detaljerad information om innehåll och fokus för interventionerna. Några slutsatser som de drog är att patienter uppfattar gruppinterventioner som nyttiga för att dela med sig av sina erfarenheter, reducera isolering, få hjälp och feedback av de andra och återanpassa sig till livet (7). Det framkom att mer handfasta interventioner för att återgå till tidigare funktioner som att t.ex. lära sig att äta, deltagande i aktiviteter och att träna fysiskt är enklare att tillgodogöra sig än mer komplexa interventioner t.ex. kognitiva. De anser att ytterligare forskning behövs för att få till effektivare grupper för dem med traumatisk hjärnskada.

    En annan reviewstudie från södra Australien som också fokuserade på individer med traumatiska hjärnskador diskuteras det positiva med att ha grupper, så att patienterna kan lära av varandra hur de ska hantera de svårigheter de ställs inför (3). Det negativa med grupper är annars att de med större svårigheter kan få mindre tid när det är många som behöver få hjälp samtidigt.

    Det vanligaste fokus för grupperna var kognitivt fokus följt av anpassning och hantering, därefter social kommunikationsförmåga samt olika fysiska interventioner (3). Oavsett vilket fokus grupperna hade så var några av kommentarerna efteråt enligt följande: ”Gruppen hjälpte mig att anpassa mig till ett nytt liv”, ”hjälpt till att lösa gemensamma svårigheter och minskade isolering”, ”gav ökad förståelse för kopplingen mellan traumatiska hjärnskador och posttraumatiskt stress syndrom (PTSD)”, ”Fick kunskap och verktyg till att förändra min vardag”. Det visar på betydelsen av att träffa andra med liknande förutsättningar som en själv, även om det inte kunde ses några signifikanta förbättringar i social aktivitetsnivå eller storlek på nätverk. En svårighet med många av studierna är att uppföljningstiden sällan är längre än sex månader vilket gör det svårt att uttala sig om vad som händer i det långa loppet.

    Det har visat sig vara av stor betydelse med peer support för personer med förvärvade hjärnskador. Att kartlägga detta utifrån bland annat tidpunkten för stöd och vilken typ av stöd, är viktigt för deras fortsatt livskvalitet och förmåga att kunna hantera sin nya situation.

     

    Syfte

    Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva hur peer support används för att stödja individer med förvärvade hjärnskador.

     

    Frågeställningar

    Hur beskrivs peer support i litteraturen och vilka effekter har det för dem med förvärvad hjärnskada?

    Vilka variabler används för att beskriva betydelsen av peer support?

     

    Metod

    Studiedesign

    En systematisk litteraturöversikt kommer att genomföras, vilket har höga krav på reliabilitet (8). Det innebär att söka studier utifrån en bestämd ansats. Min ansats är att inkludera så många relevanta studier som möjligt inom mitt område genom b.la. tydliga inklusions- och exklusionskriterier.  Det är viktigt att minimera risken att slutsatserna påverkas av slump eller systematiska fel och för varje databas kommer därför såväl indexeringsord och fritextord användas och därigenom kommer studier som inte ännu hunnit indexeras, felindexerats eller har varierande indexering att tas med.

    Planerade resultat kommer redovisas utifrån syfte och frågeställningar. PICO användes enligt följande: Population (P) vuxna med förvärvad hjärnskada, oavsett orsak. Interventioner (I) Studier som inkluderar peer support eller peer mentoring. Kontrollgrupp (C) Studier kommer att tas med även om de inte har någon kontrollgrupp, för att undvika begränsningar. Utfallsmått (O) Variabler av vikt för peer support.

     

    Datainsamlingsmetoder

    Sökstrategi

    Databaser som kommer att användas inkluderar PubMed, CINAHL, PEDro och Google Scholar. Vidare sökningar i databaser kommer göras utifrån de sökord/keywords som används i de artiklar jag hittar. Sökord som kommer att användas är aquired brain injury, traumatic brain injury, stroke, peer support och peer mentoring i kombination med varandra t.ex. ”aquired brain injury” AND ”peer support”. Det kommer tydligt att åskådliggöras med en tabell hur sökningar i respektive databas har gått till, vilka sökord som har använts, när sökningen gjordes och vilka artiklar som hittades.

     

     

    Analys

     

    Granskning av relevans:

    En grovsållning av relevans utifrån titel och abstract kommer att ske, varefter de om möjligt hämtas i fulltext. Om en relevant studie inte kan hämtas kommer anledningen till detta att redovisas. Grovsållningen kommer göras med hjälp av SBU:s mall för bedömning av relevans (9), vilken behandlar studiepopulation, intervention, jämförelseintervention, effektmått samt studielängd. En sammanfattande bedömning av studiens relevans genomförs sedan. Relevanta studier går vidare till kvalitetsgranskning, orsaken till eventuell exkludering sammanställes.

     

    Kvalitetsgranskning:

    SBU:s granskningsmall för randomiserade studier kommer att användas för kvalitetsgranskning, dock är det oklart hur mycket av forskningen inom området som utgörs av sådana studier (10). Mallen inbegriper selektionsbias, behandlingsbias, bortfallsbias, rapporteringsbias samt intressekonfliktbias och ger en sammanfattande bedömning av risken för systematiska fel, vilken graderas utifrån låg, medelhög eller hög risk.

    Resultatdelen kommer att innehålla en översiktstabell över samtliga artiklar där studiens namn, dess design, antal deltagare, eventuell jämförelsegrupp och huvudsakligt resultat redovisas (11).  

    Inklusionskriterier:

    Artiklar som inkluderar vuxna, ålder minst 18 år med förvärvad hjärnskada som erhåller peer support eller peer mentoring. Alla typer av artiklar inkluderas. Artiklar från år 2000 och fram till 2018 kommer att inkluderas.

     

    Exlusionskriterier:

    Artiklar skrivna på annat språk än engelska eller svenska.

     

     

    Etiska överväganden.

    Efter att ha gjort en etisk egengranskning där samtliga frågor besvarades med NEJ samt i samråd med min handledare kommer inte någon ansökan om etisk granskning till FEN att skickas in. En etisk granskning av de inkluderade artiklarna kommer ändå att genomföras med en checklista från Weingarten et al. (12), rekommenderad av SBU (8), vilken kan användas när systematiska litteraturstudier bedöms utifrån forskningsetiska aspekter. Viktiga delar där är om patienterna fått information och gett sitt samtycke till att deltaga i studien, huruvida en etisk kommitté granskat och godkänt studien, hur finansiering av forskningen skett samt om det finns särintressen.

     

    Reflektion

    Tidsplan vårterminen 2018 (v.3 - v.22)

    Vecka 3,4: Möte med handledare, tag kontakt med bibliotekarie, PM-seminarium, Korrigera PM vid behov utifrån vad handledare och opponenter har för åsikter

    Vecka 5–8: Litteratursökning

    Vecka 9–11: Grovsållning utifrån abstract.

    Vecka 12–14: Kvalitetsgranskning av artiklar i fulltext

    Vecka 15–17: Resultat

    Vecka 18–19: Diskussion

    Vecka 20–21: Granskning av handledare och revidering efter detta. Förbereda sig inför examination av uppsatsen.

    Vecka 22: Examination uppsats

     

    Behov av ytterligare kunskaper och resurser.

    Jag behöver fördjupa mina kunskaper inom framförallt datainsamling i olika databaser då jag i dagsläget endast har basala färdigheter inom detta samt inte tidigare gjort någon systematisk litteraturanalys. Resurser för genomförandet av uppsatsen är min handledare samt stöd vid databassökningarna av en bibliotekarie. Stipulerad tidsplan bör gå att uppfylla enligt min bedömning.

     

     

     

     

     

    Referenser

     

     

    1.                         HJÄRNKRAFT H. http://www.hjarnkraft.nu/sv/hjarnskador/typer_av_hjarnskador/forvarvade_hjarnskador: Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft; 2018 [

    2.                         Uppsala R. Förvärvade hjärnskador hos vuxna 2018 [Available from: http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Livet-efter-en-forvarvad-hjarnskada/.

    3.                         Morris RP, Fletcher-Smith JC, Radford KA. A systematic review of peer mentoring interventions for people with traumatic brain injury. Clin Rehabil. 2017;31(8):1030-8.

    4.                         Kessler D, Egan M, Kubina LA. Peer support for stroke survivors: a case study. BMC Health Serv Res. 2014;14:256.

    5.                         Landsting SKo. Kännetecken och perspektiv - SKL 2018 [Available from: https://skl.se/tjanster/omskl/inriktningochverksamhet/kanneteckenochperspektiv.499.html.

    6.                         Vad är hållbarhet? 2014 [updated 2014-10-27. Available from: https://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet.

    7.                         Patterson F, Fleming J, Doig E. Group-based delivery of interventions in traumatic brain injury rehabilitation: a scoping review. Disabil Rehabil. 2016;38(20):1961-86.

    8.                         sbushandbok.pdf: SBU; 2018 [Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf.

    9.                         Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans, i Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok - mall_relevans.pdf: SBU; 2018 [Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf.

    10.                       Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier, i Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok - mall_randomiserade_studier.pdf: SBU; 2018 [Available from: https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_randomiserade_studier.pdf.

    11.                       Russel E. Carter JL. Rehabilitation Research: Principles and Applications. fifth ed. St. Louis: Elsevier; 2016.

    12.                       Weingarten MA, Paul M, Leibovici L. Assessing ethics of trials in systematic reviews. Bmj. 2004;328(7446):1013-4.

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Samuel!
    Spännande att få läsa ditt PM speciellt då jag skriver mitt PM inom samma område.
    Här kommer lite feedback.
    Bakgrund- Bra förklaring på begrepp och vad som finns i forskningen och hur de ser för och nackdelar med de olika typerna av stöd du beskriver. Hur ser stödet ut för denna patientgrupp i Sverige och hur jobbar men med det på olika sätt. Vill veta mer!
    Saknar motivering till varför denna typ av studie är viktig och vad kunskapsluckan är. Har du funderat något på hållbarhetsaspekter och mångfaldsperspektiv.
    Saknar en del referenser i bakgrunden särskilt i första stycket där du beskriver symptom mm.

    Syfte- När du skriver stöd för personer... tänker du då på peer support och peer mentoring eller finns det andra typer av stöd man kan få? Är det specifikt i Sverige du kommer titta på eller hela världen? Förstår om det kanske inte finns jättemånga studier i Sverige.

    Frågeställningar: Bra och tydliga frågeställningar.

    Metod: Här har du nog bara glömt att fortsätta meningen om vad PRISMA är för något. Designen är tydlig och bra koppling till litteraturen.
    Kan man göra metoddelen tydligare? Saknar din analysdel. Syfte, frågeställningar och metod stämmer bra överens.

    Etik: Finns där några etiska aspekter att ta hänsyn till i denna typ av studie? Och om det finns hur kommer du gå tillväga för att minimera dessa?

    Tidsplan: Rimlig

    Glöm inte att se över din referenslista

    Lycka till med studien! /Maria Bondesson
    Posted 03:53, 14 Dec 2018
    Hej Samuel, här kommer lite feedback på ditt PM.
    Generellt saknas det referenser i bakgrunden, det finns många påstående utan uppbackning.

    Jag förstår att du vill skriva om peer support eller peer mentoring. Kommer du att skriva om båda termer? Jag är inte insatt i termerna och förstår inte riktigt vad det är. Du har skrivit väldigt lite om de i bakgrunden, det gör att det är lite svårt att hänga med i texten. Vilka anordnar peer support, var görs det, vem väljer ut kompatibla patienter? Är det något som görs i Sverige, i så fall vilka stor bakom det, landstinget, kommun. Finns det forskning om det i Sverige. Vem ligger bakom iden med peer support, hur länge har det funnits? Historia bakom osv. I dina inkluderings ingår det andra ett flertal sökord: stöd av familj, vårdpersonal andra med hjärnskador, ingår alla de grupper i peer support eller mentoring
    Det framgår inte vad man mäter i de refererade artiklar, det är svårt att veta om olika forskares resultat stödjer eller motsäger varandra.

    Du har inte skrivit något om hållbarhetsperspektiv, vilket är tillämpbar i detta ämne.

    Vilken kunskap fattas i ämnet och varför är det viktigt att besvara frågan?

    I syftet vill du beskriva hur stöd för personer med förvärvade hjärnskador ser ut. Stöd kan vara professionellt stöd från vårdpersonal tex psykolog, kurator, fysioterapeut mm. Menar du då här peer support? Du vill veta hur det samordnas mellan olika aktörer, men du har inte beskrivit vilka aktörerna du syftar på i bakgrunden. Varför är det viktigt att olika aktörer samarbetar? Finns inte med i bakgrunden

    I frågeställningen använder du igen ordet stöd men inte peer support. Effekten av peer support beskrivs inte i syftet och inte 3: a frågeställningen heller. Syftet och frågeställningen hänger inte riktigt ihop

    Design: hur gamla får artiklar vara? Vilka utfallsmått vill du använda? Hur tänker du beskriva patientens livskvalitet, eller självförtroende som du anger i frågeställningen i metoden? Måste artiklarna innehålla olika mätkriterier och vilka i så fall? Kommer du att göra någon statik på detta i så fall

    Har du gjort etisk egengranskning och hittade du några etiska dilemman?

    Tidsplanen är rimlig.

    Lycka till med arbetet! /Peter Lamers edited 21:15, 14 Dec 2018
    Posted 21:11, 14 Dec 2018
    Hej Samuel!
    Här kommer lite reflektioner och feedback på ditt PM. Intressant ämne att läsa om, jag arbetar själv med personer som fått en hjärnskada så ämnet är aktuellt även om jag saknar närmare kunskap om just det du ska skriva om.

    I bakgrunden saknas det en hel del referenser, vilket känns viktigt att fylla på. Vilket referenssystem använder du? Du behöver även se över referenslistan och skriva ut namn och mer info kring hemsidorna du använt.

    I bakgrunden funderar jag lite kring indelningen i måttliga och svåra funktionsnedsättningar. Jag håller med om att i förhållande till vakenhet är nedsatt kraft eller känsel måttligt men det kan ju vara svåra/helt nedsatt också. Funderar även kring att alla som har minneslucka från tiden från insjuknande/skada. Detta blir jag lite fundersam kring och framför allt när det saknas referens på påståendet.

    Vidare skulle jag önska lite mer info i bakgrunden om rehabilitering i stort för att sedan smalna av mot peer support och peer mentoring. Jag skulle även önska mer info om vad det innebär samt om studierna du lyfter fram. Försök att tydligare lyfta fram din kunskapslucka i slutet av bakgrunden så läsaren är helt med på din tanke innan syftet kommer.

    Gällande syfte har jag lite samma funderingar som Maria och Peter. Är det peer support och peer mentoring du syftar på? I så fall skulle jag rekommendera att du använder samma ord i bakgrund, syfte och vidare i hela arbetet för att underlätta för läsaren att hänga med (även om det kan kännas tjatigt att använda samma begrepp blir det tydligare och lättare att se en röd tråg genom arbetet). Om du även syftar på andra typer av stöd behöver det lyftas fram i bakgrunden. Vore även önskvärt med lite mer info i bakgrunden om olika aktörer som kan tänkas samarbeta, då du har med det i syfte/frågeställningar.
    Bra frågeställningar men tänk även här på att använda samma begrepp!

    I första avsnittet i metoden har du bra hänvisning till referenser!
    I dina sökord skriver du även om peer coaching, är detta något du skrivit om i bakgrunden och i syfte/frågeställningar? I dina inklusionskriterier skriver du om många olika typer av stöd. Täcks allt detta in under de olika peer-begreppen? Eller kan det finnas behov av fler sökord?
    Bra att ta hjälp av en bibliotekarie när du ska göra sökningen!

    Etiska överväganden: önskar mer info under detta stycke. Tänker att även om du inte behöver göras en etisk ansökan finns det etiska aspekter att ta hänsyn till. Till exempel att bara inkludera studier som har etisk godkännande, att du redovisar alla resultat som framkommer, att vara öppen vid när artiklarna analyseras för att inte välja material som styr dina tankar om ämnet mm. Hur tänker du kring dessa aspekter?

    Har du några funderingar kring hur du ska granska artiklar som en är randomiserade kontrollerade studier?

    Tidsplanen verkar rimlig.

    Lycka till med ditt fortsatta skrivande! =)

    Hanna
    Posted 20:46, 16 Dec 2018
    Hej!

    Vilket intressant och viktigt ämne du har valt att skriva om!

    Det finns lite att utveckla i bakgrunden. Den allra första meningen känns särskilt viktig men är dock lite lång, försök att förkorta denna för att skapa ett snabbt intresse i texten. Kan du dela upp bakgrunden i flertalet underrubriker? Det saknas också lite referenser, särskilt på två lite längre stycken, se över det.

    Fundera lite till på formuleringen av syftet, går det att förtydliga detta? Exempelvis: “Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka…”

    Frågeställningarna ska höra ihop med syftet, se om du kan få till peer support även i syftet alt. omformulera syftet på nytt.

    Se över formuleringen under metod och studiedesignen. “Systematisk litteraturöversikt vilket har höga krav på reliabilitet (6). Det innebär att söka studier utifrån en bestämd ansats. Min ansats är att inkludera så många relevanta studier som möjligt inom mitt område med tydliga inklusions- och exklusionskriterier. som tidigare nämnts och med utförd kvalitetsgranskning genom PRISMA som är (7). “
    Under sökstrategi, är det någon skillnad på orden: peer support, peer mentoring och peer coaching.??

    Finns det fler inklusionskriterier du kan lägga till? Exempelvis: kognitiv medvetenhet, förmåga att kommunicera med forskargruppen? Kanske lägga till något om vilket material du vill inkludera, ex. från 2011 och framåt? Tänker du endast inkludera studier av typen RCT ska väl det stå här också.

    Utveckla etiken om möjligt. Kan det tänkas finnas några etiska dilemman i de studier du hittar? Hur hanterar du ex. de artiklar som kommer upp och som inte har givit ett informerat samtycke av samtliga deltagare i studierna?

    Tidsplanen ser rimlig ut och reflektion var bra!

    Lycka till med arbetet framöver och god jul!

    Hälsningar/ Anna-Carin
    Posted 20:32, 18 Dec 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.