Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Långsiktigt stöd för och tillsammans med personer med förvärvad hjärnskada

Långsiktigt stöd för och tillsammans med personer med förvärvad hjärnskada

    Table of contents
    No headers

     

    Titel och författare

    Långsiktigt stöd för och tillsammans med personer med förvärvad hjärnskada.

    Författare Samuel Jonsson

     

    Bakgrund

    Förvärvade hjärnskador är ett mångfacetterat område som inkluderar stroke, traumatiska hjärnskador, tumörer, syrebristskador, skador beroende på lösningsmedel, missbruk eller förgiftningar, skada relaterat till infektion, men även stressrelaterade skador och whiplash (1).  Omfattningen av skadan beror på vilka områden som påverkas. Beroende på vart skadan sitter kan olika funktionsnedsättningar uppstå. Vanliga måttliga funktionsnedsättningar är neurologiska symtom med nedsättning av kraft, koordination och känsel. Uppmärksamhet, koncentration och minne kan också vara påverkat. Påverkan på känsloliv, beteende och personlighet förekommer. För dem med svårare skador är framförallt vakenheten och kommunikationsförmågan påverkad. De måttliga funktionsnedsättningarna är vanligtvis svårare men av samma typ som hos de måttligt skadade individerna. Minnesluckor från den tid då individen ådrog sig sin funktionsnedsättning förekommer alltid. Det är också vanligt att sinnesintrycken syn, lukt, hörsel och känsel påverkas i någon form. Förmågan till viljestyrda rörelser förändras ofta, epilepsi är vanligt hos dem med större funktionsnedsättning. Smärta är vanligt och även huvudvärk. Rehabiliteringen av den skadade inleds redan under den akuta vårdtiden om det bedöms lämpligt. Patienten ska hjälpas att nå så god fysisk och psykisk funktion som möjligt vilket minskar risken för eventuella handikapp. Olika rehabiliteringsenheter är ansvariga för det i Sverige.

    Peer support/stöd kan definieras som ett förhållande där två eller flera individer med gemensamma kännetecken interagerar på ett meningsfullt sätt (2). Det kan ske enskilt eller i grupp där alla tar del av den gemensamma erfarenheten i gruppen. Peer mentoring är en mer specifik form av stöd där bara den ena parten får stöd av den andra som har samma form av nedsättning. Peer support kan alltså sägas vara mer generellt än peer mentoring.

    I ett tidigt skede efter stroke så sågs i en studie från Kanada stora fördelar med peer support för de drabbade och deras anhöriga när de inte visste hur livet skulle bli efteråt, speciellt genom att kunna få ett känslomässigt stöd från någon annan som drabbats och se att det är möjligt att bli bättre och att återta funktioner (3). Att ha någon med liknande funktionsnedsättning som berättade hur det var för dem, delgav deras erfarenheter, att få kontakt med något gjorde att den strokedrabbade kände sig synliggjord och mindre ensam. Generellt ansågs det vara av större värde att få information om livet efter en stroke genom peer support än genom sjukvårdspersonal. Men även nackdelar kan ses med detta sätt att tidigt möta strokedrabbade. Om de inte är redo för det så kan det dels bli ett för stort känslomässigt steg och det kan vara så att de inte ännu är medicinskt färdigbehandlade eller känner att de inte är på väg att bli bättre samtidigt som det kommer någon som försöker försäkra dem om att allt kommer att bli bra. Även om den som erbjuder peer support har ett funktionshinder som är svårare än den strokedrabbade förväntar sig få kan det innebära svårigheter att acceptera denne.

     

    I Australien utvecklades under 2013 ett sätt att ta hand om dem med förvärvad hjärnskada som kallas families 4 families, där de stöttar varandra (4). Målen för många av deltagarna i detta, som till en början var ett projekt, var att erhålla känslomässigt stöd, få en ökad kunskap om förvärvade hjärnskador och öka sitt kontaktnät. Uttalat mål för projektet var att hjälpa vuxna med förvärvade hjärnskador och deras familjer att skapa förmåga till återhämtning, välmående och livskvalitet genom kamratbaserad information, utbildning, sociala möjligheter och annat stöd som fokuserar på familjer.

    I en reviewstudie från USA såg de på hur personer med traumatiska hjärnskador fick stöd av andra med liknande svårigheter (5). De fann begränsad evidens för hur effektivt det var med erfarenhetsbaserat stöd efter traumatisk hjärnskada. De studier som granskades var dock småskaliga, av varierande kvalitet och utan detaljerad information om innehåll och fokus för interventionerna.

    En annan reviewstudie från södra Australien som också fokuserade på individer med traumatiska hjärnskador diskuteras det positiva med att ha grupper, så att patienterna kan lära av varandra hur de ska hantera de svårigheter de ställs inför (2). Det negativa med grupper är annars att de med större svårigheter kan få mindre tid när det är många som behöver få hjälp samtidigt. Men ännu finns inga tydliga riktlinjer för hur man bäst går tillväga med grupperna. Det vanligaste fokus för grupperna var kognitivt fokus följt av anpassning och hantering, därefter social kommunikationsförmåga samt olika fysiska interventioner. Oavsett vilket fokus grupperna hade så var några av kommentarerna efteråt enligt följande: ”Gruppen hjälpte mig att anpassa mig till ett nytt liv”, ”hjälpt till att lösa gemensamma svårigheter och minskade isolering”, ”gav ökad förståelse för kopplingen mellan traumatiska hjärnskador och PTSD”, ”Fick kunskap och verktyg till att förändra min vardag”. Det visar på betydelsen av att träffa andra med liknande förutsättningar som en själv. En svårighet med många av studierna är att uppföljningstiden sällan är längre än sex månader vilket gör det svårt att uttala sig om vad som händer i det långa loppet.

     

    Syfte

    Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva hur stöd för personer med förvärvade hjärnskador ser ut, hur det samordnas mellan olika aktörer, samt vilka effekter det har på kort och lång sikt.

     

    Frågeställningar

    Hur bedrivs stöd till personer med förvärvade hjärnskador från sjukvården och hur fungerar samarbetet mellan olika aktörer?

    Hur beskrivs peer support i litteraturen och vilka effekter har det för dem med förvärvad hjärnskada?

    Hur mäts betydelse av peer support för patienternas livskvalitet, deras förmåga till beteendeförändring, deltagande i aktivitet och självförtroende/tilltro till sin förmåga?

     

    Metod

    Studiedesign

    Systematisk litteraturöversikt vilket har höga krav på reliabilitet (6). Det innebär att söka studier utifrån en bestämd ansats. Min ansats är att inkludera så många relevanta studier som möjligt inom mitt område med tydliga inklusions- och exklusionskriterier. som tidigare nämnts och med utförd kvalitetsgranskning genom PRISMA som är  (7).  Det är viktigt att minimera risken att slutsatserna påverkas av slump eller systematiska fel och för varje databas jag söker i kommer jag därför att använda mig av såväl indexeringsord och fritextord ord och därigenom så att även studier som inte ännu hunnit indexeras, felindexerats eller har varierande indexering tas med (6).

    Sökstrategi

    Databaser som kommer att användas inkluderar PubMed, CINAHL, PEDro och Google Scholar. Vidare sökningar i databaser kommer göras utifrån de sökord/keywords som används i de artiklar jag hittar.

     

    Sökord som kommer att användas är aquired brain injury, traumatic brain injury, stroke, peer support, peer mentoring och peer coaching.

     

    Inklusionskriterier:

    Population (P) vuxna med förvärvad hjärnskada, oavsett orsak. Interventioner (I) är stöd på olika sätt, antingen av sin familj, från vårdpersonal, av andra med förvärvad hjärnskada, i grupp och enskilt. Kontrollgrupp (C) kommer inte att användas eftersom inga sådana jämförelser kommer göras. Utfallsmått (O) är utifrån det som framkommer i studierna men kan eventuellt utgöras av grad av interaktion med andra, sociala aktiviteter, kunskapsöverföring, tilltro till förmåga, beteendeförändring, livskvalitet, mm. Hur ser stödet ut efter insjuknande, på kort (3 månader) och lång sikt (12 månader) samt kontinuerligt över tid.

     

    Exlusionskriterier:

    Artiklar skrivna på annat språk än engelska eller svenska.

     

    En bibliotekarie kommer att behövas som hjälp för att söka i de olika databaserna på ett korrekt sätt. Alla sökningar som görs kommer att dokumenteras för att kunna reproduceras. MeSH-termer och keywords från artiklarna användes i sökningsprocessen. Aktuella artiklars referenslistor kommer användas för att hitta ytterligare studier.

     

     

    Etiska överväganden

    Efter att ha gjort en etisk egengranskning där samtliga frågor besvarades med nej samt i samråd med min handledare kommer inte någon ansökan om etisk granskning till FEN att skickas in.

    Kvalitetsgranskning

    SBU:s granskningsmall för randomiserade studier kommer att användas för kvalitetsgranskning, dock är det oklart hur mycket av forskningen inom området som utgörs av sådana studier (7). Det inbegriper selektionsbias, behandlingsbias, bortfallsbias, rapporteringsbias samt intressekonfliktbias.

     

    Reflektion

    Tidsplan vårterminen 2018 (v.3 - v.22)

    Vecka 3,4: Möte med handledare, tag kontakt med bibliotekarie, PM-seminarium, Korrigera PM vid behov utifrån vad handledare och opponenter har för åsikter

    Vecka 5–8: Litteratursökning

    Vecka 9–11: Grovsållning utifrån abstract.

    Vecka 12–14: Kvalitetsgranskning av artiklar i fulltext

    Vecka 15–17: Resultat

    Vecka 18–19: Diskussion

    Vecka 20–21: Granskning av handledare och revidering efter detta. Förbereda sig inför examination av uppsatsen.

    Vecka 22: Examination uppsats

     

    Behov av ytterligare kunskaper och resurser.

    Jag behöver fördjupa mina kunskaper inom framförallt datainsamling i olika databaser då jag i dagsläget endast har basala färdigheter inom detta samt inte tidigare gjort någon systematisk litteraturanalys. Resurser för genomförandet av uppsatsen är min handledare samt stöd vid databassökningarna av en bibliotekarie. Stipulerad tidsplan bör gå att uppfylla enligt min bedömning.

     

     

     

     

     

     

    Referenser

     

     

    1. http://www.hjarnkraft.nu/sv/hjarnska...de_hjarnskador, Websida, hämtad 18-10-17

     

    2. Richard PG Morris, Joanna C Fletcher-Smith & Kathryn A Radford.

    A systematic review of peer mentoring interventions for people with traumatic brain injury,

    Clinical Rehabilitation 2017, Vol. 31(8) 1030–1038

     

    3. Dorothy Kessler, Mary Egan and Lucy-Ann Kubina. Peer support for stroke survivors: a case study.  BMC Health Services Research 2014, 14:256

     

    4. Michelle Bellon PhD, Sandi Sando BBSci, Ruth Crocker MA, Jennifer Farnden PhD &

    Melissa Duras BPsych (Hons) Information, connection and giving back: peer support outcomes for families following acquired brain injury in South Australia,

    Health and Social Care in the Community (2017) 25(1), 204–214

     

    5. Freyr Patterson, Jennifer Fleming & Emmah Doig (2016) Group-based

    delivery of interventions in traumatic brain injury rehabilitation: a scoping review, Disability and Rehabilitation, 38:20, 1961–1986

     

    6. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/..._kapitel04.pdf, Websida, hämtad 18-12-03

     

    7. https://www.sbu.se/globalassets/ebm/...de_studier.pdf, Websida, hämtad 18-12-13

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Samuel!
    Spännande att få läsa ditt PM speciellt då jag skriver mitt PM inom samma område.
    Här kommer lite feedback.
    Bakgrund- Bra förklaring på begrepp och vad som finns i forskningen och hur de ser för och nackdelar med de olika typerna av stöd du beskriver. Hur ser stödet ut för denna patientgrupp i Sverige och hur jobbar men med det på olika sätt. Vill veta mer!
    Saknar motivering till varför denna typ av studie är viktig och vad kunskapsluckan är. Har du funderat något på hållbarhetsaspekter och mångfaldsperspektiv.
    Saknar en del referenser i bakgrunden särskilt i första stycket där du beskriver symptom mm.

    Syfte- När du skriver stöd för personer... tänker du då på peer support och peer mentoring eller finns det andra typer av stöd man kan få? Är det specifikt i Sverige du kommer titta på eller hela världen? Förstår om det kanske inte finns jättemånga studier i Sverige.

    Frågeställningar: Bra och tydliga frågeställningar.

    Metod: Här har du nog bara glömt att fortsätta meningen om vad PRISMA är för något. Designen är tydlig och bra koppling till litteraturen.
    Kan man göra metoddelen tydligare? Saknar din analysdel. Syfte, frågeställningar och metod stämmer bra överens.

    Etik: Finns där några etiska aspekter att ta hänsyn till i denna typ av studie? Och om det finns hur kommer du gå tillväga för att minimera dessa?

    Tidsplan: Rimlig

    Glöm inte att se över din referenslista

    Lycka till med studien! /Maria Bondesson
    Posted 03:53, 14 Dec 2018
    Hej Samuel, här kommer lite feedback på ditt PM.
    Generellt saknas det referenser i bakgrunden, det finns många påstående utan uppbackning.

    Jag förstår att du vill skriva om peer support eller peer mentoring. Kommer du att skriva om båda termer? Jag är inte insatt i termerna och förstår inte riktigt vad det är. Du har skrivit väldigt lite om de i bakgrunden, det gör att det är lite svårt att hänga med i texten. Vilka anordnar peer support, var görs det, vem väljer ut kompatibla patienter? Är det något som görs i Sverige, i så fall vilka stor bakom det, landstinget, kommun. Finns det forskning om det i Sverige. Vem ligger bakom iden med peer support, hur länge har det funnits? Historia bakom osv. I dina inkluderings ingår det andra ett flertal sökord: stöd av familj, vårdpersonal andra med hjärnskador, ingår alla de grupper i peer support eller mentoring
    Det framgår inte vad man mäter i de refererade artiklar, det är svårt att veta om olika forskares resultat stödjer eller motsäger varandra.

    Du har inte skrivit något om hållbarhetsperspektiv, vilket är tillämpbar i detta ämne.

    Vilken kunskap fattas i ämnet och varför är det viktigt att besvara frågan?

    I syftet vill du beskriva hur stöd för personer med förvärvade hjärnskador ser ut. Stöd kan vara professionellt stöd från vårdpersonal tex psykolog, kurator, fysioterapeut mm. Menar du då här peer support? Du vill veta hur det samordnas mellan olika aktörer, men du har inte beskrivit vilka aktörerna du syftar på i bakgrunden. Varför är det viktigt att olika aktörer samarbetar? Finns inte med i bakgrunden

    I frågeställningen använder du igen ordet stöd men inte peer support. Effekten av peer support beskrivs inte i syftet och inte 3: a frågeställningen heller. Syftet och frågeställningen hänger inte riktigt ihop

    Design: hur gamla får artiklar vara? Vilka utfallsmått vill du använda? Hur tänker du beskriva patientens livskvalitet, eller självförtroende som du anger i frågeställningen i metoden? Måste artiklarna innehålla olika mätkriterier och vilka i så fall? Kommer du att göra någon statik på detta i så fall

    Har du gjort etisk egengranskning och hittade du några etiska dilemman?

    Tidsplanen är rimlig.

    Lycka till med arbetet! /Peter Lamers edited 21:15, 14 Dec 2018
    Posted 21:11, 14 Dec 2018
    Hej Samuel!
    Här kommer lite reflektioner och feedback på ditt PM. Intressant ämne att läsa om, jag arbetar själv med personer som fått en hjärnskada så ämnet är aktuellt även om jag saknar närmare kunskap om just det du ska skriva om.

    I bakgrunden saknas det en hel del referenser, vilket känns viktigt att fylla på. Vilket referenssystem använder du? Du behöver även se över referenslistan och skriva ut namn och mer info kring hemsidorna du använt.

    I bakgrunden funderar jag lite kring indelningen i måttliga och svåra funktionsnedsättningar. Jag håller med om att i förhållande till vakenhet är nedsatt kraft eller känsel måttligt men det kan ju vara svåra/helt nedsatt också. Funderar även kring att alla som har minneslucka från tiden från insjuknande/skada. Detta blir jag lite fundersam kring och framför allt när det saknas referens på påståendet.

    Vidare skulle jag önska lite mer info i bakgrunden om rehabilitering i stort för att sedan smalna av mot peer support och peer mentoring. Jag skulle även önska mer info om vad det innebär samt om studierna du lyfter fram. Försök att tydligare lyfta fram din kunskapslucka i slutet av bakgrunden så läsaren är helt med på din tanke innan syftet kommer.

    Gällande syfte har jag lite samma funderingar som Maria och Peter. Är det peer support och peer mentoring du syftar på? I så fall skulle jag rekommendera att du använder samma ord i bakgrund, syfte och vidare i hela arbetet för att underlätta för läsaren att hänga med (även om det kan kännas tjatigt att använda samma begrepp blir det tydligare och lättare att se en röd tråg genom arbetet). Om du även syftar på andra typer av stöd behöver det lyftas fram i bakgrunden. Vore även önskvärt med lite mer info i bakgrunden om olika aktörer som kan tänkas samarbeta, då du har med det i syfte/frågeställningar.
    Bra frågeställningar men tänk även här på att använda samma begrepp!

    I första avsnittet i metoden har du bra hänvisning till referenser!
    I dina sökord skriver du även om peer coaching, är detta något du skrivit om i bakgrunden och i syfte/frågeställningar? I dina inklusionskriterier skriver du om många olika typer av stöd. Täcks allt detta in under de olika peer-begreppen? Eller kan det finnas behov av fler sökord?
    Bra att ta hjälp av en bibliotekarie när du ska göra sökningen!

    Etiska överväganden: önskar mer info under detta stycke. Tänker att även om du inte behöver göras en etisk ansökan finns det etiska aspekter att ta hänsyn till. Till exempel att bara inkludera studier som har etisk godkännande, att du redovisar alla resultat som framkommer, att vara öppen vid när artiklarna analyseras för att inte välja material som styr dina tankar om ämnet mm. Hur tänker du kring dessa aspekter?

    Har du några funderingar kring hur du ska granska artiklar som en är randomiserade kontrollerade studier?

    Tidsplanen verkar rimlig.

    Lycka till med ditt fortsatta skrivande! =)

    Hanna
    Posted 20:46, 16 Dec 2018
    Hej!

    Vilket intressant och viktigt ämne du har valt att skriva om!

    Det finns lite att utveckla i bakgrunden. Den allra första meningen känns särskilt viktig men är dock lite lång, försök att förkorta denna för att skapa ett snabbt intresse i texten. Kan du dela upp bakgrunden i flertalet underrubriker? Det saknas också lite referenser, särskilt på två lite längre stycken, se över det.

    Fundera lite till på formuleringen av syftet, går det att förtydliga detta? Exempelvis: “Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka…”

    Frågeställningarna ska höra ihop med syftet, se om du kan få till peer support även i syftet alt. omformulera syftet på nytt.

    Se över formuleringen under metod och studiedesignen. “Systematisk litteraturöversikt vilket har höga krav på reliabilitet (6). Det innebär att söka studier utifrån en bestämd ansats. Min ansats är att inkludera så många relevanta studier som möjligt inom mitt område med tydliga inklusions- och exklusionskriterier. som tidigare nämnts och med utförd kvalitetsgranskning genom PRISMA som är (7). “
    Under sökstrategi, är det någon skillnad på orden: peer support, peer mentoring och peer coaching.??

    Finns det fler inklusionskriterier du kan lägga till? Exempelvis: kognitiv medvetenhet, förmåga att kommunicera med forskargruppen? Kanske lägga till något om vilket material du vill inkludera, ex. från 2011 och framåt? Tänker du endast inkludera studier av typen RCT ska väl det stå här också.

    Utveckla etiken om möjligt. Kan det tänkas finnas några etiska dilemman i de studier du hittar? Hur hanterar du ex. de artiklar som kommer upp och som inte har givit ett informerat samtycke av samtliga deltagare i studierna?

    Tidsplanen ser rimlig ut och reflektion var bra!

    Lycka till med arbetet framöver och god jul!

    Hälsningar/ Anna-Carin
    Posted 20:32, 18 Dec 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.