Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > En kartläggning av användandet av postoperativa rörelserestriktioner efter en total höftprotesoperation på svenska ortopedkliniker

En kartläggning av användandet av postoperativa rörelserestriktioner efter en total höftprotesoperation på svenska ortopedkliniker

    Table of contents
    No headers

     

    Författare: Sofia Söderström och Paula Eriksson

    Bakgrund

    En av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta hos medelålders och äldre individer är artros. Artros förekommer hos cirka 10 % av den vuxna befolkningen och förekomsten stiger med ökande ålder. Artros kan ses som en del av det naturliga åldrandet och är ett tillstånd som drabbar kroppens leder. Vid artros sker en gradvis förlust av ledbrosk vilket vanligen leder till smärta (Kosek, Lampa, Nisell, 2014). Artros börjar ofta som en intermittent belastningsrelaterad ledsmärta som avtar vid vila. Sjukdomen utvecklas långsamt och försämring av leden sker gradvis (Hommel & Bååth, 2013).

    Behandling av artros kan ses som en pyramid där den nedre delen/första steget utgörs av en grundbehandling innefattande information, utbildning, träning, viktnedgång och egenvårdsbehandling (Kosek, et al., 2014, Hommel & Bååth, 2013).  Om symptomlindringen är otillräcklig med endast grundbehandling är nästa steg en tilläggsbehandling bestående av till exempel läkemedel (paracetamol), hjälpmedel (till exempel kryckkäppar) och TENS. Om inte heller detta räcker till och besvären är svåra och den hälsorelaterade livskvalitén låg är det sista steget i behandlingstrappan att erbjuda kirurgisk behandling där den sjuka leden ersätts med en ny konstgjord led, artroplastik (Kosek et al., 2014). Den svenska definitionen på artroplastik är enligt Mesh ”kirurgisk återuppbyggnad av en led i syfte att lindra smärta eller återskapa rörlighet” (Karolinska institutet, 2018). Det är när smärtan blir för hög som patienter i högre utsträckning väljer operation (Shimizu, Ozawa, Watanabe, Tanabe, Kuroki, 2005). En operation innebär för det mesta en minskad smärtintensitet och en ökad livskvalitet (Kosek et al., 2014). 

    Genombrottet för höftprotesoperationer kom i början av 60 - talet då engensmannen Sir John Charnley konstruerade en totalprotes med ledhuvud av metall och ledpanna av plast (Edlund, Scherstén och Goldie, 1989). I Sverige har höftprotesoperationer utförst sedan slutet på 60 - talet (Höftprotesregistret, 2016).  De senaste åren har trycket på proteskirurgi varit högt på landets ortopedkliniker och det är ungefär 10 - 15 % av de som fått diagnosen artros som blir opererade med en artroplastik (Kosek et al., 2014, Hommel & Bååth, 2013).  År 2017 opererades 18 140 primärproteser i Sverige, vilket är en ökning med cirka 5 % jämfört med föregående år. Under 2017 var medelåldern vid operation 67,5 år för män och 70,1 år för kvinnor.  Orsaken till protesoperation är vanligtvis artros och operationen brukar för det mesta vara planerad (Svenska Höftprotesregistret).

    Det har under årens lopp varit vanligt att patienten rekommenderats rörelserestriktioner den första tiden efter operationen för att undvika att den nya höftleden hoppar ur led under tiden som mjukdelarna kring leden läker. Vanliga rörelserestriktioner brukar vara att höftleden inte får böjas över 90 graders vinkel, inte roteras kraftigt eller att det opererade benet inte får korsas över kroppens mittlinje. Det är också vanligt att patienten avråds från att träna abduktormuskulaturen aktivt de första veckorna efter operationen för att undvika ruptur av gluteus medius suturen. Det har med åren kommit nya modeller av proteser och operationsteknikerna har förändrats. Nyare studier har visat att en bättre mjukdelsreparation och användande av ett större ledhuvud minskar risken för luxation. Enligt Svenska höftprotesregistret har antalet postoperativa höftprotesluxationer med åren minskat från att i början av 2000 - talet ha utgjort omkring 50 % av orsakerna till reoperation inom 2 år efter operation till att de senaste två åren orsaka mindre än 20 % av antalet omoperationer (Svenska höftprotesregistret, 2018). Detta skulle kunna innebära att det inte behövs samma rörelserestriktioner som tidigare.

    I Sverige sker 99% av de totala höftprotesoperationerna med bakre snitt i sidoläge (54%) eller med direkt lateralt snitt i rygg- eller sidoläge (38%), (Svenska höftprotesregistret, 2018). Enligt svenska höftprotesregistret var det under 2007–2014 ingen skillnad i risk för reoperation på grund av luxation för de två olika snittyperna men det finns det en tendens till en något högre risk för reoperation inom två år till följd av alla orsaker hos de som opereras med lateralt snitt. Det skulle kunna förklaras av att fler patienter med sekundär artros och framför allt med höftfraktur opereras i lateralt snitt eller att patienter som opereras med direkt lateralt snitt i högre utsträckning reopereras till följd av gluteus medius – ruptur (Svenska höftprotesregistret, 2018).

    En granskning av befintlig litteratur som berör ämnet visar att det finns få randomiserade kontrollerade studier som utvärderar behovet av postoperativa rörelserestriktioner. Men det finns några studier som talar för att mer liberala restriktioner inte orsakar fler luxationer samt ger en bättre patienttillfredställelse och en snabbare aktivitets- och arbetsåtergång (Barnsley, Barnsley & Page, 2015, Mikkelsen, Petersen, Söballe, Mikkelsen & Mechlenburg, 2014, Rowan, Benjamin, Pietrak & Haddad, 2018, van der Weegen, Kornuijt & Das, 2016). I studien av Mikkelsen et al., 2014, drogs dock slutsatsen att den förbättrade återhämtningen endast är lite bättre hos de patienter som inte rekommenderas rörelserestriktioner samt att skillnaden endast gäller de första 6 veckorna efter operationen (Mikkelsen et al. 2014).

    Postoperativa rörelserestriktioner har ofta rekommenderats efter en höftprotesoperation och har därmed en bred förankring i kliniken. I takt med att det på senare år har kommit nya modeller av proteser, att operationsteknikerna har förändrats och att det har börjat komma studier som ifrågasätter behovet av rörelserestriktioner har diskussioner huruvida rörelserestriktioner skall fortsätta att rekommenderas uppstått bland de olika klinikerna som utför höftprotesoperationer. Studierna som förordar rehabilitering utan rörelserestriktioner som kommit är relativt nyligen gjorda och långsiktiga resultat saknas. En svårighet i tolkningen av studierna är också att det är få studier som helt saknar restriktioner, de flesta har bara gjort en liten korrigering/förändring av tidigare regim (Barnsley et al. 2015). Ett annat dilemma när det gäller ny evidens är svårigheten att föra ut den i den kliniska verksamheten. Enligt egna erfarenheter från 20 års arbete inom akut ortopedi har ortopeder ofta en bestämd uppfattning om hur de vill att den postoperativa rehabiliteringen skall gå till och det kan därför vara svårt att få alla operatörer på en klinik att följa samma riktlinje, framför allt när den innebär en förändring från tidigare inarbetat arbetssätt. Även inom yrkeskårerna fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter kan det finnas en skepsis till ett förändrat arbetssätt även om dessa yrkeskategorier ofta är styrda till att följa den regim som operatören anger. Att ta reda på hur rörelserestriktioner används på de ortopediska klinikerna i Sverige idag och om det har skett någon förändring av röreserestriktioner för höftplastikopererade patienter på landets ortopedkliniker de senaste åren är ett sätt att ta reda på hur den nya evidensen har mottagits och implementerats i den kliniska verksamheten.

     

    Rational

    Antalet utförda totala höftprotesoperationer ökar varje år i Sverige (Svenska höftprotesregistret). Tidigare har patienten ofta rekommenderats rörelserestriktioner efter operationen för att minska risken för att höftleden hoppar ur led. Nyare studier har visat att dessa restriktioner påverkar patient-tillfredsställelse, individens förmåga att självständigt klara att utföra aktiviteter i det dagliga livet samt tiden till arbetsåtergång (Barnsley et al. 2015, Mikkelsen, et al. 2014, Rowan et al. 2018, van der Weegen et al. 2016). Med nyare operationsmetoder och material har antalet höftprotesluxationer minskat (Svenska höftprotesregistret, 2018) och det kan därför ifrågasättas om det fortfarande finns behov av rörelserestriktioner. Det finns ännu inga nationella riktlinjer kring huruvida rörelserestriktioner bör användas utan det är ett beslut som ligger på varje ortopedklinik. Vi vill med denna studie kartlägga om landets ortopedkliniker fortfarande använder rörelserestriktioner postoperativt och i så fall vilka de är.

     

    Syfte

    Att via ett frågeformulär ta reda på om det har skett någon förändring av rörelserestriktioner för höftplastikopererade patienter på landets ortopedkliniker de senaste åren. Vilka rörelserestriktioner som används i dagsläget samt om det är någon skillnad på restriktioner mellan olika delar av landet.  

    Vår hypotes är att det är ungefär hälften av alla ortopedkliniker som använder sig av postoperativa rörelserestriktioner i dagsläget.

     

    Frågeställningar

    Har det skett någon förändring av rörelserestriktioner de senaste åren?

    Om kliniken använder rörelserestriktioner, vilka är det?

    Är det någon skillnad på rekommenderade rörelserestriktioner efter en höftprotesoperation mellan olika delar av landet?

    Är det skillnad på rekommenderade rörelserestriktioner om operationen utförs akut till följd av en höftfraktur eller om det är en planerad operation?

    Skiljer sig rekommenderade rörelserestriktioner åt vid olika typer av snittföring? Och i så fall på vilket sätt?

     

    Metod

    Design:

    Vi har för avsikt att göra en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av en egenformulerad webbenkät som undersökningsinstrument. Metoden, som kan sägas var en utvärderande deskriptiv ickeexperimentell forskning, är vald utifrån studiens syfte som är att kartlägga hur rörelserestriktioner efter höftprotesoperation används i dagsläget. Syftet med en deskriptiv forskning är enligt Carter & Lubinsky, 2016, att genom en systematisk insamling av data dokumentera ett fenomen. Utvärderande forskning fokuserar på att utvärdera information som behövs för att besluta huruvida en behandlingsmodell, policy etc. skall antas, modifieras eller överges. Deskriptiv forskning kan vara prospektiv eller retrospektiv (Carter och Lubinsy, 2016).

    Datainsamlingsmetod:

    Vi avser att via vår egenformulerade webbenkät ta reda på hur rörelserestriktioner används i nuläget samt om det har skett någon förändring de senaste åren vilket innebär en retrospektiv modell. Enkäten kommer först att valideras enligt en valideringsmall där fysioterapeuter/sjukgymnaster som är insatta inom området får bedöma huruvida frågorna är relevanta och enkla att svara på. Vi tänker lämna ut fem enkäter för validering. Innan den färdigvaliderade enkäten skickas ut kommer vi att skicka ett mail till verksamhetscheferna på de opererande ortopedkliniker som finns tillgängliga i svenska höftprotesregistret, för att berätta om studien och be om deras samtycke till att deltaga. Vi vill även få kontaktuppgifter till fysioterapeut/sjukgymnast på deras enhet som kan svara på vår enkät, då vår erfarenhet är att det är en fysioterapeut/sjukgymnast som i de allra flesta fall informerar patienter om vilka rörelserestriktioner som gäller.

    Inklusionskriterier/exklusionskriterier:

    Inklusionskriterier för deltagande i studien är fysioterapeuter/sjukgymnaster som arbetar på landets ortopedkliniker.  Vi har inga exklusionskriterier. Då studien handlar om en kartläggning av hur ett arbete utförs ser vi ingen anledning till att ta reda på antal år i yrket, eventuell vidareutbildning etc. utan kommer bara att fråga efter fysioterapeuten/sjukgymnastens namn och arbetsmejl. Totalt finns 67 kliniker registrerade i Svenska höftprotesregistret. Vår plan att skicka ut cirka 25 - 30 enkäter. Urvalet av vilka kliniker som får ta del av enkäten styrs av vilka kliniker vi lyckas hitta adresser till och som därefter godkänner deltagande i studien. 

    Analys:

    Vi kommer att använda oss av deskriptiv analys och statistik för att beskriva mätvärdens centrala tendens samt hur värderna varierar. De tre vanligaste mätvärdena för att beskriva central tendens är medelvärde, medial och mode och för att beskriva variansen används range (räckvidd), variance (skillnad) och standardeviation (standardavvikelse).  Om det föreligger en skillnad i rörelserestriktionsanvändande mellan kliniker i olika delar av landet kan vår hypotes prövas med ett icke-parametriskt Chi-Square test (Carter & Lubinsky, 2016). Samtliga analyser kommer att genomföras i IBM SPSS statistics 25.

     

    Etiska överväganden

    Vi kommer, via enkäten, att samla in personuppgifter (namn och arbetsplats) om forskningspersonerna. Enligt Codex som är en samling av regler och riktlinjer kring forskning skall forskning som innebär behandling av vissa särskilt känsliga personuppgifter etikprövas oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. Det finns också sedan den 1 januari 2004 en lag (2003:460) som gäller etikprövning vid forskning som avser människor. Lagen tillämpas t ex på studier på enskilda personer härledbart till biologiskt material (Codex, 2018). Vi bedömer att vår studie inte omfattas av någon av dessa bestämmelser då vi inte har för avsikt att behandla annat än forskningspersonernas namn och adress vilket vi inte tolkar som särskilt känsliga personuppgifter. Våra personuppgifter kommer däremot att omfattas av lagen GDPR (General Data Protection Regulation) som är en lag som omfattar alla organisationer som behandlar personuppgifter inom EU. Lagen började att gälla den 25 maj 2018 och kräver samtycke vid behandling av personuppgifter (Datainspektionen, 2018). I nuläget finns det hos de etiska nämnderna ingen praxis om huruvida material som omfattas av GDPR kräver ett etiskt godkännande. Enligt Anna-Cristina Åberg, företrädare för FEN, den lokala etiska nämnden vid Dalarnas högskola, har tolkning av lagen hittills inte inneburit att personuppgifter som inte är av känslig art har behövt ett etiskt godkännande. Med stöd av ifylld egengranskning av projektet på FEN:s web-sida, ovanstående information och de diskussioner som genomfördes på det etiska seminariet anser vi därmed att vi inte behöver lämna in en FEN-ansökan.  

    Vi vill vara noggranna med informationen ut till våra försökspersoner. I ett första skede kommer ett informationsbrev om studien att skickas via mejl till respektive verksamhetschef där vi ber om ett godkännande om forskningspersonernas deltagande. Efter att ha erhållit ett skriftligt godkännande (via mejl) kommer webbenkäten att skickas ut till forskningspersonernas arbetsmejl. Deltagarna kommer digitalt att få ge sitt samtycke till att delta i studien (Datainspektionen, 2018) via ett att skriftligt informationsbrev som bifogas enkäten. I informationsbrevet kommer det att finnas information om studien, tidsåtgång för enkäten samt att forskningspersonerna under studiens gång när som helst har möjlighet att avbryta sitt deltagande utan att behöva ge någon förklaring till varför de inte vill fortsätta sitt deltagande.

    För att minska/eliminera etiska dilemman kommer enkäterna att behandlas konfidentiellt så att inte obehöriga kan ta del av dem. Samtliga personuppgifter kommer att behandlas med största aktsamhet och sekretess. All information innehållande personuppgifter kommer att kodas och kodnyckel med personuppgifter samt insamlad data kommer att förvaras inlåst på en lösenordsskyddat USB–minne. Efter att uppsatsen är examinerad och godkänd kommer insamlad data och kodnyckel att raderas. Det insamlade materialet kommer att analyseras och redovisas utifrån studiens syfte och frågeställningar och kommer endast att behandlas av författarna samt handledare. Resultatet kommer att sammanställs anonymt och på gruppnivå. Inget resultat kommer att presenteras på individuell nivå.

    Då det kommit ny evidens som ifrågasätter behovet av rörelserestriktioner ser vi i en nytta i att kartlägga om evidensen har spridit sig ut till klinikerna. Vi kommer att erbjuda försökspersonerna att ta del av studieresultatet genom att skicka ut en sammanställning till de mejladresser som användes för enkäten.  

     

    Tidsplan

    December 2018 :                   

    • Arbete med att ta fram enkät
    • Mejl till ansvariga verksamhetschefer med förfrågan om deltagande i studien.
    • Anmälan av personregister i samband med examensarbete skickas till Högskolan Dalarnas personuppgiftsombud. 

    Januari 2019:                          

    • Färdigställande av enkät 
    • validering av enkäten genom mall. Provenkät lämnas till bekanta kollegor. 
    • Färdig enkät skickas till aktuella sjukgymnaster.
    • Utveckla bakgrund och metodkapitel utifrån ytterligare litteratursökningar. 

    Februari - Mars 2019:             

    • Sammanställning av enkät. 

    April 2019:                              

    • Skriva samman resultaten samt diskussion.
    • Färdigställa uppsatsen. 

    Maj 2019:                                

    • Förbereda presentation
    • presentation av magisteruppsats. 

     

    Reflektion

    Vi hade funderingar kring att skriva något kring höftproteser och efter några tankerundor landade vi slutligen i syftet att via en enkät kartlägga vilka rörelserestriktioner som används på ortopedkliniker i Sverige i dag och om rutinen har förändrats de senaste åren. Att utifrån det klargjorda syftet formulera frågeställningar som svarar på det vi vill veta visade sig vara ganska enkelt men att därefter formulera frågeställningarna till enkäten var svårare och det är ett arbete som vi kommer att fortsätta med inför att enkäten skall skickas ut i början av nästa år. 

    Ämnet som vi har valt förefaller vara högaktuellt då vi i de svar som hittills inkommit från verksamhetschefer fått information om att många verksamheter planerar att diskutera frågan om eventuell förändring av rörelserestriktioner nästa år och många enheter har även uttryckt en önskan om att få ta del av slutresultatet av vår kartläggning.

    Att på en klinik med väl inarbetade rutiner genomföra en förändring utifrån ny evidens kan innebära svårigheter ur många synvinklar. Att arbeta på ett annat sätt än man är van vid skapar ofta oro och kräver, åtminstone till en början mer av individen än att fortsätta arbeta i "gamla vanor".  Innan en större förändring är det av stor vikt att det finns evidens som stödjer det nya arbetsättet samt att de studier som är utförda är gjorda med god kvalité. Att det i nuläget inte finns någon riktig konsensus över huruvida det bör användas rörelserestriktioner efter en höftprotesoperation eller ej men ändå finns studier som tyder på att rörelserestriktionerna kan avvecklas och därmed gynna patientens rehabilitering gör det intressant att undersöka hur olika ortopedkliniker i landet har valt att göra; fortsätta arbeta som tidigare eller förnya sitt arbetssätt. Vi kommer i början av nästa år att göra en ny litteratursökning inom området för att se om vi kan få fram något material som stödjer eller talar emot att restriktioner behövs efter en höftprotesoperation.

    För att fullfölja vår kartläggning krävs att vi i ett första skede får svar från de verksamhetschefer som ansvarar för de avdelningar som är tillfrågade att delta i kartläggningen. Att det krävs ett godkännande från respektive verksamhetschef innan enkäten får skickas ut var för oss ny vetskap. Vår uppfattning var att det skulle räcka med samtycke till deltagande från de fysioterapeuter/sjukgymnaster som skall besvara enkäten och vi hade inte reflekterat över att vi genom enkäten gör ett intrång i befintlig verksamhet och därav kräver ett godkännade från verksamhetschefen. När vi väl har fått svar från cheferna behöver vi också svar från de tillfrågande fysioterapeuterna/sjukgymnasterna.

    Materialet som vi kommer att använda utgörs av informationsbrev till verksamhetschefer och deltagare, samtyckesblankett samt enkät. Det mesta av materialet kommer att vara färdigt vid årsskiftet. Då materialet kommer att skickas ut elektroniskt krävs inget tryckt material, så få materiella resurser krävs.

    Vi bedömer att vår tidsplan kommer att hålla, men allt är beroende på att enkätsvaren kommer in i tid . Om svarsfrekvensen blir för låg kommer vi att ta ställning till om fler enkäter behöver skickas ut och då kan tidsplanen komma att behöva revideras.  

     

    Referenser

    Barnsley, L., Barnsley, L., Page, R. (2015). Are hip precautions necessary post total hip arthroplasty? A systematic review. Geriatric Orthopaedic Surgery & Rehabilitation, 6(3), 230 – 235.

    Carter, R., Lubinsky, J.(2016). Rehabilitation research, principles and applications (5:th ed.)St. Louis: Elsevier. 

    Codex. Hämtad 2018 -11- 22 från http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml

    Datainspektionen. Hämtad 2018-11-24 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/rattslig-grund/samtycke/

    Datainspektionen. Hämtad 2018 – 11 – 26 från https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/

    Edlund, Y., Scherstén, T., Goldie, I. (1989). Kirurgi 4 ortopedi (2:a uppl.). Stockholm: Akademiförlaget.

    Hommel, A., Bååth, C. (2013). Ortopedisk vård och rehabilitering (1:1). Studentlitteratur.

    Karolinska institutet. Svensk MeSH. Hämtad 2018-10-09 från https://mesh.kib.ki.se/term/D001178/arthroplasty

    Kosek, E., Lampa, J., Nisell, R. (2014). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten (1:2). Lund: Studentlitteratur AB.

    Mikkelsen, L. R., Petersen, M. K., Söballe, K., Mikkelsen, S., Mechlenburg, I. (2014). Does reduced movement restrictions and use of assistive devices affect rehabilitation outcome after total hip replacement? A non-randomized, controlled study. European Journal of Physical and Rehabilitation Medicine, 50, 383 – 393.

    Rowan, F. E., Benjamin, B., Pietrak, J. R., Haddad, F. S. (2018). Prevention of dislocation after total hip arthroplasty. The Journal of Arthroplasty, 33, 1316 – 1324.

    Shimizu, K., Ozawa, T., Watanabe, H., Tanabe, H., Kuroki, Y. (2005). Usefulness of structural equation medeling in evaluation of prognosis of total hip replacement for coxarthrosis. Journal of physical thearpy and science, 17(1), 29 - 38 (2005) https://doi.org/10.1589/jpts.17.29

    Svenska Höftprotesregistret. Årsrapport 2018. Hämtat 2018-10-08 från https://shpr.registercentrum.se/arsrapport-2018

    Svenska Höftprotesregistret. Årsrapport 2016. Hämtad 2018-12-07 från  http://sphr.registercentrum.se/arsrapport-2016

    Van der Weegen, W., Kornuijt, A., Das, D. (2016). Do lifestyle restrictions and precautions prevent dislocation after total hip arthroplasty? A systematic review and metaanalysis of the litterature. Clinical rehabilitation, 30(4), 329 – 339.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej Sofia och Paula.
    Ni har skrivit ett väldigt trevligt och informativt arbete om ett ämne som väldigt många fysioterapeuter någon gång arbetar med på ett eller annat sätt. Det är intressant att läsa om utvecklingen av operationstyper och rehabilitering. Som ni beskriver, det är ett högaktuellt ämne som många är intresserad av. Oerhört kul!!

    Går igenom de punkter som jag har synpunkter på:
    a. Gällande forskningsläget så tycker jag att man får en uppfattning om forskningsläget men att det är svårt att få en sammanfattande bild då det varierar från att prata om mer "Liberala" restriktioner, att minska/korrigera till att inte ha några restriktioner alls. Dock funderar jag på koppling mellan er hypotes och forskningsläget.
    När jag läser bakgrunden, rationalen och syftet blir jag lite fundersam över er hypotes, att ca 50% använder sig av restriktioner, då antar jag att ni menar att även 50% inte använder några restriktioner?

    När jag läser bakgrunden om att få studier är gjord helt utan restriktioner, utan i de flesta nya studie har man endast ändrat/minskat restriktionerna samt att det saknas långtidsuppföljning så undrar jag om de finns tillräckligt i forskningen för att 50% ska bedriva rehabilitering utan några restriktioner alls? Så här skriver ni: "Studierna som förordar rehabilitering utan rörelserestriktioner som kommit är relativt nyligen gjorda och långsiktiga resultat saknas. En svårighet i tolkningen av studierna är också att det är få studier som helt saknar restriktioner, de flesta har bara gjort en liten korrigering/förändring av tidigare regim".

    Min fundering blir då om ni själva anser att det finns tillräckligt stöd för rehab utan restriktioner.
    Ni som arbetar med rehab efter höftplastiker vet ofta mycket mer om vad som fungerar bäst i praktiken, att få info genom RCT-studier är ofta mer begränsat. Är hypotesen mer från er egna upplevelser och erfarenhet eller som en slutsats av de studier ni läst?

    b.
    Jag tycker att framgår hur olika forskares resultat stödjer eller motsäger varandra, att det lyfts upp bra saker samt brister vilket samtidigt ger en bild av att det inte finns ett tydligt svar ännu. Ffa pratas de både om förändrade restriktioner och att helt ta bort restriktioner. Kanske kan det sammanfattas tydligare i er reflektion?

    d.
    Detta kan jag inte svara på gällande mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv.

    g.
    Jag anser nog att syfte och frågeställningar är tydliga och att frågeställningarna överensstämmer med syftet, min fundersamhet ligger på hypotesen som tidigare nämnts.

    h.
    Jag anser att designen, utfallsmått, datainsamlingsmetoder och analyser är relevanta och beskrivna på ett sådant sätt att läsaren kan bedöma detta, och de är förankrade i relevant litteratur.
    Det finns en del som kanske kan vara värd att beskriva mer noggrant:

    Under datainsamlingsmetod beskriver ni en grupp fysioterapeuter som vi vill använda för att validera er enkät med "Enkäten kommer först att valideras enligt en valideringsmall där "fysioterapeuter/ sjukgymnaster som är insatta inom området." Vad bedömer ni är att vara insatt på området? I tidsplanen längre ner skriver ni istället: "validering av enkäten genom mall. Provenkät lämnas till bekanta kollegor." Arbetar dessa fysioterapeuter på era jobb eller är tidigare kollegor/klasskamrater? Kan det vara bra att beskriva em lite mer likt på de olika ställena?

    k.
    Jo, tycker nog att tidsplanen är rimlig. Den risk som finns med att skicka ut få enkäter är att ni får skicka ut fler om svarsfrekvensen blir för låg, det har ni tagit upp i reflektionen.

    Tack för intressant läsning, lycka till mer ert arbete och enkät!

    God jul och gott nytt år!!
    Mvh Åsa edited 12:51, 17 Dec 2018
    Posted 18:35, 16 Dec 2018
    Hej Sofia och Paula!
    Vilket fint arbete!
    En fyllig bakgrund som jag tycker ger ordentligt med information om det som känns viktigt i ert arbete. Om jag ska ha invändningar så skulle det vara att de olika snitten inte förklaras, för mig som inte är särskilt ortopediskt lagd så tror jag det hade gett en större förståelse – där med sagt att jag inte kan så mycket om ämnet, det kanske helt enkelt är det som går att skriva, ibland blir ytterligare info om någonting bara för mycket. Men en tanke.
    Bakgrunden avslutas med en tydlig rational, kändes lätt att läsa!

    I formaliasynpunkt så använder ni ibland ”hoppar ur led” och ibland luxation. Med tanke på hur språkbruket i övrigt ser ut i ert arbete hade jag valt att enhetligt använda luxation.

    Ni har många frågeställningar vilket känns som en bra idé när det handlar om att få in åsikter, men de känns kanske lite ospecifika? Eller så blir det för mycket med att skriva ut en mer specifik mening för varje?
    Tex tänker jag (såklart omformulerade i stort men jag tror ni förstår vad jag menar):
    Har det skett någon förändring av rörelserestriktioner de senaste åren?
    Har det skett någon förändring av rörelserestriktioner efter helprotesoperation i höftleden, de senaste åren?
    Om kliniken använder rörelserestriktioner, vilka är det?
    Vilka rörelserestriktioner efter helprotesoperation i höftleden används på Svenska ortopedkliniker?

    Metod, etik och tidsplan har jag ingenting att kommentera om. Allt överensstämmer med den uppsats ni tänkt er. Lätt att förstå, man hänger med i texten.

    Arbetet avslutas med en bra reflektion där ni tar upp varför, ur er synvinkel, detta arbete är viktigt samt vad som krävs för att det ska färdigställas.

    Jag önskar er lycka till och ser fram emot den färdiga uppsatsen!
    God jul!
    /Linn
    Posted 11:48, 17 Dec 2018
    Hej på er Sofia & Paula!

    Det var väldigt intressant att få läsa ert arbete och det var trevligt att få läsa om detta område som är mig själv nära till hands i mitt arbete.

    Jag tycker att rubriken som ni har valt speglar ert arbete väldigt bra och man får en bra bild om vad det ska handla om. Bakgrunden har ni fått med mycket och bra information med ett sammanhang och en röd tråd, lätt att hänga med i det ni beskriver! Det jag funderade över var huruvida sista delen i bakgrunden innan Rationalen ska vara med där eller om det borde tas med i ett senare diskussionsavsnitt i den kommande uppsatsen. Intressant avsnitt men funderade eftersom det var egna tankar och erfarenheter.
    Den klassiska trattmodellen för att få ihop och avsluta bakgrunden med varför man har valt att skriva om detta ämne samt klargöra kunskapsluckan tycker jag ni har gjort bra, fast på två ställen känns det som. Dels slutdelen innan Rationalen och dels i slutet av Rationalen. Skulle det gå att få ihop dessa stycken något? Vissa upprepningar föreligger även i texten här.
    Fler underrubriker i bakgrunden skulle sedan kunna underlätta för läsaren (speciellt någon som inte är helt insatt i området).
    Hypotesen skall kanske ligga sist i bakgrunden innan syftet.

    I syftet skulle man kunna förtydliga om man menar alla totala höftplastiker.
    Frågeställningarna skulle också kunna förtydligas mer. T.ex. frågeställning 1: vad menas med de senaste åren?
    Frågeställning 4: Skulle man kunna beskriva den skillnaden mellan akut opererade och planerade operationer i bakgrunden?
    Frågeställning 5: Som jag tolkar det innefattar inte syftet denna frågeställning.

    Se över i Design och Datainsamlingsmetoden efter upprepningar som ni redan har skrivit om. Bra skrivet och man förstår vad ni ska göra och hur ni ska gå tillväga.

    Gällande inklusionskriterier vore det intressant att veta varför ni valt att just skicka ut 25-30 enkäter. Om det är många som godkänner deltagandet, hur gör ni urvalet?

    Ni beskriver i analysen att ni tänker använda deskriptiv analys och statistik samt tar upp de tre vanligaste mätvärdena samt för att beskriva variansen. Det som inte är helt klart då är om ni tänker använda er av allihopa eller välja ut några utav dem?

    Språket i texten är som sagt lätt att hänga med i och bra styckeindelningar. Det man kan tänka på generellt är att inte använda vissa språkliga ord som "vi". Forskningspersoner tror jag ska uttryckas som när personerna är med i studien men det kanske fungerar att använda som uttryck även innan, var bara en tanke.

    Sista stycket innan tidsplanen är det jättebra att ni skriver att de deltagande att sedan få ut resultatet, de bör kanske uttryckas som forskningspersoner även där. Första meningen i det stycket har jag lite svårt att förstå, går det att formulera detta tydligare. Hänger de två meningarna ihop i samma stycke? I övrigt en väldigt innehållsrik och redogörande etiska överväganden, snyggt!

    Tidsplanen ser ut att kunna vara realistisk.

    Håller helt med om att ämnet är högintressant och därför väldigt kul att läsa om detta arbete som ni ska göra! Låter i reflektionen som ni har börjat fundera över om det kanske behövs någon implementeringsplan för att kunna införa nya rutiner.
    I slutet av tredje stycket i reflektionsdelen står det "fortsätta arbeta som tidigare eller förnya sitt arbetssätt. Det låter då som att ert resultat skulle kunna säga detta men egentligen är det en kartläggning som för att man sedan lättare skulle kunna svara på den frågan.

    Lycka till med det fortsatta arbetet för terminen samt med det kommande uppsatsarbetet!
    God jul & Gott nytt år!
    /Kim
    Posted 16:43, 18 Dec 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.