Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Hur påverkar preoperativa fysioterapeutiska interventioner livskvalitén 1 år efter en total höftartroplastikoperation.

Hur påverkar preoperativa fysioterapeutiska interventioner livskvalitén 1 år efter en total höftartroplastikoperation.

    Table of contents
    No headers

                                                                                                                                                                                           Författare: Sofia Söderström och Paula Eriksson

    Bakgrund

    En av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta hos medelålders och äldre individer är artros. Artros förekommer hos cirka 10 % av den vuxna befolkningen och förekomsten stiger med ökande ålder. Artros kan ses som en del av det naturliga åldrandet och är ett tillstånd som drabbar kroppens leder. Vid artros sker en gradvis förlust av ledbrosk vilket vanligen leder till smärta (Kosek, Lampa, Nisell, 2014). Artros börjar ofta som en intermittent belastningsrelaterad ledsmärta som avtar vid vila. Sjukdomen utvecklas långsamt och försämring av leden sker gradvis (Hommel & Bååth, 2013).

    Behandling av artros kan ses som en pyramid där den nedre delen/första steget utgörs av en grundbehandling innefattande information, utbildning, träning, viktnedgång och egenvårdsbehandling (Kosek, et al., 2014, Hommel & Bååth, 2013).  Om symptomlindringen är otillräcklig med endast grundbehandling blir nästa steg en tilläggsbehandling bestående av till exempel läkemedel (paracetamol), hjälpmedel (till exempel kryckkäppar) och TENS. Om inte heller detta räcker till och besvären är svåra och den hälsorelaterade livskvalitén låg är det sista steget i behandlingstrappan att erbjuda kirurgisk behandling där den sjuka leden ersätts med en ny konstgjord led, Artroplastik. Den svenska definitionen på artroplastik enligt Mesh är ”kirurgisk återuppbyggnad av en led i syfte att lindra smärta eller återskapa rörlighet” (Karolinska institutet, 2018). Det är när smärtan blir för hög som patienter i högre utsträckning väljer operation (Shimizu, Ozawa, Watanabe, Tanabe, Kuroki, 2005)

    De senaste åren har trycket på proteskirurgi varit högt på landets ortopedkliniker och det är ungefär 10 - 15 % av de som fått diagnosen artros som blir opererade med en artroplastik (Kosek et al., 2014, Hommel & Bååth, 2013). En operation innebär för det mesta en minskad smärtintensitet och en ökad livskvalitet (Kosek et al., 2014). Cirka 17 000 patienter i Sverige får varje år helproteser insatta. Orsaken är oftast artros och operationen är planerad (Svenska Höftprotesregistret).

    För patienter med artros i höft och knä finns det enligt både socialstyrelsens och SBU:s riktlinjer hög evidensstyrka för att långvarig, regelbunden, handledd konditions-, styrke- och funktionsträning har måttlig effekt på smärtan men att det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekten på funktion och livskvalité är otillräckligt, (Socialstyrelsen, SBU). I dagens sjukvård rekommenderas att patienter tränar med stöd av sjukgymnast/fysioterapeut före en artroplastikoperation i höft- eller knä. Vi skulle vilja ta reda på om resultatet på självskattad livskvalité efter en höftoperation påverkas av sjukgymnastisk/fysioterapeutisk ledd träning före operationen. l den litteratur som i dagsläget finns tillgänglig råder det tveksamhet kring att så är fallet. I en studie av Redlicka et al, 2017, kan man inte dra slutsatsen att gruppen med låg smärta är den grupp som associeras med högst livskvalitet. Enligt Cabilan et al. som i en reviewartikel från 2015 undersökte effekten av preoperativ träning för patienter som skulle genomgå en operation finns det i dagsläget inga bevis för att preoperativ träning förbättrar det kortsiktiga resultatet på den postopertiva livskvalitén hos patienter som genomgick en artroplastikoperation i höft eller knä till följd av artros. Slutsatsen grundar sig på resultat 1 och 3 månader efter operationen och säger ingenting om det långsiktiga resultatet. Enligt författarna kan resultatet påverkas av det "normala" postoperativa förloppet. Samma slutsats drar även Hoogeboom et al i sin systematiska review från 2012 men där påpekar författarna att resultatet skulle kunna se annorlunda ut om träningsinterventionen var bättre validerad. I en systematisk review av Wang et al. från 2015 sågs hos de som hade genomgått preoperativ rehabilitering små förändringar i smärtreduktion de första fyra veckorna efter operationen jämfört med de individer som inte hade tränat före operationen men på längre sikt fanns ingen skillnad. Lika så observerades små förbättringar gällande funktion (t ex trappgång och uppresning från stol) 6 - 8 samt 12 veckor postoperativt hos de som hade tränat före operationen jämfört med de som inte hade genomgått en träningsintervention. Gällande livskvalité, sjukhusvistelsens längd och total kostnad sågs ingen skillnad. Till skillnad från ovannämnda studier visar Jyankowski och Kuryliszyn-Moskal (2014) signifikanta resultat på att funktion och kliniskt tillstånd förbättras avsevärt om man genomgår en rehabiliteringsprocedur. Däremot går det, enligt dem, inte att avläsa när rehabiliteringen bäst ska sättas in.

     

    Syfte

    Vi vill ta reda på om preoperativ träning och/eller artrosskola för patienter som skall opereras med en höftartroplastikoperation ger resultat på den postoperativa livskvalitén.

    En hypotes bör formuleras som ett potentiellt svar på frågan, och ger en riktning i hur svaret ska sökas (Backman, 2016) Vår hypotes är att det finns patienter som opererats med total höftplastik utan att ha träffat sjukgymnast/fysioterapeut innan operation, och vi vill med denna studie ta reda på om livskvalitén skiljer sig för denna patientkategori.  

     

     

    Frågeställning

    Skiljer sig värdet på livskvalité 1 år efter en total höftartroplastikoperation hos de individer som tränat med stöd av sjukgymnast/fysioterapeut innan operationen jämfört med de som inte tränat med stöd av sjukgymnast/fysioterapeut?

    PICO

    P    individer opererade med total höftartroplastik

    I    artrosskola och/eller träning hos sjukgymnast/fysioterapeut

    C    ingen artrosskola eller träning hos sjukgymnast/fysioterapeut

    O    livskvalité mätt med EQ - 5D

     

    Metod

    Vi har för avsikt att göra en kvantitativ studie, som Backman beskriver som mätningar där man har numeriska observationer från t.ex. enkäter och frågeformulär (Backman, 2016). Vi planerar att använda information från Svenska Höftprotesregistret, vilket är ett nationellt kvalitetsregister som 1979 skapades för att samla statistik om höftprotesopererade patienter med syfte att förbättra vården för alla som fått en höftprotes. Registret och dess enkäter gör det enklare att med säkerhet hitta en behandlingsmodell som ger bäst kvalitet för patienten. Statistik från 2016 visar att 98,5 % av alla helproteser finns med i registret. Siffrorna bygger på en jämförelse mellan höftprotesregistret och socialstyrelsens patientregister. I registret ingår bland annat enkätsvar från patienter ett, sex och tio år efter operation. Mycket av den data som samlas in används i forskning (Svenska höftprotesregistret, 2018). Sedan 2012 innehåller den preoperativa enkäten som skickas ut en fråga om preoperativ sjukgymnastik/fysioterapi. För att utvärdera livskvalité använder sig registret av Euro-Quality of life questionaire (EQ-5D). Här kan man fånga fem dimensioner: rörlighet, egenvård, vardagsaktiviteter (arbete, studier, hushållsarbete), smärta/obehag samt oro/depression (Redlicka et al, 2017) Vi vill plocka ut ett antal patienter från registret för att studera om deras livskvalitet efter operationen påverkas av om de träffat sjukgymnast/fysioterapeut i någon form pre-operativt eller inte. I skrivande stund är det svårt att avgöra hur många patienter vi behöver plocka ut ur registret, då vi inte vet hur omfattande informationen är som vi kan plocka ut ur registret och analysera.

    Etiska överväganden

    Reflektion

    Referenser

    Backman, J. (2016) Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.

    Cabilan, CJ., Hines, S., Munday, J. (2015). The effectiveness of prehabilitation or preoperative exercise for surgical patients: a systematic review. JBI Database of Systematic Reviews and Implementation Reports, 13(1):146-187. doi:10.11124/jbisrir-2015-1885.

    Hommel, A., Bååth, C. (2013). Ortopedisk vård och rehabilitering (1:1). Studentlitteratur.

    Hoogeboom, T., Oosting, E., Vriezekolk, J., Veenhof, C., Siemonsma, P., De Bie, R., Van den Ende, C., Van Meeteren, N. (2012) Therapeutic Validity and Effectiveness of Preoperative Exercise on Functional Recovery after Joint Replacement: A Systematic Review and Meta-Analysis. PLoS One, 7(5): e38031. DOI:10.1371/journal.pone.0038031 

    Jankowski, D., och Kuryliszyn-Moskal, A. (2014) Assessment of the impact of the rehabilition procedure on functional and clinical condition of patients with coxarthrosis. Reumatologia, 52(1): 57-61. DOI: https://doi.org/10.5114/reum.2014.41451

    Karolinska institutet. Svensk MeSH. Hämtad 2018-10-09 från https://mesh.kib.ki.se/term/D001178/arthroplasty

    Kosek, E., Lampa, J., Nisell, R. (2014). Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten (1:2). Lund: Studentlitteratur AB.

    Redlicka, J., Jewczak, M., Miller, S., Miller E. (2017) Analysis of factors affecting the quality of life of patients with coxarthrosis. Advances in Rehabilitation, 31(2): 29-38. DOI: 10.1515/rehab-2015-0065

    Shimizu, K., Ozawa, T., Watanabe, H., Tanabe, H., Kuroki, Y. (2005). Usefulness of structural equation medeling in evaluation of prognosis of total hip replacement for coxarthrosis. Journal of physical thearpy and science, 17(1), 29-38 (2005) https://doi.org/10.1589/jpts.17.29

    Socialstyrelsen. (2018). Artros i höft. Hämtad 2018-10-04 från http://www.socialstyrelsen.se/nation...na/artrosihoft

    Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2018). Träning som behandling av smärta och funktionsnedsättning vid höftartros. Hämtad 2018-10-04 från https://www.sbu.se/sv/publikationer/...id-hoftartros/

    Svenska Höftprotesregistret. Hämtat 2018-10-08 från https://shpr.registercentrum.se/

    Wang, L., Lee, M., Zahng, Z., Moodie, J., Cheng, D., Martin, J. (2015). Does preoperative rehabilitation for patients planning to undergo joint replacement surgery improve outcomes? A systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ Open 6:e009857. doi:10.1136/bmjopen-2015-009857.

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.