Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Basal kroppskännedom för personer med inflammatorisk reumatisk sjukdom: En feasibility studie, Katarina Berggren Maria Signeul

Basal kroppskännedom för personer med inflammatorisk reumatisk sjukdom: En feasibility studie, Katarina Berggren Maria Signeul

    Table of contents
    No headers

    PM

    Titel

    Basal Kroppskännedom för personer med inflammatorisk reumatisk sjukdom: En feasibility studie.


    Författare

    Katarina Berggren och Maria Signeul


    Bakgrund


    Reumatologi

    Reumatologi är läran om de reumatiska sjukdomarna. Det innefattar rörelseorganens sjukdomar samt inflammatoriska systemsjukdomar. Det har skett en dramatisk förändring i den biomedicinska utvecklingen inom området, framför allt inom diagnostik och immundämpande läkemedel. Man vet idag att tidig diagnos och behandling är viktigt för sjukdomsförloppet. Reumatologin har två viktiga principer - omhändertagande och funktionsförbättring samt avancerad immunterapi vid inflammatoriska tillstånd i rörelseorganen och andra organsystem. Symtom som funktionsinskränkningar, smärta i muskler, leder och lednära vävnad förekommer nästan alltid vid de flesta reumatiska sjukdomar. Även andra symtom som funktionsförlust och destruktion i ledbrosk, ben, muskler förekommer liksom påverkan på andra vävnader och vitala organ, som hjärta och njurar. Det blir extra viktigt att försöka förhindra och bromsa den utvecklingen då man idag, förutom ledprotesoperation, inte kan reparera dessa strukturer (Klareskog, Saxne, Rudin, & Rönnblom, 2017).

    Inom reumatologin arbetar man mycket med teambaserad vård och den specialiserade fysioterapeuten har en viktigt roll i att förebygga och minska handikapp samt stärka funktioner. Många patienter har kvarstående besvär från leder och muskler trots en läkemedelsbehandling som är den mest effektiva farmakan tillgänglig. Trötthet eller ”fatigue” är vanligt vid flera reumatiska diagnoser och orsakas av proinflammatoriska signalmolekylers effekt på centrala nervsystemet (cns). Denna trötthet leder ofta till minskad livskvalitet, sänkt vitalitet och negativ påverkan på arbetsförmågan. (Klareskog et al, 2017). De olika symtomen kan komma och gå och kan då upplevas som oberäkneliga vilket kan leda till att personen med reumatisk sjukdom ställer in planerade aktiviteter. Detta kan då påverka hela familjen. (Enman & Bergsten, 2017).

    Livsstil och omgivningsfaktorer har på senare år visat sig vara väldigt viktiga för både uppkomst och sjukdomsförlopp. Etiologin till reumatiska sjukdomar är fortfarande till stor del okänd, men man vet nu mer att rökning är en av de viktigaste omgivningsfaktorerna för sjukdomsutveckling vid systemisk lupus erythematosus (SLE) samt reumatoid artrit (RA). (Klareskog et al, 2017).


    Långvarig smärta

    I undergrupper av reumatiska sjukdomar, som reumatoid artrit (RA), systemisk lupus erythematosus (SLE), spondylartrit och Sjögrens syndrom, är det vanligt med långvarig smärta. Smärtan kan i vissa fall förklaras av pågående sjukdomsförlopp, som reumatisk ledvärk, men genom den ständiga smärtan så kan även den mer svårförklarade generaliserade smärtan utvecklas. Det finns en ökad risk för patienter med reumatisk ledvärk att drabbas av generaliserad smärta och hos patienter med RA är förekomsten av fibromyalgi 15%. Detta är klart mer än hos befolkningen i övrigt (Bergman, Lampa & Nisell, 2017).


    Bakgrund Basal Kroppskännedom


    Basal Kroppskännedom (BK) är en fysioterapeutisk behandlingsmetod vars syfte är finna inneboende resurser och krafter och att lära sig tolka och stimulera dessa för att på så sätt kunna påverka sin hälsa genom ett helhetstänk. BK handlar om rörelsekvalitet där fokus är enkla rörelser i förhållande till koordination, andning och hållning och en kroppsmedvetenhet vilket utgör basen för delaktighet i aktiviteter, sociala relationer och kroppsjaget (Roxendal & Winberg, 2002; Dropsy, 2004).  Ett ändamål med BK är att medvetandegöra beteenden, vanor och inställningar till livet och att bli den man verkligen är, vilket medför att den mentala närvaron är central inom BK (Roxendal & Winberg, 2002). BK vill utveckla en kroppsmedvetenhet, ett kroppsligt beteende och funktion, en medveten närvaro och kroppsjaget(Lundvik-Gyllensten, 2012). Enligt Roxendal (1985)innebär kroppsjaget inom fysioterapi individens hela identitetsupplevelse uttryckt i rörelse.

     

    Historia

    Basal kroppskännedom bygger på det arbete som Gertrud Roxendal, en sjukgymnast inom psykiatrin, utvecklade på 1970-talet utifrån inspiration av bland annat Jaques Dropsy och kallades Kroppskännedom. Från mitten av 1980-talet konkretiserades metoden mot andra kroppskännedom metoder och kom då att heta Basal Kroppskännedom(Roxendal, 1985).

     

    Upphovet till BK kan sägas härstamma ur tai chi och zenmeditation. Zenmeditationen introducerades i Sverige på 1970-talet av Hans Hof, präst och professor i religionsfilosofi. Hans Hof bjöd sedermera in Jaques Dropsy, en fransman, till Sverige för att hålla kurser i bland annat zenmeditation och tai chi. Jaques Dropsy introducerade då ett antal förövningar till tai chi vilka blev ursprunget till BK. Jaques Dropsy, utbildad inom psykoterapi och utbildad mimartist, hade liksom Hof en helhetssyn av människan. Detta illustrerade han genom att dela in människan i fyra nivåer- sten, vatten, luft och eld- och betonade att människan ej kan fungera som en helhet utan samverkan mellan de olika nivåerna.

    Gertrud Roxendahl ansåg, utöver helhetssynen på individen, att en social och psykologisk samhörighet var betydelsefull. Att finna en individs inre styrka och möjlighet till utveckling kännetecknar det perspektiv BK står för(Roxendal & Winberg, 2002; Dropsy, 2004; http:www.ibk.nu).


    BK tänker sig individen som bestående av fyra nivåer; den fysiska, fysiologiska, psykiska och den existentiella nivån. Dessa fyra olika nivåer representerar olika delar av vad BK benämner som existensnivåer och inriktar sig på olika typer av övningar inom BK enligt tabell 1(Roxendal & Winberg, 2002, s. 35).


    Tabell 1. Existensnivåer hos individer i förhållande till BK

     

    Existensnivåer

    Organ/Funktion

    Inriktning i BK

    Kroppsligt

    Den fysiska

    Den fysiska kroppen, vävnaderna

     

    Förankring, mittlinje, balans, hållning, ”spår” i rörelse

     

    Andning, centrum, flöde, rytm

     

     

    Uppmärksamhet, mental närvaro

    Kroppsligt

    Den fysiologiska

    Inre biologiska processer

    Själsligt

    Den psykiska

    Känslor, tankar och vardagliga handlingar

    Själsligt

    Den existentiella

    Självreflektion, ”varat”

     


    Roxendal & Winberg, (2002) beskriver att inom hälso- och sjukvård behandlas individer ur ett medicinskt och psykologiskt perspektiv men att den existentiella nivån inom BK inte nås utifrån dessa aspekter.  De beskriver att den existentiella nivån vanligtvis kan erbjudas hjälp utifrån ett religiöst perspektiv men till skillnad från det medicinska och psykologiska perspektivet innebär BK att den existentiella nivån uppmärksammas.

    Författarna beskriver att de olika nivåerna kan betonas mer eller mindre i rörelseövningar där den fysiska nivån koncentrerar sig på rörelsens form, den fysiologiska nivån fokuserar på energi och rytm och en samverkan mellan andning och rörelse samtidigt som den psykologiska nivån observerar en inre upplevelse och kontakt med sig själv och slutligen den existentiella nivån där vikten läggs på en total mental närvaro, att lära sig att vara ”jag”.


    Dropsy(2004) menar att genom kontakt med sin egen kropp och en acceptans för denna, ges förutsättningar för att kunna integrera andning och rörelse, där andning kopplar samman kropp och känslor. Genom BK uppmuntras individer till optimala rörelsemönster relaterat till postural stabilitet vilket kan leda till bättre balans, fri andning, ökad koordination och en ökad kroppsmedvetenhet och ökade resurser(Hedlund & Gyllensten, 2010).

     

    Behandlingssession

    BK kan utföras individuellt eller i grupp där behandlare utgår från individens befintliga fysiska resurser. Individ och behandlare samarbetar under sessionerna och utför individuellt anpassade övningar utifrån olika kroppspositioner; liggande, sittande, stående, gåendes eller springande, i syfte att stimulera kroppsmedvetenhet genom verbal och manuell guidning där även hemövningar ingår i behandlingen(Hedlund & Gyllensten, 2010; Roxendahl & Winberg, 2002).


    Evidens

    Inom området mental hälsa finns vetenskapligt stöd för användandet av BK. I Nationella Riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom(Socialstyrelsen, 2017) beskrivs att hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med BK som tilläggsbehandling till vuxna med lindrig till medelsvår depression eller ångestsyndrom. Åtgärden prioriteras med siffran 7 på en 10 gradig skala. Även i Nationella riktlinjer för vård och stöd av schizofreni och schizofreniliknande tillstånd(Socialstyrelsen, 2018) kan hälso- och sjukvården erbjuda BK. Där prioriteras åtgärden med siffran 5 på den 10-gradiga skalan.

     

    Randomiserade kontrollerade studier finns även inom flera andra områden för BK såsom exempelvis smärtrehabilitering(Bravo,Skjaerven, Espart, Guitard Sein-Echaluce,  & Catalan-Matamoros, 2018; Yagci, Yahan & Yakut, 2018) , neurologi(Lindvall & Forsberg, 2014) och whiplash(Seferiadis, Ohlin, Billhult & Gunnarsson,2016).

     

    Inom området reumatiska sjukdomar finns för närvarande en kvalitativ studie (Olsen & Skjaerven, 2016) där resultaten visar att det kan vara en strategi för individer med reumatisk sjukdom att utforska, utveckla och ge egenmakt över sina egna resurser(empowerment) genom att vara i kontakt med sin kropp för en mer funktionell rörelsekvalitet. En kvalitativ studie av Lööf, Henriksson, Lindblad & Bullington(2014) beskriver dock att en ökad kroppsmedvetenhet hos patienter med reumatisk sjukdom inte alltid är positivt då många patienter med reumatisk sjukdom är mycket medvetna om sin kropp då de ofta letar efter symptom av sin sjukdom eller försök att kontrollera sjukdomen.Deras konklusion är att det är viktigt att personal inom hälso- och sjukvården kan avgöra när kroppsmedvetenhet är positiv eller negativ för patient med reumatisk sjukdom. I en review av Astin, Shapiro Eisenberg & Forys(2003) beskriver författarna att det finns måttlig evidens för att mind-body interventioner för reumatisk sjukdom kan vara positivt för fysisk funktion och hälsa.

    Då det i dagsläget råder brist på kunskap gällande BK för individer med inflammatorisk reumatisk sjukdom kan denna feasibility studie bidra till att minska kunskapsluckan relaterat till BK för individer med inflammatorisk reumatisk sjukdom.


    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka genomförbarheten av en intervention med Basal Kroppskännedom i grupp för personer med inflammatorisk reumatisk sjukdom samt relevans av utfallsmåtten kroppsmedvetande, livskvalitet, upplevd hälsa samt smärta och fysisk aktivitetsförmåga.


    Frågeställningar

    1. Är längd och frekvens på interventionen tillräcklig?

    2. Är valda utfallsmått lämpliga för att visa på effekten av BK?

    3. Kan tiden spenderad på hemträning vara en positiv predictor av behandlingseffekt?

    4. I vilken utsträckning och omfattning genomför deltagarna behandlingen?

    5. Har BK en effekt på deltagarnas fysiska aktivitetsförmåga?


    Metod

    Design

    En mixad metod kommer att användas med en kvantitativ, kvasiexperimentell prospektiv ansats samt en kvalitativ del med semistrukturerade intervjuer.

    Urval

    Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval(Polit & Beck, 2016) av deltagare  från reumatologkliniken Falu Lasarett, vilka remmitterats till reumatologfysioterapeut/sjukgymnast eller rehabteam under 2018. Dessa presumtiva deltagare kommer att kontaktas per telefon och inledningsvis tillfrågas om intresse för deltagande finns. En inbjudan kommer sedan att skickas per post till deltagare som angett intresse för deltagande i studien.

    Inklusionskriterier för deltagande i studien är individer med diagnostiserad inflammatorisk reumatisk sjukdom, över 18 år, ha möjlighet att ta sig till Falu Lasarett samt kunna delta i intervention 2 ggr/vecka under 6 veckor, god förståelse av det svenska språket och adekvat kommunikation på svenska.

    Exklusionskriterier för deltagande i studien är individer med kognitiv svikt, genomgått BK-behandling senaste 12 månaderna.


    Datainsamlingsmetoder

    En behandlingsserie i Basal Kroppskännedom omfattande 2 behandlingar per vecka under 6 veckor, där varje behandlingstillfälle är 60-75 minuter. Deltagarna blir indelade i 2 grupper med önskat antal individer på 6-8 per grupp. Före och direkt efter avslutad intervention kommer frågeformuläret Short Form Survey 36( SF-36) samt Numeric Rating Scale(NRS)att användas för att utvärdera livskvalitet respektive smärta. Body Awareness Scale Movement Quality and Experience (BAS MQ-E), en kombinerad skattningsskala och frågeformulär, kommer att användas för att utvärdera “kroppsfunktioner”. Deltagarna kommer också att få fylla i träningsdagböcker för hemövningar. Datainsamlingsmetod genom semistrukturerade intervjuer väljs för den kvalitativa delen av feasibility studien. Semistrukturerade intervjuer anses lämpliga då dessa kan anses vara flexibla, hjälpa forskaren hålla fokus i samtalet på ämnet som undersöks och även ansedd vara en effektiv metod för kvalitativ datainsamling (Danielsson, 2017; Creswell, 2013). En intervjuguide kommer att skapas med öppna frågor relaterade till individens hälsoupplevelse och kroppsmedvetande efter BK-intervention. Intervjuerna kommer att utföras av en av författarna, spelas in på dator eller mobil och därefter transkriberas verbatimt. Transkriberingarna kommer att läsas igenom av de två författarna för att därefter analyseras.


    Analysmetoder

    Deskriptiva analyser och statistik kommer att användas för den kvantitativa delen av studien. Analyserna kommer att göras i statistikprogrammet SPSS och redovisas utifrån gruppen som en helhet. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med induktiv ansats väljs som analysmetod för den kvalitativa delen av studien då förståelse och kunskap för ett fenomen behöver belysas. Den kvalitativa delen av studien innebär att beskriva deltagarnas upplevda hälsa efter intervention av BK vilket medför att en manifest analys av intervjuerna kommer att användas snarare än latent analys då detta innebär en djupare tolkning. För en känsla av helhet kommer transkriberingarna att läsas igenom flera gånger av båda författarna. Efter genomläsning kommer meningsbärande enheter identifieras som därefter kondenseras och kodas för att slutligen delas in i kategorier. Analyserna kommer att göras av båda författarna separat för att därefter diskuteras för att komma till konsensus.

     

    Etiska överväganden

    Viktigt inom forskning är att forskaren bejakar de etiska frågeställningarna genom hela forskningsprocessen. Studien kommer att ta hänsyn till de fyra forskningsetiska kraven enligt Vetenskapsrådet (2008) vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Genom att deltagarna kommer att informeras om studien och dess syfte uppnås informationskravet. Samtyckeskravet kommer följas genom att deltagarna upplyses om att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas utan ifrågasättande. Ett skriftligt informationsbrev om studien och dess syfte tillsammans med ett skriftligt samtycke kommer att skickas ut till eventuella deltagare. I enlighet med konfidentialitetskravet kommer författarna försäkra deltagarna om deras konfidentialitet och att personuppgifter kommer att behandlas med sekretess. Genom att säkerställa att deltagarna ej går att identifiera samt att information kring deltagarna kommer att förvaras på ett sätt som ej tillåter obehöriga tillgång till denna kommer konfidentialitetskravet mötas. Författarna garanterar att all data samt intervjumaterial endast kommer att användas till studien.  Dessa etiska principer kommer även att tas hänsyn till vid skapandet av intervjuguiden samt hantering av material efter studiens färdigställande. När studien är godkänd kommer all insamlad data förstöras för att skydda informanternas uppgifter.

    Studien kommer att vara godkänd av den etiska kommitten på Dalarnas University samt Falu Lasarett.


    Reflektion


    Referenser


    Astin, J.A., Shapiro, S.L., Eisenberg, D.M., & Forys, K.L.(2003). Mind-Body Medicine: State of the Science, Implications for Practice. Journal of the American Board of Family Practice, 16, 131-147.


    Bergman, S., Lampa, J. & Nisell, R. (2017). Långvarig smärta. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 327-342). Lund: Studentlitteratur.


    Bravo, C., Skjaerven, L.H., Espart, A., Guitard Sein-Echaluce. L., & Catalan-Matamoros, D. (2018). Basic Body Awareness Therapy in patients suffering from fibromyalgia: A randomized clinical trial. Physiotherapy in Theory and Practice. p.1-11. doi:10.1080/09593985.2018.1467520


    Creswell, J.W. (2013). Qualitative Research Inquiry & Research Design. Choosing Among Five Approaches (3rd ed).London: SAGE Publications


    Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad(s.143–154). Lund: Studentlitteratur

     

    Dropsy, J. (2004). Den harmoniska kroppen- En osynlig övning(3. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.


    Enman, Y. & Bergsten, U. (2017). Mötet. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 35-38). Lund: Studentlitteratur.


    Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today,24(2), 105-112.


    Hedlund, L., & Gyllensten, A.L.(2010). The experiences of basic body awareness therapy in patients with schizophrenia. Journal of Bodyworks and Movement Therapies. 14(3), 245-254.

     

    Klareskog, L., Saxne, T., Rudin, A. & Rönnblom, L. (2017). Vad är reumatologi?. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 21-24). Lund: Studentlitteratur.


    Lindvall, M.A., & Forsberg, A. (2014). Body awareness therapy in persons with stroke: a pilot randomized controlled trial. Clinical Rehabilitation. (12), 1180-1188.doi: 10.1177/0269215514527994


    Lundvik Gyllensten, A.( 2012). Basal Kroppskännedom. I Biguet, G., Keskinen-Rosenqvist, R., & Levy Berg, A (Red.), Att förstå kroppens budskap: sjukgymnastiska perspektiv (s. 189- 205). Lund: Studentlitteratur.


    Lööf, H., Johansson, U., Henriksson, E., Lindblad, S., Bullington, J. (2014). Body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9(24670), 1-12.doi: 10.3402/qhw.v9.24670


    Olsen, A.L., Skjaerven, L.H. (2016). Patients suffering from rheumatic disease describing own experiences from participating in Basic Body Awareness Group Therapy: A qualitative pilot study. Physiotherapy Theory and Practice. 32(2), 98-106.doi: 10.3109/09593985.2015.1115568

     

    Polit,D., & Beck,C.(2016).Nursing Research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice.Wolters Kluwer Health/Lippingcott Williams & Wilkes, 10th ed.


    Roxendal, G.(1985). Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale, treatment and evaluation in psychiatric physiotherapy (Doktorsavhandling,Göteborgs universitet, institution?)


    Roxendal, G., & Winberg, A. (2002). Levande människa: Basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur & Kultur.

     

    Seferiadis, A., Ohlin, P., Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2016). Basic body awareness therapy or exercise therapy for the treatment of chronic whiplash associated disorders: A randomized comparative clinical trial. Disability and Rehabilitation 38(5), 442-451.doi: 10.3109/09638288.2015.1044036

     

    Socialstyrelsen(2017). Nationella riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom. Hämtad 13 okt, 2018 från https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/2/depression-eller-angestsyndrom-lindrig-till-medelsvar-vuxna-basal-kroppskannedom-som-tillagg-till-annan-behandling/2.13

     

    Socialstyrelsen(2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofenliknande tillstånd. Hämtad 13 okt, 2018 från https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-och-stod-vid-schizofreni-och-schizofreniliknande-tillstand/4/schizofreni-eller-schizofreniliknande-tillstand-fragmentering-av-kroppsupplevandet-spannings--eller-stressproblematik-rorelsesvarigheter-eller-angest-och-oro-basal-kroppskannedom/4.58

     

    Yagci, G., Ayhan, C., & Yakut, Y.(2018). Effectiveness of basic body awareness therapy in adolescents with idiopathic scoliosis: A randomized controlled study.Journal of Back Musculoskeletal Rehabilitation. 31(4), 693-701.

    Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer. Hämtad 15 okt 2018, frånhttp://www.codex.vr.se/texts/HSFR

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.