Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi MC3026 ht18 > PM-arbeten > Basal kroppskännedom för personer med reumatisk sjukdom: En genomförbarhetsstudie, Katarina Berggren Maria Signeul

Basal kroppskännedom för personer med reumatisk sjukdom: En genomförbarhetsstudie, Katarina Berggren Maria Signeul

    Table of contents
    No headers

    PM

    Titel

    Basal Kroppskännedom för personer med reumatisk sjukdom: En genomförbahetsstudie.

     

    Författare

    Katarina Berggren och Maria Signeul

     

    Bakgrund

    Reumatologi

    Vid de flesta reumatiska sjukdomarna förekommer nästan alltid symtom som funktionsinskränkningar, smärta i muskler, leder och lednära vävnad. Även andra symtom som funktionsförlust och destruktion i ledbrosk, ben, muskler förekommer liksom påverkan på andra vävnader och vitala organ, som hjärta och njurar. Inom reumatologin arbetar man mycket med teambaserad vård och den specialiserade fysioterapeuten har en viktigt roll i att förebygga och minska handikapp samt stärka funktioner. Trots en läkemedelsbehandling, som är den mest effektiva idag, så har många patienter kvarstående besvär från leder och muskler. (Klareskog, Saxne, Rudin, & Rönnblom, 2017). Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid reumatisk sjukdom och har betydelse för bl.a. livskvalité (Opava, Björk, Pettersson, 2017). Vid vissa undergrupper av reumatiska sjukdomar är det vanligt med långvarig smärta. Smärtan kan i vissa fall förklaras av pågående sjukdomsförlopp, som reumatisk ledvärk, men genom den ständiga smärtan så kan även den mer svårförklarade generaliserade smärtan utvecklas. Det finns en ökad risk för patienter med reumatisk ledvärk att drabbas av generaliserad smärta och hos patienter med reumatoid artrit (RA) är förekomsten av fibromyalgi 15%. Detta är klart mer än hos befolkningen i övrigt (Bergman, Lampa & Nisell, 2017). Smärtbeteende, som onaturlig rörelserädsla och katastroftankar kan påverka långvariga smärttillstånd negativt. Det är därför viktigt att tidigt i förloppet uppmärksamma dessa. 15-50% av personer med reumatisk sjukdom har symtom på nedstämdhet eller depression, men man tror att det är långt fler som upplever oro. Fysisk aktivitet och psykosocialt stöd kan minska oro och nedstämdhet. Trötthet, “fatigue”, sömn och stress är av stor betydelse för hälsan och alla dessa symtom förekommer ofta vid reumatisk sjukdom (Opava et al, 2017). Tröttheten leder även ofta till minskad livskvalitet, sänkt vitalitet och negativ påverkan på arbetsförmågan. (Klareskog et al., 2017). Det finns olika principer att behandla smärta och fysioterapeuter arbetar ofta med fysikaliska behandlingar så som TENS, akupunktur, manuell terapi m.fl., men även med att stimulera till fysisk aktivitet och träning samt ökat kroppsmedvetande, där Basal Kroppskännedom (BK) är en beprövad metod för långvarig smärta (Bergman et al., 2017).


    Basal Kroppskännedom

    Basal Kroppskännedom är en fysioterapeutisk behandlingsmetod vars syfte är finna inneboende resurser och krafter. Genom att lära sig tolka och stimulera dessa kan hälsan påverkas genom ett helhetstänk. BK handlar om rörelsekvalitet där fokus är enkla rörelser i förhållande till koordination, andning, hållning och kroppskännedom, vilket utgör basen för delaktighet i aktiviteter, sociala relationer och kroppsjaget (Roxendal & Winberg, 2002; Dropsy, 2004). Lundvik Gyllensten, Skoglund och Wulf (2015) uttrycker i sin bok att “Kroppsjaget innefattar aspekter av både individens upplevelser av kroppen och hur individen uttrycker sig genom rörelser”. Rörelser som ingår i BK är rörelser som görs i det dagliga livet- ligga, sitta, stå och gå (Roxendal & Winberg, 2002). Ett ändamål med BK är att medvetandegöra beteenden, vanor och inställningar till livet och att bli den man verkligen är, vilket medför att den mentala närvaron är central inom BK (Roxendal & Winberg, 2002). Teorin bakom BK bygger på hypotesen om att en individs mentala hälsa kan försämra en individs kroppskännedom vilket ges uttryck i försämrad balans, blockerad andning, dålig kroppskoordination och hållning samt sämre sociala relationer (Skjaerven, Gard, Sundal & Strand, 2015). BK vill utveckla en kroppsmedvetenhet, ett kroppsligt beteende och funktion, en medveten närvaro och kroppsjaget (Lundvik-Gyllensten, 2012). BK kan användas i förebyggande syfte (Roxendal & Winberg, 2002 ) och genom att träna den inre stabiliteten utvecklas sättet att använda kroppen funktionellt samt att det är en grund och ett komplement till annan träning. Vid rehabilitering, friskvård eller idrott kan den ökade kroppskännedomen komma till användning (Sannum Karlsson & Cederhag, 2016).


    BK vid reumatisk sjukdom

    En kvalitativ studie om kroppskännedom vid reumatisk sjukdom av Olsen & Skjaerven ( 2016) visar att det kan vara en strategi för individer med reumatisk sjukdom att utforska, utveckla och ge egenmakt över sina egna resurser (empowerment) genom att vara i kontakt med sin kropp för en mer funktionell rörelsekvalitet. Ytterligare en kvalitativ studie av Lööf, Henriksson, Lindblad och Bullington (2014) beskriver dock att en ökad kroppsmedvetenhet hos patienter med reumatisk sjukdom inte alltid är positivt då många patienter med reumatisk sjukdom är mycket medvetna om sin kropp då de ofta letar efter symptom av sin sjukdom eller försök att kontrollera sjukdomen. Deras konklusion är att det är viktigt att personal inom hälso- och sjukvården kan avgöra när kroppsmedvetenhet är positiv eller negativ för patient med reumatisk sjukdom. I en review av Astin, Shapiro Eisenberg och Forys (2003) beskrivs en måttlig evidens för att mind-body interventioner för reumatisk sjukdom kan vara positivt för fysisk funktion och hälsa.


    BK och självskattad hälsa, smärta och livskvalitet

    En 12-månaders uppföljning av en pilotstudie av Bergström, Ejelöv, Mattsson och Ståhlnacke (2014) studerades patienter med långvariga smärtproblem som genomgått multimodal smärtrehabilitering där BK ingick som behandlingsmetod. Resultaten visade på en signifikant skillnad inom självskattad hälsa efter avslutad intervention samt efter 12 månader. En randomiserad kontrollerad studie (RCT) av Bravo, Skjaerven, Espart, Guitard Sein-Echaluce och Catalan-Matamoros (2018) undersökte om behandling med BK förbättrade smärtupplevelse, livskvalitet, rörelsekvalitet samt psykologisk funktion hos individer med fibromyalgi. Studien visar att smärtupplevelsen, förbättrades signifikant efter avslutad intervention jämfört med kontrollgrupp. Livskvalitet, visade på signifikant förbättring inom domänen kroppslig smärta efter avslutad intervention samt 24 veckor post intervention. Yagci, Yahan och Yakut (2018) undersökte i en  RCT effektiviteten av BK för individer med idiopatisk skolios. En utfallsvariabel var livskvalitet, men fann ingen skillnad i livskvalitet mellan kontroll- och interventionsgrupp.

    Inom området mental hälsa finns vetenskapligt stöd för användandet av BK. I Nationella Riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom (Socialstyrelsen, 2017) beskrivs att hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med BK som tilläggsbehandling till vuxna med lindrig till medelsvår depression eller ångestsyndrom.

     

    Hållbar utveckling

    En hållbar utveckling innebär att vi idag inte bör leva på ett sådant sätt att vi förstör för framtida generationer. En bra folkhälsa ingår som en del av en hållbar utveckling vilket ger förutsättningar för ekonomisk tillväxt där bland annat ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssätt ger goda premisser för en bra folkhälsa (Regeringen, 2006). Den kraftiga ökningen av sjukfrånvaron, där besvär från rörelseorganen är en stor bidragande faktor, innebär ett långsiktigt hot mot välfärden. År 2012 var de samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseapparatens sjukdomar, där de reumatiska sjukdomarna ingår, över 100 miljarder kronor. Direkta kostnader för den reumatiska sjukdomen reumatoid artrit var år 2012, 5 miljarder kronor (Ahlberg, 2014). Som komplement till läkemedel kan fysisk aktivitet och rehabilitering motverka sjukdomsförloppet hos personer med reumatisk sjukdom. Dessutom kan möjligen den ökade risken för följdsjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom minskas (Stavropoulos-Kalinoglou et al., 2013). Om BK skulle kunna användas preventivt, i det avseendet att bibehålla eller öka möjlighet till fysisk aktivitet hos personer med reumatisk sjukdom, skulle det möjligen innebära en bättre upplevd hälsa, ökad fysisk aktivitetsförmåga och även minskad sjukfrånvaro. Det innebär en minskad börda både för samhället och individen vilket bidrar till en hållbar utveckling. Ur mångfaldsaspekten kommer vi försöka få en så jämn fördelning som möjligt av urvalet med avseende på kön, ålder och reumatisk diagnos.


    Rational

    Reumatiska sjukdomar leder, som nämnts tidigare, bl.a. till funktionsnedsättningar, minskad fysisk aktivitet samt smärta. Genom att öva BK kan personer med reumatisk sjukdom försöka få en bättre grund och en möjlighet att använda kroppen mer funktionellt i vardagliga aktiviteter och fysisk träning. Då det i dagsläget råder brist på kunskap gällande BK vid reumatisk sjukdom, samt att det råder delade meningar om effekten av BK, så kan denna genomförbarhetsstudie bidra till att minska kunskapsluckan.


    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka genomförbarheten av en intervention med Basal Kroppskännedom i grupp för personer med reumatisk sjukdom med avseende på forskningspersonernas acceptans och följsamhet av interventionen. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur livskvalitet, fysisk aktivitet, aktivitetsbegränsning, upplevd hälsa, smärta och kroppskännedom påverkas under interventionen och om de är lämpliga att använda som utfallsvariabler för att undersöka effekt av den aktuella interventionen.


    Frågeställningar

    1. I vilken utsträckning och omfattning genomför forskningspersonerna behandlingen?

    2. Hur mycket tid spenderar forskningspersonerna på hemträning?

    3. Hur uppfattar forskningspersonerna behandlingsfrekvensen på 2 ggr/vecka?

    4. På vilket sätt förändras livskvalitet, fysisk aktivitet, aktivitetsbegränsning, upplevd hälsa, smärta och kroppskännedom under BK- behandlingen.


    Metodbeskrivning

    Design

    En experimentell prospektiv studiedesign med mixad metod.  


    Intervention

    En behandlingsserie i Basal Kroppskännedom i grupp med 10 forskningspersoner. Interventionen omfattar 2 behandlingar per vecka under 5 veckor, där varje tillfälle är 60-75 minuter. Varje övningstillfälle kommer att börja med att forskningspersonerna har möjlighet att ställa frågor som kan ha uppkommit sedan förra tillfället. Därefter blir det en stunds kort teori om någon av de olika funktionerna som övas i BK; stabilitet, centrering, balanslinje, förankring, andning och medveten närvaro. Själva övandet kommer att ha fokus på de olika funktionerna och varje övningstillfälle kommer att innehålla cirka 5-8 övningar i olika positioner, som stående, gående, sittande eller liggande. En av studenterna kommer att leda övningarna praktiskt och muntligt samt vid behov guida forskningspersonerna individuellt. Varje tillfälle avslutas med reflektion, dvs varje forskningsperson får tillfälle att muntligt reflektera över något som dykt upp under övningarna och/eller hur det är just nu, i kroppen/stämningsläge. Mellan övningstillfällena kommer forskningspersonerna att få hemövningar som de uppmuntras utföra cirka 10 minuter dagligen samt att de för träningsdagbok över dessa tillfällen. Lokalen för behandlingstillfällena ligger på Fysioterapienheten, Falu lasarett.


    Population

    Urvalet av forskningspersoner kommer att vara ett strategiskt urval, med avseende på kön, ålder och reumatisk diagnos. Forskningspersonerna är patienter som är registrerade på Reumatologkliniken, Falu Lasarett och som under 2018 haft en remiss till klinikens fysioterapeut/sjukgymnast eller ReumaRehabteam.

    Inklusionskriterier för deltagande i studien är individer med diagnostiserad reumatisk sjukdom, över 18 år och som har möjlighet att ta sig till Falu Lasarett för att delta i interventionen 2 gånger per vecka under 5 veckor. Forskningspersonerna behöver kunna tala svenska till den grad att de kan förstå verbala instruktioner under BK-övandet, kan förstå skriven svenska för ifyllandet av skattningsformulären, liksom till den grad att de vid intervjuerna kan verbalt kommunicera sina upplevelser av BK-träningen och konceptet.

    Exklusionskriterier för deltagande i studier är individer som enligt journal har en demensdiagnos eller har genomgått BK-behandling om minst 5 tillfällen de senaste 12 månaderna.

    Forskningspersonerna tackar ja till deltagande via mail till studenterna. Om någon av de presumtiva forskningspersonerna inte hört av sig efter en vecka, kommer studenterna att ringa upp dessa, dock max 2 gånger.


    Datainsamlingsmetoder

    Datainsamling för livskvalitet, fysisk aktivitet, aktivitetsbegränsning, upplevd hälsa, smärta och kroppskännedom kommer att ske före och direkt efter avslutad intervention med följande självskattningsformulär.

    För hälsorelaterad livskvalitet kommer forskningspersonerna att besvara RAND-36 (Orwelius et al., 2018). RAND-36 består av 35 frågor i åtta dimensioner som i sin tur kan delas in i två större domäner, fysisk och psykisk hälsa.

    För fysisk aktivitet används Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet vilka handlar om hur mycket tid man ägnar åt fysisk träning respektive vardagsmotion en vanlig vecka samt en fråga om stillasittande (Socialstyrelsen, u.å).

    Aktivitetsbegränsning mäts med Pain Disability Index (PDI) (Tait, Chibnall & Krause, 1990) vilketmäter hur smärta påverkar en persons förmåga till dagliga aktiviteter.

    Upplevd hälsa kommer att mätas med Folkhälsomyndighetens fråga gällande självskattad allmän hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2016).

    För att mäta smärta kommer numerisk skattningsskala (NRS) användas (Hjermstadt et al, 2011).

    Kroppskännedom mäts genom att forskningspersonerna besvarar Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Nyman & Vesterlund, 2016; Mehling et al., 2012).  MAIA består av 8 delskalor med totalt 32 frågor där delskalorna beskriver olika dimensioner av kroppsmedvetenhet. Följsamhet till hemträningen kommer att mätas genom att forskningspersonerna fyller i  träningsdagbok.

    Datainsamlingsmetod genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor kommer att används för att få en djupare förståelse för livskvalitet, upplevd hälsa och kroppskännedom. Ytterligare område som kommer beröras i intervju är hur konceptet upplevts av forskningspersonerna vad gäller antal behandlingar per vecka och hur hemträningen fungerat. Intervjuer kommer att göras med varje forskningsperson utav den av studenterna som ej ger BK-behandling, 1-2 veckor efter avslutad behandling

    Transkribering av intervjuerna, kommer att göras av den författare som utför intervjuerna.

    Intervjuer kommer att spelas in med diktafon och därefter transkriberas verbatimt på en lösenordsskyddad dator. Semistrukturerade intervjuer anses lämpliga då dessa kan anses vara flexibla, hjälpa forskaren hålla fokus i samtalet på ämnet som undersöks och även ansedd vara en effektiv metod för kvalitativ datainsamling (Danielsson, 2017; Creswell, 2013).


    Analysmetoder

    Deskriptiva analyser och statistik kommer att användas för den kvantitativa delen av studien. Analyserna kommer att göras i statistikprogrammet SPSS och redovisas utifrån gruppen som en helhet.

    Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med induktiv ansats väljs som analysmetod för den kvalitativa delen av studien då förståelse och kunskap för ett fenomen behöver belysas. En manifest analys av intervjuerna kommer att användas snarare än latent analys då detta innebär en djupare tolkning. För en känsla av helhet kommer transkriberingarna att läsas igenom flera gånger av båda författarna. Efter genomläsning kommer meningsbärande enheter identifieras som därefter kondenseras och kodas för att slutligen delas in i kategorier. Analyserna kommer att göras av båda författarna separat för att därefter diskuteras för att komma till konsensus.


    Etiska överväganden

    Etiska aspekter aktualiserade i studien är hantering av uppgifter hämtade från presumtiva forskningspersoners journal för åtkomst av kontaktuppgifter, kön, ålder, reumatisk diagnos samt eventuell demensdiagnos. För att få delta i studien måste forskningspersonerna ge sitt samtycke, vilket kommer att vara skriftligt. Ett informationsbrev tillsammans med samtyckesblankett kommer att postas till deltagare. Informationsbrevet beskriver syftet med studien och vad det innebär att delta i studien vad gäller tidsåtgång, klädsel samt eventuella biverkningar i form av träningsvärk. Informationsbrevet beskriver även forskningspersonens rätt att när som helst avsluta sitt deltagande i studien utan närmare förklaring. Där finns även information om hur resultatet av studien kommer att spridas. All data som samlas in kommer endast vara tillgänglig för oss två studenter som utför studien, vår handledare samt eventuell examinator som önskar titta på data. Självskattningsformulär kommer vara kodade och kodnyckel samt formulär kommer vara inlåsta i arkivskåp på fysioterapin, Falu Lasarett. Transkriberingar kommer vara kodade och finnas på en lösenordsskyddad fil på en lösenordsskyddad dator som kommer vara inlåst under studietiden. Intervjuerna spelas in på en diktafon, vilken kommer att vara inlåst under studietiden. I transkriberingarna kommer egennamn att skrivas n.n, ortsnamn kommer att skrivas p.p och ålder kommer att skrivas x.x. Forskningspersonerna är sedan tidigare inskrivna på reumatologkliniken och kan ha träffat den av studenterna som har sitt arbete där, vilket kan medföra att presumtiva forskningspersoner känner att de behöver tacka ja för att de känner den sjukgymnasten och vill göra henne till lags. För att minimera sårbarheten kommer annan person än studenterna att per telefon kontakta presumtiva forskningspersoner angående intresse för deltagande. Intervjuerna kommer att göras av den student som ej arbetar på Falu Lasarett och som ej är känd av forskningspersonerna. Resultatet kommer  att presenteras på gruppnivå för att inte riskera att avslöja forskningspersonernas identitet. Datahantering kommer att ske enligt Dataskyddsförordningen (GDPR). Efter avslutad, examinerad och godkänd magisteruppsats kommer all data raderas.


    Nyttan av projektet är att få ett underlag för att i en större interventionsstudie kunna undersöka effekten av BK för personer med reumatisk diagnos vilket i förlängningen kan ge fysioterapeuter inom reumatologi och primärvård ytterligare behandlingsalternativ. Nyttan av projektet kan också vara att kunskapsluckan gällande BK för personer med reumatiska sjukdom minskar.

    Resultatet av studien kommer att kunna spridas genom att denna presenteras vid ett examinerande magisteruppsatsseminarium på högskolan Dalarna i maj 2019 samt publiceras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) vid godkännande av magisteruppsats. Eventuellt kommer en presentation i form av en poster genomföras på reumatologidagarna i Falun 2019.

    Etisk prövning

    Studien kommer att ta hänsyn till de fyra forskningsetiska kraven enligt Vetenskapsrådet (2008) vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Projektplanen bedömdes utifrån “Blankett för egengranskning” vilket medförde att en etisk ansökan skickades in till Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna. En anmälan till dataskyddsombudet angående hantering av personuppgifter gjordes också.


    Preliminär Tidsplan                                                                                 Klart senast

    Utforma intervjuguide

    181130

    Skapa information till intresseanmälan

    181130

    Skapa informationsbrev och samtyckesblankett.

    181130

    Ansökan till forskningsetiska nämnden (FEN).

    181203

    Forskningspersoner tillfrågas angående intresse att delta i studien.

    Januari 2019

    Utskick av informationsbrev samt samtyckesblankett

    Januari 2019

    Start av datainsamling samt interventionen.

    Månadsskifte januari/februari 2019

    Intervjuer samt transkriberingar genomförda

    Mars 2019

    Sammanställning av data

    April 2019

     

    Reflektion

    Flera av självskattningsformulären är för oss något obekanta, så vi måste sätta oss in i de mer, både vad gäller själva ifyllandet men även uträkningarna. Vi behöver också göra det utifrån att kontrollera tidsåtgången av att fylla i samtliga formulär, så att den tid vi estimerat att det ska ta för forskningspersonerna är tillräcklig. Inför utförandet av studien skulle vi också behöva genomföra provintervjuer för att erbjuda övningstillfälle i intervjusituation för student. Detta ger även möjlighet till att öva på transkribering samt ge ökad kunskap i  kvalitativ innehållsanalys. Vi behöver informera kollega, vilken ska ringa de presumtiva forskningspersonerna, om vad som ska framföras och frågas efter vid samtalet. Vi beräknar att informationen från oss till kollega tar 30 minuter och att det sedan måste avsättas arbetstid om cirka 5 timmar att utföra själva telefonsamtalen. Tidsplanen anser vi vara realistisk och vi anser att vi kommer kunna färdigställa studien i tid. Informationsbrev, samtyckesblankett samt intervjuguide är klara, tid och lokaler finns avsatta för interventionen. Eventuella ändringar som kommer att behöva göras efter kurskollegor samt handledare granskat projektplanen kommer att hinnas med.


    Referenser

    Ahlberg, I. (2014). Kostnader för rörelseorganens sjukdomar i Sverige år 2012 (IHE-rapport, 2014:4). Lund: Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. Från https://static-reumatikerforbundet.s3-eu-west-1.amazonaws.com/uploads/attachments/IHE_Rapport_2014_4_.pdf

     

    Astin, J.A., Shapiro, S.L., Eisenberg, D.M., & Forys, K.L. (2003). Mind-Body Medicine: State of the Science, Implications for Practice. Journal of the American Board of Family Practice, 16, 131-147.


    Bergman, S., Lampa, J., & Nisell, R. (2017). Långvarig smärta. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 327-342). Lund: Studentlitteratur.


    Bergström., M., Ejelöv, M.,  Mattsson, M., & Stålnacke, B-M. (2014). One-year follow-up of body awareness and perceived health after participating in a multimodal pain rehabilitation programme – A pilot study. European Journal of Physiotherapy, (16),  246–254.doi: 10.3109/21679169.2014.935802


    Bravo, C., Skjaerven, L.H., Espart, A., Guitard Sein-Echaluce. L., & Catalan-Matamoros, D. (2018). Basic Body Awareness Therapy in patients suffering from fibromyalgia: A randomized clinical trial. Physiotherapy in Theory and Practice. p.1-11. doi:10.1080/09593985.2018.1467520


    Creswell, J.W. (2013). Qualitative Research Inquiry & Research Design. Choosing Among Five Approaches (3rd ed).London: SAGE Publications


    Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad(s.143–154). Lund: Studentlitteratur


    Dropsy, J. (2004). Den harmoniska kroppen- En osynlig övning(3. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.


    Folkhälsomyndigheten. (2016). Syfte och bakgrund till frågorna i folkhälsoenkäten. Hämtad 1 december, 2018, från Folkhälsomyndigheten,  https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/syfte-bakgrund-fragorna-hlv.pdf


    Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today,24(2), 105-112.

     

    Hjermstad, M., Fayers, P., Haugen, D., Caraceni, A., Hanks, G., Loge, J.,...Kaasa., S. (2011). Studies comparing Numerical Rating Scales, Verbal Rating Scales and Visual Analogue Scales for assessment of pain intensity in adults: a systematic literature review. Journal of Pain and Symptom Management. 41(6),1073-1093

     

    Klareskog, L., Saxne, T., Rudin, A. & Rönnblom, L. (2017). Vad är reumatologi?. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 21-24). Lund: Studentlitteratur.


    Lundvik Gyllensten, A. ( 2012). Basal Kroppskännedom. I Biguet, G., Keskinen-Rosenqvist, R., & Levy Berg, A (Red.), Att förstå kroppens budskap: sjukgymnastiska perspektiv (s. 189- 205). Lund: Studentlitteratur.

     

    Lööf, H., Johansson, U., Henriksson, E., Lindblad, S., & Bullington, J. (2014). Body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9(24670), 1-12.doi: 10.3402/qhw.v9.24670


    Nyman, K., & Vesterlund, H. ( 2016). Har ålder, kön och tidigare kroppsbehandling i form av massage betydelse för skattad upplevelse av kroppsmedvetenhet? Examensarbete, Umeå universitet, Institutet för omvårdnad

     

    Olsen, A.L.,  & Skjaerven, L.H. (2016). Patients suffering from rheumatic disease describing own experiences from participating in Basic Body Awareness Group Therapy: A qualitative pilot study. Physiotherapy Theory and Practice. 32(2), 98-106.doi: 10.3109/09593985.2015.1115568


    Opava, C.H., Björk, M., & Pettersson, S. (2017). Omvårdnad och rehabilitering vid reumatiska sjukdomar. I L. Klareskog, T. Saxne, A. Rudin, L. Rönnblom & Y. Enman (Red.), Reumatologi (3. uppl., s. 395-410). Lund: Studentlitteratur.


    Orwelius, L., Nilsson, N.,  Nilsson, E.L., Wenemark, M., Walfridsson, U.,  Lundström, M.,... Kristenson, M. (2018). The Swedish RAND-36 Health Survey - reliability and responsiveness assessed in patient populations using Svensson’s method for paired ordinal data. Journal of Patient-Reported Outcomes 4(2).doi: 10.1186/s41687-018-0030-0


    Regeringen. (2006). Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, Skr. 2005/06:126. Hämtad 10 december, 2018 från

    https://www.regeringen.se/49bba6/contentassets/b6f76a3feb8b4bb78322094dc1cdf2ba/strategiska-utmaningar---en-vidareutveckling-av-svensk-strategi-for-hallbar-utveckling-skr.-200506126


    Roxendal, G., & Winberg, A. (2002). Levande människa: Basal kroppskännedom för rörelse och vila. Stockholm: Natur & Kultur.


    Sannum Karlsson, A., & Cederhag, W. (2016). Hur gör du när du rör dig? Basal Kroppskännedom för vardag, friskvård, idrott och rehab. Malmö: Sannum Karlsson i Malmö AB och WIC Kroppskännedom


    Skjaerven, L.H., Gard, G., Sundal, M.A., & Strand, L.I. ( 2015). Reliability and validity of the Body Awareness Rating Scale (BARS), an observational assessment tool of movement quality. European Journal of Physiotherapy.(17),  19–28.

     

    Statistiska centralbyrån. (2018).  Hälso-och sjukvårdens andel av BNP var 10,9 %. Hämtad 10 december, 2018 från Statistiska centralbyrån https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/halsorakenskaper/pong/statistiknyhet/halsorakenskaper-2016/

     

    Stavropoulos-Kalinoglou, A., Metsios, GS., Veldhuijzen van Zanten, JJ., Nightingale, P., Kitas, GD., & Koutedakis, Y. (2013). Individualised aerobic and resistance exercise training improves cardiorespiratory fitness and reduces cardiovascular risk in patients with rheumatoid arthritis. Annals of Rheumatic Disease, 72(11), 1819-25. doi: 10.1136/annrheumdis- 2012-202075.

     

    Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer för vård av depression och ångestsyndrom. Hämtad 13 oktober, 2018, från Socialstyrelsen, https://roi.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationella-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/2/depression-eller-angestsyndrom-lindrig-till-medelsvar-vuxna-basal-kroppskannedom-som-tillagg-till-annan-behandling/2.13

     

    Socialstyrelsen(u.å). Forskningsstudie om validering av indikator- frågor till patienter om fysisk aktivitet. Hämtad 1 december, 2018, från http://www.hfsnatverket.se/static/fi..._aktivitet.pdf


    Tait, R.C., Chibnall, J.T., Krause, S. (1990). The Pain Disability Index: psychometric properties. Pain, 40(2), 171-182.


    Yagci, G., Ayhan, C., & Yakut, Y.(2018). Effectiveness of basic body awareness therapy in adolescents with idiopathic scoliosis: A randomized controlled study. Journal of Back Musculoskeletal Rehabilitation. 31(4), 693-701.


    Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 11 december, 2018 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej! Spännande arbete, intressant med mixed method! Här kommer mina kommentarer:
    * Förkortningar; första gången ni skriver ut Basal kroppskännedom, använd parentes för BK och därefter endast skriva BK. Glömt skriva ut vad RAND-36 står för.
    * Rational; kan ta bort "som nämnts tidigare". Ni skriver att ni har nämnt tidigare att reumatisk sjukdom leder till minskad fysisk aktivitet, men jag kan inte se det angivet någonstans?
    * Syfte; "ett ytterligare syfte", osäker på att man kan skriva så? Kanske skriva primära och sekundära utfallsmått eller bara skriva "vidare vill vi undersöka..." eller något liknande.
    * Datainsamlingsmetoder; nyfiken, hur ser det ut med validitet och reliabilitet för de instrument som ska användas?
    * Referenser; APA, tidskriften i artiklar ska vara kursiverad och används bok som referens ska titeln vara kursiverad.

    I övrigt, bra skrivet!!

    Lycka till och God jul!
    // Terese
    Posted 13:18, 16 Dec 2018
    Hej Katarina och Maria.
    Tack för ett intressant arbete, det var lärorikt att läsa och jag blir nyfiken på att se era kommande resultat.
    Lite småsaker att påpeka på mest:

    Om jag följer mallen så anser jag att punkt a, b och c om bakgrund och forskningsläget så har ni beskrivit väl om reumatism och BK och olika resultat.
    Det jag funderar på under "BK och självskattad hälsa, smärta och livskvalitet" är när ni hänvisar till studien gjord inom multimodal rehabilitering så nämner ni att BK där ingick. Vad ingick mer i behandlingen? Kan vara viktigt att det framgår om BK inte vad den enda interventionen.


    d. En väldigt fin beskrivning av hållbarhetsperspektiv, en viktigt del gällande vård av kroniska sjukdomar.
    h.
    Gällande datainsamlingsmetoder funderar jag på varför ni valde de skattningsformulär som ni gjorde, det framgår inte varför. Är det för att det är de som användes i de genomförda studierna? Kan ni beskriva hur ni tänkte?
    Sedan funderar jag på om ni är helt säkra på att ni får tag på tillräckligt många forskningspersoner och om ni reflekterat över hur många patienter ni har som urval (som är registrerade på Reumatologkliniken, Falu lasarett) och om det finns risk att ni inte får ihop tillräckligt med forskningspersoner?

    j.
    hänsyn har tagits för att minska eller eliminera etiska problem, det jag funderar på om ni kan beskriva ytterligare vem som ni tänkt genomföra telefonkontakten? "För att minimera sårbarheten kommer annan person än studenterna att per telefon kontakta presumtiva forskningspersoner angående intresse för deltagande." Vem är denna, vilken insyn har personen i ert arbete?

    k.
    Tidsplanen låter rimlig om de kan få tag på forskningspersoner som ni tänkt. Då det är både ne kvantitativ och kvalitativ stuide med transkribering så kommer datainsamlandet, tolkandet och presentationen ta en del tid.
    är rimlig

    Återigen, mycket fint arbete!!
    Lycka till med studien och jag ser fram emot att läsa uppsatsen till våren!

    God Jul och gott nytt år!
    Mvh Åsa
    Posted 12:41, 17 Dec 2018
    Hej på er!
    Ni har verkligen inte legat på latsidan, härligt. Jag själv brinner för BK och har grupper hela tiden, så det här ligger mig varmt om hjärtat, vilket gör det extra spännande att läsa.

    Titeln:
    Ni har glömt ett r i Genomförbarhetsstudie

    Basal kroppskännedom:
    Som Theres skriver, ha BK inom parentes.

    Hållbar utveckling:
    Sista meningen tycker jag är viktig att ni har med, men skulle gärna se den under populationssavsnittet. Jag tycker den känns lite malplacerad där den nu är skriven. Som att den inte helt hänger ihop med tidigare avsnitt.

    Data insamling: Jag är också nyfiken precis som Teres skriver om validitet och reliabilitet för de olika datasamlingsmetoderna.

    Intervention:
    Ni skriver ”en av studenterna…” Först blev jag osäker på vem det var ni menade, men förstod att det var en av er. Kanske ska ni använda ordet ”författarna” istället.

    Som sagt så gillade jag verkligen att läsa ert PM och tycker ni har fått med alla delar bra. Det är lättförståeligt att läsa och jag kan följa en röd tråd.
    Jag tänkte spontant att det är många olika delar ni ska utföra och tänker att tidsaspekten för så många olika delar kan vara svår att hålla mellan januari och april. Att ni ska göra en mixad metod är väldigt spännande och tror det kommer ge er mycket bra till er uppsats, men tänker att det kanske kommer vara mycket för er att sätta sig in i. Särskilt eftersom ni har så många olika datasamlingsmetoder som ni ska sätta er in i och som sedan ska presenteras på olika vis.

    Ha en underbar jul och Nyår.
    Kram Carina
    Posted 19:50, 17 Dec 2018
    Hej!
    Vad spännande och intressant att läsa er PM!
    Jag har inte så många kommentarer då jag tyckte det var välskrivet och lättläst. Tydlig röd tråd.

    En generell kommentar är att ni kan fundera över att ha huvudrubriker och underrubriker för att göra det lättare för läsaren. Ex huvudrubrik Bakgrund och underrubrik Reumatologi, basal kroppskännedom etc.

    Bakgrund: ni ger tydlig och "lagom mycket" information samt ni beskriver forskningsläget idag inklusive olika forskares resultat. Som någon tidigare också kommenterat är det bra att skriva ut basal kroppskännedom (BK) första gången så att det är tydligt. Väldigt snyggt stycke om hållbarhet!

    Syfte och frågeställningar: Hur tänker ni att ni ska mäta om livskvalitet, smärta, fysisk aktivitet, upplevd hälsa, kroppskännedom mm är lämpliga utfallsvariabler för att undersöka effekten av aktuell intervention (sist i syftet)?

    Metod: kommer ni att inkludera patienter med andra sjukdomar/diagnoser (förutom demensdiagnos som ni satt som exklusionskriterie)?
    Ni beskriver tydligt era datainsamlingsmetoder.
    Spännande att ni både gör en kvalitativ och en kvantitativ studie!

    Etiska reflektioner: bra att ni har tänkt till när det gäller rekryteringen av deltagarna.

    Tidsplan och reflektioner: ni är säkert väl medvetna om att det troligen kommer bli mycket jobb med både kvalitativa och kvantitativa analyser och ett flertal frågeformulär att sätta er in i men er tidsplan verkar genomtänkt.

    Tack för trevlig läsning och det ska bli väldigt spännande att få ta del av er färdiga projekt senare!
    God Jul!
    /Linda Sagnérius
    Posted 17:14, 18 Dec 2018
    Efter att ha läst igenom erat stycke igen om Hållbarhet, så kan ni bortse från min kommentar om att jag anser sista meningen är malplacerad.

    //Carina
    Posted 08:23, 19 Dec 2018
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.