Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Validering av den preliminära svenska versionen av det franska smärtbedömningsinstrumentet Echelle Douleur Enfant San Salvadour

Validering av den preliminära svenska versionen av det franska smärtbedömningsinstrumentet Echelle Douleur Enfant San Salvadour

    Table of contents
    No headers
    BAKGRUND
    Flerfunktionsnedsättning
    Flerfunktionsnedsättning är en kombination av intellektuell funktionsnedsättning (IF), och rörelsenedsättning och uppkommer efter en medfödd eller förvärvad svår skada på hjärnan, en pågående hjärnsjukdom eller olycka kan också vara orsaken. En neurologisk funktionsnedsättning är ett övergripande utryck för flera olika diagnoser och innebär att de symptom som uppkommer orsakas av en bristande funktion i hjärnan och nervsystemet. Trots utredning är det inte ovanligt att man saknar en specifik diagnos (1).
    Vid omfattande flerfunktionsnedsättning följer inte sällan en rad problem; syn och hörselnedsättning, svårigheter att äta och epilepsi. Problem med andning av olika slag inom gruppen är vanliga, vilket i sig får en mängd olika konsekvenser. Många har ortopediska komplikationer som en konsekvens av nedsatt rörlighet och tonusavvikelser. Kontrakturer och skolioser är vanliga vilket kan innebära att man går igenom flertalet operationer. Att ha en omfattande IF innebär bl.a. att vara ”här och nu”, eftersom förmågan att tänka abstrakt saknas. Det är också vanligt med nedsatt förmåga till egen kommunikation, vilket i sin tur kan göra det svårt att bedöma graden av IF.  Personer med flerfunktionsnedsättning är en heterogen grupp med det gemensamma att man är beroende av andra personer samt specialanpassade hjälpmedel, t.ex.; rullstolar, ståstöd, lyftar samt ortopedtekniska hjälpmedel (1).
     
     
    Förekomst av smärta hos personer med flerfunktionsnedsättning
    Smärta är vanligt förekommande hos personer med flerfunktionsnedsättning (1,2,3,4,5,6). Orsak till smärta hos målgruppen kan ha sitt ursprung i funktionsnedsättningen, t.ex. sura uppstötningar, förstoppning, obehag vid sväljning, kontrakturer i leder, spasticitet, tryckmärken eller trycksår. Men, det är viktigt att komma ihåg att, smärta även kan bero på vad alla drabbas av någon gång; t.ex. huvudvärk eller tandvärk. Personer med flerfunktionsnedsättning är även vid smärta beroende av att det i omgivningen finns personer som uppmärksammar och tolkar smärtan (1). 
     
    Studier om smärta
     I en Nederländsk tvärsnittstudie från 2013 skattades smärta av personal hos 255 personer i en heterogen grupp med olika Flerfunktionsnedsättningar (7). Medelåldern hos deltagarna var 43 år, varav 5 personer var under 13 år. Den heterogena gruppen ansågs representativ som helhet för totalt ca 20 000 personer med funktionsnedsättningar boendes på institutioner i landet. Smärta vid tiden för studiens genomförande eller under den senaste veckan påvisades hos 18% (47 av 255). Det framkom att 85% av dessa 47 saknade medicinsk behandling mot smärta. Man påtalar särskilt att i tre av dessa fall skattades smärtan över 7 på den 11 gradiga skalan. Författarna beskriver resultaten som alarmerande och reflekterar över den relativt låga förekomsten av smärta och anser att resultatet påvisar en underrapportering av smärta i kombination med en underbehandling av densamma (7).
    2015 publicerades en Israelisk studie i två delar. 187 vuxna personer med IF deltog. Smärta observerades av personal som skattade smärta hos 48% av deltagarna. Samtliga deltagare var boende på den institution där personal som deltog hade varit anställda minst tre år. Personalen svarade på fem frågor och skattade de boendes smärta på en 11 gradig skala (5).
    I en svensk registerstudie från 2016 undersöktes förekomsten av smärta hos 2777 barn och ungdomar ålder 1 till 14 år med cerebral pares (CP) (8). Smärta påvisades hos 32%. Flickor hade signifikant mer smärta än pojkar och smärta var vanligare hos dem med mer omfattande funktionsnedsättning. Smärta ökade även med ålder (8).
     
     
    Smärtskattningsinstrument för personer med Flerfunktionsnedsättning
    Det finns ett behov av valida och reliabla instrument för att tolka smärta hos personer med flerfunktionsnedsättning. Bl.a. till följd av nedsatt förmåga till kommunikation hos personer med flerfunktionsnedsättning tolkas ofta smärtan av andra.
     
    För barn
    Det finns ett validerat instrument som översatts till svenska för barn med flerfunktionsnedsättning; Beteende Observation Skattning av Smärta (BOSS) vilket är en svensk version av the Non Communicating Childrens Pain Checklist-Post operative version (NCCPC-PV) (9). BOSS validitets och reliabilitetstestades 2010 för barn 2 till 20 år (9). The Non Communicating Children Pain Checklist (NCCPC) var det första instrumentet i sitt slag. NCCPC består av 30 delar uppdelat på sju kategorier; ljud, äta/sova, socialt, ansiktsuttryck, aktivitet, kropp samt fysiologiska tecken (10).
     
    För vuxna
    The Non communicating Adults Pain checklist (NCAPC) publicerades 2009 (2). Skalan utvecklades från The Non Communicating Childrens Pain Checklist-Revised (NCCPC-R) som hade visats kunna användas även för vuxna. Efter analys och databearbetning valdes 18 frågor ut från de ursprungliga 27. D.v.s. 13 frågor togs bort och 4 nya lades till. Dessa 18 delades upp i sex kategorier; röstuttryck, känslomässig reaktion, ansiktsuttryck, kroppsspråk, avvärjande rörelse och fysiologiska tecken. I den reviderade skalan analyserades Sensititvity to Change by Standarised Response Mean (SRM). Resultatet av denna analys blev bl.a. att oavsett grad av IF var samtliga SRM värden högre än i originalskalan d.v.s. man hade i och med detta både påvisat att NCCPAC var valid att skatta smärta hos vuxna men man kunde samtidigt styrka behovet av att använda ett instrument särskilt framtaget för vuxna (2).
     
    San Salvadourskalan
    Echelle Douleur Enfant San Salvadour, San Salvadourskalan, utvecklades i Frankrike år 2001. Smärtskattningsskalan är framtagen för att skatta smärta hos personer med svåra motoriska kognitiva samt kommunikativa funktionsnedsättningar i åldrarna 6-33 år (11,12). Instrumentet validerades med en enkät med 22 beteenden vilka sattes först ihop utifrån läkare och sjuksköterskors kliniska erfarenhet på Hopital San Salvadour. Studien resulterade i en reducering av antalet beteenden till 10. Efter genomförandet av studien behandlades smärta i större utsträckning än tidigare, vilket var studiens syfte; att på ett systematiserat sätt kunna utvärdera när behandling mot smärta skulle ges (12). 
     
    Tillämpning av San Salvadour skalan
    San Salvadour skalan användes i en studie publicerad 2017. Resultat presenterades ur en pågående longitudinell Fransk kohortstudie initierad 2009 med 385 barn med omfattande flerfunktionsnedsättning och cerebral pares. Data från åren 2009-2014 samlades in. Smärta skattades av 240 barn i åldrarna 3 till 10 år med VAS och personal uppskattade smärta med San Salvadourskalan hos de utan verbal kommunikation. Smärta förekom hos 65 barn, 27%. Att smärta förekom var lätt att kartlägga. Det var svårt att dokumentera smärtans lokalisation hos de utan kommunikation. Ingen skillnad mellan könen hittades. Studien bekräftar att smärta är ett problem, smärtan är ouppmärksammad och smärtans lokalisation är svår att kartlägga (6).
     
     
    San Salvadourskalan i Sverige
    2008 lade Skretting fram sitt examensarbete 'Översättning och pilottestning av interbedömarreliabilitet för en smärtbedömningsskala för personer med svåra motoriska, kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar' vid Sahlgrenska akademin. En svensk översättning av den franska  San Salvadour skalan. I fortsättningen benämnd den svenska San Salvadour skalan (11). Initialt gjordes en översättning från franska till svenska av instrumentets beteendefrågor samt basfrågeformulär, enligt internationella riktlinjer. I pilottestet deltog sex personal som arbetade med tre vuxna patienter äldre än 33 år. Skalan består av två delar, ett basfrågeformulär med 10 frågor vilka syftar till att beskriva personens normala beteende. Själva smärtskalan består av 10 frågor som står i relation till basfrågorna. Där görs en skattning i fem steg från 0 till 4 per fråga, där 0 avser det normala beteendet och 4 mycket stora förändringar, definierat på olika sätt för varje fråga. Varje enskild basfråga är kopplad till en smärtbedömning. Det första området som ingår i instrumentet är skrika och/eller gråta. Den första basfrågan lyder: Brukar personen skrika? Ja eller Nej, om ja, under vilka omständigheter? Gråter personen ibland? Ja eller Nej. Om ja, av vilka anledningar.  Den kopplade skattningen till basfråga 1 är definierad: 
    0= visar sig som vanligt
    1= verkar vara mer än vanligt
    2= gråt och/eller skrik vid omvårdnad eller vid rörelser som kan vara smärtsamma
    3= spontan gråt och/eller skrik utöver det vanliga
    4= samma tecken som i 1, 2, eller 3 tillsammans med hjärtklappning, långsam puls, svettningar, hudutslag eller onormal blekhet. 
    Det finns ytterligare 9 basfrågor inom områdena; motoriska reaktioner, ansiktsuttryck, skyddsreaktion, uttryck med ljud, intresse för omgivningen, besvärande stelhet, kommunikation, spontana rörelser samt viloställning. Till samtliga 9 frågor hör en specifik smärtskattning. 
    Både basfrågeformulär och smärtbedömningsinstrument fylls i av en observatör. Smärtbedömningsskalan har två gränsvärden. Om den totala summan är större än eller lika med 2 förekommer sannolikt obehag och om summan överstiger sex eller mer förekommer högst troligt smärta som kräver åtgärd (11). 
     
    Ett unikt instrument 
    Skretting skrev 2008 att det saknas bedömningsinstrument på svenska för att skatta smärta vid svåra kommunikativa, kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar för vuxna. Vad författarna känner till utifrån egen klinisk erfarenhet gäller detta även idag, 10 år senare. Validerade och reliabla instrument framtagna för att skatta smärta hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning, förutom den preliminära San Salvadourskalan saknas. Den framtagna preliminära versionen av San Salvadour skalan är utifrån författarnas erfarenhet unik. Den ena utav författarna fick kännedom om den svenska San Salvadourskalan våren 2017. Författarna saknar i nuläget kännedom om skalans tillämpning i Sverige idag. 
     
     
    Att undersöka validitet
    Ett vanligt sätt att testa validitet på är att göra en jämförande studie. Man jämför det instrument man vill undersöka med ett instrument som anses ha rådande gyllene standard. Detta är inte möjligt i fallet med San Salvadour då ett instrument med gyllene standard för målgruppen saknas. Att undersöka innehållsvaliditet innebär att få med alla aspekter av ett begrepp och kan t.ex. testas genom att en expertpanel granskar testfrågor för att se att dessa täcker alla aspekter av aktuellt område. Innehållsvaliditet är bl.a. betydelsefullt vid självrapportering eller observationsstudier (13).
    Innehållsvaliditet av ett instrument kan undersökas kliniskt. Vid validering av San Salvadourskalan i Frankrike användes instrumentet av personal på en klinik.  Resultatet jämfördes sedan med bedömning av expertläkare med god patientkännedom (12).
    Innehållsvaliditet kan även undersökas av en grupp utvalda experter som granskar ett instruments innehåll på ett systematiserat sätt, metoden kallas Delphi.  En Delphistudie kan med fördel användas som ett komplement till andra studier inom samma område (14).
     
    Delphimetoden
    Metoden finns bl.a. beskriven i boken Research in advanced nursing (14).
    Delphi kan användas för att besvara en specifik forskningsfråga genom att undersöka åsikter hos en grupp. Namnets ursprung kommer från oraklet i Delphi. Metoden bygger på antagandet att en grupps sammanvägda åsikter väger tyngre än ett enskilt antagande. Den mångfacetterade metoden utvecklades år1963 beskrivs på många olika sätt, en klassisk Delphi karaktäriseras av:
    1. användandet av en expertpanel för att erhålla data
    2. deltagare möts inte ansikte mot ansikte för diskussioner
    3. användande av fortlöpande frågeformulär och/eller intervjuer
    4. systematisk framväxt av motsättning och /eller konsensus av åsikter
    5. garanterad anonymitet av deltagarnas svar
    6. användande av frekvensfördelningar för att identifiera mönster av samsyn
    7. användande av två eller fler rundor, mellan vilka en summering av resultaten av föregående runda kommuniceras till och utvärderas av panelen
    Konsensus angående panelens storlek saknas, allt mellan 7 och 60 har föreslagits. Metodens fördelar anges som; mångsidig, kostnadseffektiv, enkel att använda, inget grupptryck. Nackdelar; avsaknad av generella riktlinjer, anonymiteten kan ifrågasättas, bristande validitet och reliabilitet, ingen pilottestning rapporterad, tidskrävande och risk finns för lågt deltagande. Vid metodens användande är det viktigt att beakta att även om konsensus uppstått behöver inte det betyda att det rätta svaret har hittats (14).
     
    I en engelsk studie från 1998 tillämpades modifierad Delphiteknik. En expertpanel hjälpte till att utforma ett självskattningsformulär som skulle användas inom forskning över hur beslut fattas av sjuksköterskor som arbetar i hemmet. Delphitekniken hjälpte till att få ett bra innehåll, stil, samt layout i självskattningsformuläret. Delphimetoden visade också att en fristående postad enkät inte räckte för att studera olika typer av socialt arbete utan det krävdes en kompletterande uppföljande intervju för det (15).
     
    RATIONAL
    Smärta är vanligt förekommande hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning. Det saknas valida smärtskattningsinstrument på svenska för vuxna personer att skatta smärta med för den här målgruppen. Modifierad Delphimetod är lämplig att använda för validering av den svenska San Salvadourskalan eftersom ett instrument med gyllene standard att jämföra med saknas. 
     
     
     
    METOD
     
    Design
     
    Undersökning av den svenska San Salvadourskalans validitet med hjälp av modifierad Delphimetod med två rundor, expertpanel samt användande av frågeformulär distribuerat via e-post.
     
    Population
     
    Experter från hela Sverige med minst 15 års klinisk erfarenhet av arbete med vuxna patienter med flerfunktionsnedsättning. Endast en expert per organisation. Antal experter är i dagsläget oklart, kommer diskuteras med handledare.
     
    Inklusionskriterier: arbetsterapeuter, logopeder, läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter med minst 15 års klinisk erfarenhet av vuxna patienter med flerfunktionsnedsättning.  Tid att medverka.
     
    Exklusionskriterier: Personal som arbetar inom Habilitering och hälsa i Stockholms län. Saknar tid att avsätta för deltagande.
     
    Arbetsgång
    Experter kontaktas via telefon. Om expert ger muntligt samtycke samt kan avsätta tid skickas frågeformulär samt instrumentet via e-post. Informationsbrev bifogas med nödvändiga instruktioner samt övrig nödvändig information om studien, inklusive information om att deltagande är frivilligt och kan avbrytas utan att orsak behöver anges (16).
     
    Vi kommer att skicka San Salvadourskalan till experten och för varje fråga görs en bedömning av relevansen; 1 poäng=inte relevant, 2 poäng=lite relevant, 3 poäng=mycket relevant och 4 poäng=helt relevant. Experterna kommer också göra en bedömning om det finns frågor som ska tas bort, i vårt fall ett beteende som experten inte tror beror på smärta (17).
     
    Experter kan också lämna kommentarer om skalans utformning. Är frågorna lätta att förstå, är skalsteg lätta att förstå, är ordvalen de rätta.
     
    Experter kan också göra en bedömning om skalan är komplett, täcker skalan alla områden. Det kan finnas frågor som bör läggas till eller tas bort. Skalan kan behöva revideras.
    När svaren från första omgången kommer tillbaka görs en sammanställning av svaren samt en analys och efter det skickas samma frågor ut för en andra granskning. Vid andra omgången delges resultaten av första omgångens analys experterna. Svaren skickas tillbaka en andra gång och slutlig sammanställning och analys genomförs av författarna (18). 
     
     
    Analys
    Vid analys räknas ett I-CVI (item construct validity index) ut för varje enskild fråga. De experter som skattat 3 eller 4 delas med totala antalet experter för att få ett index. Om t ex 4 av 5 experter skattat 3 eller 4 på en fråga blir index 0,80.
    Hur kommentarer ska analyseras kommer vi diskutera med handledare.
    Ett sätt att beräkna hela skalans validitet S-CVI (Scale validity index) är att summera index för varje fråga och ett genomsnitt räknas ut. Det finns två sätt till att beräkna hela skalans validitet på, vilket sätt vi ska använda kommer vi diskutera med handledare. För att räkna ut hur mycket bättre överensstämmelse det finns än slumpen kan kappakoefficient användas. Om vi ska göra det diskuteras med handledare (17). Vilken nivå det ska vara på index bestäms innan med hjälp av handledare.
    Hur det kvalitativa innehållet ska analyseras får diskuteras med handledare. 
     
     
    SYFTE
    Att undersöka validiteten hos den preliminära svenska versionen av San Salvadourskalan för vuxna personer med flerfunktionsnedsättning.
     
    HYPOTES
    Den svenska preliminära versionen av San Salvadourskalan är valid för att kartlägga smärta hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning.
     
    FRÅGESTÄLLNING
    Är den svenska preliminära versionen av San Salvadourskalan valid för att kartlägga smärta hos vuxna personer med flerfunktionsnedsättning?
     
     
    ETISKA ÖVERVÄGANDEN
    I vår studie kommer inga forskningspersoner att delta, vi gör därför ingen ansökan till FEN. Det förekommer ingen beroendeställning mellan författare och experter. De som kan ha nytta av detta arbete är personer med flerfunktionsnedsättningar och deras personal och anhöriga. Spridningen kan ske genom; Högskolan Dalarna, egna föreläsningar, egna formella och informella nätverk , den nationella  intresseföreningen sjukgymnaster inom omsorgen, SOMS.
     
    TIDSPLAN 2018
    v. 3-7
    PM klart
    Ansöka om ledighet 
    Kontakt med handledare
    Kontakt med Anne-Grethe Skretting 
    Konstruera informationsbrev och valideringsfrågor
    Rekrytera experter
    v. 8
    Halvtidsseminarium
    v. 9-10
    Leverera valideringsfrågor omgång 1 - eventuellt tillfråga ytterligare expert
    v. 11-12 
    Frågor åter omgång 1
    Svarsbearbetning påbörjas
    v. 13 påskveckan
    Skicka valideringsfrågor omgång 2
    v. 15 
    Valideringsfrågor omgång 2 lämnas in
    v. 16-18
    Bearbeta resultat
     
    v. 19-20
    Skriva 
    v. 21
    Uppsatsen klar
    v. 22
    Examination
     
     
     
     
     
     
     
    REFLEKTION
    Det är viktigt att rekrytera experter tidigt och att vi konstruerar ett informationsbrev och valideringsfrågor samt har ett bra sätt att distribuera det på.
    Det är viktigt att vi vid textens slutförande har fortlöpande kontakt med våra handledare. Om vi inte beviljas ledighet får vi med handledares hjälp ta ställning till tidsplanen. 
    Eftersom original-instrumentet är skrivet på franska som vi inte behärskar kan man fundera över om det har någon betydelse. Utökad kännedom om skalans tillämpning i Sverige idag vore bra att inhämta om möjligt. 
    Resursåtgång är framförallt tid; vår egen och våra handledares. Kunskap om hur man gör ett användbart formulär behöver inhämtas. Vi kan sköta det mesta digitalt. Vi kan behöva uppföljande telefonsamtal. 
    Handledning; hitta datum för avstämning och kontaktvägar. Kritiska tidpunkter då samarbete med handledarna  behöver flyta på är dels initialt v. 3-7 samt i slutskedet v.16-20. Vi behöver fördjupad kunskap om Delphi metoden; ta ställning till om vi ska använda intervjuer. Viktigt initialt med fungerande rutin oss författare emellan så att arbetet löper smidigt.
     
     
    REFERENSER
     
    1.Ölund A-K, Medicinsk omvårdnad vid svåra flerfunktionshinder.1.Stockholm: Gothia förlag; 2012.
     
    2.Lotan M, Ljunggren E, Johnsen T B, Defrin R, Pick C G, Strand L. A modified version of the Non-Communicating Children Pain Checklist-Revised, Adapted to Adults With Intellectual and Developmental Disabilities: Sensitivity to Pain and Internal Consistency. J Pain. 2009;10(4):398-407.
     
    3.De Knegt NC, Pieper MJC, Lobbezoo F, Scuengel C, Evenhuis HM, Passchier J, et al. Behavioural pain indicators in people with intellectual disabilities: A systematic review. J. Pain.2013;14:885-896
     
    4. Solodiuk JC, Scott-Sutherland J, Meyers M, Myette B, Shusterman C, Karian VE, et al. Validation of the individualized Numeric Rating Scale (INRS): A pain assesment tool for nonverbal children with intellectual disability. Pain. 2010;150:231-236 
     
    5. Weissman-Fogel I, Roth A, Natan-Raav K, Lotan M. Pain experience of adults with intellectual disabilities-caregiver reports. J Intellect Disabil Res.2015;59(10):914-924.
     
    6. Poirot I, Laudy V, Rabilloud M, Roche S, Ginhoux T, Kassai B, et al. Prevalence of pain in 240 non-ambulatory children with severe cerebral palsy. Ann Phys Rehabil Med.2017;hämtad från https://ac-els-cdn-com.www.bibproxy....38d9b3c4d559d5
     
    7. Boerlage AA ,Valkenburg AJ, Scherder EJA, Steenhof G, Effing P, et al. Prevalence of pain in institutionalized adults with intellectual disabilities: A cross-sectional approach. Res Dev Disabil. 2013; 34: 2399–2406.
    8. Alriksson-Scmidt A, Hägglund G. Pain in children and adolescents with cerebral palsy a population-based registry study. Actapaediatr. 2016;105:665-670.
     
    9. Johansson M, Carlberg EB, Jylli L. Validity and reliability of a Swedish version of the NonCommunicating Childrens Pain Check List postoperative version. Actapaediatr. 2010;99:929-933. Hämtad från http://onlinelibrary.wiley.com/doi/1...9.01632.x/epdf.
     
    10. Breau L, Mc Grath P, Camfield C, Rosmus C, Finley G A. Preliminary validation of an observational pain checklist for persons with cognitive impairments and inability to communicate verbally. Dev Med Child Neurol.2000;42:609-616.
     
    11. Skretting A-G. Översättning och pilottestning av interbedömarreliabilitet för en smärtbedömningsskala för personer med svåra motoriska, kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. Göteborg; Sahlgrenska akademin vid Göterborgs universitet; 2008.
     
    12. Collignon P, Giusiano B. Validation of a pain evaluation scale for patients with severe cerebral palsy. Eur J Pain. 2001;5:433-442.  
     
    13. Carter RE,Lubinsky J.Rehabilitation research.5 rev uppl.St.Louis:Elsevier;2016. 
     
    14.The research process in Nursing  edited by Kate Gerrish Anne Lacey Founding editor Desmond Cormack , John Wiley & Sons incorporated 2013-04-02 e-bok 
     
    15. Lemmer B. Successive surveys of an expert panel: research in decision making with health visitors. JAN;1998;27:538-545.
     
    16. Hasson F, Keeney S, McKenna H. Research guidelines for the Delphi survey techniques. J. Adv Nursing.2000;32:1008-1015.
     
    17. Polit DF, Beck CT.The content validity index:Are you sure you know what´s being reported? Critique and recommendations.Res Nurs Health.2006;29:489-497.
     
     

    18. Grant JS, Davis LL. Selection and use of content experts for instrument development.Re Nurs Health.1997;20:269-274.Kerstin Hagström Backe och Kristina Flynner

     

     
     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Kerstin och Kristina!

    Vad kul att läsa ett PM där resultatet i uppsatsen kan komma att användas direkt i den kliniska vardagen!

    Jag tycker att ni har mycket bra information i bakgrunden. För att förenkla läsningen hade jag uppskattat en lite tydligare ”röd tråd” i vilken ordning informationen kommer. För att bakgrunden ska bli så tydlig och motiverande som möjligt till varför ni gör detta undrar jag:
    • När ni tycker att det saknas smärtskattningsinstrument: är det den referensen ni hänvisar till som tycker det eller är det att det saknas enligt er kännedom?
    • Om BOSS: används det av er idag eller varför är det med i beskrivningen? Finns det begränsningar i instrumentet som gör att ni inte vill validera det för högre åldrar?
    • När ni beskriver smärta: betyder ”X” att det är någonting ni hänvisar till som någon annan har skrivit? I så fall får ni gärna tydliggöra det.
    • Den studien om prevalens av smärta som ni refererar till: vad har de använt för instrument för att bedöma smärta?

    Jag undrar också om instrumentets svenska namn. Jag kan inte heller franska, men enligt google translate heter instrumentet någonting med barn. Jag läser att det är validitetstestat upp till 33 år för personer med svår utvecklingsstörning. Kan det vara av nytta för er att precisera syfte och frågeställningar enligt vad instrumentet är validitetstestad på i franska versionen?

    Gällande metoddelen tycker jag ni gärna får skriva att ni ska göra enligt ett visst sätt och inte bara beskriva metoden. Jag undrar hur frågeformuläret ska distribueras och hur samstämmigheten med kvalitativa kommentarer ska bedömas, men ni har ju också skrivit att ni först behöver inhämta mer kunskap om metoden. Vilken utomstående ska granska databearbetningen och hur går det till?

    Har ni gjort en etisk prövning till FEN? Jag läser att ni har gjort en egengranskning och tänker att det kan vara bra att förklara varför det i så fall är tillräckligt. Hur ska ni förhindra att det upplevs som obehagligt att ge kritik?

    Er tidsplan är ganska generell vilket inte är konstigt. Kommer ni behöva justera tidsplanen om ledigheten ej beviljas?

    Jag kan mellan raderna läsa mig till varför denna studie är bra ur en mångfaldsaspekt, men det kanske ni kan tydliggöra. Enligt instruktionerna också en motivering till hållbarhetsperspektiv.

    Lycka till!
    Mvh Johanna
    Posted 14:06, 13 Dec 2017
    Hej Kerstin och Kristina!
    Kul att läsa ert arbete, och extra kul eftersom detta är något som ni sen troligen kommer att använda i ert eget arbete.

    Till att början med så tycker jag att bakgrunden ger en bra introduktion men att ni kanske kan strukturera om den något för att den ska vara lättare att läsa och ta till sig för någon som inte är insatt i området. Lite mer pang på! Kanske börja med förekomsten av smärta hos personer med flerfunktionsnedsättning och vad som är problemet… jag uppfattar att det ni vill förmedla är att smärta är underdiagnosticerat hos denna grupp och att de därför ej får adekvat smärtbehandling i den omfattning de skulle behöva. Underdiagnosticeringen beror i sin tur på att få/inget instrument för att mäta smärta finns och här skulle Sans Salvadour skalan kunna fylla ett hålrum (= er forskningsfråga i slutet).

    Fler reflektioner på bakgrunden:
    - personer med flerfunktionsnedsättning, beskriv gärna mer om denna grupp. ” Uppkommer efter medfödd eller förvärvad svår skada på hjärnan” har ni skrivit men gissar att kognitiva funktioner och förmågan att uttrycka/förmedla sin smärtupplevelse kan variera otroligt. Finns det någon indelning här i olika grupper som kan ha betydelse för smärta och hur man behöver tänka runt smärtuppskattning?
    - ”förekomst av smärta är mer vanligt än hos befolkningen i övrigt”. Här har ni bla hänvisat till register och några enkätstudier. Hur har man undersökt det? Bygger materialet på uppskattningar från anhöriga/personal? Vilka frågor har man i så fall ställt och är det liknande de som tas upp i San Salvadors? Är det skattningar från personen själv? Hur ser urvalet ut i dessa studier? Frekvensen smärta ökade med ålder, flickor hade mer smärta än pojkar. När instruerar era experter - kommer de att få några rekommendationer att utgå från en specifik målgrupp av flerfunktionsnedsatta?
    - de studier ni hänvisar till är framförallt svenska och norska. Finns det något vetenskapligt underlag som är mer internationellt när det gäller förekomst av smärta eller beskrivningar om hur man jobbar kliniskt för att bedöma smärta för vuxna med flerfunktionsnedsättning?
    - San Salvadore i Frankrike validitetstestades på sjukhus. Innebär det att patienterna bodde på institution? Hur stämmer det med era patienter/er målgrupp? Utfördes skattningarna av personal, anhöriga eller patienter? 2001 genomfördes validitetstestet - finns några vetenskapliga studier där man senare använts sig av skalan dvs vet ni om den har används efter det?
    - mångfald/hållbarhet. Tänker att här finns det massor ni täcker in men kanske att det behöver förtydligas mer… (det har vi också missat i vårt PM ;) )

    När det gäller metod delen undrar jag lite över urvalskriterierna. Ni har skrivit yrkesverksamma och gissar att ni då menar kliniskt yrkesverksamma, att man jobbar med aktuella målgruppen. Eller kan det vara personer forskar inom området? Var tänker ni er att hitta experterna? Främst inom Sthlmsregionen, eller hela Sverige? Tänker att ni i bakgrunden beskrivit hur ni jobbar inom Hab Stockholms Läns Landsting. Kan det ha betydelse för var man jobbar i landet tex att man har olika rutiner m.m. som kan påverka hur man tänker och sedan även hur validiteten för instrumentet senare kan tolkas?

    Delphimetoden - både kvalitativa och kvantitativa bedömningar. Kommer detta ske i flera steg eller enbart vid ett tillfälle? När är det aktuell med ev. telefonintervju? Hur löser ni då ev blindning? Kommer ev. intervjuern att spelas in? Hur bedöms resultatet? Hur analyseras de kvalitativa frågorna? Ni skriver att för att minska bias kommer ni ta hjälp av en utomstående att granska databearbetningen, gäller det framförallt de kvalitativa frågorna eller innehåller metoden fler moment som kräver tolkning. Ni skriver att ni behöver läsa in er mer på metoden så kanske är det frågor som ni senare kommer att besvara. Det ni kommer att göra är att testa validiteten i det översatta dokumentet mha experterna. Ni kommer alltså inte att modifiera frågorna (anpassa språk, vilka frågor odyl) för att skalan ska passa svenska förhållanden i detta arbete?

    Ni skriver att det inte finns någon golden standard och att ni därför valt Delphimetoden. Har ni övervägt någon annat sätt? Jag vet inte alls om det är tillämpbart för validering men tänker att i tex en fokusgruppsintervju skulle man kunna få fram kvalitativa data om hur experterna ser på skalans användbarhet. Sen funderade jag också hur man gjorde när San Salvadour-skalan validerades i Frankrike - skulle ni kunna göra på samma sätt?

    Slutligen funderar jag lite runt hur skalan är tänkt att användas i Sverige. I bakgrunden framgår det att instrumentet består av två delar om vardera 10 frågor och att den första delen handlar om patientens normala basbeteende. Krävs det att anhörig eller personal som känner personen väl är den som fyller i denna del? Kan man tänka sig att detta instrument inte bara är intressant att använda för hab utan kanske också på boenden och i daglig verksamhet för att följa/screena/göra en bedömning av smärta? Hur ni tänker ni att den ska användas, kan det påverka valideringsprocessen?

    Jättebra arbete, ska bli kul att läsa den färdiga uppsatsen. Lycka till!
    Med vänlig hälsning, Catarina edited 20:33, 16 Dec 2017
    Posted 19:48, 16 Dec 2017
    Hej Kerstin och Kristin!

    Vilket bra arbete, och väldigt relevant i er (och andras) kliniska vardag. Jag har staplat upp min feedback efter punkterna a-k.

    a.
    Jag som läsare förstår forskningsläget – att det är bristande! Tycker det framgår tydligt.
    b.
    Jag tycker ni får fram vad olika resultat säger, jag förstår att det finns olika typer av smärtskattningsmetoder. Eventuell förtydliga detta, typ sammanfatta: ”Det här är de vanligaste metoderna: ...” eller något liknande!
    I övigt verkar forskningen vara överens om att smärta är vanligt förekommande i aktuell patientgrupp, bra att ni får med om vad för olika slags orsaker till smärtan som kan finnas.
    c.
    Centrala begrepp och teorier tycker jag förklaras.
    d.
    Angående mångfaldhets och hållbarhet skulle detta kunna skrivas ut någonstans, tror att det inte blir några problem för er!
    e.
    Det finns absolut motiveringar till varför det är viktigt att besvara forskningsfrågan.
    f.
    Jag tycker att ert syfte och frågeställning är extremt tydligt – bra!
    g, i, h.
    Metoden är i nuläget lite kämpig att ta sig igenom – Går den att konkretisera på något vis? Kommer ni kunna definiera vem som är expert och inte? Kommer ni dela upp intervjuerna 50/50 eller göra dem tillsammans? Ni nämner ju i slutet att ni också behöver inhämta mer kunskap om metoden, så detta är ni säkert redan medvetna om!
    j.
    Kanske diskutera etiken något mer, även om den säkert inte kommer vara ett bekymmer i ert arbete. Går det att referera till något här, typ SBU eller annat?
    k.
    Tidsplanen verkar i nuläget vara väldigt beroende på om ni får ledigt eller ej, så förstår om det är svårt att spika den helt. Detta bör ju såklart säkras så snart som möjligt, kanske ansöka tidigare om ledighet om ni har möjlighet till det. Kommer det vara helt orimligt att slutföra arbetet till juni om ni ej får ledigt?

    Återigen – genomgående ett bra arbete, lycka till med fortsättningen! God Jul!

    / Johan
    .


    .
    Posted 12:26, 17 Dec 2017
    Hej!

    Intressant arbete, och spännande med något som är så relevant för er själva.

    Bra bakgrund, mycket information och man förstår verkligen varför det är viktigt att validera instrumentet.
    Bra förklaring av begrepp, teorier etc.
    Kanske behövs kommentar om mångfald, att flerfunktionsnedsättningar drabbar alla socioekonomiska klasser i samhället eller något sånt.
    Syfte och frågeställning är ju helt överens.

    Metoddelen är väl det avsnitt som behöver lite bearbetning kanske, jag har lite svårt att följa vad det egentligen är ni ska göra. En lite mer uppstaplad beskrivning vore bra tycker jag. Ni har mycket bra information, men lite tydligare struktur i textavsnittet skulle nog göra det mer lättförståeligt. Kanske skulle det också förtydliga om man fick några exempel på frågorna experterna ska svara på?
    Tidsplanen ser bra ut, om ni har tillräckligt med tid att avsätta för respektive delmoment. Kanske behöver ni ha en Plan B om ni inte får beviljat ledighet?

    Spännande, hoppas att det blir ett bra arbete, då detta verkligen skulle vara ett viktigt bidrag till den kliniska vardagen för er och många andra! Lycka till med resten.
    hälsn
    Katarina
    Posted 22:40, 18 Dec 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.