Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Petra Johansson

Petra Johansson

    Table of contents
    No headers

    Funktionsutvärdering av styrka och myoelektrisk aktivitet i hamstringsmuskulatur på idrottare med en tidigare unilateral hamstringsskada med ett nytt styrketest, JN Hamstringstest

     

    BAKGRUND

    Introduktion

    Akuta hamstringsrupturer är den vanligaste muskelskadan inom många idrotter. Prevalensen av isolerade hamstringsskador som rapporterats inom bland annat fotboll, rugby, basket och sprintlöpning är mellan 6% och 29% (v.g. se vidare Goode et al., 2015). Risken för en återfallsskada är hög, omkring en tredjedel skadas igen och den högsta frekvensen förefaller ske under de första två veckorna efter återgång till idrott (v.g. se vidare Erickson & Sherry, 2017). I en jämförelsestudie som publicerades 2013, undersöktes skadefrekvensen mellan manliga och kvinnliga fotbollsspelare på collage i USA. Resultatet visade sig att män hade en högre frekvens hamstringsskador än kvinnor, likaså ådrog sig männen fler återfallsskador än kvinnor. (Cross, Gurka, Saliba, Conaway, & Hertel, 2013)

    Anatomi/funktion

    Hamstringsmuskulaturen består av tre muskler på lårets baksida (m. biceps femoris, m. semimembranosus och m. semitendinosus). Dessa muskler har sitt ursprung på tuber ischiadicum och fäster på caput fibula och medialt på tibias baksida och medialt om knäleden. Detta innebär att de är tvåledsmuskler och deras huvudfunktion är att extendera i höftleden och flektera i knäleden. Biceps femoris består av två muskelbukar, biceps femoris långa huvud och biceps femoris korta huvud. Biceps femoris korta huvud urspringer från femur vilket gör den huvudsakligen till en flexor i knäleden. Den laterala delen av hamstrings (m. biceps femoris) deltar även i adduktion och utåtrotation i höftleden medan den mediala delen av hamstrings (m. semimembranosus och m. semitendinosus) deltar i adduktion och inåtrotation (Behnke & Glad, 2008; Peterson & Renström, 2017). Alla de tre hamstringsmusklerna fungerar även som en antagonist till främre korsbandet, de har där en skyddande och stabiliserande roll genom att förhindra rotation och framskjutning av tibia på femur under flexion (Peterson & Renström, 2017).

    Skadetyper/skademekanismer

    Man brukar dela upp hamstringsskador i sprint- och stretchingtyper (Askling, Tengvart,  Saartok, & Thorstensson, 2007a; Askling, Tengvar, Saartok, & Thorstensson, 2007b). Sprintskadan drabbar framförallt m. biceps femoris långa huvud. Oftast är rupturen lokaliserad 10 cm distalt från ursprunget på tuber ischiadicum. Denna typ av skada är vanlig inom idrotter med hög löphastighet och uppstår ofta under accelerationer och riktningsförändringar. Skadan inträffar vanligtvis under slutet av svängfasen som en konsekvens av en excentrisk kontraktion när hamstrings är som mest utsträckt (Askling et al., 2007a). Stretchingskadan drabbar framförallt m. semimembranosus. Rupturen är lokaliserad proximalt och börjar oftast vid tuber ischiadicum och involverar den fria senan. Denna skada uppstår då hamstringsmuskeln utsätts för en stor förlängning och samtidig belastning, dvs. under en stor höftflexion med samtidig knäextension (Askling et al., 2007b). Sprintskadan är vanligast och tar kortast tid att rehabilitera. (Askling, Tengvar, & Thorstensson, 2013).

    Riskfaktorer

    Riskfaktorerna brukar delas in i påverkbara och icke påverkbara (Bahr & Krosshaug, 2005). Icke påverkbara riskfaktorer som har starka evidens för en hamstingsskada är ålder och tidigare hamstringsskada, man har sett att med ökad ålder har man en ökad risk för att ådra sig en hamstringsskada (Opar, Williams, & Shield, 2012). Flertalet påverkbara faktorer har studerats gällande risken för att få en hamstringsskada, men endast ett fåtal har god evidens och bygger i viss mån på teoretiska antaganden. De faktorer som studerats mest och som föreslagits som potentiella riskfaktorer är obalansen mellan styrkan i hamstringsmuskulatur i förhållande med quadricepsstyrkan (H/Q-kvoten), flexibiliteten i hamstringsmuskulaturen, bilateral asymmetri i hamstringsmuskulatur och muskeluttröttning (Opar et al., 2012). I en systematisk review 2013 fann man att störst evidens för att ådra sig en hamstringsskada var tidigare hamstringsskada, ökad ålder och ett ökat maximalt kraftmoment för m. quadriceps (Freckleton & Pizzari, 2013).

    Diagnostisering

    En grundlig anamnes och klinisk undersökning är viktigt för att få sig en uppfattning av skadan och utesluta andra potentiella orsaker. Magnetkameraundersökning (MRI) och ultraljud är effektiva vid verifiering av skadan och dess omfattning (Chu & Rho, 2016). Ultraljudsundersökningar vid muskelskador har ökat markant och används av såväl praktiserande kliniker som radiologer. Detta är en subjektiv bildmodalitet som är beroende av den som utför undersökningen, vilket gör det svårare att definiera och standardisera än MRI  (Pollock, James, Lee, & Chakraverty, 2014). År 2014 kom ett nytt klassifikations system för gradering av muskelskador (British athletics muscle injury classification). Med hjälp av MRI kategoriseras och graderas skadans omfattning. Huvudgruppering från 0–4 talar om skadans omfattning, där 0 visar ett normalt MRI och kan liknas vid träningsvärk. Graderingarna 1–4 (functional, small, moderate, extensive) delas även in i undergraderingar a, b och c som beskriver vilken typ av skada. (a=myofasciell, b=muskel eller muskel-sen övergången och c=senan involverad) (Pollock, James, Lee, & Chakraverty, 2014). Det finns ytterligare en beskrivning som ingår i klassificeringen för att ange skadans lokalisation (proximalt, centralt eller distalt) i förhållande till muskelns ursprung. För hamstringsmuskulaturen föreslås att den proximala tredjedelen ligger över den nedre marginalen hos gluteus maximus och den distala tredjedelen ligger under ursprunget för biceps femoris korta huvud (Pollock et al., 2014). Det har visat sig att ju kortare avstånd från tuber ischiadicum skadan är lokaliserad, desto längre tid tar rehabiliteringen (Askling, 2008).

    Rehabilitering- & rehabiliteringsprotokoll

    Det finns ett antal rehabiliteringsprotokoll som används efter akuta hamstringsskador, flertalet av dessa saknar stöd från prospektiva randomiserade studier. Rehabiliteringsprotokollen vid konservativ behandling brukar omfatta en succesiv stegring av intensitet, rörelseomfång, excentriskt motstånd, neuromuskulär träning till en mer idrottsspecifik inriktning av träningen innan återgång till sin idrott (Chu & Rho, 2016). 

    EMG/myoelektrisk aktivitet

    Elektromyografi (EMG) är en teknik som används för att registrera, undersöka och analysera myoelektriska signaler i muskulaturen. När muskeln arbetar kan man med EMG mäta den myoelektriska aktiviteten som uppstår av motorenheternas aktivitet (Konrad, 2006). De vanligaste två sätten att mäta EMG är med nålar, nEMG (needle EMG) och med ytelektroder, sEMG (surface EMG). Nålar används främst vid kliniska undersökningar för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar och ytelektroder används oftast vid utvärdering inom rehabiliteringsmedicin, ergonomi och idrottsrelaterad forskning (Konrad, 2006). I en review 2013 granskades den neuromuskulära betydelsen efter en hamstringsskada. Det framkom att det sker en smärtstyrd neuromuskulär inhibering av frivillig aktivering i hamstringsmuskulaturen efter en hamstringsskada. Denna hämning kan ha en negativ effekt vid återhämtningen eftersom aktiveringen av den skadade muskeln begränsas under rehabiliteringen. Detta kan bidra till en kronisk excentrisk svaghet och selektiv hamstringsatrofi i den skadade delen av hamstringsmuskeln, vilket också kan vara en bidragande orsak till en återfallsskada (Fyfe, Opar, Williams, & Shield, 2013). Reliabiliteten i sEMG på hamstringsmuskulatur undersöktes i en studie av Kellis och Katis (2008). Deltagarna var 11 friska män utan tidigare skador som testades vid två tillfällen, en vecka mellan gångerna. Ytelektroderna placerades utifrån anatomiska landmärken över biceps femoris långa huvud (BFlh) och m. semitendinosus (ST). Testet gjordes i en isokinetisk Cybexapparat med successiv stegring av belastning upp till maximal isometrisk kontraktion. Den den viljemässiga maximala isometriska kontraktionen (MVC) mättes i olika ledvinklar, 0°, 45° och 90°. Viktigt var att deltagarna satt i en neutral benposition i höftleden, eftersom en rotation i höftleden medför antingen en ökad aktivitet i BFhl vid utåtrotation eller i ST vid inåtrotation. Reliabiliteten visade sig var högre vid submaximala nivåer och att BFlh hade högre reliabilitet än ST. Resultatet i studien konstaterade att upprepade EMG-mätningar i maximala isometriska kontraktioner gav en acceptabel reliabilitet 

    Muskelaktioner

    Det finns tre olika typer av muskelaktioner, koncentriskt, excentriskt och isometriskt. Vid koncentrisk och excentrisk muskelaktion sker en rörelse, d.v.s. muskeln arbetar dynamiskt. Vid isometrisk muskelkontraktion sker ingen rörelse, d.v.s. muskeln kontraheras statiskt. När muskeln kontraheras isometriskt agerar den mot ett konstant motstånd utan att dess längd förändras. När muskeln arbetar koncentriskt övervinner den kraften som den arbetar mot, muskeln arbetar då i förkortning. Koncentrisk kraft ökar med minskad hastighet vilket innebär att vid snabba rörelsehastigheter kommer kraften att minska. När muskeln arbetar excentriskt är kraften den arbetar emot större än den kraft muskeln själv utvecklar, det sker då en bromsande muskelaktiondär muskeln agerar i förlängning. Den excentriska kraften ökar eller är konstant vid ökad hastighet. Till vardags och i idrottsutövning under funktionella aktiviteter sker oftast en kombination av dessa tre muskelaktioner (Thomeé, 2008).

    Sambandet mellan kraft och hastighet

    Muskelkraft är den kraft i Newton som muskeln kan utveckla, medan med muskelstyrka avses det kraftmoment som kan åstadkommas med den utvecklade kraften utifrån den aktuella hävarmens längd d.v.s. den kraft muskeln kan utnyttja (Thomeé, 2008). Att kunna generera kraft är viktigt i alla idrotter. I idrotter som innefattar accelerationer är kraften en viktig faktor för att generera en hastighet, d.v.s. för att uppnå en hög hastighet krävs stor styrka. Hastigheten på kraftutvecklingen är också viktigt för styrkeproduktionen vid exempelvis i sprintlöpning. Sambandet mellan kraft och hastighet är centralt då man utvärderar styrkeförmågan. Effektutvecklingen, arbetshastigheten (power) är en av de viktigaste faktorerna när det kommer till idrottsprestationer. I idrotter med maximalansträngning är framförallt peak power av stor betydelse för prestationen. Peak power definieras som det högsta effektvärdet som uppmäts under en förflyttning/rörelse under givna förhållanden (Bellardini et al., 2009). Rate of force development, RFD eller på svenska kraftökningshastigheten är ett mått på explosiv styrka. (Aagaard, Simonsen, Andersen, Magnusson, & Dyhre-Poulsen, 2002). Denna beräknas genom förändringen i kraft dividerat med förändringen i tid, vilket är direkt kopplat till en ökad muskelaktivering (Bellardini et al., 2009). RDF mäts i Newton per sekund (N/s), vilket förklaras av att kraft (Force) mäts i Newton (N) och tid i sekunder (s). RFD kan beräknas för isometriska, koncentriska och excentriska muskelaktioner. En förbättring av RFD för idrottare innebär att de blir explosivare och kan utveckla större kraft på kortare tid. Faktum är att högre RFD är direkt kopplad till ökad prestation i sprintlöpning (Slawinski et al., 2010).

    Utvärdering/return to play (RTP)

    Som tidigare nämnts är återfallsskador efter akut hamstringsskada ett stort problem. Forskningen kring rehabilitering och utvärdering för bäst, säkrast och snabbast återgång till sin idrott efter en skada är förhållandevis omfattande, men i dagsläget finns inga säkra metoder eller kriterier för detta. Det finns en mängd kliniska och funktionella tester som används vid utvärdering och bedömning av status inför återgång till idrott. Vanliga kriterier brukar vara när idrottaren har full rörlighet, styrka och funktionella kvalitéer som att springa och hoppa samt att dessa kan genomföras utan smärta (Erickson & Sherry, 2017). År 2010 publicerades en studie med en ny kliniskt test, Asklings H-test. Detta är ett specifikt hamstringstest för att se om patienten är tillräckligt rehabiliterad för att återgå till en hög aktivitetsnivå. Avsikten med testet är att imitera en syntes av de båda skademekanismerna, vilket sker genom att utsätta hamstrings för en excentrisk muskelaktion i ett förlängt läge (ett aktivt straight leg raise, SLR) Upplever testpersonen osäkerhet vid genomförandet av testet är den sannolikt inte redo för återgång till sin idrott (Askling, Nilsson, & Thorstensson, 2010). I en studie av Delvaux et al. (2014) tillfrågades rehabiliteringsansvariga i olika fotbollslag vilka bedömningskriterier de hade för återgång till sin idrott efter en hamstringsskada. Det näst vanligaste kriteriet var muskelstyrka (smärtfrihet var vanligast). En sidoskillnad i styrka på cirka 10 % mellan den skadade och icke skadade benet tolererades av 57% av klinikerna, medan endast 5 % skillnad accepterades hos 22% av klinikerna. Ett antal studier har utvärderat styrkeförhållandet i hamstringsmuskulaturen med tester i isokinetiska apparater. Isokinetiskt muskelarbete innebär en konstant hastighet i hela rörelsebanan under arbete (Thomeé, 2008). I en studie av Tol et al. (2014) utvärderades isokinetiska variabler på 52 professionella amerikanska fotbollsspelare som bedömts som färdigrehabiliterade efter en hamstringsskada. Resultatet kunde inte påvisa att 10% nedsatt styrka är förknippad med en ökad risk för återfallsskada. Studien gav indikationer på att isokinetiska tester inte är tillförlitligt för att avgöra om en amerikansk fotbollsspelare är redo att återgå till sin sport. I en annan studie undersöktes styrkeutvecklingen och den myoelektriska aktiviteten i hamstringsmuskulaturen under ett isokinetiskt test. Av deltagarna hade 13 stycken haft en unilateral hamstringsskada på biceps femoris långa huvud (BFlh) och bedömts vara färdig rehabiliterad. Jämförelsen gjordes med det icke skadade benet och med en kontrollgrupp på 13 skadefria idrottare. Den myoelektriska aktiviteten mättes med sEMG på BFlh och medial hamstringsmuskulatur. Resultatet visade lägre styrkevärden i såväl snabba som långsamma excentriska muskelaktioner i det skadade benet jämfört med det icke skadade benet. Inga signifikanta skillnader sågs i kontrollgruppen. Man kunde även notera lägre myoelektrisk aktivitet i den skadade BFlh jämfört med den icke skadade sidan, ingen skillnad i myoelektrisk aktivitet sågs i den mediala hamstringsmuskulaturen som inte var skadad (Opar, Williams, Timmins, Dear, & Shield, 2013). Det finns ingen stark evidens för att MRI kan ge en säker prognos för återgång till sport, detta har framkommit i två stycken reviewartiklar (Reurink et al., 2014;2015; van Heumen et al., 2017).

     

    Sammanfattningsvis kan konstateras att hamstringsskador är ett stort problem inom många idrotter och risken för återfallsskada är hög. I dagsläget finns inga säkra kriterier eller metoder för att bedöma när en idrottare är redo att återgå till sin idrott efter en skada. Jag vill med denna studie ta reda på och beskriva hur muskelaktiviteten och styrkan och den elektriska muskelaktiviteten ser ut hos hamstringsmuskulatur som bedömts vara färdigrehabiliterad, detta med en ny styrketest som tidigare inte utvärderats, JN Hamstringstest.

     

    Syfte

    Syftet med denna studie är att beskriva kraftutveckling och myoelektrisk aktivitet i hamstringsmuskulatur vid bilaterala och unilaterala, isometriska, excentriska och koncentriska muskelaktioner i ett nytt hamstringstest.

     

    Frågeställningar

    Framträder skillnader i testet avseende isometrisk, koncentrisk eller excentrisk styrka mellan hamstringsmuskulatur som är oskadad respektive rehabiliterad från en tidigare skada?

    Framträder skillnader i testet avseende myoelektrisk aktivitet i hamstringsmuskulatur som är oskadad respektive är rehabiliterad från en tidigare hamstringsskada?

     

    METOD

    Studiedesign

    En deskriptiv funktionsutvärdering.

     

    Inklusions- och exklusionskriterier

    Inklusion: Unilateral hamstringsskada i biceps femorismuskulatur, förstagångsskada, diagnostiserats med MRI, färdigrehabiliterad (utvärderade med funktionella tester och/eller isokinetiska tester och är åter i sin idrott), aktiva idrottare i sporter innehållande sprintmoment, konservativt behandlade, ålder över 18 år, kvinnor och män, svensktalande.

    Exklusion: Bilaterala hamstringskador eller andra muskuloskeletala skador i nedre extremiteten.

     

    Urval och rekrytering av testpersoner

    Ett bekvämlighetsurval kommer att tillämpas, 10–15 personer som rehabiliterats för en hamstringsskada på idrottskliniker i Stockholm kommer att tillfrågas för deltagande i studien. Jag kommer att ta kontakt med idrottskliniker för att därigenom få hjälp med rekryteringen av försökspersoner. Potentiella deltagare kommer att kontaktas av mig via ett informationsbrev med förfrågan om deltagande. De har även möjlighet att kontakta mig eller min handledare via mail eller telefon för mer upplysningar om studien.

    Baslinjedata kommer att samlas in från samtliga deltagare, dessa inkluderar ålder, vikt/BMI, dominant ben, skadat ben, tid efter skada, idrott och aktivitetsnivå.

     

    Beskrivning av testapparat

    Apparaturen (Figur 1) som skall användas för mätning av styrkeutveckling i hamstringsmuskulaturen (m. semitendinosus, m. semimembranosus, m. biceps femoris caput longum och m. biceps femoris caput breve) benäms JN Hamstringstest. Syftet med JN Hamstringstest är främst att möjliggöra bilateral och unilateral mätning av isometrisk, koncentrisk och excentrisk styrka i hamstringsmuskulaturen. Apparaturen möjliggör även beräkning av arbete och effektutveckling vid koncentriska muskelkontraktioner samt hastighet i koncentriska och excentriska muskelaktioner. Det går utöver det att bestämma kraftimpuls (kraften multiplicerat med tiden som den verkar) och RFD. Funktionsprincipen i belastning av hamstringsmuskulaturen är arbete eller styrkeutveckling mot gravitationskraften. Genom variation i lutning av apparaten kan arbetsmotståndet ökas eller sänkas. Testpersonen ligger med ryggen på en slejd som befinner sig på ett lutande plan (Figur 1A) Skorna kopplas till varsin kraftgivare vilket betyder att muskelkraften hos respektive ben registreras samtidigt. En elastisk lina kopplad till en kraftgivare mäter sträckan som slejden har förflyttat sig (Figur 1C). Insamlad data förs över till en persondator för vidare analys.

    Figur 1: Testapparatur under testtillfälle. (A) Rullbar slejd, (B) Koppling till kraftgivare på vänster och höger fot, (C) Elastisk lina för mätning av slejdens förflyttning, (B1, B2, C) inkoppling från sensor (B och C) till logger-enhet och sändare, (E) persondator med analys-programvara.

     

    Testgenomförande/procedur

    Information om studien och instruktioner angående förberedelser inför själva testningen kommer att meddelas skriftligt innan testgenomförandet. Två provtillfällen innan testet kommer att erbjudas till deltagarna. Muntliga instruktioner enligt förbestämd mall kommer att ges vid testgenomförandet. För att mäta hur hamstrings aktiveras under testet använder jag mig av elektromyografi (EMG). För att kunna jämföra och analysera olika EMG-mätningar med varandra kommer jag att göra en normalisering av EMG-data. En vanlig metod för detta är att använda sig av Maximal Voluntary Isometric Contraction (MVIC) som referensvärde. Detta värde uppmäts med en muskelfunktionstest där den aktuella muskeln isometriskt kontraheras. Genom att dividera ett testvärde med MVIC kan man ange resultatet i procent av MVIC (%MVIC) (Soderberg & Knutson, 2000). Reliabiliteten är utifrån att apparaten och att testledaren mäter så lika som möjligt varje gång, vilket jag kommer att standardisera. Innan själva testgenomförandet sker 10 minuter uppvärmning på testcykel med en arbetsintensitet motsvarande ”ganska lätt” enligt den så kallade RPE-skalan (Borg, Edström, & Marklund, 1970). Deltagarna kommer även att få utföra några övningsomgångar för tillvänjning av de olika momenten innan testet startar. Så stor kraft som möjligt ska försöka skapas i den koncentriska fasen med påföljande excentrisk fas som ska bromsas så kraftfullt som möjligt. Testpersonen ska känna sig trygg med testgenomförandet och avgör därför själv sin kraftinsats. Tre rörelsecykler genomförs bilateralt som sedan följs av tre unilaterala test av höger respektive vänster ben på samma sätt. Sist testas maximala isometriska kontraktioner i fyra olika positioner, bilateralt och med höger och vänster ben. Dessutom mäts maximal styrka i främre lårmuskulaturen (m. quadriceps femoris) bilateralt, och unilateralt i de fyra olika positionerna som referensvärde.

     

    Databearbetning och analys:

    Jag kommer att göra den statistiska analysen i Statistikprogrammet SSPS. Eftersom studien har en kvantitativ ansats kommer jag att använda mig av med ett parametriskt test, ett Parat t-test. Statistisk signifikans (p-värde) kommer att beräknas. Vidare kommer korrelationsanalyser att förekomma. Centralmåttet jag kommer att använda är Medelvärde och spridningsmåttet standardavvikelse. Datan som utvärderas kommer att koncentreras på peak-krafter, RFD och kraftimpuls (kraften multiplicerat med tiden som den verkar). Jämförelser kommer att göras mellan det skadade och icke skadade benets värden.

     

    Etiska överväganden

    Ansökan till FEN kommer att skickas in till den 29:e januari 2018.

    De etiska frågeställningar som aktualiseras av projektet är att jag kan påverka forskningspersonernas hälsa genom att en skaderisk inte kan uteslutas vid utförandet av hamstringstestet. Jag kommer att samla in uppgifter av forskningspersonerna med relevanta frågor angående deras hälsa, tidigare skador, rehabilitering, utvärdering och tid efter skadan för att begränsa riskerna. Åtgärder som har vidtagits för att minska eller eliminera etiska problem kommer ske genom att forskningspersonerna ger sitt samtycke till studien. Deltagarna kommer att få skriftlig information om studien där även information om frivillighet och att de när som helst kan avbryta studien utan närmare motivering framgår. Deltagarna bestämmer själva i vilken intensitet de utför testet, vilket minskar skaderisken avsevärt då de belastar sin muskel efter egen förmåga och vilja. Även två stycken provtillfällen innan själva testgenomförande kommer att erbjudas till deltagarna, vilket ger dem chans att bli bekväm med metoden och anpassa muskulaturen. Kodning för varje individ kommer ske så att det inte är möjligt att identifiera dem. Det kommer endast att framgåfakta utifrån baslinjedata, inklusionskriterier och att de är rekryterade från kliniker i Stockholm. Nyttan av projektet är att undersöka om det nya hamstringstestet kan tillföra ny kunskap vid utvärdering av hamstringsmuskulatur hos idrottare som är färdigrehabiliterade efter skada. Förhoppningar är även att apparaten kan komma att bidra som en ny träningsmetod i rehabiliterings- och förebyggande syfte för hamstringsmuskulatur. Objektiva test för mätning av styrka i hamstringsmuskulaturen behövs för att utvärdera styrkans eventuella inverkan på skadeprofylax. 

     

    Preliminär tidsplan

      Januari 2018                           Kontakta idrottskliniker för rekrytering av försökspersoner.        

                                                       Etisk ansökan till FEN skickas in.                                                                                                                                                                

    Januari och februari 2018          Förfrågan om deltagande skickas ut med informationsbrev.

                                                       Praktik och standardisering av metod.

                                                       Utforma mall för riktlinjer vid testningarna för ökad reliabilitet.

                                                       Kontakta och boka in försökspersonerna till provomgångar och testgenomförandet.

    Slutet av februari 2018               Provomgångar med försökspersonerna inleds.

    Mars 2018                                  Testgenomförande och datainsamling klart.

    April och maj 2018                      Sammanställning av resultat, analys och färdigställande studien.

    Maj 2018                                     Slutet av maj uppsatsen klar. 

     

    Reflektioner

    ·       Rekryteringen av försökspersoner kan vara en faktor som påverkar både tidsplanen och eventuella ändringar i mina inklusionskriterier. Har från december 2017 börjat                      kontakta idrottskliniker för hjälp med rekryteringen av potentiella deltagare till studien.

    ·       Tidsplanen kan också påverkas om den etiska ansökan inte godkänds.

    ·       Praktik och standardisering av testmetoden skall jag påbörja i januari 2018, där säkert justeringar och tillägg kan bli aktuellt innan studiens start.

    ·       Vid själva testet kommer jag troligtvis att behöva en assistent.

    ·       Kunskapsmässigt behöver jag framförallt lära mig mer om utfallsmåtten, tyda och sammanställa den insamlade datan.

    ·       Resursmässigt så kommer jag att behöva ta ledigt från mitt ordinarie arbete under testgenomförandet och troligtvis en del dagar för sammanställningen av studien. Material som kommer att behöva införskaffas till testningarna är EMG-material och tejp samt kuvert och frimärken till informationsbreven.

     

    REFERENSER

    Aagaard, P., Simonsen, E. B., Andersen, J. L., Magnusson, P., & Dyhre-Poulsen, P. (2002). Increased rate of force development and neural drive of human skeletal muscle following resistance training. Journal of Applied Physiology, 93(4), 1318-1326. doi:10.1152/japplphysiol.00283.2002

    Askling, C. (2008). Hamstring muscle strain. Doktorsavhandling, Karolinska institutet. Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.

    Askling, C., Tengvart, M., Saartok, T., & Thorstensson, A. (2007a). Acute first-time hamstring strains during high-speed running: A longitudinal study including clinical and magnetic resonance imaging findings. The American Journal of Sports Medicine, 35(2), 197.

    Askling, C., Tengvar, M., Saartok, T., & Thorstensson, A. (2007b). Acute first-time hamstring strains during slow-speed stretching: Clinical, magnetic resonance imaging, and recovery characteristics. The American Journal of Sports Medicine, 35(10), 1716.

    Askling, C. M., Nilsson, J., & Thorstensson, A. (2010). A new hamstring test to complement the common clinical examination before return to sport after injury. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 18(12), 1798-1803. doi:10.1007/s00167-010-1265-3

    Askling, C. M., Tengvar, M., & Thorstensson, A. (2013). Acute hamstring injuries in swedish elite football: A prospective randomised controlled clinical trial comparing two rehabilitation protocols. British Journal of Sports Medicine, 47(15), 953.

    Bahr, R., & Krosshaug, T. (2005). Understanding injury mechanisms: A key component of preventing injuries in sport. British Journal of Sports Medicine, 39(6), 324-329. doi:10.1136/bjsm.2005.018341

    Behnke, R. S., & Glad, A. (2008). Anatomi för idrotten: Fakta om rörelseapparaten. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

    Bellardini, H., Henriksson, A., Tonkonogi, M., Roberts, C., McAlexander, J. M., & Flank, H. (2009). Tester och mätmetoder för idrott och hälsa (1. uppl. ed.). Stockholm: SISU idrottsböcker.

    Borg, G., Edström, C-G., & Marklund, G. (1970) A new method to determine the exponent for perceived force in physical work. Reports from the Institute of Applied Psychology, 4. University of Stockholm.

    Chu, S. K., & Rho, M. E. (2016). Hamstring injuries in the athlete: Diagnosis, treatment, and return to play. Current Sports Medicine Reports, 15(3), 184.

    Cross, K. M., Gurka, K. K., Saliba, S., Conaway, M., & Hertel, J. (2013). Comparison of hamstring strain injury rates between male and female intercollegiate soccer athletes. The American Journal of Sports Medicine, 41(4), 742-748. doi:10.1177/0363546513475342

    Delvaux, F., Rochcongar, P., Bruyère, O., Bourlet, G., Daniel, C., Diverse, P., . . . Croisier, J. (2014). Return-to-play criteria after hamstring injury: Actual medicine practice in professional soccer teams. Journal of Sports Science & Medicine, 13(3), 721.

    Erickson, L. N., & Sherry, M. A. (2017). Rehabilitation and return to sport after hamstring strain injury. Journal of Sport and Health Science, 6(3), 262-270. doi:10.1016/j.jshs.2017.04.001

    Freckleton, G., & Pizzari, T. (2013). Risk factors for hamstring muscle strain injury in sport: A systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine, 47(6), 351.

    Fyfe, J. J., Opar, D. A., Williams, M. D., & Shield, A. J. (2013). The role of neuromuscular inhibition in hamstring strain injury recurrence. Journal of Electromyography and Kinesiology : Official Journal of the International Society of Electrophysiological Kinesiology, 23(3), 523-530. doi:10.1016/j.jelekin.2012.12.006

    Goode, A. P., Reiman, M. P., Harris, L., DeLisa, L., Kauffman, A., Beltramo, D., . . . Taylor, A. B. (2015). Eccentric training for prevention of hamstring injuries may depend on intervention compliance: A systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine, 49(6), 349.

    Kellis, E., & Katis, A. (2008). Reliability of EMG power-spectrum and amplitude of the semitendinosus and biceps femoris muscles during ramp isometric contractions. Journal of Electromyography and Kinesiology, 18(3), 351-358. doi:10.1016/j.jelekin.2006.12.001

    Konrad, P. (2006). The ABC of EMG A Practical Introduction to Kinesiological Electromyography. Hämtad 2017-11-18 från                                         https://www.noraxon.com/wp-content/uploads/2014/12/ABC-EMG-ISBN.pdf

    Opar, D. A., Williams, M. D., & Shield, A. J. (2012). Hamstring strain injuries: Factors that lead to injury and re-injury. Sports Medicine, 42(3), 209-226. doi:10.2165/11594800-000000000-00000

    Opar, D. A., Williams, M. D., Timmins, R. G., Dear, N. M., & Shield, A. J. (2013). Rate of torque and electromyographic development during anticipated eccentric contraction is lower in previously strained hamstrings. The American Journal of Sports Medicine, 41(1), 116-125. doi:10.1177/0363546512462809

    Peterson, L., & Renström, P. (2017). Skador inom idrotten: Prevention, behandling och rehabilitering (Fjärde upplagan. ed.). Ingarö: Columbus förlag.

    Pollock, N., James, S. L. J., Lee, J. C., & Chakraverty, R. (2014). British athletics muscle injury classification: A new grading system. British Journal of Sports Medicine, 48(18), 1347.

    Reurink, G., Brilman, E., Vos, R., Maas, M., Moen, M., Weir, A., . . . Tol, J. (2014;2015;). Magnetic resonance imaging in acute hamstring injury: Can we provide a return to play prognosis? Sports Medicine, 45(1), 133-146. doi:10.1007/s40279-014-0243-1

    Slawinski, J., Bonnefoy, A., Levêque, J., Ontanon, G., Riquet, A., Dumas, R., & Chèze, L. (2010). Kinematic and kinetic comparisons of elite and well-trained sprinters during sprint start. Journal of Strength and Conditioning Research, 24(4), 896.

    Soderberg, G. L., & Knutson, L. M. (2000). A guide for use and interpretation of kinesiologic electromyographic data. Physical Therapy, 80(5), 485. doi:10.1093/ptj/80.5.485

    Thomeé, R. (2008). Styrketräning: För idrott, motion och rehabilitering. Stockholm: SISU idrottsböcker.

    Tol, J. L., Hamilton, B., Eirale, C., Muxart, P., Jacobsen, P., & Whiteley, R. (2014). At return to play following hamstring injury the majority of professional football players have residual isokinetic deficits. British Journal of Sports Medicine, 48(18), 1364.

    van Heumen, M., Tol, J. L., de Vos, R. J., Moen, M. H., Weir, A., Orchard, J., & Reurink G. (2017). The prognostic value of MRI in determining reinjury risk following acute hamstring injury: a systematic review. British Journal of Sports Medicine,51, 1355-U293.

     

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Du ar gjort ett mycket bra och omfattande arbete. Väl utvecklad bakgrund som sätter in läsaren i ämnet och gör det begripligt, centrala begrepp framkommer. Bra med sammanfattning på slutet där vikten av genomförandet framkommer. Metoden och analysen förklaras så man förstår trots viss komplexitet. Bra tankar i din etiska reflektion.
    Har testet använts eller testats på någon pilotgrupp kan detta vara av intresse att notera i bakgrunden? Kommer du göra all dataanalys själv? Kommer testerna ske med flera testpersoner under samma dagar? Har svårt att yttra mig om din tidsplan men eftersom du är själv antar jag att det kan bli mycket arbete.. Önskar dig all lycka till. Bra jobbat så här långt
    Posted 18:53, 16 Dec 2017
    Hej Petra!
    Det var kul att få läsa ditt PM! Intressant område och det känns som att den studie du kommer att göra mycket väl kan leda till en stor praktiskt nytta för att avgöra återgång till idrott.

    Till att börja med tycker jag att det första lilla stycket ”introduktion” var mycket tydligt och bra - pang på och så förstod man direkt vad det kommer att handla om. Även redogörelserna av anatomin, olika typer av skador, riskfaktorer och rehabilitering var mycket bra. Men när man kommer till stycket om utvärdering tycker jag det blir lite rörigt. Du skriver att det finns en mängd kliniska och funktionella test som används men att det inte finns någon riktig konsensus kring vad man vill utvärdera och inte heller hur man ska mäta det man vill utvärdera. Styrka och uthållighet i hamstrings tycks vara något som många anser relevant men sättet att mäta varierar från isokinetisk apparater och smärtfrihet till Asklings test där hastighet/POWER är viktigt (om jag kommer ihåg rätt). Går det att förtydliga detta stycke något så att man får en förståelse för varför du senare valt den mätmetod du kommer att använda. När det gäller smärta och smärtstyrd inhibering, har man sett om det har betydelse var skadan sitter? Tänker man att en skada i senfästet, som tar längre tid att läka, ger större impact på inhiberingen av muskeln? Kan smärta ses som ett tecken på hur långt läkningsprocessen gått, eller styrs smärtan av andra faktorer m.a.o. kan tiden som gått sedan färdigrehabiliterad ha någon betydelse för styrkan?

    EMG skulle jag gärna få mer beskrivning utav redan i bakgrunden. Är EMG svårt att utföra? Hur stor betydelse har elektodplaceringarna? Tänker att om en del av muskeln fungerar dåligt kan en annan del ta över (typ vid skada i biceps långa där korta tar över en del av arbetet) och hur ser reliabiliteten generellt ut för EMG.

    Bra redogörelse av excentriskt/koncentriskt/isometriskt muskelarbete och explosivitet/kraft/hastighet. Funderar på om du kan göra det ändå lite tydligare genom att koppla det till idrotter där den typ av hamstingsskada du valt i dina inklusionskriterier är vanlig. Är det någon typ av muskelarbete som är vanligare inom dessa idrotter?

    Först när jag läser ditt syfte och frågeställningarna tycker jag att det är klart och tydligt : du vill beskriva styrka och myoelektrisk aktivitet i rehabiliterad muskulatur vs oskadad och vill se om det finns ev. skillnader. Blev sedan lite oklar över betydelsen av en del ord som muskellaktioner, styrka och kraftutveckling. Betyder det samma sak eller är det en skillnad, förtydliga gärna.

    I syftet skriver du också om bilaterala och unilaterala muskellaktioner men det saknas en närmare beskrivning i metoddelen om hur testet rent praktiskt ska gå till. I metoddelen framgår det att försökspersonernas båda ben ingår i studien då sidoskillnad i styrka är ett ofta använt mått för utvärdering av rehab. Hur ser det ut hos friska/oskadade individer - hur vanligt är sidoskillnad i styrka hos dessa?

    Jag funderar också varför du valt att utföra testet på hamstrings? Finns andra alternativ du övervägt? Tänker tex på de riskfaktorer som beskrevs i bakgrunden; obalans styrka hamstrings/q-ceps, muskeluthållighet och ökat max kraftmoment för q-ceps.

    Rekryteringen av försökspersoner tror jag kan vara en punkt som kan dra ut på tiden. Om jag förstått rätt kommer du att få namn + adress på personer från idrottsklinikerna, du skickar en inbjudan och dom som sedan kontaktar dig inkluderas i studien. Ett brev hamnar lätt i en hög som sedan glöms bort. Finns möjlighet att försökspersonerna istället får frågan om det är ok att du kontaktar dom per telefon? Info om studien kan dom få om dom godkänner att bli uppringda, alternativt efter att du pratat med dom.

    Funderar över inklusion - som inklusionskriterie har du valt ”unilateral hamstringsskada i biceps femorismuskulatur”. Menar du här skador av sprintkaraktär dvs som sitter en bit ner från ursprunget eller är även de upp mot senans infästning inkluderade? Gissar att det kanske är praktiska skäl bakom denna avgränsning, läste någonstans att 80% av skadorna är av sprintkaraktär i biceps femoris, men gärna en motivering.

    I metoddelen saknar jag också info om själva apparaten (men ser ut som att det funnits men du skalat bort det :) ). Saknar också lite mer info om själva genomförandet (tex var utförs mätningarna) och vilka utfallsmått/mätvärden du kommer att få fram. Mångfald och hållbarhet saknar jag också (det har vi också missat i vårt PM :) )

    Sammanfattningsvis tycker jag att du gjort ett jättebra arbete, det finns en tydlig röd tråd och att arbetet är lätt att läsa och ta del av. Imponerad över den långa referenslistan :) En fråga; vad är det du behöver tejp till?

    Lycka till!
    Med vänlig hälsning, Catarina edited 20:21, 16 Dec 2017
    Posted 19:43, 16 Dec 2017
    Hej Petra!
    Vilket intressant magisterarbete! Bra och tydligt språk och en klar röd tråd rakt igenom hela arbetet.
    Tydlig och intressant bakgrundsbeskrivning. Det finns tillräcklig information i bakgrunden för att läsaren ska kunna förstå hur forskningsläget ser ut i dag. I stycket ”Utvärdering/return to play (RTP)” presenteras hur olika forskares resultat stödjer eller motsäger varandra.
    Centrala begrepp och teorier förklaras. Det beskrivs att vissa skador och skadelokalisationer tar längre tid att rehabilitera. Hur lång tid är detta ungefär? Vad är det för tidsperioder som man håller sig inom?
    Saknade beskrivning av mångfaldsaspekter och hållbarhetsperspektiv, eller en motivation till varför det inte är tillämpligt
    Det finns fanns bra och tydliga motiveringar varför det är viktigt att besvara denna forskningsfråga
    Syfte och frågeställningar i beskrivningen är bra beskrivna men är syftet att utvärdera JN Hamstringstest eller att bara använda ett icke utvärderat test i studien?
    Då mina kunskaper om EMG användning är mkt små har jag svårt att bedöma om om de metoder som är tänkta att användas är relevanta. Jag tycker att de är beskrivna på ett bra sätt med tanke på att textmängden är begränsad. Du beskriver att du kommer att standardisera så att apparaten och testledaren mäter så lika som möjligt. Hur tänker du gå till väga med detta? Testpersoner? Hur lika ska resultaten vara för att vara standardiserade?
    Utfallsmått och metodval passar bra med syfte och frågeställningar.
    Metoder för datainsamling och analys är redovisade. Är provtillfällena inför provtagningen frivilliga? Sker de i samma sejour som testtillfället eller är det separata tillfällen? Om de inte vill prova innan, hur påverkar detta resultatet?
    Det finns en beskrivning om hur man praktiskt tänkt gå tillväga för att minska eller eliminera etiska problem
    Tidsplanen är tight men rimlig.
    Stort lycka till med studien! Ser fram emot att läsa resultatet.
    Posted 18:04, 17 Dec 2017
    Tack för intressant läsning! Catarina och Viktor har kommit med många kloka frågor och här fyller jag på med lite mer.

    Först och främst en bra och informativ inledning och bakgrund för en som inte är helt hemma på området. Möjligen saknar jag lite mer information om testet, vem som utvecklat det och lite mer om hur det utförs. Detta skulle också underlätta läsningen av metoddelen. Är detta första gången testet testas?

    För mig blir det också lite oklart med de två olika frågeställningarna - myoelektrisk aktivitet mäts med EMG men hur mäter du kraftutvecklingen, rent praktiskt? Det är möjligt att detta blir tydligare när man ser bilden som jag antar ska vara över texten "figur 2" men just nu blir det lite avhugget och svårt att förstå rent konkret hur testet kommer genomföras.

    Vad gäller testpersonerna undrar jag lite över hur många du önskar genomföra testet på för att få ett tillförlitligt resultat? Du skriver under urval och rekrytering att 10-15 kommer tillfrågas men inte hur du går tillväga om alla tackar antingen ja eller nej, detta antal kommer ju onekligen att påverka tidsåtgången.

    När jag tittar på tidsplanen förstår jag det som att de två provomgångarna kommer att äga rum vid separata tillfällen och alltså inte i anslutning till testet? Det finns säkert bra anledning till det utifrån hur testet utförs men som inte riktigt framgår. Det innebär också att testpersonen måste vara tillgänglig vid tre tillfällen vilket kan ses som rätt tidskrävande för en idrottsaktiv som "redan är färdigrehabiliterad" och förutsätter ett stort intresse för att ställa upp. Bara värt att fundera kring det, eller utgår någon form av ersättning till testpersonerna?

    Vidare saknar jag lite resonemang kring hållbarhet och mångfald, kanske kan det lämpa sig att beskriva förekomsten av skadan för respektive kön i bakgrunden, för att ge mig som läsare en än bättre bild av hur det ser ut.

    Slutligen har jag lite fundering kring stycket om etiska överväganden som på det stora är väl förklarat. Jag undrar bara lite kring det du skriver om att skaderisk inte kan uteslutas men att du har för avsikt att samla in uppgifter om testpersonernas hälsa, tidigare skador, rehabilitering, utvärdering och tid efter skadan för att begränsa riskerna. På vilket sätt ska du använda dessa data för att begränsa riskerna? Kan det komma att bli aktuellt att inte genomföra testet på någon/några individer? Utifrån vilka gränsvärden på vilka parametrar?

    Det ska bli spännande att följa ditt arbete och inte minst att ta del av resultatet som verkligen kan fylla vad som tycks vara en kunskapslucka.
    Lycka till och god jul!
    Linda T
    Posted 18:42, 17 Dec 2017
    Men, tack snälla för fina kommentarer och kloka synpunkter. Verkligen jättetacksam att ni visat sånt intresse, ska försöka svara på era frågetecken. Catarina L, din fråga ang tejpen tar jag här, var kanske lite överkurs att ta med den under resursbehovet, ska bara ha den och tejpa på EMG-elektroderna :). Ha en riktigt God Jul allihopa, ses 2018!/Petra
    Posted 20:59, 17 Dec 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.