Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Petra Hultén

Petra Hultén

    Table of contents
    No headers

    Arbetstitel:

    Personer med Parkinsons sjukdom och deras upplevelser av LSVT BIG och identifiering av faktorer för följsamhet till träning under och efter LSVT BIG

    - En intervjustudie

     

    Bakgrund:

    Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Sjukdomen leder oftast till både motoriska och kognitiva nedsättningar. Vid PS förstörs de nervceller i hjärnan som tillverkar signalsubstansen dopamin, som används för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Detta leder till att hjärnan får det svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser.

    I Sverige finns det cirka 18 000 personer med Parkinsons sjukdom (1).

     

    Ett behandlingskoncept för personer med PS är LVST vilket står för Lee Silverman Voice Treatment och är en väl etablerad behandlingsmetod sedan 20 år tillbaka för röst och talproblem. LSVT är utvecklad i USA och är uppkallad efter en av de första patienterna som prövade metoden. Utifrån LVST LOUD utvecklades LSVT BIG år 2005 med ett liknande behandlingsupplägg men utarbetades med fokus på förbättring av rörelseförmågan (2). LSVT BIG bygger på intensiv träning; 16 träningssessioner totalt, uppdelat på 4 timmars behandling i veckan med en licenserad fysioterapeut (FT) eller arbetsterapeut (AT) under 4 veckor. Mellan träningspassen ska övningarna utföras hemma och för att behålla effekten efter avslutad period ska personen fortsätta att träna på egen hand. Behandlingsmetoden består av sju grundövningar med fokus på stora rörelser, funktionella rörelser och att repetera rörelserna så många gånger att rörelserna naturligt överförs i vardagen (2).

    Vid Parkinsons sjukdom är det vanligt att motoriken störs vilket ofta ger startsvårigheter, rörelser blir mindre (minskad amplitud) och rörelserna blir mindre koordinerade samt långsammare att utföra. Vanligt är också minskad armpendling, bålrotation och kort steglängd vid gång samt balans svårigheter. Den ”sedvanliga” fysioterapin är oftast inriktad på att undvika sekundära symtom som nedsättningar av styrka, balans, kondition och ledrörlighet. Även fokus på ”cues” vilket innebär strategier för att övervinna motoriska problem vid till exempel uppresning, korta steg eller ”freezing” fenomen används genom att bryta ner rörelsesekvenser. Detta gör att personen måste komma ihåg många verbala instruktioner för klara en uppresningssituation vilket kan vara svårt (2).

     

    Under intensiv träning med LSVT BIG behöver personen endast träna en sak vilket är att tänka stort! Vilket man tränar i en hög intensitet med flera repetitioner av varje övning för att påverka hjärnan genom dess plastiska förmåga. Det är också vanligt vid PS att personen själv inte uppfattar att rörelseuttaget minskat. Genom att då överdriva storleken på rörelserna omprogrammeras hjärnan att uppfatta vad som är normalt igen vilket man inom LSVT kallar rekalibrering (2).

     

    I randomiserade kontrollerade studier har forskare jämfört LSVT BIG med andra interventioner och effekten av behandlingen upp till sex månader efter avslutad behandlingsperiod.  Eberbach et al (3) jämförde LSVT BIG med ett kortare träningsprotokoll med tio träningstillfällen istället för sexton. LSVT BIG förbättrade motoriken mer än det kortare träningsprotokollet hos deltagarna och effekten höll i sig vid sex månaders uppföljning av LSVT BIG med inte för det kortare träningsprotokollet. Samma forskare Ederbach et al (4) jämförde även i en annan studie LSVT BIG med stavgång i grupp där forskarna även där såg att effekten av LSVT BIG var bättre än stavgångsgruppen efter avslutad behandling och att effekten höll i sig vid uppföljningen.

    Dashtipor et al (5) jämförde LSVT BIG med gångträning på gångband samt sedvanlig träning med sittande bål och rörelseträning och såg ingen skillnad på motoriska mätvärden efter avslutad period. Studien hade ett litet antal deltagare vilket gjorde att det var svårt få någon tyngd i resultatet (6).

     

    Alla studier i litteratursökningen på LSVT BIG var kvantitativa och flertalet avslutades med att kunskapsluckan för följsamhet efter LSVT BIG behöver studeras vidare (2, 3, 4).

    En studie med kvalitativ ansats kan tydligöra hur personer med Parkinson upplever LSVT BIG och identifiera vilka faktorer som påverkar följsamheten av träning under och efter programmet. Denna information kan bidra med förhoppningsvis värdefull kunskap i den kliniska vardagen för de fysioterapeuter som erbjuder LSVT BIG för att öka och behålla behandlingseffekten och på så sätt komma patientgruppen till nytta.

     

    Syfte
    Genom en intervjustudie ta reda på Parkinson patienters upplevelser av LSVT BIG. Identifiera vilka stärkande och försvårande faktorer det finns för följsamhet till träning under och efter avslutad LSVT BIG för att öka och behålla behandlingseffekten.

     

    Frågeställningar
    Beskriv hur ni upplever att LSVT BIG påverkat er?

    Beskriv hur ni upplevde och upplever träningen under och efter LSVT BIG?

     

    Metod

    Design:
    Kvalitativ deskriptiv innehållsanalys utifrån fokusgrupper.

     

    Population:
    Den fysioterapeut som jobbat längst med LSVT BIG i Sverige arbetar på Gävle sjukhus och har just nu ett underlag på 20 patienter, samtliga över 18 år. Personerna som genomgått LVST BIG har innan programmet bedömts ha milda till måttliga symtom utan allt för stor kognitiv påverkan för att kunna ta till sig interventionen.

    Tänkta inklusionskriterier är avslutad LSVT BIG under åren 2016-2017 och personen bör vara svensktalande. Personerna kommer att tillfrågas om intresse att vara med i studien av en sekreterare på rehabiliteringskliniken i Gävle och vid vidare intresse kontaktas via telefon av forskaren och muntligt delges information om studien. Om personen fortfarande är intresserad kommer skriftlig information om studien att skickas via post. Skriftligt informerat samtycke kommer utföras på plats innan intervjun där även muntlig information kommer att repeteras. Två fokusgruppsintervjuer planeras med fyra till åtta personer i varje grupp. Maximalt deltagande 16 personer.

     

    Analys:

    Intervjun kommer att transkriberas (textas) utifrån inspelningarna och deltagarna avidentifieras. Texten kommer att kondenseras och abstraheras vilket innebär att texten görs kortare och mer lätthanterlig samtidigt som det centrala innehållet bevaras. Att abstrahera en text innebär att det som är viktigt lyfts fram och det som är oväsentligt tas bort. Avslutningsvis planeras innehållet från intervjuerna att rekontextualiseras vilket betyder att innehållet sammanfattas i en återberättelse och eventuell i tabellform (7).

     

    Etisk prövning

    För att bedöma om projektplanen behöver genomgå en etisk prövning används ”Blankett för etisk egengranskning” som tagits fram av Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna (8). Resultatet (Tveksamt/Nej/Nej/Tveksamt/Nej/Nej/Nej/Ja) visar att en forskningsetisk prövning bör genomföras. Personuppgifter kommer att behandlas på ett strukturerat sätt, deltagarnas kognitiva påverkan på grund av sin grundsjukdom och att deltagarna kan vara inskrivna på den vårdenhet som initialt kontaktar patienten för deltagande i studien bör beaktas. Den forskningsetiska ansökan samt projektplan, informerat samtycke och informationsbrev kommer att skickas till FEN under december 2017 eller januari 2018 efter att handledare tilldelats.

     

    Etiska överväganden

    De etiska frågeställningar som aktualiserats av projektet är eventuellt en beroende ställning då deltagarna i projektet kan känna att de måste delta för de har en kontakt/är inskriven på vårdenheten som tar den första kontakten för att rekrytera deltagare till projektet.

    Innan patienten med Parkinsons sjukdom erbjöds LSVT BIG var bedömningen av licenserad LSVT BIG FT eller AT att patienten var så kognitivt opåverkade av sin sjukdom att de kunde tillgodogöra sig instruktioner och LSVT BIG. Nuvarande status av den kognitiva påverkan på grund av Parkinsons sjukdom kan ha förändrats med tiden och är någonting som behöver tas med i planeringen innan deltagare rekryteras. Deltagarna i det tilltänkta projektet kan eventuellt påverkas både fysiskt och psykiskt i samband med och under intervjun. Då deltagarna redan har en påverkan på grund av sin grundsjukdom kan en längre intervjusituation leda till ökad fatique under och efter intervjun samt ökad uttröttbarhet fysiskt.

     

    För att minska eller eliminera etiska problem så kommer initialt tilltänkta deltagare i studien kontaktas via sekreterare eller annan ”neutral” person på rehabiliteringskliniken i Gävle. Denna person kommer att ge deltagarna den första informationen om studien samt erhålla muntligt medgivande till att forskaren får ta vidare kontakt via brev och telefon inom en viss tidsperiod. Detta skulle kunna minska beroendeställning jämfört med om patientansvarig fysioterapeut eller arbetsterapeut tog den kontakten. Om personen kan tänka sig att delta kommer hen att skickas ett informationsbrev om studiens syfte och tillvägagångssätt samt muntlig information kommer att ges via telefonkontakt då tid och plats för intervjun samt hur mycket tid deltagaren behöver ta i anspråk.

    Vid intervjutillfället kommer deltagaren informeras ytterligare en gång samt få läsa och skriva under ett informerat samtycke för att delta, innan intervjun startar. Deltagarna kommer att informeras både skriftligt och muntligt om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta deltagandet i projektet, utan att ange orsak.

    Information kommer också inkludera hur data från intervjuerna kommer att hanteras. Intervjuerna kommer att ljudinspelas och materialet kommer att hanteras enligt ”Riktlinjer för dokumentation och arkivering av forskningsmaterial för Högskolan Dalarna” (9). Resultaten kommer att presenteras på ett sätt som gör det omöjligt att spåra data till en särskild person genom avidentifiering under transkriberingen.

     

    Nyttan med projektet är att ge LSVT BIG licenserade FT/AT fördjupade kunskaper för att kunna öka och behålla behandlingseffekten under och efter avslutad LSVT BIG vilket också förhoppningsvis kommer att komma patientgruppen till gagn.

    Resultatet av projektet kommer att redovisas skriftligt genom en uppsats och kommer att kunna mejlas till de projektdeltagare som önskar ta del av resultatet när projektet redovisats och är avslutat.  Vid den muntlig redovisning av projektet på Högskolan Dalarna kommer det även finnas möjlighet att delta för intresserade kollegor och uppsatsen kommer sedan finnas tillgänglig elektroniskt via Högskolan Dalarna hemsida.

    Projektresultatet kan eventuellt komma att redovisas genom en poster och/eller presenteras muntligt för kollegor som en del av författarens specialisering inom området neurologi.

     

     

     

    Referenslista:

    1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom. [Internet]. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermsochparkinsonssjukdom;2016.

    2. Fox C, Ebersbach G, Ramig L, Sapir S. LSVT LOUD and LSVT BIG: Behavioral Treatment Programs for speech and body movement in Parkinson disease. Parkinsons Dis. 2012; 2012:1-5.

    3. Ebersbach G, Grust U, Ebersbach A, et al. Amplitude-oriented exercise in Parkinson’s disease: a randomized study comparing LSVT-BIG and a short training protocol. J Neural Transm. 2015;122: 253–56.

    4. Ebersbach G, Ebersbach A, Edler D, et al. Comparing exercise in Parkinson’s disease – the Berlin LSVT® BIG study. Mov Disord. 2010; 25:1902–08.

    5. K. Dashtipour, E. Johnson, C. Kani, K. Kani, E. Hadi, M.Ghamsary, et al. Effect of Exercise on Motor and Nonmotor Symptoms of Parkinson ́s Disease.

    Parkinsons Dis. 2015; 2015:1-5.

    6. Michelle N McDonnell, Briony Rischbieth, Tenille T Schammer, Chantel Seaforth, Alex J Shaw, Anna C Phillips. Lee Silverman Voice Treatment (LSVT)-BIG to improve motor function in people with Parkinson’s disease: a systematic review and meta-analysis.

    Clin rehab. 2017; 2015:1-5.

    7. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning en introduktion. 3:2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2015.

    8. Forskningsetiska nämnden. Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor [Internet]. Högskolan Dalarna; 2016 [hämtad 2017 Nov 11]. Hämtad från: http://www.du.se/contentassets/7b6232fd6e0a4803a9dcfbf4482cf515/rev-2017-04-26-blankett-for-etisk-egengranskning-av-studentprojekt-som-involverar-manniskor.pdf

    9. Forskningsetiska nämnden. Regler for dokumentation och arkivering av forskningsmaterial for Högskolan Dalarna. [Internet]. Högskolan Dalarna; 2016 [hämtad 2017 Nov 11]. Hämtad från: http://www.du.se/contentassets/7b6232fd6e0a4803a9dcfbf4482cf515/regler-for-dokumentation-och-arkivering-av-forskningsmaterial.pdf

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.