Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Petra Hultén

Petra Hultén

    Table of contents
    No headers

    Lee Silverman Voice Treatment BIG - Erfarenheter av behandling

    En intervjustudie

     

    Bakgrund

    Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Sjukdomen leder oftast till både motoriska och kognitiva nedsättningar. Vid PS förstörs de nervceller i hjärnan som tillverkar signalsubstansen dopamin, som används för att skicka signaler mellan hjärncellerna. Detta leder till att hjärnan får det svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. I Sverige finns det cirka 20 000 personer med PS (1). Personer med PS behandlas delvis av fysioterapeuter (FT), och behandlingsalternativen är många. De fysioterapeutiska kliniska riktlinjerna för PS fokuserar på fem nyckelområden gällande behandling och mätmetoder. Dessa områden är fysiskaktivitet, gång, balans, fall och förflyttningar (2). De flesta studier av fysioterapeutiska behandlingar och mätmetoder är kvantitativa studier och är utförda på personer med mild till måttlig PS och långtidseffekterna av interventionerna är svåra att fastställa (3). Kunskapsluckor gällande hur ofta, hur länge och med vilken intensitet och vilket träningsform eller behandling som ger bäst effekt saknas trots många studier inom området (4). De kvalitativa studier som finns berör främst de kognitiva svårigheter som dessa individer möter. Publicerade kvalitativa studier som studerar patientgruppens erfarenheter av olika fysioterapeutiska behandlingar är få och ingen kvalitativ studie hittades vid sökning av interventionen Lee Silverman Voice Treatment BIG (LSVT BIG).

     

    LSVT BIG

    Ett behandlingskoncept för personer med PS är LSVT BIG vilket är utarbetat för att förbättra rörelseförmågan. Metoden är sedan 20 år tillbaks en väl etablerad behandlingsmetod för röst- och talproblem och heter då LSVT LOUD. LSVT är utvecklad i USA och är uppkallad efter Lee Silverman som var en av de första patienterna som prövade metoden. Den ursprungliga metoden kallades LVST LOUD och utifrån den utvecklades senare 2005 LSVT BIG med ett liknande behandlingsupplägg men utarbetades med fokus på förbättring av rörelseförmågan istället för röststyrka och artikulation (5). LSVT BIG bygger på intensivträning; 16 träningssessioner totalt, uppdelat på 4 timmars behandling i veckan med en licenserad FT eller arbetsterapeut (AT) under 4 veckor. Mellan träningspassen ska övningarna utföras hemma och för att behålla effekten efter avslutad period ska personen fortsätta att träna på egen hand. Behandlingsmetoden består av sju grundövningar med fokus på stora rörelser, funktionella rörelser och att repetera rörelserna så många gånger att rörelserna naturligt överförs i vardagen (5). Vid PS är det vanligt att motoriken störs vilket ofta ger startsvårigheter, rörelser blir mindre (minskad amplitud) och rörelserna blir mindre koordinerade samt långsammare att utföra. Vanligt är också minskad armpendling, bålrotation och kort steglängd vid gång samt balanssvårigheter. Den ”sedvanliga” fysioterapin är oftast inriktad på att undvika sekundära symtom som nedsättningar av styrka, balans, kondition och ledrörlighet. Rehabiliteringen inriktas vanligtvis också på att lära ut ”cues” vilket innebär strategier för att övervinna motoriska problem vid till exempel uppresning, gång med kort steglängd eller vid ”freezing-” fenomen. ”Freezing” beskrivs av personer med PS som att ”fötterna känns fastklistrade vid golvet” under gång. Detta kan underlättas genom auditiva, visuella eller somatosensoriska ”cues” som till exempel en metronom som ger personen en auditiv upprepande signal att hålla takten till vid gång, markeringar på golvet som personen behöver kliva över eller ett taktilt stimuli som att slå sina händer på låren vid uppresning från sittande till stående för att bryta eller minska ”freezing-” fenomenet (2).

     

    Under intensivträning med LSVT BIG behöver personen endast träna en sak - att tänka stort! Att träna stort kan i det här sammanhanget övas upp genom att träna med en hög intensitet med flera repetitioner av varje övning för att påverka hjärnan genom att utnyttja dess plastiska förmåga. Det är också vanligt vid PS att personen själv inte uppfattar att rörelseuttaget minskat. Genom att då överdriva storleken på rörelserna omprogrammeras hjärnan att uppfatta vad som är normalt igen vilket man inom LSVT BIG kallar rekalibrering (5).

     

    I randomiserade kontrollerade studier har forskare jämfört LSVT BIG med andra fysioterapeutiska interventioner för att studera effekten av behandlingen upp till sex månader efter avslutad behandlingsperiod.  Ederbach et al (6) jämförde LSVT BIG med ett kortare träningsprotokoll med tio träningstillfällen istället för sexton. LSVT BIG förbättrade motoriken mer än det kortare träningsprotokollet hos deltagarna och effekten höll i sig vid sex månaders uppföljning av LSVT BIG men inte för det kortare träningsprotokollet. Ederbach et al (7) har även gjort en jämförande studie mellan LSVT BIG och stavgång i grupp. Även där såg forskarna att effekten av LSVT BIG var bättre än stavgång i grupp efter avslutad behandling och att effekten höll i sig vid uppföljningen.

    Dashtipor et al (8) jämförde LSVT BIG med gångträning på gångband samt sedvanlig träning med sittande bål- och rörelseträning och såg ingen skillnad på motoriska mätvärden efter avslutad period. Studien hade dock ett litet antal deltagare vilket gjorde att det var svårt få någon tyngd i resultatet (9).

     

    Alla studier i litteratursökningen på LSVT BIG var kvantitativa (6-9).

    En studie med kvalitativ ansats skulle kunna tillföra kunskap om interventionen utifrån patientens perspektiv genom att undersöka erfarenheterna av LSVT BIG hos patienter med PS.

     

    Mångfald och hållbarhetsperspektiv

    PS drabbar framförallt den äldre befolkningen då de flesta insjuknar vid 65 års ålder, men 10 procent är yngre än 40 år vid debuten av motoriska symtom. Det är något fler män än kvinnor som insjuknar men då kvinnor har en högre medellivslängd är antalet män och kvinnor med sjukdomen relativt lika (1). De få förekommande studierna som tar upp könsskillnader vid PS redovisar att kvinnor med sjukdomen oftare lider av sömnproblem, depression och smärta än vad män med sjukdomen gör, vilket överensstämmer med forskning av friska individer och personer med andra neurologiska diagnoser (10).

    Kostnaden för vården av personer med PS är hög och är beräknad till 1,7 miljarder per år för hela landet för vård och läkemedel, vilket innebär 76 000 kronor per patient. I studien var inte kostnader för hemtjänst, färdtjänst, och inte heller indirekta kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioneringar inräknade (11). Socialstyrelsens nationella utvärdering av vård vid PS visade att det finns brister i uppföljning, rutiner och inom rehabilitering. Vården skiljer sig också åt utifrån vart i landet man bor och vilket landsting man tillhör. Utvärderingen visar också att personer med högre utbildning i större utsträckning får uppföljande läkarbesök än de med lägre utbildningsnivå (12). PS utgör ett exempel där en sjukdom leder till svåra medicinska, psykiska, sociala och ekonomiska konsekvenser för de personer som drabbas, deras anhöriga och för samhället. I hälso- och sjukvårdslagen står det att vård skall ske på lika villkor och att de personer som har störst behov ska ha företräde. De nationella riktlinjerna för PS som publicerades 2016 har som mål att förbättra vården och minska de skillnader som finns i Sverige idag (1).

     

    Syfte
    Syftet med studien är att genom en intervjustudie undersöka Parkinsonpatienters erfarenheter av LSVT BIG, i form av upplevd kvalitet, lärdomar och upplevda behandlingseffekter.

     

    Frågeställningar

    Vilka erfarenheter har patienter med PS av LSVT BIG gällande behandlingsupplägg, tillämpning av kunskap samt upplevda fysiska och psykiska behandlingseffekter?

     

    Metod

    Design:
    Frågeställningarna kommer att besvaras genom en kvalitativ induktiv innehållsanalys utifrån semistrukturerade intervjuer av fokusgrupper.

     

    Fokusgrupp:

    Fokusgruppintervjuer är en forskningsteknik som är användbart för att skapa gruppdiskussioner kring ett förutbestämt gemensamt ämne som bestämts av forskaren.

    Fördelarna med metoden är man kan inhämta mycket information på kort tid, flera personer kan intervjuas samtidigt vilket kan ge ökat antal studiedeltagare samt att resor och kostnader kan hållas nere. Interaktionen som sker mellan deltagarna och genom metoden kan frambringa en bredare bild på det valda ämnet än enskilda intervjuer. Några nackdelar med metoden är att flera deltagare kan ta på sig ledarrollen och dominera samtalet så att samtalsbredden minskas istället för att vidgas. Deltagarna kan också avbryta varandra så att fördjupade berättelser förhindras (13). Fokusgrupp bedöms vara användbart för denna studie då personerna som ska intervjuas har en gemensam upplevelse, LSVT BIG. Personerna kan på grund av sin grundsjukdom vara fåordiga och ha svårt att starta en dialog, en fokusgrupp med flera personer kan förhoppningsvis underlätta detta och locka fram djupare diskussioner.

     

    Datainsamlingsmetoder:

    Intervjuerna planeras genomföras på patienter med PS som behandlats utifrån LSVT BIG på Gävle sjukhus. Den FT som jobbat längst med LSVT BIG i Sverige arbetar på Gävle sjukhus och kollegor och verksamhetschef ställer sig positiva till genomförandet av studien. Innan första intervjun i Gävle kommer en intervjuguide att skapas där LSVT BIG-terapeuterna i Gävle får vara med och tycka till i valet av frågor. Intervjuguiden skall sedan testas under en provintervju där även moderatorrollen samt den tekniska utrustningen skall provas och utvärderas. Studiedeltagarna kommer att tillfrågas om intresse att vara med i studien och vid vidare intresse skickas skriftlig information via post eller mejl. Vidare kommer studiedeltagarna att kontaktas via telefon av forskaren och muntligt delges information om studien. Skriftligt informerat samtycke kommer utföras på plats innan intervjun där även muntlig information om studien kommer att upprepas. Två fokusgruppsintervjuer planeras utföras med grupper om fyra till åtta personer. Intervjuerna planeras tidsmässigt att ta cirka 60-90 minuter med bensträckare och vattenpaus en gång i halvtimmen, om inte fler pauser önskas. Mejlkontakt har tagits med Högskolan i Gävle och möjlighet finns att låna lämpligt grupprum med särskilt önskemål om handikappanpassning då vissa personer kan ha gånghjälpmedel eller rullstol.

     

    Population:
    Det finns just nu ett underlag om 22 patienter, där 2 av dessa patienter avbrutit programmet. Samtliga patienter är över 18 år. Personerna som genomgått eller startat LSVT BIG har innan programmet bedömts ha milda till måttliga motoriska symtom utan allt för stor kognitiv påverkan för att kunna ta till sig interventionen.

    Inklusionskriterier: LSVT BIG-behandling under åren 2016-2018. De personer som avbrutit behandlingen kommer att inkluderas. Personen bör vara svensktalande.

     

    Hantering av personuppgifter:

    Intervjuerna kommer att ljudinspelas och materialet kommer att hanteras enligt ” Riktlinjer för dokumentation och arkivering av forskningsmaterial för Högskolan Dalarna” (14). Materialet kommer att förvaras i ett låst kassaskåp och nyckeln kommer endast författaren att ha tillgång till i syfte att hindra obehöriga från att få tillgång till intervjumaterialet. Ljudinspelningen och transkriberingen kommer att förstöras efter att studien är avslutad.

    Resultaten kommer att presenteras på ett sätt som gör det omöjligt att spåra data till en särskild person genom avidentifiering under transkriberingen.

     

    Analysmetoder:

    En kvalitativ design har till syfte att försöka förstå ett fenomen utifrån deltagarnas erfarenheter och synsätt och genom analys av personens beskrivningar (15). Vid en induktiv ansats ska det insamlade materialet ligga till grund för att beskriva studiedeltagarnas upplevelser och forskaren ska inte ha några hypoteser eller antaganden innan studien startar. Målet med en innehållsanalys av det insamlade materialet är att ta förståelsen av ett fenomen till en ny nivå (16). Intervjuerna kommer att transkriberas utifrån ljudinspelningarna och deltagarna avidentifieras. Texten kommer att kondenseras och abstraheras vilket innebär att texten görs kortare och mer lätthanterlig samtidigt som det centrala innehållet bevaras genom identifiering och kategorisering av meningsenheter. Att abstrahera en text innebär att det som är viktigt lyfts fram och det som är oväsentligt tas bort. Avslutningsvis planeras innehållet från intervjuerna kodas och delas in i subkategorier för att vidare grupperas till eventuellt flera större kategorier och möjligtvis presenteras i tabellform (17).

     

    Etiska överväganden
    Nedan kommer en redogörelse i punktform för de etiska problem som kan förutses i samband med studien.

     

    a)     Nuvarande status av den kognitiva påverkan på grund av PS kan ha förändrats sedan LSVT BIG och är någonting som behöver tas med i planeringen innan deltagare rekryteras.

    b)    Deltagarna i det tilltänkta projektet kan eventuellt påverkas både fysiskt och psykiskt i samband med och under intervjun. Då deltagarna redan har en påverkan på grund av sin grundsjukdom kan en längre intervjusituation leda till ökad fatique under och efter intervjun samt ökad uttröttbarhet fysiskt.

    c)     Den personliga integriteten kan påverkas i och med en inspelad intervju och transkribering av text samt genom valet av intervjuformen fokusgrupp.

    d)    Återberättandet om sin egen rehabilitering och upplevelser kring sin sjukdomssituation samt av andras upplevelser kan röra upp obearbetade känslor och orsaka försämrat mående hos studiedeltagarna.

    e)     Studiedeltagaren kan bli medveten om sina begränsningar i vardagen utifrån sin egen och andras berättelser.

    f)     Beroendeställning kan uppstå då kliniken där studiedeltagarens vård bedrivs förmedlar kontaktuppgifterna till författaren.

    g)     Studiedeltagarens tid tas i anspråk och ingen ekonomiskersättning utgår.

     

    Nedan kommer en redogörelse för de åtgärder som planeras för att minska eller eliminera de etiska problem förutsett och redovisats ovan.

     

    a)     Dialog innan rekrytering med berörd personal runt studiedeltagarna.

    Deltagarna kommer att informeras både skriftligt och muntligt om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan avbryta deltagandet i projektet, utan att ange orsak. Information kommer också inkludera hur data från intervjuerna kommer att hanteras.

    b)    Flera ”bensträckare” under intervjutillfället ska erbjudas, det ska finnas vatten att tillgå.

    c)     Resultaten kommer att presenteras enligt metodbeskrivningen ovan. Gruppintervjusituationen kan göra det möjligt för studiedeltagaren att välja om hen vill svara på en fråga eller vara med i en diskussion, vilket kan vara svårare i en enskild intervjusituation.

    d)    Om behov uppstår av samtalsstöd förmedlas kontaktuppgifter för detta via kliniken i Gävle.

    e)     Om behov uppstår av stöd vid motoriska eller kognitiva begränsningar förmedlas kontaktuppgifter till exempelvis FT eller AT på kliniken i Gävle för diskussion om bedömning och eventuell åtgärd.

    f)     Informera personen både muntligt och skriftligt i informationsbrevet om att vården inte påverkas av medverkan eller icke medverkan i studien.

    g)     Informera om hur mycket tid som kommer att tas i anspråk vid intervjun både muntligt och skriftligt.

    Nyttan med projektet är att ge LSVT BIG- licenserade FT/AT fördjupade kunskaper om patienternas erfarenheter av LSVT BIG för att eventuellt kunna förbättra behandlingen, vilket förhoppningsvis också kommer att komma patientgruppen till nytta.

     

    Resultatet av projektet kommer att redovisas skriftligt genom en uppsats och kommer att kunna mejlas till de studiedeltagare som önskar ta del av resultatet när projektet har redovisats och är avslutat. Vid den muntliga redovisningen av studien på Högskolan Dalarna kommer det även finnas möjlighet att delta för intresserade kollegor och uppsatsen kommer sedan finnas tillgänglig elektroniskt via Högskolan Dalarnas hemsida.

    Projektresultatet komma att redovisas genom en poster och/eller presenteras muntligt för kollegor som en del av författarens specialisering inom området neurologi.

     

    För att bedöma om projektplanen behöver genomgå en etisk prövning används ”Blankett för etisk egengranskning” som tagits fram av Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna (18). Resultatet (Tveksamt/Nej/Nej/Tveksamt/Nej/Nej/Nej/Ja) visar att en forskningsetisk prövning bör genomföras. Den forskningsetiska ansökan samt projektplan, informerat samtycke och informationsbrev kommer att skickas till FEN senast 29 januari 2018.

     

    Tidsplan 2018

    Januari:

    8 januari: Färdigställt PM

    12 januari: Redovisning av PM

    Kontakt med handledare.

    Finjustering av studiens syfte och frågeställning.

    Intervjuguiden ska kompletteras.

    Ytterligare kontakt med kliniken i Gävle för skriftligt godkännande av verksamhetschef inför FEN ansökan. Diskutera rekrytering av studiedeltagare och intervjuguide.

    Utrustning för inspelning av intervjuerna ska väljas/införskaffas.

    29 jan: Etiskansökan till FEN skall skickas in.

    Februari:

    6 feb: Förhoppningsvis godkännande från FEN att påbörja studien.

    Studiedeltagare skall rekryteras.

    Provintervju skall genomföras och intervjuguiden skall efter provintervju korrigeras och eventuellt ändras.

    Grupprum ska bokas.

    Halvtidsseminarium på Högskolan Dalarna.

    Mars:

    Den första fokusgruppen skall intervjuas.

    Intervjun skall transkriberas så snabbt som möjligt.

    Påbörja analyseringen enligt metodbeskrivningen ovan.

    Intervjuguiden eventuellt korrigeras.

    Grupprum ska bokas.

    Den andra fokusgruppen skall intervjuas.

    Intervjun skall transkriberas så snabbt som möjligt.

    Påbörja analyseringen enligt metodbeskrivningen ovan.

    April:

    Utforma resultat och diskussionsdelen utifrån analysen, fortsätta bearbetning av text.

    Maj:

    Korrigeringar av uppsats. Förbereda muntlig presentation.

    Presentation och respondering av uppsats på Högskolan Dalarna.

     

    Reflektion

    Ytterligare fördjupning av forskningsstudier utifrån LSVT BIG men även kvalitativa studier som belyser andra fysioterapeutiska behandlingsformer vid PS och som tar upp erfarenheter av träning kommer studeras för att kunna dra eventuella paralleller och slutsatser i studiens bakgrund och diskussion. Litteratur om tillvägagångssätt vid fokusgruppintervju och kvalitativ analys kommer att studeras ytterligare och handledaren kommer att bli ett viktigt bollplank. Kunskap behöver inhämtas gällande hur analysen av intervjumaterialet skall hanteras och angripas för att få fram och presentera resultatet på tydligast sätt. Diskussion med handledare om tekniskutrustning som kan vara lämpligt att använda i intervjusituationen. Utbildningstid gällande tekniken kommer att behöva avsättas.

    För material som utskriftspapper för transkriberingen och utskrift av informerat samtycke kommer Högskolecentrum i Ludvika att användas där studerande får fria utskrifter. Utöver förlorad arbetsinkomst för studier tillkommer även två resor tur och retur Ludvika-Gävle.

    Tidsplanen är preliminär och kommer med stor sannolikhet att ändras efter hand då saker ofta tar längre tid än vad man tror. Projektet hoppas jag kan utvecklas med stöd av en handledare då jag upplever att det varit svårt att vara själv i förberedelserna och flera funderingar finns gällande intervjuformen grupp eller enskild. Då jag inte vet hur studiedeltagarantalet kommer att se ut innan rekryteringen är gjord så kan studien komma att begränsas på grund av ett minskat antal deltagare än planerat. Jag skulle även vilja ha en sekreterare med under intervjuerna, vilket rekommenderas vid fokusgrupper. Detta blir ytterligare något att diskutera med handledaren, hur man kan och får lösa den saken, som ensam i ett projekt.

    Om fokusgruppintervjuer inte blir möjligt att genomföra kan enskilda intervjuer bli ett alternativ.

     

     

     

     

    Referenslista:

    1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Stöd för styrning och ledning. [Internet]. Falun; Edita Bobergs AB; 2016. [citerad 20 december 2017]. Hämtad från:

    http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjermsochparkinsonssjukdom;2016.

    2. Keus S, Munneke M, Graziano M, Paltamaa J, Pelosin E, Domingos J, et al. European Physioterapi Guideline for Parkinson´s disease. 2014;KNGF/ParkinsonNet, the Netherlands.

    3. Nilsson M, Franzén E, Winberg C. Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom [Internet]. Fysioterapi. 2017;7:32-7.[citerad 20 december 2017]. Hämtad från:http://www.fysioterapi.se/admin/filer/forskningpagar_Fysioterapi_7-17.pdf

    4. Borg K, Bekkelund S, Henriksson M. Rekommendationer om fysisk aktivitet vid Parkinsons sjukdom [Internet]. FYSS 2017. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YRA), Läkartidningen Förlag AB; 2016. [citerad 3 januari 2018]. Hämtad från:http://fyss.se/wp-content/uploads/2011/02/37.-Parkinsons-sjukdom.pdf

    5. Fox C, Ebersbach G, Ramig L, Sapir S. LSVT LOUD and LSVT BIG: Behavioral Treatment Programs for speech and body movement in Parkinson disease. Parkinsons Dis. 2012; 2012:1-5.

    6. Ebersbach G, Grust U, Ebersbach A, et al. Amplitude-oriented exercise in Parkinson’s disease: a randomized study comparing LSVT-BIG and a short training protocol. J Neural Transm. 2015;122: 253–56.

    7. Ebersbach G, Ebersbach A, Edler D, et al. Comparing exercise in Parkinson’s disease – the Berlin LSVT® BIG study. Mov Disord. 2010; 25:1902–08.

    8. K. Dashtipour, E. Johnson, C. Kani, K. Kani, E. Hadi, M. Ghamsary, et al. Effect of Exercise on Motor and Nonmotor Symptoms of Parkinson ́s Disease. Parkinsons Dis. 2015; 2015:1-5.

    9. Michelle N McDonnell, Briony Rischbieth, Tenille T Schammer, Chantel Seaforth, Alex J Shaw, Anna C Phillips. Lee Silverman Voice Treatment (LSVT)-BIG to improve motor function in people with Parkinson’s disease: a systematic review and meta-analysis.

    Clin rehab. 2017; 2015:1-5.

    10. Georgiev D, Hamberg K, Hariz M, et al. Gender differences in Parkinson's disease: a clinical perspective. Acta Neurologica Scandinavica, John Wiley & Sons. 2017;136(6): 570-84.

    11. Lökk J, Borg S, Svensson J, Persson U, Ljunggren G. Drug and treatment costs in Parkinson's disease patients in Sweden. Acta Neurol Scand. 2012;125(2):142-7.

    12. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer - Utvärdering 2016. Vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Sammanfattning med förbättringsområden [Internet]. Falun; Edita Bobergs AB; 2016. [citerad 20 december 2017]. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20395/2016-12-2.pdf

    13. Wibeck V. Fokusgrupper. I Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB, 2012 s.194-214.

    14. Forskningsetiska nämnden. Regler for dokumentation och arkivering av forskningsmaterial för Högskolan Dalarna [Internet]. Högskolan Dalarna; 2016 [citerad 11 november 2017]. Hämtad från: http://www.du.se/contentassets/7b6232fd6e0a4803a9dcfbf4482cf515/regler-for-dokumentation-och-arkivering-av-forskningsmaterial.pdf

    15. Kvale S, Brinkmann S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 2014 s.17, 191.

    16. Graneheim U. H, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today. 2004;24(2):105-12.

    17.Malterud K. Analys av kvalitativ data. I: Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning en introduktion. 3:2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2015 s.109-34.

    18. Forskningsetiska nämnden. Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor [Internet]. Högskolan Dalarna; 2016. [citerad 11 november 2017]. Hämtad från: http://www.du.se/contentassets/7b6232fd6e0a4803a9dcfbf4482cf515/rev-2017-04-26-blankett-for-etisk-egengranskning-av-studentprojekt-som-involverar-manniskor.pdf

     

     

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Intressant projekt, kul att höra vad du kommer fram till sen :)
    Jag har kommenterat efter punkterna vi fått för ”wiki 3 kommentarer”. Skriver endast ut de punkter där jag har lite tankar och funderingar kring komplettering.
    A: lite fler exempel på sjukgymnastiska behandlingar vid PS?
    Upplevelserna av behandling är det outforskat för alla behandlingar eller bara för LSVT BIG?
    C: vad är ett freezing fenomen? Övriga begrepp förklaras klart och tydligt.
    F: i syftet ev sätta punkt efter ”...efter avslutad LSVT BIG”. Jag tänker att det är själva syftet, att undersöka faktorer som påverkar följsamheten. Om man sedan använder svaret du får fram i din studie till att hjälpa patienterna att fortsätta träna efter behandlingen så kan det i sin tur leda till att effekten av behandlingen ökar och behålls.
    I: jag gissar att du varit i kontakt med den här fysioterapeuten på Gävle sjukhus och att det är härifrån du ska hämta dina intervjupersoner, det är kanske petigt men jag kan tycka att det vore bra om du förtydligade det direkt under punkten population med en enkel och tydlig mening i början av stycket att du ska tillfråga personer som behandlats på Gävle sjukhus.
    Tänker också att en hel del av det som står i tidsplanen gärna fått ingå i metodbeskrivningen, exempelvis att en provintervju ska göras först för att korrigera intervjuguiden o Ev även lägga till vart intervjuerna är planerade att genomföras.
    K: det känns som en rimlig plan, det enda jag funderar på är om du har en back up-plan om verksamhetschefen säger nej? Eller vet du säkert att du kommer få genomföra studien på sjukhuset i Gävle?
    Förstår att det varit svårt utan handledare! Det tycker vi med o vi har ändå varit två så vi iaf kunnat bolla med varandra.
    Bra jobbat! :)
    Posted 17:36, 15 Dec 2017
    Hej Petra och bra jobbat!
    När jag hade läst bagrunden så saknade jag olika interventioner för denna patientgrupp men det har du sedan belyst i din reflektionsdel att det är något du planerar att komplettera med vilket jag tror kommer att göra bakgrunden lite bredare och mer heltäckande.
    Det känns som att du hittat en tydlig och bra kunskapslucka där ditt arbete förhoppningsvis kommer att fylla detta. Jag tycker du fått till ett tydligt och relevant syfte samt även frågesällningar till detta.
    Mycket imponerande arbete du gjort gällande din etiska granskning där du verkligen har belyst många tänkbara etiska aspekter i detta arbete. Gillar framför allt att du belyser att det finns både för och nackdelar med både personliga intervjuer och fokusgrupper. Förstår att du önskar en handledare att diskutera detta med då det inte kan vara lätt att få till på egen hand.
    Jag hoppas verkligen att din tidsplan håller även om jag tycker den ser optimistisk ut med tanke på hur mycket jobb det kommer vara med allt jobb kring och efter intervjuerna med både transkribering, granskning, tolkning osv. Hoppas FEN har möte i januari och att du snabbt får en handledare som du kan bolla med så att du får in ansökan så snart som möjligt så du inte får för mycket kvar på slutet.
    Jag funderade också lite på det som Linnéa skrev här ovan om back up-plan men då tänkte jag mest på ifall det är många patienter som inte kan/vill delta då det sannolikt (med tanke på tidsplanen) inte kommer att vara så lång framförhållning mellan att de kontaktas och intervjuerna behöver utföras. Blir det få deltagare kanske man kan välja individuella intervjuer istället vilket ev skulle möjliggöra att fler skulle kunna delta då du då kan erbjuda fler tider än vid en fokusgrupp då alla måste vara där samma tid.
    Hoppas verkligen att allt går i lås för dig för det känns som att du lagt ner mycket tid och kraft på att få ihop ett bra PM där jag tycker att du har en jättebra grund att stå på inför det slutliga arbetet. Snyggt jobbat!
    /Anders Clarström
    Posted 21:01, 15 Dec 2017
    Tack för era kommentar! Jätte bra synpunkter som jag ska ta till mig!

    God jul tlll ER!
    Posted 00:16, 17 Dec 2017
    Hej Petra!
    Jag tycker att bakgrunden är tydlig och lätt att förstå. Följsamhet är outforskad så det går inte jämföra, begrepp är förklarade. Mångfald hade varit intressant att veta om vården är jämlik när det gäller PS, du skriver funktionshinder det finns i miljön personen har en funktionsnedsättning.
    Metod hur länge varar intervjun och hur länge orkar forskningspersonerna, kommer de få paus. Kommer du ha en bisittare som hjälper till om det är möjligt. Du har redan tänkt på det här. Kan du hålla två intervjuer med varje grupp. Jag vet inte om det går att göra så men det är mycket du vill få fram på kanske kort tid. de som tillfrågas kan det vara så att de som är mest positiva tackar ja, även intressant med de som inte fullföljer. Datainsamling och analys är noga redovisat.
    Mycket noga redovisad etisk plan. Jag instämmer mycket genomarbetat p.m inte mycket för mig att tillägga. Lycka till! Kristina
    Posted 18:54, 17 Dec 2017
    Tack!

    Några tankar:

    1. "För att främja en hållbar utveckling idag gällande miljö, klimat, människors livsvillkor och ekonomiska system så ska inte kommande generationers möjligheter till detta påverkas negativt utifrån dagens ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner (7)." Jag förstår inte riktigt den här meningen, det är många tunga, fina ord, men för mig framgår det inte riktigt vad du vill säga med den.

    2. Syfte: här använder du begrepp som "ta reda på" och "identifiera vilka faktorer". För mig framstår detta som begrepp som kanske är mer lämpliga i kvantitativ forskning, men kanske lite för starka för kvalitativ forskning, där det kanske mer handlar om att "utforska", "undersöka" eller kanske "beskriva". Jag vill minnas att det i "dammsugar-föreläsningen" fanns en bra slide kring vilka begrepp som är lämpliga vid kvalitativ forskning - kanske något som är värt att titta på.

    3. Ang. dina frågeställningar (i synnerhet nr 2 och 3) så tycker jag nog även där att de är formulerade som frågor som är mer lämpliga för en kvantitativ ansats. Det handlar ju fortfarande om deltagarnas upplevelser och vi kan ju inte veta att det faktiskt är dessa faktorer som i slutändan är viktiga.

    Lycka till!

    Med vänlig hälsning,
    Henrik
    Posted 21:56, 17 Dec 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.