Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Linda Löfbom

Linda Löfbom

    Table of contents
    No headers

    Arbetstitel
    Upplever vuxna personer som behandlats för sarkom funktionsnedsättning och begränsning i vardagen till följd av diagnos och behandling och hur påverkas deras livskalitet?

    Bakgrund
    Sarkom är en sällsynt form av cancer och är ett gemensamt namn för cancer i kroppens stödjevävnad d.v.s. skelett, brosk, bindväv och muskler.  Det finns ett 50-tal olika sarkom, de brukar grovt delas in i mjukdelssarkom som är den vanligaste formen och skelettsarkom (1).

    Vanliga undergrupper mjukdelssarkom;

    ·         Liposarkom, utgår från fettvävnad

    ·         Leiomyosarkom, utgår från glatt muskulatur

    ·         Odifferentierat pleumortasarkom, ursprung okänt

    ·         Synovialt sarkom, ursprung okänt

    ·         Malign perifer nervskidetumör, utgår från nervens stödjevävnad

    ·         Fibrosarkom, utgår från bindväv

    GIST – Gastrointestinal stomatumör, en specifik typ av mjukdelssarkom som uppkommer i de glatta muskelceller som förmedlar signaler som förmedlar rörelse i mag-tarmkanalen räknas inte med utan är en egen tumörform.

    Vanliga undergrupper skelettsarkom;

    ·         Osteosarkom, utgår från benbildande celler – osteoblaster

    ·         Ewing sarkom, ursprung okänt

    ·         Chondrosarkom, utgår från broskceller

    ·         Odifferentierat pleumorfasarkom, ursprung okänt (2)

    År 2015 var det 61 000 nya cancerfall i Sverige. Varje år insjuknar ca 400 personer i sarkom, i Uppsala/ Örebroregionen (Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro) innebär det ca 80-100 fall/år. Sjukdomen förekommer i alla åldrar och etiologin är okänd (3). Vissa riskfaktorer såsom radioaktiv strålning, kemikalier och genetiska sjukdomar finns. Sarkom delas in i tre malignitetsgrader beroende på cellstorlek, antal celler i delning och förekomst av nekroser enligt poängräkning, grad 1, grad 2, grad 3. I den kliniska vardagen benämns grad 1 som lågmalign och grad 2 och 3 som högmalign. Allmänsymtom är sällsynta, tumör skall misstänkas om det finns en knöl i mjukdelen som växer, > 5cm, djupt under fascian, ansträngningskorrelerad smärta under flera veckor, svullnad och ömhet runt knä eller överarm. Diagnos ställs med hjälp av röntgenundersökning och biopsier (2). Operation är den viktigaste behandlingen av sarkom, extremitetsbevarande kirurgi eftersträvas. Strålbehandling förekommer ibland före operation och ibland efter operation för att undvika lokala recidiv, strålningen pågår då en 1ggr/v, 5 dagar i veckan i 5-7 veckor för att komma upp i en stråldos på 50-70Gy. Biverkningar i form av hudreaktioner uppstår under pågående behandling och läker ut efter hand, sena biverkningar i form av vävnadsförändraringar kan förekomma (4).  Cytostatika minskar risken för återfall och kan användas både pre- och postoperativt, den palliativa behandlingen sker även med cytostatika. Synoviala sarkom, osteosarkom och Ewingsarkom är i regel känsliga för cytostatika, behandlingen sker i komplicerade regimer. Under behandling med cytostatika kan biverkningarna såsom illamående, nedsatt aptit, sköra slemhinnor förekomma, dessa förvinner då behandlingen avslutas men vissa biverkningar såsom psykisk och fysisk trötthet så kallad cancerrelaterad fatuige, och perifer neuropati kan vara kvarstående (5).

    Prognosen varierar mycket beroende på histologisk undergrupp, malignitetsgrad och tumörstorlek, 1982 var överlevnaden 15 %, år 2008 hade överlevnaden ökat till 70 % (6).

    Fauske et al har i tre kvalitativa studier (7, 8, 9) intervjuat personer som behandlats för skelettcancer i höft/ bäckenregionen och nedre extremiteter.  Dessa tre studier fokuserar på praktiska utmaningar i dagliga livet på grund av funktionsförlust, förlorade möjligheter t.ex. att utöva samma sport som innan cancerdiagnos eller att fortsätta med samma arbete som tidigare och identitetsförändring både i positiv och negativ bemärkelse.  
    Stokke et al. (10) belyser i en systematisk litteraturgranskning och metaanalys av livskavlitet hos yngre personer som överlevt skelettsarkom att objektiva livkvalitetsformulär inte relaterar till personens egna definitioner av livskvalitet och vad som är viktigt för den personen. Vidare undersöker livskvalitetsformulär inte alltid sexuell hälsa, depression och socialt stöd som är viktiga aspekter både vad gäller funktion och livskvalitet. I Cancerplanen 2016-2018, kap 4:3, står det att ”alla patienter skall få sitt rehabiliteringsbehov bedömt, erbjudas individuellt anpassad rehabilitering under pågående behandling men även under uppföljning” (11). 

    Kain et al. (12) har via en kvalitativ focusgrupp med sarkomöverlevera identifierar fyra teman, bland annat temat, återgången till det normala, detta tema upplevdes av deltagana vara det mest emotionella. Den fysioterapeutiska rehabiliteringen upplevdes som frustreande då den inte fokuserade på att nå funktionsnivå som innan operation men att den psykologiska rehabiliteringen var mer utmanande än den funktionella. Fokusgruppen kom även med råd till vårdpersonal bland annat under temat; återgång till det normala. Råden från deltagarna var att rehabiliteringen förvätas vara långsam, med både goda och dåliga dagar. Fysioterapi är viktigt och bör vara individuellt anpassat och att ett frågeformulär kan hjälpa till att identifiera de som behöver psykologisk hjälp. 

    Sarkom är en ovanlig cancerform där operation är den viktigaste behandlingen. Extremitetsbevarande kirurgi eftersträvas men både operationen i sig och den onkologiska behandlingen kan bidra till funktionsförlust och begräsningar i vardagen. Kvalitativa studier har visat att livet efter diagnos och behandling blir annorlunda, både funktionellt och emotionellt hos dem som är drabbade. Som kliniker är det viktigt att få en ökad förståelse för detta för att kunna hjälpa på bästa sätt.

    Syfte
    Genom en kvalitativ studie belysa eventuell upplevd funktionsförlust och begränsning i vardagen på grund av diagnosen sarkom och till följd av behandlingen, samt om/hur livskvaliteten påverkats. 

    Frågeställningar
    Hur har diagnosen sarkom och dess behandling påverkat din vardag?
    Kan du utföra allt du önskar göra?
    Vad behöver du för att må bra?

    Metod
    Litteraturundersökning:
    Via Pubmed med sökorden; ”Functional disability or Functional impairment and Sarcoma and Qualitative” gav 2 träffar. Sökorden; ”Sarcoma, Quality of life and Qualitative” gav 9 träffar varav 3 valdes ut efter granskning av abstrakt. Sökorden; ” Functional disability or Functional impairment and Sarcoma and Content analasis gav 0 träffar.
    I metoddelen med sökorden ”Graneheim and Lundmann and Content analysis” blev det 35 träffar, varav 3 valdes ut efter författarnamnen.
    Design:
    Kvalitativ innehållsanalys, manifest tolkningsgrad och induktiv ansats planeras.
    Livskvaliteten kommer att mätas med Hälsoenkäten SF36.
    Population:
    Region Örebro Län har i sitt sarkomregister 68 personer som är diagnosticerade med sarkom. Undersökning pågår hur många av dessa som har mjukdelssarkom och hur många som har skelettsarkom. Troligen kommer de personer som har diagnosen skelettsarkom att ingå i studien. Målet är att 8 personer kommer att intervjuvas, de kommer få frågan om deltagande av kontaktsköterskan via telefon alternativt vid besök för att sedan få ett brev med godkännande att delta i intervjun. SF36 kommer skickas ut till personen innan intervjun och tas med vid intervjutillfället.

    Etikiska överväganden och etikansökan
    Inför etiska överväganden och etikansökan änvänder blankettet för egengranskning av studentprojekt via FEN och svaren (tveksamt/nej/nej/ja/nej/ja/nej/ja) gjorde att en ansökan fylldes i. Nedan redivsas de etiska överväganden som gjordes i ansökan. Ansökan till FEN skickas in för bedömning den 22 november 2017

    1. Vilken/vilka etisk/a frågeställningar aktualiseras av projektet?
    Nedan kommer författaren att punkt för punkt redogöra för de etiska problem som författaren kan förutse i samband med studien.

    a) Den personliga integriteten kan påverkas i och med inspelad intervju och transkribering av text.
    b) Återberättandet av diagnos och behandling kan röra upp obearbetade känslor och förorsaka sämre mående hos forskningspersonerna.
    c) Forskningspersonen kan bli varse om begränsningar i vardagen.
    d) Beroendeställning kan uppstå då ansvarig för studien arbetar som fysioterapeut på Onkologiska kliniken där del av forskningspersonernas vård bedrivs.
    e) Forskningspersonens tid tas i anspråk, ingen ersättning utgår.

    2. Vilka åtgärder har vidtagits för att minska eller eliminera etiska problem?
    Nedan kommer författaren punkt för punkt redogöra för de åtgärder som planeras för att minska eller eliminera etiska problem som författaren förutsett.
    a) Vänligen se texten ovan om att inspelning och text kommer att förvaras i ett låst skåp.
    b) Om behov finns erbjuds samtal hos kurator.
    c) Erbjuda besök hos adekvat yrkeskategori tex fysioterapeut eller arbetsterapeut för förnyad bedömning och ev åtgärd.
    d) Informera skriftligt i informationsbrevet om att vården inte påverkas av medverkan eller ej, även informera muntligt om det vid förfrågan av kontaktsköterska. Erbjuda second opinion av kollega i primärvården om behov finns för att undvika beroendeställning.
    e) Forskningspersonen får välja tid som passar och plats för intervjun.

     

    3. Vad är nyttan med projektet? Vem kan förväntas tillgodogöra sig nyttan med projektet?
    Förhoppningen är att jag som klinker genom studien får en ökad förståelse för hur det är att leva med sarkom och på det sättet förbättra mitt bemötande och omhändertagande av personer som drabbats av sarkom.  Denna fördjupade förståelse kommer att vara värdefull för teamet kring patienten (sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut, kurator) och för de som tar del av resultatet genom uppsatsen eller annan vetenskaplig sammankomst. En intervju med 8 personer är inte generaliserbart men förståelsen kan bli djupare då det blir ett längre samtal kring just vad den personen varit med om. Nyttan för patienten kan vara att någon lyssnar och att de känner sig sedda.
     

    4.  Hur informeras deltagarna? Munligt via konaktsköterska, om intresse via telefon av författaren och via informationsbrev och samtyckesmblankett.
     


     

     

    Referenslist

    1.Cancerfonden. Eriksson, M. 2013. Sarkom. Hämtat från Cancerfonden 20170904 https://www.cancerfonden.se/om-cancer/sarkom

    2.Internmedicin. Hagborg, H. 2017. Sarkom. Hämtat från Internmedicin 20170905http://www.internetmedicin.se/page

    3.RCC. Regionalt Cancer Centrum. 2017. Nationellt vårdprogram skelett- och mjukdelssarkom.  Hämtat från RCC 20170906

    http://www.cancercentrum.se/globalas...rr2_170829.pdf

    4.Cancerfonden. Björk-Eriksson, T. 2015. Strålbehandling. Hämtad från Cancerfonden 20170904 https://www.cancerfonden.se/om-cancer/stralbehandlin

    5.Cancerfonden. Nygren, P. 2014Cytostatika. Hämtat från Cancerfonden 20170904 https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling

    6. Cancerfonden. 2008 Cancer i siffror?? https://www.cancerfonden.se/artiklar/overlevnaden-i-sarkom

    7.Fauske, L. at al. Cured of Primary Bone Cncer, But at What Cost: A Qualitative Study of Functional Impairment and Lost Opportunities. Sarcoma Volume 2015, Article ID 484196, 10 pages

    8.Fauske, L. et al. Changes in the Body Image of Bone Sarcoma Survivors Following Surgical Treatment – A Qualitative Study. Journal of Surgical Oncology 2016; 113:229-234

    9. Fauske, L. et al. Negative and Positive Consequences of Cancer Treatment Experienced by Long-term Osteosarcoma Survivors: A Qualitative Study.  Anticancer Research 35: 6081-6090 (2015)

    10. Stokke, J. et al. Systematic Review and Meta-Analysis of Objective and Subjective Quality of Life Among Pediatric, Adolescent, and Young Adult Bone Tumor Survivors Pediatr Blood Cancer 2015; 62:1616-1629

    11. RCC, Regionalt Cancer Centrum. Clarin, B. 2016. Cancerplanen 2016-2018 Hämtat från RCC 20170911  http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rcc-uppsala-orebro/cancerplanen/cancerplan_16-18_final_160215.pdf

    12.Kain, J. et al. Lessons and advice from our patients; A focus group of Sarcoma Survivors The Iowa Ortopedic Journal 2017; 37:139-146

    13. Graneheim, U.H. Lundmann, B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today (2004) 24. 105-112

    14. Bengtsson, M. How to plan and perform a qualitative study content analysis. NursigPlus Open 2 (2016) 8-14

    15. Graneheim,U.H. Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper Nurse Education Today 56 (2017) 29-34

    1. Nurse Education Today 56 (2017) 29-34

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.