Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Linnea Gunnesson o Anna Zetterlund

Linnea Gunnesson o Anna Zetterlund

    Table of contents
    No headers

    Fysisk aktivitetsnivå hos patienter med subakut ländryggssmärta

    Linnea Gunnesson och Anna Zetterlund


    Bakgrund:


    Definition

    Ländryggssmärta definieras som smärta från baksidan av kroppen förlagd mellan tolfte revbenet och glutealvecket (1). Förekomsten av ländryggssmärta i västvärlden är mycket vanlig, ca 60-85% av befolkningen kommer någon gång under sin livstid att uppleva smärta i ländryggen där punktprevalensen är ca 15% i den vuxna befolkningen (2). Av de som drabbas av ländryggssmärta klassificeras ca 85-95 % som icke-specifik ländryggssmärta vilket innebär att det inte finns någon patoanatomisk orsak bakom smärtan. (3,4) Ländryggssmärta brukar delas in i akut, subakut och långvarig smärta. Med akut menar man smärta och/eller funktionsnedsättning som pågår i 0-3 veckor. Subakut är tillstånd som varar i 4-12 veckor och långvariga besvär pågår i mer än 12 v (5).


    Förekomst och samhällskostnader

    Studier visar på att de som har tunga arbeten med mycket stress samt de med låg utbildningsnivå har större risk att drabbas av ländryggssmärta. Är du äldre, har psykologiska besvär eller andra sjukdomar har du också större risk (6).Incidensen är högst i 30 års åldern och prevalensen ökar upp till 60-65 års ålder då den successivt minskar igen (1).

    Ca 90% av de som drabbas av ländryggssmärta blir smärtfria innan smärtan hinner att bli långvarig (6). Men för de 10 % som blir långvariga är kostnaderna stora, främst de indirekta kostnaderna. Enligt studier gjorda i Sverige uppgår 15% av de totala kostnaderna för ländryggssmärta av direkta kostnader så som mediciner, fysioterapibehandling etc medan 85 % står de indirekta kostnaderna för och då främst utebliven produktion pga sjukskrivning från arbetet (7). I en senare studie, också gjord i Sverige visade det sig att total livstidskostnad för ländryggspatienter uppgick till 47 452 Euro per patient och av dessa bestod 57 % av indirekta kostnader. Ländryggssmärta är inte bara ekonomiskt kostsamt, samma studie visade att patienter med ländryggssmärta i genomsnitt tappar ca 2,7 kvalitetsjusterade levnadsår (8). Sett världen över är Ländryggssmärta en av de ledande orsakerna till aktivitetsbegränsning (1).


    Behandling idag

    De internationella riktlinjerna idag säger att man, efter att ha screenat bort röda flaggor, ska informera patienten om diagnosen och den positiva prognosen, rekommendera dem att fortsätta vara fysiskt aktiva och undvika sängliggande samt i de fall som kräver, skriva ut smärtstillande. I Europa säger man att den fysisk aktiviteten helst inte ska kräva höga ekonomiska utlägg för att kunna genomföras. Flera länder rekommenderar även snabb återgång till arbetet trots ländryggssmärtan (9). Som fysioterapeut arbetar man med flertalet av ovan nämnda interventioner där vårt största fokus ligger på fysisk aktivitet. “Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse kan användas som medel för att leva ett aktivt liv med god livskvalitet.” (10).

    Dagens allmänna rekommendationer för vuxna 18-64 år från Världshälsoorganisationen (WHO) gällande fysisk aktivitet är följande: aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet i minst 150 min i veckan i block om minst 10 min i taget alternativt 75 min aerob fysisk aktivitet på hög intensitet i veckan. Till detta bör minst 2 pass med muskelstärkande träning utföras för kroppens stora muskelgrupper (11).

    Enligt SBU finns det en kunskapslucka gällande huruvida fysisk aktivitet vid akut och subakut ländryggssmärta kan förebygga risken för att smärtan blir långvarig (12). Enlig den rapport som är gjord finns inte tillräckligt med underlag för att kunna säga om fysisk träning ger någon ökad effekt gentemot endast allmänmedicinskt omhändertagande gällande påverkan på smärta, livskvalité och aktivitetsförmåga (13).

    Då den långvariga ländryggssmärtan orsakar stora kostnader för samhället och mycket lidande för individen är det av stor vikt att undersöka metoder som gör att den akuta och subakuta smärtan inte övergår till kronisk smärta. För att på ett bra sätt kunna undersöka huruvida fysisk aktivitet och träning är en effektiv metod för att behandla akut och subakut ländryggssmärta är det viktigt att kartlägga hur den fysiska aktivitetsnivån ser ut hos dessa patienter. Många har antagit att dessa patienter har lägre nivå av fysisk aktivitet och att det därför är viktigt att höja denna men det finns reviewartikel gjord där man inte fann något tydligt samband mellan akuta och subakuta ländryggsbesvär och fysisk aktivitetsnivå (14). Vi vill därför med detta arbete undersöka hur sambandet ser ut hos en grupp patienter med ländryggssmärta i Sverige idag och deras fysiska aktivitetsnivå.

     

    Syfte och frågeställning:

    Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan subakuta ländryggsbesvär, där smärtan skattas med numerisk skattningsskala (NRS 0-10) och funktionsnedsättningen bedöms med Roland and Morris Disability Questionnaire, och nivå av fysisk aktivitet som bedöms subjektivt med frågeformuläret iPAQ. Finns det ett samband mellan funktionsnedsättningen och den fysiska aktivitetsnivå och hur ser det i så fall ut? Finns det ett samband gällande fysisk aktivitet på hög intensitet och smärtintensitet eller funktionsnivå och hur ser det sambandet ut i så fall? Hur många av patienterna med subakuta ländryggsbesvär kommer upp i 150 min måttlig fysisk aktivitet i veckan som rekommenderas? Har de personer som uppnår rekommendationen mindre smärta enligt NRS eller en högre funktionsnivå enligt RMDQ? Om samband hittas kan studien användas som grund för vidare forskning angående fysisk aktivitet och fysisk träning som behandling vid subakut ländryggssmärta.

     

    Metod

     

    Deltagare

     

    Deltagare till studien kommer att bestå av arbetsföra patienter i åldern 18-65 år, både män och kvinnor, som söker vård inom primärvården för subakut ländryggssmärta. Patienterna kommer antingen att ha sökt sig till fysioterapeut hos People’s Training i Hovås, Göteborg eller till Rehab Nordvästs mottagningar i Järfälla, Kungsängen, Sundbyberg, Solna eller Märsta i Stockholm.

    Deltagandet är frivilligt och inga personuppgifter kommer samlas in som kan kopplas till en individ.

     

    Studiedesign

    Studien är en kartläggande enkätstudie.

     

    Utfallsmått

    För att mäta vardagliga aktivitetsbegränsningar kommer vi att använda den svenska versionen av Roland and Morris Disability Questionnaire (RMDQ). Den svenska översättningen är både reliabilitets och validitetstestad (15). Smärtintensiteten kommer skattas via numerisk skattningsskala (NRS 0-10) och aktivitetsnivån kommer att mätas subjektivt med den svenska versionen av IPAQ.

     

    Primärt utfallsmått är RMDQ och IPAQ. Sekundära mått är smärtintensitet.

     

    Procedur

     

    Patienterna i studien kommer vid första besöket till mottagningen få förfrågan om att delta i studien samt ges skriftlig och muntlig information gällande studiens syfte, metod, hur deras anonymitet är säkerställd samt hur de kan ta del av resultatet i ett informationsbrev där de även får lämna ett informerat samtycke, se bilaga x. De patienter som tackar ja till att delta i studien kommer att få besvara frågor gällande ålder och kön, fylla i enkäterna RMD och IPAQ samt skatta sin smärta med NRS direkt på mottagningen alternativt hemma för att sedan lämna åter på mottagningen i samband med eventuellt återbesök. Enkäterna kommer att markeras med ID-nummer för att säkerställa deltagarnas anonymitet. Insamlingen av enkäter kommer att pågå från januari 2018 till och med mitten av april 2018.

     

    Dataanalys

     

    Dataanalys kommer att göras i SPSS.  

     

    Etiska överväganden:

    Alla deltagare kommer att vara informerade om samtliga moment som studien innefattar. Deltagandet sker på frivillig basis och anonymitet kommer att säkerställas genom att ge enkäterna id:nr som ej är kopplade till person. Information om studiens syfte och tillvägagångssätt samt att det är frivilligt att delta och att det sker helt anonymt kommer att delges deltagarna muntligen och skriftligen, via informationsbrev i samband med att de blir tillfrågade om deltagande i projektet (informationsbrev bilaga). Det kommer även framgå tydligt att de har rätt att avbryta sitt deltagande närsomhelst under studiens gång utan att ange orsak. Deltagarna kommer även att informeras att de kommer kunna ta del av resultatet om de så önskar genom att arbetet kommer att finnas tillgängligt på författarnas respektive mottagning där resultatet samlats in.

    En egengranskning gällande behov av etisk prövning hos FEN har genomförts. Patienterna kommer att svara på frågor angående sin hälsa i form av enkäter som berör deras fysiska aktivitetsnivå samt ländryggsbesvär. Då vi kommer att ställa frågor gällande patienternas hälsa så kommer en ansökan till FEN att skickas in i december. I övrigt var egengranskningen utan övriga forskningsetiska oklarheter.

    Vi hanterar forskningsmaterial så att ingen obehörig kan ta del av materialet och alla uppgifter behandlas konfidentiellt.

    Nyttan av projektet ligger främst i att undersöka den fysiska aktivitetsnivå hos personer med subakut ländryggssmärta. Visar studien ett samband kan detta användas för att ge underlag för vidare studier gällande interventioner som påverkar den fysisk aktivitetsnivån i syfte att minska ländryggsbesvären. Träning som intervention i samband med subakut ländryggssmärta anses idag vara en kunskapslucka enligt SBU. Då deltagandet i studien är helt frivilligt med möjlighet att avbryta när som helst under studiens gång samt att vi inte kommer samla in personuppgifter som kan kopplas till individ anser författarna att nyttan av studien överväger eventuella känslomässiga responser hos deltagarna.


     

    Reflektion:




    Referenser

     

    1. Hoy D1, Brooks P, Blyth F, Buchbinder R. The Epidemiology of low back pain.Best Pract Res Clin Rheumatol. 2010 Dec;24(6):769-81

    2. Krismer M, van Tulder M. Strategies for prevention and management of musculoskeletal conditions. Low back pain (non-specific). Best Pract Res Clin Rheumatol. 2007;21(1):77-91

    3. Waddell G. Subgroups within "nonspecific" low back pain. J Rheumatol. 2005;32(3):395-6

    4. Hansson T, Westerholm P, redaktörer. Arbete och besvär i rörelseorganen. En vetenskaplig utvärdering av frågor om samband. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2001

    5. Jonsson E, Nachemson A. Ont i ryggen, ont i nacken. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2000. SBU-rapport nr 145/1–2

    6. Grooten W. Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär. I A. Ståhle (Red) FYSS 2017; Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 561-563). Yrkersföreningar för Fysisk Aktivitet.

    7. Ekman M, Jönhagen S, Hunsche E, Jönsson L.Burden of illness of chronic low back pain in Sweden: a cross-sectional, retrospective study in primary care setting. Spine (Phila Pa 1976). 2005 Aug 1;30(15):1777-85

    8. Olafsson G, Jonsson E, Fritzell P, Hägg O, Borgström F. A health economic lifetime treatment pathway model for low back pain in Sweden. J Med Econ. 2017 Sep 11:1-9

    9. Koes BW1, van Tulder M, Lin CW, Macedo LG, McAuley J, Maher C. An updated overview of clinical guidelines for the management of non-specific low back pain in primary care. Eur Spine J. 2010 Dec;19(12):2075-94

    10. Fysioterapeuterna. Fakta om fysioterapeuter [broschyr på internet] Stockholm: Fysioterapeuterna; 2014 [citerad 2017-10-08] Hämtad från: http://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/broschyrer-nytt-2014/fakta-om-fysioterapeuter.pdf

    11. World Health Organization. Global Recommendations on Physical Activity for Health [broschyr på internet] Geneve: World Health Organization; 2011 [citerad 2017-10-08] Hämtad från: http://www.who.int/dietphysicalactivity/physical-activity-recommendations-18-64years.pdf?ua=1

    12. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Fysisk träning vid akut eller subakut ländryggssmärta [internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016 [citerad 2017-10-08] Hämtad från: http://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/Fysisk-traning-akut-subakut-landryggsmarta_/

    13. SBU. Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke. Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 245. ISBN 978-91-85413-88-1

    14. Lin CW1, McAuley JHMacedo LBarnett DCSmeets RJVerbunt JA. Relationship between physical activity and disability in low back pain: a systematic review and meta-analysis. Pain. 2011 Mar;152(3):607-13

    15. Johansson E; Lindberg P. Subacute and chronic low back pain. Reliability and validity of a Swedish version of the Roland Morris Disability Questionnaire. Scand J Rehab Med 1998; 30: 139-143.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.