Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Linnea Gunnesson o Anna Zetterlund

Linnea Gunnesson o Anna Zetterlund

    Table of contents
    No headers

    Undersökning av fysisk aktivitetsnivå, smärtintensitet och funktionsbegränsning hos personer med subakut ländryggssmärta.

    Linnea Gunnesson och Anna Zetterlund


    Bakgrund:


    Definition

    Ländryggssmärta definieras som smärta från baksidan av kroppen förlagd mellan tolfte revbenet och glutealvecket (1). Förekomsten av ländryggssmärta i västvärlden är mycket vanlig, ca 60-85% av befolkningen kommer någon gång under sin livstid att uppleva smärta i ländryggen där punktprevalensen är ca 15% i den vuxna befolkningen (2). Av de som drabbas av ländryggssmärta klassificeras ca 85-95 % som icke-specifik ländryggssmärta vilket innebär att det inte finns någon patoanatomisk orsak bakom smärtan. (3,4) Ländryggssmärta brukar delas in i akut, subakut och långvarig smärta. Med akut menar man smärta och/eller funktionsnedsättning som pågår i 0-3 veckor. Subakut är tillstånd som varar i 4-12 veckor och långvariga besvär pågår i mer än 12 v (5).


    Förekomst och samhällskostnader

    Studier visar på att de som har tunga arbeten med mycket stress samt de med låg utbildningsnivå har större risk att drabbas av ländryggssmärta. Är du äldre, har psykologiska besvär eller andra sjukdomar har du också större risk (6).Incidensen är högst i 30 års åldern och prevalensen ökar upp till 60-65 års ålder då den successivt minskar igen (1).

    Ca 90% av de som drabbas av ländryggssmärta blir smärtfria innan smärtan hinner att bli långvarig (6). Men för de 10 % som blir långvariga är kostnaderna stora, främst de indirekta kostnaderna. Enligt studier gjorda i Sverige uppgår 15% av de totala kostnaderna för ländryggssmärta av direkta kostnader så som mediciner, fysioterapibehandling etc medan 85 % står de indirekta kostnaderna för och då främst utebliven produktion pga sjukskrivning från arbetet (7). I en senare studie, också gjord i Sverige visade det sig att total livstidskostnad för ländryggspatienter uppgick till 47 452 Euro per patient och av dessa bestod 57 % av indirekta kostnader. Ländryggssmärta är inte bara ekonomiskt kostsamt, samma studie visade att patienter med ländryggssmärta i genomsnitt tappar ca 2,7 kvalitetsjusterade levnadsår (8). Sett världen över är ländryggssmärta en av de ledande orsakerna till aktivitetsbegränsning och sjukskrivning (1, 9).  

    Enligt denna rapport var punktprevalensen i Västra Europa högst med 15,5% för män och 14,5% för kvinnor medans södra Afrika hade den lägsta punktprevalensen med 8,3% för män och 6,7 % för kvinnor. Genomgående i rapporten visar det inga stora skillnader mellan män och kvinnor i de olika geografiska områena, skillnaden ligger genomgående mellan 0-2% lägre för kvinnor än män (9). 

    Ur ett hållbarhetsperspektiv så är fysioterapi som behandling och förebyggande intervention för ländryggssmärta ett bra alternativ då det inte kräver någon produktion av material för att kunna genomföra detta jämför med läkemedel. För individen ligger även hållbarheten i en intervention som alla kan utföra efter egen förmåga och också vidmakthålla på sikt för att få hållbara och långvariga resultat.  


    Behandling idag

    De internationella riktlinjerna idag säger att man, efter att ha screenat bort röda flaggor, ska informera patienten om diagnosen och den positiva prognosen, rekommendera dem att fortsätta vara fysiskt aktiva och undvika sängliggande samt i de fall som kräver, skriva ut smärtstillande. I Europa säger man att den fysisk aktiviteten helst inte ska kräva höga ekonomiska utlägg för att kunna genomföras. Flera länder rekommenderar även snabb återgång till arbetet trots ländryggssmärtan (10). Som fysioterapeut arbetar man med flertalet av ovan nämnda interventioner där vårt största fokus ligger på fysisk aktivitet. “Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse kan användas som medel för att leva ett aktivt liv med god livskvalitet.” (11).

    Dagens allmänna rekommendationer för vuxna 18-64 år från Världshälsoorganisationen (WHO) gällande fysisk aktivitet är följande: aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet i minst 150 min i veckan i block om minst 10 min i taget alternativt 75 min aerob fysisk aktivitet på hög intensitet i veckan. Till detta bör minst 2 pass med muskelstärkande träning utföras för kroppens stora muskelgrupper (12).

    Enligt SBU finns det en kunskapslucka gällande huruvida fysisk träning vid akut och subakut ländryggssmärta kan förebygga risken för att smärtan blir långvarig (13). Enlig den rapport som är gjord finns inte tillräckligt med underlag för att kunna säga om fysisk träning ger någon ökad effekt gentemot endast allmänmedicinskt omhändertagande gällande påverkan på smärta, livskvalité och aktivitetsförmåga (14).

    Då den långvariga ländryggssmärtan orsakar stora kostnader för samhället och mycket lidande för individen är det av stor vikt att undersöka metoder som gör att den akuta och subakuta smärtan inte övergår till kronisk smärta. För att på ett bra sätt kunna undersöka huruvida fysisk aktivitet och träning kan vara en effektiv metod för att behandla akut och subakut ländryggssmärta anser författarna att det är viktigt att först kartlägga hur den fysiska aktivitetsnivån ser ut hos dessa patienter. Många har antagit att dessa patienter har lägre nivå av fysisk aktivitet och att det därför är viktigt att höja denna men det är inte helt tydligt att så är fallet. Enligt en systematisk litteraturöversikt som gjordes 2010 med 18 inkluderade studier varav 7 berörde personer med akut och subakut smärta, fann man en mycket svag korrelationen mellan fysisk aktivitetsnivå och funktionsnedsättning pga ländryggssmärta och man drog då slutsatsen att personer med akut eller subakut ländryggssmärta varierade i fysisk aktivitetsnivå oberoende av hur begränsande ryggsmärtan var (15). Vi vill därför med detta arbete undersöka hur den fysiska aktivitetsnivån ser ut hos en grupp patienter med ländryggsbesvär idag.

     

    Att mäta fysisk aktivitet

    Fysisk aktivitet kan mätas subjektivt via självskattning i enkätform eller objektivt med hjälp av exempelvis en accelerometer. Ett mätinstrument för fysisk aktivitet är enkäten IPAQ.  IPAQ mäter, genom egenrapportering, fysisk aktivitet i det dagliga livet som varar i minst 10 efterföljande minuter under de senaste 7 dagarna. Den fysiska aktiviteten mäts genom 3 olika intensitetsrelaterade kategorier; mycket ansträngande, måttligt ansträngande samt promenader. En fjärde kategori mäts vilket är tiden spenderad  stillasittande. Det har gjorts flera studier där man jämfört IPAQ med ett objektivt mätinstrument och resultaten har varit väldigt varierande. Övergripande är att det vanligtvis överskattas hur fysiskt aktiv man egentligen är när man själv rapporterar in via IPAQ jämfört med ett objektivt mätinstrument (24). 

     

    IPAQs utfallsmått rekommenderas att mätas i MET-minuter per vecka (MET-min/vecka) vilket beräknas på följande sätt: MET-värde*aktivitets minuter*antal gånger i veckan (22). MET står för metabol ekvivalent. 1 MET är lika med energiåtgången då kroppen är i vila. Olika typer av fysisk aktivitet har olika MET-värde, t.ex har en rask promenad ett MET-värde på 4 MET eftersom man beräknar att energiåtgången vid rask promenad är fyra gånger högre än vad den är i vila (25). Promenerar vi då 30 min i rask takt 3 gånger i veckan blir detta alltså 4*30*3 = 360 MET-min/vecka.

     

    IPAQ delar upp resultatet i 3 olika grupper.  

     

    Kategori 1 representerar låg nivå av fysisk aktivitet, om nivån för kategori 2 och 3 ej uppnås.

     

    Kategori 2 representerar måttlig nivå av fysisk aktivitet, vilket innebär 3 eller fler dagar av mycket ansträngande aktivitet minst 20 minuter per dag ELLER 5 eller fler dagar av måttligt ansträngande nivå eller promenader i minst 30 minuter per dag ELLER 5 eller fler dagar av en kombination av promenader, måttlig intensitet eller mycket ansträngande aktivitet där en sammanlagd summa av 600 MET-min/vecka uppnås.

     

    Kategori 3 representerar hög nivå av fysisk aktivitet, vilket innebär mycket ansträngande fysisk aktivitet minst 3 dagar och där den sammanlagda summan av MET-min/vecka blir minst 1500 ELLER  7 dagar av en kombination av promenader, måttlig intensitet och mycket hög intensitet där summan uppgår till minst 3000 MET-min/vecka (22).

     

    Kategori 2 av IPAQs resultat motsvarar WHO's allmänna rekommendationer gällande aerob fysisk aktivitet (11) 

     


    Syfte och frågeställning:

    Syftet med studien är att beskriva hur den fysiska aktivtetsnivån ser ut hos en grupp patienter med subakuta ländryggsbesvär samt att jämföra hur smärtintensiteten och funktionsnedsättningen ser ut i gruppen beroende på deras nivå av fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivån kommer bedömas med frågeformuläret IPAQ, smärtintensiteten skattas genom NRS och funktionsnedsättningen med  Roland Morris Disability Questionnaire.

    1. Finns det någon skillnad i funktionsnedsättningen enligt RMDQ mellan de olika fysiska aktivitets nivåerna enligt IPAQ?

    2. Finns det någon skillnad i smärta enligt NRS mellan de olika fysiska aktivitets nivåerna enligt IPAQ?

    3. Hur många av patienterna med subakuta ländryggsbesvär kommer upp i 150 min måttlig fysisk aktivitet i veckan som rekommenderas?

       

    Om skillnad mellan de olika fysiska aktivitets nivåerna enligt IPAQ identifieras, kan studien användas som grund för vidare forskning angående fysisk aktivitet och fysisk träning som behandling vid subakut ländryggssmärta.


     

    Metod


    Deltagare


    Deltagare till studien kommer att bestå av vuxna personer som söker vård inom primärvården för subakut ländryggssmärta. Patienterna kommer antingen att ha sökt sig till fysioterapeut hos People’s Training i Hovås, Göteborg eller till Rehab Nordvästs mottagningar i Jakobsberg, Kungsängen, Sundbyberg, Solna eller Märsta i Stockholm.

    Deltagandet är frivilligt. Ett informationsblad kommer att delas ut och ett informerat samtycke kommer att inhämtas.

    Inklusionskriterierna är: Deltagarna är mellan 18-65 år, söker för subakuta ländryggsbesvär alltså smärta som varat mellan 4-12 veckor och förlagd mellan 12 revbenet och gluteal vecket. De måste även kunna förstå och läsa svenska.  

    Exklusionskriterier är: De fall där smärtan har en diagnostiserad patoanatomiskorsak eller radierande smärta ner i benet.

    Vårt mål är att samla in runt 30 stycken enkätsvar. 


    Studiedesign

    Studien är en kartläggande enkätstudie.


    Utfallsmått

    För att mäta vardagliga aktivitetsbegränsningar kommer vi att använda den svenska versionen av Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ). Smärtintensiteten kommer skattas via numerisk skattningsskala (NRS 0-10) och aktivitetsnivån kommer att mätas subjektivt med den svenska versionen av IPAQ.


    Roland Morris Disability Questionnaire:

    Vi har valt att använda den svenska versionen av Roland Morris Disability Questionnaire (RMDQ) för att mäta funktionsnedsättning i det dagliga livet hos personer med ländryggssmärta. Det är en självadministrerande enkät som består av 24 meningar som personer med ländryggssmärta använt för att beskriva sig själva när de har ländryggsbesvär. Personen får sedan svara JA om de tycker att meningen stämmer in på det de själva upplever idag och nej på det som inte stämmer överens med deras upplevelse idag (16). Man poängsätter sedan enkäten genom att räkna antalet JA svar (17). Ju fler JA desto större påverkan på funktionen upplever personen på grund av ländryggsbesvären (18).

    Enkäten publicerades på engelska redan 1983 (19). Från början utvecklades den för att användas i forskningssammanhang riktad mot primärvård men den har visat sig mycket användbar även i kliniken och är översatt till många olika språk. Den har god validitet och reliabilitet och den är rekommenderad att användas vid mätning av funktion hos patienter med ryggsmärta (20-21). Den svenska versionen publicerades 1998 och även den har god validitet och reliabilitet (16).



    The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ):

    Vi har valt att använda den svenska versionen av den självadministrerade, korta versionen av IPAQ.

    Denna enkät kan användas utan att kräva särskilt tillstånd från IPAQ-gruppen. Den används med syfte att samla in data, som kan jämföras globalt, gällande fysisk aktivitet i större grupper. IPAQ finns i två versioner, en lång och en kort (22). I denna studie används den korta versionen, då den är snabbare att fylla i då deltagarna har fler enkäter att svara på. Denna svenska, korta version har fastställd god reliabilitet och validitet (23). 


    NRS:

    Numerisk Rating Scale (NRS) är en självskattningsskala där patienten väljer en siffra mellan 0 och 10. 0 beskrivs som ingen smärta och 10 beskrivs som värsta tänkbara smärta (26)  Patienten kommer i studien att välja ett heltal 0-10 för att skatta smärtan.

    NRS är välanvänd i vården och har god reliabilitet och validitet. Det har även visat sig att NRS är mer användbar i många studier på grund av dess enkelhet att använda (27).

     

    Procedur


    Patienterna i studien kommer vid första besöket till mottagningen få förfrågan om att delta i studien samt ges skriftlig och muntlig information gällande studiens syfte, metod, hur deras anonymitet är säkerställd samt hur de kan ta del av resultatet i ett informationsbrev där de även får lämna ett informerat samtycke. Behandlingen de får av sin sjukgymnast kommer inte att bli annorlunda oavsett om de väljer att delta i studien eller inte. De patienter som tackar ja till att delta i studien kommer att få besvara frågor gällande ålder och kön, fylla i enkäterna RMDQ och IPAQ samt skatta sin smärta med NRS direkt på mottagningen alternativt hemma för att sedan lämna åter på mottagningen i samband med eventuellt återbesök. Enkäterna kommer att markeras med ID-nummer, patienterna kommer inte att fylla i namn, adress eller personnummer och kommer på så sätt inte att kunna identifieras. Enkäterna kommer att förvaras inlåsta och obehöriga kan ej komma åt dem. Insamlingen av enkäter kommer att pågå från januari 2018 till och med mitten av april 2018.


    Dataanalys


    Dataanalys kommer att göras i SPSS. Datan som läggs in kommer vara låst så att endast författarna till studien har tillgång till den. Testen kommer att göras av två oberoende grupper vid samma tidpunkt. Datan som samlats in och analyseras kommer i huvudsak att bestå av data på ordinalnivå. Statistiska analyser för att undersöka skillnader mellan grupperna kommer att fastställas senare efter fördjupad kunskap i statistik och diskussion med handledare. Vi kommer även använda deskriptiv data för att beskriva sammansättningen av deltagarna. 


    Etiska överväganden:

    Alla deltagare kommer att vara informerade om samtliga moment som studien innefattar. Deltagandet sker på frivillig basis och anonymitet kommer att säkerställas genom att ge enkäterna id:nr som ej är kopplade till person. Information om studiens syfte och tillvägagångssätt samt att det är frivilligt att delta och att det sker helt anonymt kommer att delges deltagarna muntligen och skriftligen, via informationsbrev i samband med att de blir tillfrågade om deltagande i projektet (informationsbrev bilaga). Det kommer även framgå tydligt att de har rätt att avbryta sitt deltagande närsomhelst under studiens gång utan att ange orsak. Oavsett om de väljer att delta eller inte kommer deras vård att förbli den samma. Deltagarna kommer även att informeras att de kommer kunna ta del av resultatet om de så önskar genom att arbetet kommer att finnas tillgängligt på författarnas respektive mottagning där resultatet samlats in.


    En egengranskning gällande behov av etisk prövning hos FEN har genomförts. Patienterna kommer att svara på frågor angående sin hälsa i form av enkäter som berör deras fysiska aktivitetsnivå samt ländryggsbesvär. I övrigt var egengranskningen utan övriga forskningsetiska oklarheter. Vi hanterar forskningsmaterial så att ingen obehörig kan ta del av materialet och alla uppgifter behandlas konfidentiellt.

    Ansökan till FEN blev godkänd med villkor att underskrift från handledare skickas in samt ett tydliggörande av vilket ämne uppsatsen ska vara i. 


    Nyttan av projektet ligger främst i att undersöka den fysiska aktivitetsnivå hos personer med subakut ländryggssmärta. Visar studien en skillnad mellan de olika fysiska aktivitets nivåerna enligt IPAQ identifieras, kan detta användas för att ge underlag för vidare studier gällande interventioner som påverkar den fysisk aktivitetsnivån i syfte att minska ländryggsbesvären. Träning som intervention i samband med subakut ländryggssmärta anses idag vara en kunskapslucka enligt SBU. Då deltagandet i studien är helt frivilligt med möjlighet att avbryta när som helst under studiens gång samt att vi kommer behandla alla uppgifter konfidentiellt anser författarna att nyttan av studien överväger eventuella känslomässiga responser hos deltagarna.

    Preliminär tidsplan:

    Information samt utdelande av nödvändigt material till sjukgymnast/fysioterapeut-kollegor på de olika mottagningarna där enkäterna ska samlas in kommer ges under januari månad 2018. Insamlandet påbörjas så fort kollegorna har fått den information och det material de behöver och pågår fram till mitten av april 2018. Vi beräknar att vi ska kunna samla in enkäterna under ca 10 veckors tid.

    Efter 5 veckor kommer vi besöka klinikerna där insamlingen sker för att stämma av och hämta de enkäter som dittills samlats in. Datan kan då börja läggas in i SPSS. Efter sista insamlingen 5 veckor därefter kommer resterande data att läggas in och analysen påbörjas. Från mitten på april till inlämning kommer resultat och diskussionsdel av uppsatsen att sättas ihop.

    Eftersom vi ännu inte fått datum för inlämning av färdig uppsats kan tidsplanen komma att ändras.


    Reflektion:

    Ytterligare kunskap

    Vi behöver ytterligare kunskap i form av att läsa fler studier gjorda inom området för att kunna jämföra våra resultat med andras i diskussionsdelen av arbetet. Vi behöver även repetera och öka vår kunskap gällande statistik samt användande av programvaran SPSS för att kunna göra relevanta och korrekta beräkningar och jämförelser för resultatdelen.


    Resurser som behövs

    Vi kommer att behöva lägga tid på att informera våra kollegor på de olika mottagningarna som ska delta i insamlandet av enkäterna. Förslagsvis delas informationsbladet ut till samtliga kollegor som kommer att lämna ut enkäten samt att vi kommer ut till arbetsplatserna och presenterar oss och studien. Det krävs också tid från våra kollegor i form av att de ska dela ut, ta emot och hantera enkäterna på respektive klinik. Tiden de behöver lägga på hanteringen beräknas vara kort och inte orsaka något betydande extra arbete.

    Vi behöver skriva ut informationsbrev, samtyckesblankett och enkäter så att det finns tillgängligt på samtliga mottagningar. I de fall där förvaring inte kan ordnas tillsammans med övriga dokument som mottagningen innehar som innehåller personuppgifter så behovs lådor med lås införskaffas och placeras på respektive mottagning.

    Programvaran SPSS har vi tillgång till sedan tidigare så den behöver inte införskaffas.

    Vi kommer även lägga tid på att göra uppföljningar på de olika klinikerna under tiden insamlingen av enkäter pågår för att se hur det går och om vi kan stötta dem för att underlätta insamlingen på något sätt.


    Rimlighetsbedömning

    Det mest kritiska momentet i undersökningen är insamlandet av enkäter eftersom vi aldrig vet hur många patienter som söker vård som faller in under våra inklusions och exklusionskriterier samt hur många av dessa som väljer att delta. Då det inte bara är vi själva som tillfrågar patienterna är det också svårt att styra att kollegor faktiskt ställer frågan om deltagande till patienterna. Viktigt är för oss att göra det så smidigt som möjligt för kollegorna så detta inte upplevs som något extra arbete. Målet är att få in 30 enkäter. Vi beräknar att samla in enkäter under minst 10 veckor på 6 mottagningar vilket innebär en enkät på två veckor per mottagning. Eftersom ländryggssmärta är så vanligt förekommande hos patienterna som söker vård inom primärvården bedömer vi att detta är rimligt att uppnå.




    Referenser

     

    1. Hoy D, Brooks P, Blyth F, Buchbinder R. The Epidemiology of low back pain.Best Pract Res Clin Rheumatol. 2010 Dec;24(6):769-81

    2. Krismer M, van Tulder M. Strategies for prevention and management of musculoskeletal conditions. Low back pain (non-specific). Best Pract Res Clin Rheumatol. 2007;21(1):77-91

    3. Waddell G. Subgroups within "nonspecific" low back pain. J Rheumatol. 2005;32(3):395-6

    4. Hansson T, Westerholm P, redaktörer. Arbete och besvär i rörelseorganen. En vetenskaplig utvärdering av frågor om samband. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2001

    5. Jonsson E, Nachemson A. Ont i ryggen, ont i nacken. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2000. SBU-rapport nr 145/1–2

    6. Grooten W. Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär. I A. Ståhle (Red) FYSS 2017; Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 561-563). Yrkersföreningar för Fysisk Aktivitet.

    7. Ekman M, Jönhagen S, Hunsche E, Jönsson L.Burden of illness of chronic low back pain in Sweden: a cross-sectional, retrospective study in primary care setting. Spine (Phila Pa 1976). 2005 Aug 1;30(15):1777-85

    8. Olafsson G, Jonsson E, Fritzell P, Hägg O, Borgström F. A health economic lifetime treatment pathway model for low back pain in Sweden. J Med Econ. 2017 Sep 11:1-9

    9. Hoy D,March L,Brooks P,Blyth F,Woolf A,Bain C,Williams G,Smith E,Vos T, Barendregt J,Murray C,Burstein R,

      Buchbinder R. The global burden of low back pain: estimates from the Global Burden of Disease 2010 study. 

      Annals of the rheumatic diseases. Jan 2014. 73(6): 968-974.
    10. Koes BW, van Tulder M, Lin CW, Macedo LG, McAuley J, Maher C. An updated overview of clinical guidelines for the management of non-specific low back pain in primary care. Eur Spine J. 2010 Dec;19(12):2075-94

    11. Fysioterapeuterna. Fakta om fysioterapeuter [broschyr på internet] Stockholm: Fysioterapeuterna; 2014 [citerad 2017-10-08] Hämtad från:http://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/broschyrer-nytt-2014/fakta-om-fysioterapeuter.pdf

    12. World Health Organization. Global Recommendations on Physical Activity for Health [broschyr på internet] Geneve: World Health Organization; 2011 [citerad 2017-10-08] Hämtad från:http://www.who.int/dietphysicalactivity/physical-activity-recommendations-18-64years.pdf?ua=1

    13. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Fysisk träning vid akut eller subakut ländryggssmärta [internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016 [citerad 2017-10-08] Hämtad från:http://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/Fysisk-traning-akut-subakut-landryggsmarta_/

    14. SBU. Preventiva insatser vid akut smärta från rygg och nacke. Effekter av fysisk träning, manuell behandling och beteendepåverkande åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 245. ISBN 978-91-85413-88-1

    15. Lin CW, McAuley JH, Macedo L, Barnett DC, Smeets RJ, Verbunt JA. Relationship between physical activity and disability in low back pain: a systematic review and meta-analysis. Pain. 2011 Mar;152(3):607-13.

    16. Johansson E; Lindberg P. Subacute and chronic low back pain. Reliability and validity of a Swedish version of the Roland Morris Disability Questionnaire. Scand J Rehab Med 1998; 30: 139-143

    17. Roland Morris Disability Questionnaire. [internet]. Cambridge [okänt år] [citerad 2017-11-28] hämtad från:http://www.rmdq.org/

    18. Nordeman L. Roland Morris Disability Questionnaire, svensk version [internet]. FoU i Sverige; 2009 [uppdaterad 2009-09-14; citerad 2017-11-28]Hämtad från:http://www.researchweb.org/is/sverige/document/28471

    19. Roland M, Morris R. A study of the natural history of back pain. Part 1: Development of a reliable and sensitive measure of disability in low back pain. Spine 1983; 8: 141-144

    20. Roland M, Fairbank J. The Roland–Morris Disability Questionnaire and the Oswestry Disability Questionnaire.Spine (Phila Pa 1976). 2000 Dec 15;25(24):3115-24.

    21. Bombardier C. Outcome assessments in the evaluation of treatment of spinal disorders: summary and general recommendations. Spine (Phila Pa 1976). 2000 Dec 15;25(24):3100-3

    22. IPAQ-group. IPAQ- International Physical Activity Questionnaire [internet]. [citerad 2017-11-24] Hämtad från:https://sites.google.com/site/theipaq/

    23. Craig, C.L. Marshall, A.L. Sjöström, M. Bauman, A.E. Booth, M.L. Ainsworth, B.E.et al. International physical activity questionnaire: 12-country reliability and validity. Med Sci Sports Exerc, vol. 35(8) s. 1381-95

    24. Lee P., MacFarlane D., Lam TH., Stewart S. Validity of the international physical activity questionnaire short form (IPAQ-SF): A systematic review. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2011 Oct. 8;115

    25. Mattsson CM, Jansson E, Hagströmer M. Fysisk aktivitet- begrepp och definitioner. I: Ståhle A, redaktör. FYSS 2017. Stockholm :Läkartidningen Förlag AB; 2016. s. 21-34

    26. Vårdhandboken. Smärtskattningsinstrument [internet]. Sveriges Landsting och regioner. Stockholm; 2016 [uppdaterad 2016-08-23, citerad2017-11-27].Hämtad från:http://www.vardhandboken.se/Texter/S...ngsinstrument/.

    27. Jensen Hjermstad M. Fayers P, Haugen D, Caraceni A, Hanks G, Loge J et al. Studies Comparing Numerical Rating Scales, Verbal Rating Scales, and Visual Analogue Scales for Assessment of Pain Intensity in Adults: A Systematic Literature Review. Journal of Pain and Symptom Management. 2011 Jun;21(6):1073-1093.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    När jag läst och granskat ert arbete enligt mallen för kommentarer i Wiki 3 har jag svarat ja på alla påståenden. Tycker att det är ett mycket bra arbete som fått med alla delar som ska vara med på ett bra sätt. Hela arbetet är strukturerat och har ett bra språk. Det enda jag funderar på är om man även ska skriva med i metoddelen hur många deltagare ni tänker er, ni har ju skrivit om erat mål med 30 patienter i rimlighetsbedömingen så det finns ju med. Mycket bra reflektioner om svårigheter och bra skriven rimlighetsbedömning. Bra jobbat!
    Posted 10:22, 15 Dec 2017
    Håller med ovanstående kommentarer. Ni har nämnt hållbarhetsprinciper men inget om mångfaldsaspekter, som jag ser det kan det finnas många tex kön, etnicitet osv. En annan fundering jag har är om ni bör definiera funktionsnedsättning som ni har i frågeställningen eller menar ni att fysiska aktivitetsnivån är funktionsnedsättningen? För övrigt mycket bra jobbat hittills. MVH LindaLöfbom
    Posted 14:41, 16 Dec 2017
    Tack för trevlig läsning!

    Jag har en del kommentarer och skriver de i den ordning de dyker upp i texten:

    1. I slutet av er bakgrund skriver ni: "För att på ett bra sätt kunna undersöka huruvida fysisk aktivitet och träning är en effektiv metod för att behandla akut och subakut ländryggssmärta är det viktigt att kartlägga hur den fysiska aktivitetsnivån ser ut hos dessa patienter." Jag tycker att ni behöver tänka över den här meningen. Att kartlägga hur det ser ut kommer inte att berätta något om hur effektiv metoden är - för detta skulle nog en experimentell design behövas.

    2. Syfte och frågeställningar: Jag tycker att den här delen blir otydlig. I det inledande stycket framstår det nästan som att ni endast vill undersöka sambandet mellan subakut ländryggssmärta och självskattad nivå av FA. En alternativ formulering skulle kunna vara att "undersöka sambandet mellan smärtintensitet, funktionsnedsättning och nivå av fysisk aktivitet hos patienter med subakut LBP" eller liknande. Vidare så specificerar ni vissa delar som ni inte har motiverat i bakgrunden (exempelvis varför ni väljer att kolla på FA med hög intensitet, något som jag inte är säker på att ni ens kommer att kunna göra med hjälp av IPAQ, såvida ni inte menar hög nivå av FA aktivitet enligt IPAQ vilket ju är något helt annat).

    3. Metod: Jag skulle också (i likhet med tidigare kommentarer) föredra om ni angav ett antal patienter som ni avser inkludera. Jag hade nog också önskat en typ av statistisk analys där ni beskriver hur ni ska analysera och presentera den insamlade datan samt vad ni kommer betrakta som meningsfulla samband etc.

    Lycka till!

    Med vänlig hälsning,
    Henrik
    Posted 21:32, 17 Dec 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.