Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Katarina Dennis och Catarina Andersson. Lumbal spinal stenos och fotbäddar

Katarina Dennis och Catarina Andersson. Lumbal spinal stenos och fotbäddar

    Table of contents
    No headers

     

    Lumbal spinal stenos och fotbäddar

    Kan sex veckors användning av formgjutna fotbäddar minska kvarstående ländryggssmärta hos patienter som opererats för lumbal spinal stenos?

     

    Författare: Catarina Berterud Andersson, Katarina Dennis

     

    Bakgrund

    Ländryggssmärta är ett utbrett problemområde på global nivå (1). Upp till 80 % av västvärldens befolkning kommer någon gång under sin livstid att drabbas av smärta från ländryggen men de allra flesta, upp till 90 %, blir besvärsfria innan smärtan klassas som långvarig. Smärta från cervikala ryggraden dominerar hos kvinnor medan ländryggssmärta fördelas relativt lika mellan män och kvinnor (2). De som har kvarstående ländryggssmärta har ofta svårt att komma tillbaka till arbetslivet och långtidssjukskrivning är vanligt. På sikt kan det anses vara ekonomiskt ohållbart, då jordens befolkning lever allt längre. Personer med nedsatt gångförmåga, oavsett diagnos, blir mer beroende av transport även kortare sträckor vilket bidrar till ökade utsläpp och även sekundära hälsoproblem.

    Det är väl dokumenterat att ländryggssmärta är mycket vanligt förekommande i Västvärlden, samt att det är mycket kostsamt, både på samhälls- och individnivå. En vanligt förekommande diagnos är lumbal spinal stenos (LSS) Att funktionella muskuloskeletala besvär kan orsaka mekanisk ländryggssmärta är sedan tidigare känt.  Varken fotens eller en eventuell benlängdsskillnads roll avseende ryggens och bäckenets biomekanik är mindre beforskat, men studier finns som stödjer klinisk användning av olika typer av fotbäddar vid behandling av långvariga ländryggsbesvär (3). Vi vill med denna studie undersöka om fotbäddar kan minska muskuloskeletala besvär i ländrygg och ben hos personer som har opererats för lumbal spinal stenos.

     

    Vad är lumbal spinal stenos?

    Ordet "stenos" kommer från grekiskan och betyder trång eller förträngning. "Spinal" betyder att ett tillstånd har att göra med ryggraden eller ryggmärgen. Spinal stenos kan beskrivas som ett led i en långtgående degeneration av lederna mellan ryggkotorna, och i ryggradens facettleder. Degeneration leder till förtjockningar av ligamenten, dvs de band som håller skelettdelarna på plats. Tillsammans kan dessa förändringar leda till att nervrötterna i ländryggen kläms ihop. 

    Det är inte känt vad som får sjukdomen att fortskrida eller gå tillbaka. Sjukdomsförloppet hos personer med spinal stenos kan variera men personerna har ofta haft såväl ländryggs- som ischiasbesvär tidigare. Den vanligaste kontaktorsaken med sjukvården är smärta vid gång, både kortare eller längre sträckor eller vid vissa tillfällen. Tillsammans med bensmärtan förekommer ofta bl a stickningar och "myrkrypningar" i ett eller i båda benen utan yttre anledning. Domningar och muskelsvaghet i benen är också vanligt. Haltande gång med tyngdpunkten bak på hälarna kan vara ett annat symtom på spinal stenos (4).

    Intermittenta neurogena symtom är ett av huvudsymtomen vid LSS och posturala förändringar i gångmönstret är vanligt förekommande. I en studie av Goto et al (5) var syftet att identifiera de förändringar i hållning och muskelaktivitet i bål och ben under gång hos patienter med LSS som genomgått dekompressionskirurgi. Man använde ”Vicon motion capture system” för att göra en elektromyografisk analys av de paravertebrala ryggmusklerna samt m. vastus lateralis, såväl preoperativt som två veckor postoperativt. Studien visade att patienter med LSS har en framåtlutad hållning vid gång, men utan att flektera ryggraden. En iakttagen minskning av aktiviteten i paravertebral muskulatur anses bero på posturala förbättringar efter operationen (5). 

    Tryck mot nervvävnad uppkommer vid olika fysiska aktiviteter. Hos flertalet blir smärtan mindre vid ryggflektion, och värre vid ryggextension. Besvären i benen utlöses eller förvärras vid gång, samt ländryggsextension. Känsel, rörelseförmåga och muskulär kontroll i benen kan också påverkas vid spinal stenos (4).

    Kuwahara et al såg i sin studie att patienter med LSS hade både mindre ländryggsextension i stående, och mindre spinala rörelser i flexion vid gång, jämfört med en kontrollgrupp utan LSS. Deltagarna hade en anterior tilt i lumbalryggen vid gång, vilken ändras endast lite i förhållande till i stående position. Den lumbala flexionsförmågan ökade post operativt vid gång och patienterna upplevde en generell minskning av de pre operativa symtomen från ländrygg och ben. Det som förvånar är att den stående statiska hållningen inte förändrades postoperativt jämfört med före operationen hos denna patientgrupp. Det kan bero på den minskade lumbala flexionen vid gång, som uppkommit på grund av långvarig kompensatorisk och smärtundvikande gång (6). Det är vanligt att man rekommenderar cykling som en träningsform för personer med spinal stenos.  Patienterna kan ofta fortsätta att cykla trots att de bara kan gå en kortare sträcka, förutsatt att de kan sitta på cykeln med ryggen framåtlutad.  Detsamma kan även gälla andra aktiviteter (4).

    Det finns inga säkra uppgifter om hur många personer i Sverige som har spinal stenos. Flertalet patienter med spinal stenos är äldre än 50 år. Sjukdomen drabbar något oftare män än kvinnor. Under år 2015 opererades 660 patienter för lateral spinal stenos varav 54% var kvinnor. Medelåldern var 61 år, även om spridningen var stor (13–86 år). Efter operationen är den förväntade muskulära läkningstiden sex veckor. Därefter påbörjas återuppbyggnad av den muskulatur som försvagats av operationen. Bålstabiliserande träning och hållningskorrigering är vedertagna post operativa behandlingsmetoder. Nervåterhämtningen kan ta 6-12 månader, men är ibland momentan postoperativt (4). Den population som vi önskar studera opererades för LSS mellan 8 -11 månader sedan och bör vara färdigläkta  samt ha kommit långt vad gäller återuppbyggnad av muskelmassa efter operationen. De har i samband med operationen fått träffa fysioterapeut både pre- och post operativt och fått råd och regim samt träningsövningar.  I samband med utskrivning från Ryggkirurgiska kliniken går man igenom hållningsregim samt patienten får prova att gå med stavar. Patienterna kommer efter 6 veckor tillbaka till kliniken på återbesök till fysioterapeut. Patienten bör då vara muskulärt färdigläkt och redo att gå vidare med mer muskulärt stärkande träning samt successivt börja återuppta de aktiviteter som patienten hade innan operationen. Beroende på hur patientens tillstånd vid återbesöket är så ger fysioterapeuten olika rekommendationer hur patienten ska gå vidare med sin rehabilitering. Många patienter väljer att jobba vidare med lokal fysioterapeut på hemmaplan.   

     

    Fotbäddar

    Det finns i litteraturen många olika åsikter om huruvida fotbäddar kan lindra smärta och förebygga ländryggssmärta. Enligt en systematisk översikt och metaanalys av Chuter et al (7) är bevisen för att fotbäddar skulle kunna förebygga eller lindra symptom vid ländryggssmärta ännu otillräckliga. I översikten presenteras endast två studier där resultaten var signifikant positiva, även om de icke-signifikanta resultaten tenderar att luta åt det positiva hållet. Författarna skriver att större randomiserade, kontrollerade studier över längre tid behöver göras. De skriver också att bättre resultat skulle kunna uppnås om ryggpatienterna klassificerats mer noggrant utifrån diagnos, och fotbäddarna tillverkats mer baserat på deras kliniska profil (7). Endast en studie i översikten undersökte patienternas fottyp och inkluderade endast patienter med pronation (8). En review artikel av Papuga och Cambron (9) undersökte kunskapsläget gällande fotbäddar vid ländryggssmärta och ger rekommendationer för vidare forskning. Enligt författarna är uppfattningen att ingen evidens finns för att fotbäddarna skulle kunna vara en effektiv behandling vid ländryggssmärta, baserad på en brist på högkvalitativa randomiserade kontrollerade studier. De hävdar att det dock finns gott om forskning om de biomekaniska teorier som understödjer uppfattningen att fotbäddar skulle kunna lindra och förebygga ländryggssmärta, och denna forskning skulle kunna överbrygga denna kunskapslucka. 

    Framtida forskning/relevans för vår studie

    I studien av Papuga och Cambron (9) finns omfattande rekommendationer för vidare forskning inkluderade med olika aspekter i åtanke. Ur ett biomekaniskt perspektiv vill man se studier som undersöker systematisk förändring av kinematik och kinetik i foten vid stegets ståfas, eller mid-stance. Dessutom saknar författarna studier där fotbäddarna kan bli justerade enligt patientens önskemål, kombinerat med det biomekaniska rörelsemönster man eftersträvar. Vad gäller fotbäddar som prevention för ländryggssmärta anser författarna att det finns för få välkonstruerade studier på ämnet, och att de som finns ofta är utförda inom militären, och inte är generaliserbara till den övriga befolkningen. Man behöver därför finna ett sätt att involvera en ung till medelålders population under en längre tid, och noggrant undersöka fotfunktion, noggrant dokumentera användandet av fotbäddarna, och på ett pålitligt sätt rapportera incidens och duration av eventuell ländryggssmärta i populationen. För studier som undersöker fotbäddar som behandling vid ländryggssmärta efterfrågas ett mer rigoröst system för klassifikation av ländryggssmärtan. Man behöver också vara mer noggrann med dokumentation av biopsykosociala faktorer, samt med vilka utfallsmått som används (9). 

    En logisk grund för hur fotbäddar kan påverka ländryggssmärta är deras förmåga att påverka fotens position, vilket leder till en kinematisk hållningsförändring i ländrygg och bäcken. Fotbäddar kan vara ett enkelt terapeutiskt redskap att använda vid behandling av en patientgrupp vars besvär kan vara både en personlig och en social börda.

     

    Syfte

     

    Syftet med denna studie är studera förändringar i upplev ländryggsmärta och dess påverkan på det dagliga livet för patienter som opererats för LSS och som får genomgå 6 veckors behandling med individuellt utformade fotbäddar.

     

    Hypotes: Vår hypotes är att individuellt utformade fotbäddar kan minska ländryggsmärta och dess påverka på patienten i det dagliga livet, avseende patienter som opererats för LSS

     

    Frågeställningar

     

    Kan sex veckors användning av formgjutna fotbäddar minska kvarstående ländryggssmärta hos patienter som opererats för lumbal spinal stenos?

    Kan vi med formgjutna fotbäddar påverka hur patienten upplever att ländryggssmärtan påverkar deras dagliga liv?

     

    Metod

    Under perioden april-juni 2017 opererades 145 stycken patienter för lateral eller central lumbal spinal stenos vid Strängnäs Ryggkirurgiska klinik. Av dessa tillhör 55 patienter Stockholms Läns Landsting (SLL). För att möjliggöra och förenkla för besök och uppföljning hos Customized har vi valt att enbart inkludera patienter tillhörande SLL. Denna grupp kommer att få ett informationsbrev med en presentation av studien. I brevet kommer de också bli informerade om att de kommer att bli uppringda av någon av de studieansvariga. De får under detta samtal svara på ett antal frågor samt tacka ja eller nej till studien. Om patienten matchar inklusions- och exklusionskriterierna blir de tillfrågade om de önskar att delta i studien. Patienter som accepterar deltagande tilldelas ett kodnummer, och bokas in på ett besök till KD för gång- och belastningsanalys, undersökning av foten, dokumentation av fottyp och fötternas karakteristika, samt för att göra ett avtryck för fotbäddar. Ingen specifik fottyp exkluderas, men vi kommer eventuellt att titta på resultaten för de olika fottyperna, cavus, planus etc., i efterhand för att se om vi kan hitta något mönster. Patienterna får fylla i olika självskattningsformulär vid första besöket på Customized. Patienterna schemaläggs så att de inte träffar andra deltagare i studien. KD tillverkar alla dessa fotbäddar efter hand, och enligt klinikens gängse metoder. Två veckor efter det första besöket får patienterna återkomma för att prova ut sina fotbäddar och få dem finjusterade, samt råd och regim gällande dessa. KD har flerårig erfarenhet av, och kommer att utföra samtliga undersökningar, gång- och belastningsanalyser samt göra fotavtryck och tillverka alla fotbäddar som används i studien. De instrument som används vid undersökningen är endast spegellåda och löp-/gåband. Gång- och belastningsanalysen utförs visuellt och filmas inte utan dokumenteras utifrån vissa punkter. Patienterna kommer att informeras om gradvis tillvänjning av fotbäddarna, om att den nya fotställningen kan förändra biomekaniken och därmed ge känningar i fotled, knä, höft och ländrygg, men att detta ska vara övergående. De får information om att de kan återkomma för att justera fotbäddarna om de får smärta av dem, såsom tryck eller skav, eller något annat obehag. Patienterna förväntas efter ca två veckors invänjning använda fotbäddarna vid alla belastande aktiviteter, promenader etc under ca 6 veckor, varpå utvärdering sker. Fotbäddarna förväntas inte påverka smärta från ryggen momentant, utan först efter ett antal veckor.

     

    Inklusionskriterier:

    Patienter som opererats för lumbal spinal stenos vid Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs under april-juni 2017, och som tillför Stockholms Läns Landsting.

    Skattar sin ländryggssmärta till mer än NRS 1.

     

    Exklusionskriterier:

    Helt besvärsfri efter operationen, samt har återgått till tidigare eller önskad aktivitetsnivå

    Andra allvarliga sjukdomar som hindrar återgång till aktivitet (ex cancer eller kol)

    Väntar på operation för grav artros/höft- eller knäplastik

    Har fotbäddar sedan tidigare, och har använt det för behandling av ryggsmärta tidigare eller annan problematik.

    Kan ej tala och skriva svenska

    Graviditet

     

    Utvärderingsmetoder 

    Vi har valt utvärderingsinstrument som använts tidigare i liknande studier, då det ökar möjligheterna att jämföra resultaten. 

    Smärta: Självskattning med Numeric Rating Scale (NRS) med flera kategorier (smärta nu, genomsnitt senaste två veckorna, bäst resp värst under de senaste 2 v)

    Funktionsnedsättning på grund av ländryggssmärta: Oswestry low back pain disability index (ODI) (10)

    Loggbok för aktivitet samt för fotbäddarnas användning. Här införs även eventuell smärtlindring i form av tabletter, TENS, akupunktur etc.

     

    Statistisk analys

    Vi kommer att jämföra en och samma grupp vid två tidpunkter. Våra data är på ordinalnivå och vi behöver därmed icke-parametriska tester för att undersöka dem. Vi kan presentera fördelningen med hjälp av median eller typvärde, variations- eller interkvartilsvidd. Data behöver för användning av icke-parametriska tester inte vara normalfördelade. Analys kommer att utföras i SPSS. Ett möjligt test är Wilcoxon Signed Rank Sum Test. 

     

    Etiska överväganden

    All dokumentation kommer att behandlas konfidentiellt för att skyddas forskningspersonernas integritet. 

    Det finns en risk att deltagarna görs uppmärksamma på kvarvarande funktionsnedsättningar och smärta. Tidsutrymme lämnas för rådgivning kring detta, för att hjälpa deltagarna vidare.

    Vi bedömer att det inte finns någon större risk för biverkningar av fotbäddarna. Materialet (EVA-gummi) är vida använt i ortopedtekniska sammanhang, och har inte tidigare förknippats med allergier vad de studieansvariga känner till.

    Vi bedömer att det inte föreligger någon beroendeställning mellan deltagarna i studien och studieansvariga. Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs har efter 6 månader efter operation inte något rehabiliteringsansvar för denna patientgrupp. Customized har ingen tidigare koppling till denna patientgrupp. Då båda studieansvariga studenters arbetsgivare direkt och indirekt är involverade i studien är det viktigt att inget av dessa företags intressen tillåts påverka resultatet. Forskningspersonerna får ingen ekonomisk ersättning för deltagandet, och behöver inte heller betala något för sina fotbäddar. Kostnader för resor till kliniken ersätts inte.

    Forskningspersonerna är myndiga och skall ha gett sitt samtycke till att delta i studien skriftligt. De kommer att både få skriftlig och muntlig information om studien, samt information om att de under studiens gång när som helst kan avbryta sitt deltagande. 

    En etisk ansökan kommer att göras till FEN senast den 4/12, 2017. Ansökan fylls i enligt anvisningar och ett informationsbrev kommer att bifogas med ansökan. 

     

    Tidsplan

    Dec 2017: Insamling av adressuppgifter för utskick av informationsbrev till möjliga forskningspersoner.

    2018:

    v.2: Utskick av informationsbrev till möjliga forskningspersoner.

    v 3-4: Uppringning av möjliga forskningspersoner.

    v 5-7: Kallelse till Customized av deltagare som tackat ja till studien.

    v 6-9: Patientbesök på Customized med utprovning av fotbäddar, med uppföljning och leverans av fotbäddar efter två veckor (helst senast 27 februari). En erfaren medarbetare har engagerats på Customized om något oförutsett skulle hända, såsom sjukdom. 

    v 17-18: Insamling av uppföljningsresultat, enkäter etc

     v 18-20: Sammanställning av resultat till en uppsats

    v 22: Redovisning av Magisteruppsats och studie.

    Reflektion:

    Vi behöver inhämta kunskap om våra utvärderingsinstrument. Är de översatta? Kan vi använda dem som de är? Behöver vi sätta oss in i varandras specialistområden, ryggkirurgi och spinal stenos respektive fotanatomi och -funktion? Vi funderar också på hur vi ska dokumentera vår process samt deltagarnas resultat. Det behöver bli rätt från början så att vi inte behöver lägga tid på att om-bearbeta information. Kan vi dela excel-dokument t ex? Är det säkert att lagra information i SPSS? Kan vi dela SPSS? Vi behöver var och en för sig titta igenom våra scheman och se hur mycket tid vi har för våra respektive uppgifter. KD behöver utse och tillfråga en vikarie/assistent på Customized i den händelse att hon blir sjuk eller inte hinner med produktionen pga oförutsedda händelser eller sjukdom. Journal kommer att föras i journalsystemet SG-X när patienterna kommer till Customized, förutom fotbäddsspecifikationen som görs i journalsystemet Hano On Time, där patienterna benämns med sitt förnamn, första bokstaven i efternamnet och den siffra i turordningen de kommer till Customized. Tryckt material skrivs ut hemma eller på våra arbetsplatser och skickas ut i vita kuvert. 

    Lokaler har vi genom våra arbetsplatser, mottagningsrum där vi träffar forskningspersonerna, samt verkstad på Customized för tillverkning och justering av fotbäddar. Tidsplanens rimlighet beror mycket av hur många deltagare vi får i slutändan. Om vi får ca 10-15 stycken bedömer vi att vår tidsplan kan hålla. Om deltagarantalet närmar sig 30 kommer det att bli svårt att hinna med. Vi har därför beslutat att dra en gräns vid 20 deltagare. Vi har pga. den begränsade tidsperioden valt att begränsa oss till enbart diagnosen spinal stenos. För att få tillräckligt med deltagare har vi beslutat att inkludera alla fottyper. Vi har också beslutat att inte ha någon kontrollgrupp utan göra en pilotstudie med bara en grupp, då vi inte tror att vi kommer att få tillräckligt med deltagare för att få tillräcklig power. Vi hoppas att vi kommer att kunna fortsätta utveckla studien med hjälp av handledaren vi får nästa termin.

     

    REFERENSER

    1.Cambron JA, Dexheimer J M, Duarte M, Freels S. Shoe Orthotics for the Treatment of Chronic low back pain: A Randomised controlled Trial. ACRM.2017;98:1752-62.

    2. FYSS 2015. Långvarig smärta och nackbesvär [Internet]. Stockholm: FYA;2016 [uppdaterad nov 2016;citerad 2017-12-10] Hämtad från: fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/Långvariga-rygg-och-nackbesvär-1.pdf

    3. Kendall JC, Bird AR, Azari MF. Foot posture, leg length discrepancy and low back pain -Their relationship and clinical management using foot orthoses - An overview. The Foot. 2014; 24:75-80

    4. SweSpine, Svenska ryggregistret [Internet] Stockholm: Svensk ryggkirurgisk förening[uppdaterad sep 2017; citerad 2017-12-11] Hämtad från: 4s.nu/pdf/170925_Svenska_ryggregistret_arsrapport%202017_SENT.pdf

    5. Goto T, Sakai T, Enishi T, Sato N, Komatsu K, Sairyo L, Katoh S. Changes of posture and muscle activities in the trunk and legs during walking in patients with lumbar spinal stenosis after decompression surgery. A preliminary report. Gait Posture 2017; 51:149-152

    6. Kuwahara W et al. Characteristics of thoraco and lumbar movements during gait in lumbar spinal stenosis patients before and after decompression surgery. Clin Biomech 2016 40:45-51

    7. Chuter V, Spink M, Searle A, Ho A. The effectiveness of shoe insoles for the prevention and treatment of low back pain: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMC Musculoskelet Disord. 2014;15:40.

    8. Castro-Medez A, Munuera PV, Albornoz-Cabello M: The short term effect of custom-made foot orthoses in subjects with excessive foot pronation and lower back pain: a randomized, double-blinded, clinical trial. Prosthet Orthot Int 2013, 37(5): 384-390.

    9. Owen Papuga M, Cambron J. Foot orthotics for low back pain: The state of our understanding and recommendations for future research. The Foot 2016;26:53-57.

    10. Oswestry Pain Disability Index. fhvforskning.se [Internet] Stockholm: Kompetenscentret för företagshälsa [uppdaterad jan 2015; citerad 2018-01-02] Hämtad från: 

    11. http://www.fhvforskning.se/images/files/ODI_frågeformulär.pdf

     

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Ett genomarbetat PM inom ett angeläget område. Jag ser verkligen framemot att få ta del av ert projektet om ni beslutar er att gå vidare med arbetet i nästa kurs. Att förskriva fotbäddar är något jag själv gör återkommande i min egen kliniska vardag, i en något skild kontext, men utan egen djupare kunskap om aktuell forskning i området. Jag ska försöka skicka med kommentarer som kan hjälpa er till färdigt PM. Ta till er det ni tror er kunna ha nytta av, förkasta resten.

    Jag tror ni har gjort ett klokt beslut med att avgränsa er till en diagnos .

    Ni har tydligt syfte och tydliga frågeställningar och vad jag förstår tycks den utvärdering med NRS samt ODI för smärtskattning och SF 36 för aktivitetsnivå vara högst relevant.
    Det framgår i texten tydligt och bra vad lumbal stenos är med intressanta och relevanta fakta. Jag undrar om ni möjligen kan få texten som helhet ännu lite tydligare och något mer lättläst. Som jag förstår det så bygger texten på tre referenser; två olika studier och Svenska ryggregistret . Det är olika typer av källor sammanvägda i ett kapitel , vilket delvis försvårar för läsaren att hänga med är min upplevelse.
    Sen, en detalj kommentar från samma textavsnintt , det är en mening som jag inte förstår vad det betyder ; ”En ökning av vridmoment i knän och aktiviteten m vastus lateralis anses avspegla en ökning i gånghastighet" Ni kan fundera om det mer beror på mej eller om det går att uttrycka lite tydligare.
    Fotbäddar kan ges en rad olika utformningar i olika material . Är det något ni kan tänka er att utveckla lite om kanske? Om forskning saknas? så något utifrån klinisk praxis. jag tror inte ni nämner någonstans något om olika typer av fortbäddar, de kan ju både göras prefabricerade och formgjutas - vilket ju är er titel. Ni nämner i er metoddel att bäddarna tillverkas enligt gängse rutiner. Men det kanske kan beskrivas lite om materialval ? vilka material finns och vilka är det som används av KD.
    I stycket om framtida forskning skriver ni om hur svårt det är att hitta relevanta studier. Jag undrar om en möjlighet att hitta annat än miltärstudier kunde vara att gå via de nationella föreningarna för ortopedingenjörer samt ortopedskotekniker, vilka bl.a. organiserar årliga konferenser. Jag vet inte men kan gissa att aktuell forskning publicerad eller under arbete kanske presenteras i något av dessa föreningars forum.
    Vi är ombedda att kommentera mångfald och hållbarhet, jag har inte kunnat se hur eller var dessa områden särskilt är belysta.
    Ni redovisar ingående era etiska överväganden där jag uppfattar att ni har täckt in viktiga aspekter på er studie och hur försökspersoner kan komma att påverkas samt även planerar för att möta upp detta vid behov.
    Er tidsplan är kortfattat beskrivet men jag håller med er i att för att den ska hålla behöver deltagarantalet troligen begränsas. Jag undrar lite över tidsåtgången för det inledande besöket. Är det något ni är vana att göra – finns upparbetade rutiner och eller verktyg eller datorprogram för detta ? ska t.ex. gånganalyserna filmas? Är ni vana att göra analyserna och använda ev instrument/utrustning för detta eller inte ? Jag tänker att oavsett vilket så påverkar dessa förhållanden tidsåtgång bl.a. I fråga om hur mycket ni behöver förbereda eller inte.

    Det är en detalj i referenserna – det står inte med i uppgiften att vi ska kommentera just dom – men ni kanske konsekvent ska ange tidskrifternas förkortningar, jag tror inte det är gjort. ( PubMed) edited 14:23, 18 Dec 2017
    Posted 21:24, 16 Dec 2017
    Hej tjejer! Spännande studie! Jag har ganska lite kunskap om fotbäddar så därför kanske jag har lite mer funderingar.
    Jag gjorde så att jag skrev den bokstav utifrån frågeställningarna som vi skulle kommentera enligt studieplanen.
    Hoppas ni får ut något av mina kommentarer!

    a) En bra bakgrund där ni ger ett bredare perspektiv på ryggsmärta och smalnar ner det till vad er studie ska handla om. Det finns en del begrepp som skulle kunna förklaras ytterligare för att förstå bakgrunden/forskningsläget bättre som exempelvis: funktionella, mekaniska, kinesmatisk som till viss del är återkommande längre ner i texten.
    Ni nämner olika fotbäddar i bakgrunden, vilka ska Ni använda er av och varför? Jag skulle vilja veta: Vad är en fotbädd? Hur tillverkas den och hur görs en utprovning/tillverkning för att passa individen (kanske inte ska vara i bakgrunden men skulle ge ytterligare förståelse för fotbäddar och deras betydelse om ni förtydligade).

    b. Jag tycker det framgår vad de olika studierna har fått för resultat och ni har gett ett samlat ”start läge” för er studie. Ni nämner ortoser (under framtida forskning) och vilka ortoser framkommer inte och jag förstår inte riktigt kopplingen till fotbäddar och er studie, kanske förtydligande?

    c. Bra förklaringar, ni förklarar ländryggssmärta, långvarigsmärta och LSS på ett bra och lätt förståeligt sätt. Tips är att vara konsekvent i vad ni använder för termer som till exempel extension/sträckning.

    d. Ni belyser mångfaldsaspekter gällande hur diagnosen LSS är fördelat mellan män och kvinnor, ålder samt att ländryggssmärta kostar samhället mycket pengar. Hållbarhetsperspektivet är inte beskrivet och inte heller motivation till varför det inte är tillgängligt, vad jag kan läsa mig till iallafall ;).

    e. Ni beskriver att studien kan ge nytta för patientgruppen, de som arbetar med LSS patienter och för framtida studier vilket jag tycker besvarar forskningsfrågan.

    f. Ni skriver i frågeställningarna:
    Kan vi med formgjutna fotbäddar minska kvarstående smärta hos patienter som genomgått operation för lumbal spinal stenos?
    Kan vi med formgjutna fotbäddar hjälpa patienter att återgå till tidigare eller önskad aktivitetsnivå?
    Syftet med studien är att undersöka om ni med hjälp av formgjutna fotbäddar kan minska smärta och öka fysisk aktivitet för patienter som genomgått operation för lumbal spinal stenos.
    Vill ni öka fysisk aktivitet eller återgå till tidigare/önskad aktivitetsnivå? Jag förstår vad ni menar men går detta att förtydliga eller skriva på ett annat sätt?

    g, h, i. Gällande metod och analys: Är denna pilotstudie en förberedande undersökning?
    Utvärderingsformulär är nämnda, ej beskriva gällande varför ni just valt att använda dom. Frågeformulärets innehåll är ej redovisat vilket gör det svårt att bedöma om metoderna är relevanta. Hur ska ni mäta studiedeltagarnas aktivitetsnivå? Utifrån frågeformuläret eller skattning? Känns inte som ni bestämt er för hur ni ska analysera era data. SPSS ? Genom vilka tester?

    j. Etik: Mycket bra beskrivning med många bra och viktiga aspekter. Klart och tydligt redovisat.

    k. Tidsplanen är rimlig.
    Det är som ni skriver beroende på antalet studiedeltagare och att allt klaffar.
    Hur lång tid beräknas varje studiedeltagare ta i anspråk inklusive återbesök och ytterligare besök för eventuell justering/ar? Är det bara en av er som ska göra undersökning/fotbäddar/justeringar på alla studiedeltagare?

    Övriga funderingar: Hur länge ska man ha fotbäddar för resultat? Momentan smärtlindring eller vad säger forskning/erfarenhet om tidsaspekten? Hur ska ni veta att det är fotbäddarna som ger effekt och inte den ”spontana” nervläkningen (inom 6-12 månader) som påverkar smärtan och aktivitetsnivån?
    Får patienterna ta smärtlindring under studiedeltagandet?

    Spännande att få höra er presentera slutresultatet i maj/juni.
    Mycket bra jobbat tjejer! God jul till Er! edited 23:44, 16 Dec 2017
    Posted 23:37, 16 Dec 2017
    Hej, har staplat upp min feedback a-k. Jag tycker ert arbete generellt är välgenomfört, och ett intressant ämne. Först och främst tänkte jag på er titel – Kanske ändra till att skriva hur väl fungerar fotbäddar vid aktuell patientgrupp, i stället för bara om de kan användas. För oavsett verkningsgrad så kan de ju användas:)
    a.
    Överlag bra bakgrund, informativ. De första tre styckena - Jag tänker att ni kanske vill skriva något om spinal stenos innan ni skriver vad studien ska handla om? Nu hoppar det från generell ländryggssmärta till att specifikt handla om postoperativ spinal stenos. Ni beskriver ju sedan spinal stenos men kanske kan få in något kort om detta också innan i de första styckena.
    Eventuellt också skriva något om nuvarande behandlingsmetoder vid postop spinal stenos.
    b.
    Saknar lite mer info om fotbäddar (olika typer etc), men annars tycker jag ni får fram hur forskningen stödjer och motsäger varandra. Finns det mer forskning om spinal stenos eller fotbäddar?
    c.
    Tycker ni förklarar centrala begrepp och teorier. Ni skriver ut lumbal spinal stenos (LSS) vid två tillfällen, tänkte bara så ni vet om ni vill ändra:) edited 11:21, 17 Dec 2017
    Posted 11:19, 17 Dec 2017
    d.
    Hittar inget om mångfaldhetsaspekter och hållbarhetsperspektiv, förutom ev att ni skriver om hur fördelningen ser ut mellan könen.
    e.
    Jag tycker ni motiverar bra varför studien behövs.
    f.
    Syfte och frågeställningar är tydliga, eventuellt skriva ut typ om vilken tidsperiod det gäller – kan vi under en 5-veckorsperiod (eller hur lång tid ni nu har på er) lindra smärta hos pat med...?
    g, h, i (metod och analys)
    Jag tycker det är bra uppstaplat hur ni ska få in era studiedeltagare. Motivering varför ni ska använda de utvärderingsmetoderna ni valt, behövs kanske referenser på validitet/reliabilitet? + hur ska ni mäta fysisk aktivitetsnivå? Vilken metod i SPSS ska ni använda?
    j.
    Etikavsnittet är bra, tydligt.
    k.
    Vad jag kan bedöma så är er tidsplan rimlig, tror det är bra att ni avgränsar antal deltagare så det inte blir för mycket för er!

    Som sagt, genomgående ett fint arbete. Hoppas ni får nytta av vår feedback och att ni ror arbetet i hamn!
    God Jul!
    / Johan
    Posted 11:20, 17 Dec 2017
    Kolla FEN-mallen
    Kommentarer FEN
    läs på utvärderingsinstrumenten
    Analysmetod?
    Kommentarerna wiki
    Posted 20:32, 20 Dec 2017
    Och alltså, TACK för de otroligt bra, ambitiösa och givande kommentarerna! Vilken support! På ett bra sätt så känns det som om vi bara kommit halvvägs ; ) /Katarina
    Posted 21:04, 26 Dec 2017
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.