Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Evidensbaserat arbetssätt och forskningsmetodik inom fysioterapi, MC3026 > PM-arbeten > Anders Clarström och Victoria Hildingsson

Anders Clarström och Victoria Hildingsson

    Table of contents
    No headers

    Kartläggning av fysioterapeutiska interventioner i multimodal smärtrehabilitering inom primärvården. En enkätstudie.

     

    BAKGRUND

    Inom primärvården är smärta den vanligaste besöksorsaken, smärta från rörelseapparaten dominerar (1). I SBU:s rapport om långvarig smärta från 2010 citerar man International Association for the Study of Pain (IASP) definition av smärta som lyder: “en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan” (2). I rapporten tar man upp att en svaghet i definitionen kan vara att omgivningsfaktorer och sammanhanget inte belyses samt att tankar och beteenden inte lyfts fram vilket man har gjort på andra ställen i litteraturen (3). I primärvård har 20 - 40 % av besöken rapporterats bero på smärta och av dessa är cirka hälften på grund av långvarig smärta (2). Ländryggssmärta drabbar upp till 80 % av alla människor någon gång under livet och nacksmärta drabbar upp till 50 % av befolkningen (4). Prognosen är vanligen god och enbart några få individer utvecklar långvariga besvär. Långvarig smärta, eller kronisk smärta som det också kallas, definieras ofta som smärta som funnits i mer än 12 veckor (2) och är ett stort folkhälsoproblem som innebär stora kostnader för samhället och självklart också stort lidande för individen (1). Förutom det lidande som smärtan innebär så tillkommer det ofta depressioner, ångest, trötthet samt påverkan på sociala relationer och sociala aktiviteter för denna patientgrupp (2). Man har funnit stark evidens för att det finns ett negativt samband mellan smärta och livskvalité, dvs mycket smärta ger lägre livskvalité (5).  I Sverige och Europa beräknar man att cirka 20 % av befolkningen har en svår, långvarig smärtproblematik (2). Man har sett förändringar i hjärnan (förändrad kemi i smärtmatrix samt ökad representationsyta av en smärtsam kroppsdel i hjärnbarken) hos de personer som har långvarig smärta och man kan därför inte säga att en långvarig smärta är detsamma som en akut smärta som pågått en längre tid utan problemet är mer komplext än så (2,3,5). Det finns också en risk att långvarig smärta sprider sig från den kroppsdel som först smärtade till att även involvera andra kroppsdelar vilket ökar risken för att utveckla ett generellt smärttillstånd (2).


    Multimodal rehabilitering

    Vanligtvis bedöms och behandlas patienter med långvarig smärta inom primärvården och det är då vanligast att man använder sig av unimodala (interventionen av en profession) eller intermediära insatser (olika professioner arbetar kring samma patient men inget uppstyrt teamarbete finns) (6). För att optimera omhändertagandet för denna patientkategori fick Statens kommuner och landsting (SKL) tillsammans med socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Svenska Läkaresällskapet 2006 i uppdrag att se över behandlingsriktlinjerna för att säkerställa jämlik och evidensbaserad vård i hela landet (1). Forskningen kring långvarig smärta och hur den bör rehabiliteras har granskats av SBU och i deras rapport från 2006 och 2010 har påvisats att det finns stöd för att multimodal rehabilitering (MMR) är effektivare än unimodalrehabilitering för att minska smärtan och öka aktivitetsgraden hos denna patientkategori (2,5). På ett övergripande plan kunde man se att att det fanns ett starkt vetenskapligt stöd för att denna patientgrupp skulle ha nytta av multimodal rehabilitering när det gäller att få så bra resultat som möjligt av sin smärtbehandling (2,5). Man fann i samma rapport också god evidens för att fysisk aktivitet och träning gav god effekt på smärtlindring, minskad aktivitetsbegränsning och upplevd livskvalité samt att behandlingar som involverade fysisk aktivitet var mer kostnadseffektivt för samhället jämfört med konventionell vård (5).


    MMR innebär att olika yrkeskategorier arbetar gemensamt kring en patient med förhållandevis komplexa rehabiliteringsbehov (2). För att en patient ska passa in i MMR team ska denna ha fyllt 18 år, vara utredd för ev annan sjuklighet, ha långvarig smärta som funnits mer än 3 månader och som i hög grad påverkar patienten i det dagliga livet samt ska ha potential för ett aktivt förändringsarbete trots smärtan (6). De förutsättningar som behövs för att skapa ett team är att flera professioner (oftast läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog/samtalsterapeut) arbetar med planerade åtgärder mot ett gemensamt mål som patienten är med och formulerar (6).


    2012 tillkom nivåstrukturering för MMR-teamen. Indelningen innebär att multimodal rehabilitering nivå 1 (MMR1) inriktar sig till patienter med mindre komplexa besvär och multimodal rehabilitering nivå 2 (MMR2) ska tillämpas då den lägre nivån inte räcker till för att få en förbättring i patientens funktions- och aktivitetsförmåga. Skillnaden i innehåll mellan MMR1 och MMR2 består bland annat av kompetens hos yrkesprofessioner, MMR-programmets innehåll, intensitet och duration (6). Inom Primärvården är MMR1-team vanligast, medan MMR2-team oftast förekommer inom specialistvården (7).


    Fysioterapeutens roll i teamet

    MMR-teamets uppgift är att samordna utredning, utförandet av insatser och uppföljning av patienten gemensamt (8). I teamet måste minst 3 olika yrkesprofessioner ingå och åtgärderna ska ske under en viss bestämd tid (8). Det finns väl beskrivet vilka kompetenser som de olika gruppmedlemmarna bör ha, allt från generella kompetenser för hela gruppen till specifika för enskild yrkeskategori (8). Det finns även beskrivet om generella och specifika uppgifter som de olika team medlemmarna förväntas utföra (8) men som mer är definierade utifrån själva teamarbetet och inte specifika åtgärder/interventioner i patientens rehabilitering. Det finns i litteraturen mycket lite beskrivet om vilka åtgärder som genomförs vid MMR och inte heller vilka åtgärder som utförs av respektive yrkesprofession (2,5). Enligt SKL är det önskvärt att fysioterapeuter i MMR team i primärvården har specialistkompetens inom smärta och smärtbehandling samt utbildning i beteendemedicinsk inriktning inom fysioterapi.  Fysioterapeutens uppgifter i teamet är, enligt SKL, att jobba med fysisk träning, funktionell beteendeanalys och graderad aktivitetsträning (8). Vilka åtgärder som genomförs inom ramen för detta är dock i dagsläget relativt okänt (2).


    Evidensbaserade insatser vid långvarig smärta

    I SBU rapporterna från 2006 och 2010 konstaterades att det fanns en mängd olika behandlingsalternativ för behandling av långvarig smärta avseende unimodal och intermediär rehabilitering av patienter med långvarig smärta, evidensen för dessa olika behandlingar var skiftande (2). Fysioterapeutiska behandlingar som visat sig ha god evidens var olika former av manuella behandlingar (mobilisering), fysikaliska metoder (akupunktur), fysisk aktivitet/träning och betendemedicinska interventioner utförda av fysioterapeut (2,5). Dessa är metoder skulle kunna tänkas anses som traditonellt fysioteraputiska och högt troligt att dessa även används inom smärtrehabilitering och MMR. Fysioterapeutisk intervention som tillämpats multimodalt i form av styrketräning i kombination med konditionsträning och stretchingövningar har visat kunna ge vissa vinster genom ökad styrka, höjd livskvalité, bättre funktion och mindre smärta gällande patienter med kroniska nacksmärtor (9). Liknande multimodala program som innehåller aktiva fysioterapeutiska interventioner och information har även visat sig ha viss effekt på den generella hälsan för patienter med muskuloskeletala besvär (10).


    Nationella Registret över Smärtrehabilitering

    1998 startades Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS) av Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin (11).Syftet med registret är bland annat att samla in data och beskriva resultat för patienter som ingår i multimodal smärtrehabilitering både inom primärvård och slutenvård. Det finns idag 40 enheter från primärvården och 39 enheter från specialistvården som rapporterar in till registret. Standardiserade patientenkäter används där patienten får fylla i data vid rehabiliteringens start och slut, registret följer även upp patienten efter ett år. De parametrar som undersöks i enkäten rör bakgrundsfaktorer, funktion, aktivitet/delaktighet samt livskvalite. Registret omfattade 2016 cirka 800 patienter som genomgått multimodal rehabilitering inom primärvården (12). Rapporten 2016 visar att patienterna upplever förbättring både vad det gäller fysisk förmåga och livskvalitet. Vidare rapporterar även patienten minskad smärta och ökad förmåga att hantera sin smärta. Det verkar inte som att det finns någon geografisk skillnad bland patienterna (12). Registret innehåller inga uppgifter om vilka åtgärder patienten erhåller från respektive yrkeskategori och inte heller vilka interventioner respektive enhet erbjuder.


    Hållbar utveckling

    Hållbar utveckling handlar om att tillgodose individers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov utifrån olika dimensioner; ekologisk, ekonomisk och socialt (13). En god hälsa på lika villkor främjar en hållbar utveckling (13).

    Enligt NRS primärvårdsrapport 2016 är 80% av patientgruppen inom MMR kvinnor. Samma överrepresentation observeras även från NRS-sammanställningar inom specialistvården (12). Man vet att fler kvinnor än män är drabbade av kronisk smärta och att kvinnor rapporterar högre intensitet och frekvens gällande sin smärta jämfört med män (14). Under 2002 beräknades det svenska samhällets kostnader för all sjuklighet till 550 miljarder kronor, varav 250 miljarder för män och 300 miljarder för kvinnors vård (15). Kvinnor går enligt socialstyrelsens rapport oftare till läkare än män, och kostnaden för kvinnors sjukvård är totalt cirka 16 % högre än männens (15). Dessa ekonomiska skillnader ses även inom primärvården där kvinnors kostnader är högre jämfört med männens (15). För att eftersträva mer jämlik vård för kvinnor torde det därför vara av stor vikt att få bättre och tydligare riktlinjer vid multimodal rehabilitering där man ser en klar överrepresentation av kvinnor och där man även sett att kvinnor har större nytta än män av multimodal rehabilitering (14).


    Rational

    Långvarig muskuloskeletal smärta orsakar lidande och ibland stora funktions- och aktivitetsnedsättningar för drabbade patienter, dessutom stora kostnader för både individen och samhället (1). Det finns ett stort behov av välfungerande och evidensbaserad rehabilitering vid dessa komplexa tillstånd. Enligt SBU finns idag måttlig till stark evidens för att teamarbete med multimodal rehabilitering är effektivt för denna patientgrupp (2) men vi anser att det även borde finnas utökade riktlinjer då det gäller vilken typ av evidensbaserade interventioner som bör användas av fysioterapeuten i teamet. Detta finns ej specificerat i SBU rapporterna och det är inte heller något som registreras i NRS registret. Ett första steg är att kartlägga vad fysioterapeuten gör idag.


     

    SYFTE

    Syftet med studien är att kartlägga fysioterapeuternas arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering i primärvården.


    FRÅGESTÄLLNINGAR

    1. Hur ser de fysioterapeutiska interventionerna ut och vad innehåller dessa vid multimodal smärtrehabilitering inom primärvården?

    2. Hur långa är de fysioterapeutiska behandlingsperioderna och hur frekvent sker besöken inom multimodal smärtrehabilitering för dessa patienter? Sker besöken individuellt eller i grupp?

    3. Hur är de multimodala teamen inom primärvården uppbyggda och vilken roll har fysioterapeuten i teamet? Hur och i vilket utsträckning samarbetar fysioterapeuten med andra yrkesprofessioner?



    METOD

    Design

    En kvantitativ, icke-experimentell tvärsnittsstudie med hjälp av enkät som undersökningsinstrument.


    Datainsamlingsmetoder

    En webbenkät, informationsbrev och ett samtyckesbrev kommer att utformas. Dessa kommer att skickas ut via e-post till forskningsdeltagare. I dagsläget finns ingen färdig enkät som är passande och kan användas för denna studie. En enkät kommer därför att utformas i flera steg tillsammans med författarna till studien "Multimodal smärtrehabilitering i specialistvård - en kartläggning av fysioterapeutiska interventioner" (Larsson & Lovén). Enkäten kommer att modifieras så den passar för verksamheten i specialistvården respektive primärvården.En intervju har genomförts med verksam fysioterapeut inom MMR-team i primärvård med syfte att ringa in relevanta frågeområden inklusive bakgrundsfaktorer som stöd till utformningen av frågorna till enkäten. Samarbetet med Larsson & Lovén har påbörjats och ett utkast till enkät är klart men kommer att behöva diskuteras med handledare framöver.

    Enkäten kommer därefter att skickas ut till en expertgrupp, tre stycken MMR-verksamma fysioterapeuter i primärvården, för att säkerställa innehållsvaliditeten, relevans, förståelse, layout och övriga förslag på ändringar. Expertgruppen kommer att tillfrågas ifall de har intresse och tid för att delta i utformningen av enkätfrågorna, under 3 v kring månadsskiftet jan-feb 2018. Expertgruppen kommer att få skatta hur lätta frågorna är att förstå och hur relevanta frågorna är för området genom en 4-gradig likertskala med skalstegen 1-4 som motsvaras av "inte relevant/ inte enkel", "något relevant/ något enkel", "ganska relevant /ganska enkel", "mycket relevant/ mycket enkel" (16). Expertgruppen kommer även att bedöma enkätens helhet med den 4-gradiga skalan och komma med kommentarer på utformningen av enkäten. Enkäten kommer sedan revideras utifrån experternas skattningar.Efter revidering skickas enkäten på nytt ut till ovannämnda expertgrupp för ytterligare synpunkter. Upplevs det då som att enkäten är lätt att förstå och täcker in de områden den bör, kommer en webbenkät att utformas. Expertgruppen får sedan testa den slutgiltiga enkäten dels för att se tidsåtgång samt även granska andra brister som inte upptäckts tidigare. Utifrån det första utkastet som är gjort på enkäten beräknar vi att det kommer att ta max 10 minuter att besvara den färdiga enkäten. Med den slutliga enkäten kommer även informationsbrev och samtyckesbrev bifogas i e-posten, deltagarna kommer att ge samtycke till medverkan elektroniskt via enkäten. E-postadresserna till forskningsdeltagare kommer att samlas in genom telefonkontakt med NRS anslutna kliniker under januari 2018. Påminnelse via e-post kommer att skickas ut till samtliga som fått enkäten efter 7 och 14 dagar.


    Population

    Deltagarna i enkätstudien kommer att bestå av fysioterapeuter som arbetar i MMR-team inom primärvården anslutna till Nationella Registret över Smärtrehabilitering. Idag (2018-01-05) finns 31 primärvårdsenheter anslutna till NRS-registret.

    E-post till berörda fysioterapeuter kommer att inhämtas genom rundringning till anslutna enheter. Deltagarnas arbetsmail kommer att användas. Samtliga fysioterapeuter som arbetar i ett MMR-team inom primärvården, är anslutna till NRS registret och väljer att svara på enkäten kommer att delta i studien.

    Inklusionskriterier; NRS-anslutna fysioterapeuter, verksamma i MMR-team i primärvård

    Exklusionskriterier; Webbenkät, informationsbrev och samtyckesbrev kommer att finnas tillgängligt på svenska vilket exkluderar personer som ej behärskar det svenska språket i skrift.


    Analysmetoder

    Deskriptiva analyser och statistik kommer att användas. Dataanalyser kommer att göras i SPSS. Resultatet kommer att sammanställas för gruppen som helhet och svaren på de olika enkätfrågorna kommer att redovisas i tabeller med procenttal och antal respondenter. Vilka statistiska metoder som kommer att användas vid analysen av enkäten kommer avgöras av vilka mätvariabler som väljs under utformandet av frågeformuläret.Eventuellt kommer enkäten innehålla några få öppna kvalitativa frågor som då kommer att bearbetades kvalitativt genom en förenklad innehållsanalys.


    I skrivande stund är det svårt att räkna på hur många enkäter som vi behöver få in för att kunna göra bra beräkningar på resultatet och kunna visa på eventuellt resultat då vi inte vet hur många fysioterapeuter som arbetar inom MMR team i primärvården och är anslutna till NRS. Denna beräkning kan göras först då insamlingen av e-postadresser till samtliga fysioterapeuter är genomförd. Det vi vet är att det för tillfället finns 31 enheter som rapporterar in data till NRS inom primärvården.


    ETISKA ÖVERVÄGANDEN
    De etiska aspekter som aktualiseras av projektet är att vissa personuppgifter gällande forskningspersonerna kommer att insamlas (tex. antal år i yrket, vidareutbildningar, ålder och kön). Denna studie kommer inte att rikta sig till personer som tillhör någon utsatt eller sårbar grupp och datan som samlas in kommer inte att vara av känslig karaktär. Deltagare skall ha gett sitt samtycke till att delta i studien, detta kommer att ske digitalt då all kommunikation med deltagarna kommer att ske via nätet och skriftlig information om samtycke kommer att bifogas i det mailet som går ut till forskningspersonerna (17). I informationsbrevet kommer de få skriftlig information om studien, hur mycket tid de kommer att behöva avsätta för enkäten samt information om att de under studiens gång när som helst kan avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring. Vi kommer att använda forskningspersonernas arbetsmail till att skicka ut enkät samt informationsbrev. Samtlig data som samlas in kommer endast att vara tillgänglig för oss som utför studien samt vår handledare. Enkäterna kommer att kodas och kodnyckel tillsammans med datan kommer att finnas på en lösenordsskyddad dator som vara inlåst under studien. Efter avslutad studie kommer datan att raderas. Vi har också försökt vara tydlig i informationsbrevet om vad studien syftar till, hur vi kommer gå tillväga samt hur de kan ta del av resultaten.

     

    Nyttan med projektet är att kartlägga hur fysioterapeuter faktiskt jobbar inom ett MMR team och hur de fysioterapeutiska interventionerna ser ut. De som framför allt kan tillgodogöra sig resultaten är de fysioterapeuter som jobbar eller framöver kommer att jobba inom MMR-team i primärvården. Resultatet från undersökningen kommer att presenteras i en magisteruppsats och spridas till de fysioterapeuter som arbetar inom primärvård i ett MMR team som är anknutet till NRS, samt även presenteras på Högskolan Dalarnas hemsida. Deltagarna kommer att informeras om studien via mail där ett informationsbrev, digitalt samtycke och webbenkäten kommer bifogas. De fysioterapeuter som väljer att ingå i studien kommer att erbjudas ett utskick av studien när den är sammanställd.

     

    Etisk prövning
    Vid utformandet av en enkät kommer etiska aspekter ses över utifrån samtyckeskrav, informationskrav, nyttjandekrav samt konfidentialitetskrav. För att bedöma om projektplanen behöver genomgå en etisk prövning har ”Blankett för etisk egengranskning” använts. Blanketten är framtagen av Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna (18). Resultatet (Nej/Nej/Nej/Tveksamt/Nej/Nej/Nej/Ja) visar att en forskningsetisk prövning bör genomföras. Den etiska ansökan skickades till FEN under december 2017. Ansökan fylldes i enligt anvisningar och informationsbrev, samtyckesbrev och ett utkast på enkäten bifogades med ansökan. Fen godkände ansökan den 171212.


    PRELIMINÄR TIDSPLAN

     

    Klart senast

    Intervju med fysioterapeut inom primärvård för utformning av frågor

    171101

    Informationsbrev och samtyckesblankett skapas

    171114

    Utformning av enkät i samråd med MMR slutenvårdgruppen

    171114

    Utformning av provenkät för primärvården

    171201

    Ansökan till Forskningsetiska Nämnden (FEN)

    171214

    Insamling av e-postadresser

    Januari -18

    Provenkät utskick via e-post till 3 enheter för feedback

    Januari -18

    Påminnelse provenkät

    Januari -18

    Omarbetning av enkät i samråd med MMR slutenvårdgruppen

    Januari -18

    Utskick av omarbetad provenkät

    Februari -18

    Påminnelse omarbetad provenkät

    Februari -18

    Slutgiltig omarbetning enkät i samråd med MMR slutenvårdgruppen

    Februari -18

    Utskick av enkät och informationsbrev

    Februari -18

    Påminnelse efter 7 och 14 dagar

    Mars-18

    Insamling av data

    Mars-18

    Sammanställning av data

    April-18




    REFLEKTION

    Vi har under höstterminen tagit fram ett första utkast till enkät efter att ha genomfört en intervju med en fysioterapeut som arbetar inom MMR-team. Vi har även samverkat kring utformning av frågor med Jessica Lovén och Catarina Larsson som skriver om MMR-team i specialistvården. Enkäten behöver dock utvecklas ännu mer innan den provas på experter och omarbetas för utskick i slutgiltig version. Vi måste även inhämta information och kunskap om hur man bäst utvecklar en webbaserad enkät, vilket program som är bäst lämpat och passar bäst till denna typ av forskningsprojekt. Inför FEN-ansökan har vi utformat ett informationsbrev samt ett samtyckesbrev. Vidare information vi måste inhämta är e-postadresser till vederbörande fysioterapeuter inom primärvården. Det finns löpande arbetstid avsatt för att arbeta med projektet. Med tanke på att arbetstid finns avsatt samt grunden till enkät, informationsbrev och samtyckesbrev är klara tror vi att tidsplanen kommer att hålla. Som vi ser på det nu så kommer vi inte behöva göra några stora ändringar i grundplanen till nästa termin.



       REFERENSER

     

    1. Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nationellt uppdrag; smärta. Stockholm Sveriges kommuner och landsting (SKL); 2016. ISBN 978-91-7585-444-1.

    2. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Stockholm; 2010. Rapport nr 198. ISBN 978-91-85413-34-8.

    3. Linton, S. J. Att förstå patienter med smärta (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur AB;2013

    4. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Ont i ryggen, ont i nacken, volym I. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. Rapport nr 145/1-2. ISBN 91-87890-60-7

    5. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2006. Rapport nr 177/1. ISBN 91-85413-08-9

    6. Socialstyrelsen. Nationella medicinska indikationer. Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Rapport 2011:02 [Internet] . Stockholm: Socialstyrelsen; 2011 [hämtad 2017-10-06]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nationella-indikationer-multimodal-rehabilitering.pdf

    7. Kamper SJ, Apeldoorn AT, Chiarotto A, Smeets RJ, Ostelo RWJG, Guzman J et al. Multidisciplinary biopsychosocial rehabilitation for chronic low back pain. Cochrane Database Syst Rev 2014;9.

    8. Sveriges kommuner och landsting. Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta. Kompetenser och uppgifter [Internet]. Stockholm: SKL; 2013 [hämtad 2017-10-06]. Hämtad från: http://plus.rjl.se/info_files/infosida37674/multimodal_rehabilitering_uppgifter_kompetens_2013.pdf

    9. O'Riordan C, Clifford A, Van De Ven P, Nelson J. Chronic neck pain and exercise
      interventions: frequency, intensity, time, and type principle. Arch Phys Med Rehabil. 2014 Apr;95(4):770-83.

    10. Cuesta-Vargas AI, González-Sánchez M, Casuso-Holgado MJ.Effect on health-related quality of life of a multimodal physiotherapy program in patients with chronic musculoskeletal disorders. Health Qual Life Outcomes. 2013 Feb 16;(11)19.

    11. Nationella register över smärtrehabilitering. Om NRS [Internet]. Stockholm: NRS; 2017 [hämtad 2017-10-24]. Hämtad från: http://www.ucr.uu.se/nrs/om-registret

    12. Nationella register över smärtrehabilitering. Primärvård Rapport 2017:1 [Internet]. Stockholm: NRS; 2017 [hämtad 2017-10-24]. Hämtad från: http://www.ucr.uu.se/nrs/nrs-primaervard/arsrapporter-primarvard?task=document.viewdoc&id=748

    13. Europeiska kommissionen. Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla [Internet]. Bryssel: Europeiska kommissionen; 2010 [hämtad 2017-10-29]. Hämtad från: http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/1_SV_ACT_part1_v1.pdf

    14. Pieh C, Altmeppen J, Neumeier S, Loew T, Angerer M, Lahmann C. Gender differences in outcomes of a multimodal pain management program. Pain. 2012 Jan;153(1):197-202.

    15. Socialstyrelsen. Rapport Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. Artikel 2004-103-3[1][Internet] Stockholm: Socialstyrelsen 2004 [hämtad 2017-10-29]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10285/2004-103-3_20041033.pdf

    16. Polit,D. F., Beck, C. T., Owen, S. V. Is the CVI an acceptable Indicator of content validity? appraisal and recommendations. Res Nurs Health 2007, 30. 459-467.

    17. Datainspektionen. Samtycke enligt personuppgiftslagen [Internet]. Stockholm: Datainspektionen; 2017. [hämtad 2017-11-10] Hämtad från: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/samtycke/

    18. Forskningsetiska nämnden. Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor [Internet]. Högskolan Dalarna; 2016 [hämtad 2017-11-10]. Hämtad från: http://www.du.se/contentassets/7b623...-manniskor.pdf

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    -Imponerad av ert PM, har inte mycket att tillägga!
    -Väldigt bra och välformulerat, informativ bakgrund, tydligt syfte och frågeställnigar.
    -Hållbarhetsperspektivet framgår väl i er studie.
    -Metoddelen likaså.
    -Vet inte om det behövs gå in djupare i PM:et på hur ni tänker kring, innehållsmässig validitet/content validity, begreppsmässig validitet/construct validity och reliabiliteten i enkäten? Ni har påbörjat utformningen av enkätfrågorna, skulle vara intressant att se ett exempel på någon fråga och svarsalternativ. Vilket statistikprogram ni tänker använda er av, central-/spridningsmått?
    -Tidsplanen genomtänkt, strukturerad och rimlig.
    Posted 11:21, 15 Dec 2017
    Mycket bra och välarbetat PM!
    Har gått efter de punkter som vi fick under ”wiki 3 kommentarer”. Väljer att bara skriva de punkter där jag har någon tanke eller fundering till ev komplettering.
    C: Ev definition på vad ett generellt smärttillstånd innebär
    E: under etiska överväganden skriver ni att fysioterapeuter har nytta av studien men jag tänker att även patienterna har nytta av att vi fysioterapeuter förhoppningsvis blir bättre av kartläggningen
    I: Hur lång tid har de på sig att besvara enkäten?
    J: vilket etiskt problem svarade ni ja på och hur ska ni lösa det?
    K: Väldigt många moment i januari månad som ni kanske inte själva helt kan styra över eftersom flera av dem indirekt är beroende av personer utifrån
    * Generell grej: kan känna att underrubriken med fysioterapeuternas roll blir lite missvisande eftersom det egentligen inte står något om detta i textstycket som sen följer, känns mer som att det är hela teamet som beskrivs.
    Posted 17:43, 15 Dec 2017
    Väldigt proffsigt och välstrukturerat arbete. Eventuellt skulle validiteten diskuteras och redovisas lite närmare. Mångfaldsaspekterna kanske kan beskrivas mer. Känns väldigt genomarbetat och har således inget mer att tillägga.
    Posted 16:03, 18 Dec 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.