Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion

    Table of contents
    No headers

    Vad är urinvägsinfektion och varför får man det?

    En urinvägsinfektion[1] kan uppstå när bakterier tar sig in i urinröret och upp i urinblåsan.  Blåskatarr, cystit, är den vanligaste formen. Om bakterierna sprider sig via urinledarna upp till njurarna och njurbäckenet kallas det njurbäckeninflammation, pyelonefrit. Infektionen kan orsakas av flera olika bakterier. Den vanligaste är kolibakterien, som finns i tarmens normalflora (Engström, 2018).

     

    Förekomst

    UVI drabbar oftare kvinnor än män. Det beror på att urinröret är betydligt kortare hos kvinnor än hos män. Över hälften av alla kvinnor blir drabbade någon gång i livet (Engström, 2018).

    Även män drabbas, men då ofta i samband med prostatabesvär (Setterberg, 2011).

     

    Symtom

    De vanligaste symtomen vid UVI är att det svider när du kissar och att du gör det ofta. Du kan även känna dig lite småfrusen, känna smärta över urinblåsan samt ha lite blod i urinen. Med dessa besvär kan du avvakta upp till en vecka innan du söker vård. Om du däremot har stora besvär och inte känner någon förbättring efter tre dagar bör du ta kontakt med vårdcentral. Tillkommer dessutom feber och smärta i ländryggen kan detta vara tecken på njurbäckeninflammation. Om dessa lämnas obehandlade kan det leda till skador på njurarna eller att bakterierna i vissa fall sprider sig till blodet och orsakar det livshotande tillståndet blodförgiftning, sepsis (Engström, 2018).

     

    Diagnos

    När diagnosen för UVI ska ställas får du som patient berätta om dina besvär, men även lämna urinprov. Urinen testas med en urinsticka som ger besked om det finns bakterier i urinen. För att se hur många bakterier som finns och vilken sort det är, skickas provet till laboratorium för odling. På labbet upptäcks det även om bakterien är resistent mot en viss antibiotika. Det tar en till tre dagar innan svar erhålls (Engström, 2018).

    Om läkaren misstänker njurbäckeninflammation tas även blodprov och ett så kallat CRP-test görs. CRP (C-reaktivt protein, som ingår i immunförsvaret) stiger snabbt vid njurbäckeninflammation medan det vid UVI inte är förhöjt eller bara lätt förhöjt (Engström, 2018).

     

    Behandling

    När svar på odlingen erhållits kan behandling med rätt antibiotika sättas in. Antibiotikan hämmar bakteriens tillväxt eller dödar den. Symtomen lindras inom några dagar. Det är väldigt viktigt att fullfölja kuren, annars kan infektionen blossa upp igen och även göra bakterierna resistenta (Setterberg, 2011).

     

    Biverkningar

    Vid en antibiotikakur rubbas tarmens normala bakterieflora. Detta kan leda till diarré (FASS, 2017).

    Kvinnor får ofta svampinfektion efter en antibiotikabehandling. Även dessa beror på en rubbning i den normala bakteriefloran, som gör att svamparna får övertag (Setterberg, 2011).

     

    Förebyggande åtgärder

    Det finns några förebyggande åtgärder att tänka på:

    ·       Att alltid se till att tömma urinblåsan ordentligt.

    ·       Att noga sköta sin underlivshygien. Tvätta sig framifrån och bak och torka sig efter toalettbesök på samma sätt, för att undvika att tarmbakterier förs fram mot urinrörsmynningen. 

    ·       Att dricka mycket vätska (Setterberg, 2011).

    ·       Att använda östrogenpreparat kan för kvinnor i klimakteriet minska risken för UVI (Engström, 2018).

     

    Referenser

    Engström, L. (2018). Urinvägsinfektion. Hämtad 2018-12-04 från 1177 Vårdguiden,https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Urinvagsinfektion/#section-4

    FASS. (2017). Biverkningar av läkemedel Hämtad från FASS Allmänhet https://www.fass.se/LIF/menydokument?userType=2&menyrubrikId=152

    Schelin, Å. (2017). Antibiotika Hämtad 2018-12-10 från 1177 Vårdguiden  https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Antibiotika/

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB.

     

     

     

     

     

     

                                          



    [1]Fortsättningsvis kallad UVI

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Urinvägsinfektion.
    Jag har läst på flera ställen att bakterier frodas vid förtäring av sött/socker och att en bra förebyggande åtgärd är sund kosthållning och att det hjälper att äta lingon som gör urinen surare och gör miljön svårare att leva i för bakterierna om de börjat ställa till besvär.
    Jag skulle poängterat vikten av att söka vård vid misstänkt njurbäckeninflamation då den kan vara dödlig men… gränsen vid 1-1,5 sidor gör artikelskrivandet lite begränsat. ;)
    Lättläst artikel.
    Posted 16:16, 27 Dec 2018
    Bra artikel, lättläst och tydliga rubriker! Har själv haft UVI ett antal gånger främst när jag var yngre, har fått för mig
    att då skrevs det ut antibiotika varenda gång,vet inte om det var pga att jag var barn (läste att barn ges alltid antibiotika) eller om man generellt sett var mer generös på den tiden.
    Det jag funderade på var om man är mer restriktiv med antibiotika nuförtiden med tanke på risk för antibiotikaresistensen?
    En vanlig blåskatarr ska ju vara ofarlig, rekommenderas då istället egenvård (dricka mycket vatten) och lindring av symptom?
    Posted 01:14, 30 Dec 2018
    Kul att läsa om sjukdomar som "alla" har men som i alla fall jag vet ganska lite om hur den egentligen fungerar. När jag var liten sa vuxna alltid att man inte skulle sitta på kalla underlag för då kunde man få urinvägsinfektion. Vad jag kan utläsa av den här artikeln är det alltså ungefär lika troligt som att jag får fyrkantiga ögon om jag tittar på tv för länge.

    Håller med tidigare kommentator att du ev kunde flika in vikten av att söka hjälp för att utreda så att det inte är njurbäckeninflammation. Det var efter att jag läst det på 1177 (risken för dödlighet!) som jag ringde VC när vår dotter började klaga på att det sved när hon kissade.

    Annars top notch!
    Posted 22:15, 30 Dec 2018
    Bra artikel, lättläst och koncist, mycket information förhållande till texten. Det gillar jag så att det blir lättläst. Hur vanligt är det att när man en gång haft urinvägsinfektion att man får det igen? Finns det något samband kring detta? Samt att hur vanligt är det att det leder till njurbäckeninflammation? Skulle också poängterat att det är oerhört allvarligt med njurbäckeninflammation...men det är svårt att få med allt i denna begränsning av text som vi har. Tack för en intressant läsning! //Erika
    Posted 10:37, 6 Jan 2019
    Tack för era kommentarer!
    Vad gäller lingon och tranbär så har även jag läst om detta. Dock går åsikterna lite isär hur pass effektivt det är. Vissa hävdar att man måste få i sig en väldigt stor mängd medan andra hävdar att det inte hjälper alls.

    Vad gäller njurbäckeninflammation har jag gjort ett litet tillägg i texten.

    Angående det du skrev Madde, om utskrivning av antibiotika, håller jag helt och fullt med. Det känns som att förr skrevs det ut antibiotika bara man berättade om sina symtom. Nu upplever jag en stor skillnad där det ofta informeras om resistenta bakteriers ökning vid besök hos vårdcentral. Det ges råd om att dricka mycket och ta smärtstillande för att se om besvären går över av sig själv. Jag upplever även stor skillnad i att det numer inväntas odlingssvar så att rätt antibiotika kan skrivas ut från start.

    Av de som haft UVI drabbas en tredjedel av det igen.

    Jag läste att 0,5-2,6% av urinvägsinfektionerna leder till njurbäckeninflammation. Så det är inte så vanligt förekommande, tack och lov!

    Än en gång tack för att ni hjälper mig att göra min artikel bättre/ Liane edited 17:10, 6 Jan 2019
    Posted 17:06, 6 Jan 2019
    Lättläst och lagom lång artikel. Så bra med underrubrikerna som gör det lätt att hitta specifik information.

    Men är det verkligen så att man alltid skickar prov för odling innan man skriver ut antibiotika? Så tolkar inte jag det i din referens 1177 Vårdguiden, men i din artikel tolkar jag det så. I referensen tolkar jag det också att man kan ge ett antibiotika som är anpassat till de bakterier som brukar orsaka just UVI, om man hittar bakterier eller mycket vita blodkroppar på urinstickan. Men att man ibland också skickar provet för odling.

    Men man kan ju hoppas att både undersökningar och provtagningar blivit bättre idag.
    Min mamma fick för fyra år sedan antibiotika för UVI utan att man skickade odling och återigen samma sak får två år sedan. Det visade sig den sista gången att det inte alls var UVI utan blindtarmsinflammation, och blev akut opererad då den var nära att brista och faktiskt brast under operationen. Efter operationen berättade kirurgen att hon med stor sannolikhet hade haft blindtarmsinflammation då för fyra år sedan också, men att antibiotikan hade läkt ut den "tillfälligt" då.
    Tyvärr så tror jag att dessa feldiagnoser beror på både tidspress, stress och uttrycket "beprövad erfarenhet".
    Ja, det var bara en parentes, mamma mår bra idag.

    Bra jobbat med artikeln!
    Posted 20:38, 6 Jan 2019
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.