Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Tjocktarmscancer

Tjocktarmscancer

    Table of contents
    No headers

    Bakgrund

    Cancer i tjocktarmen, kolon, benämns ofta tillsammans med ändtarmscancer under namnet Kolorektalcancer, då ändtarmen, rektum, är en del av tjocktarmen (Altman & Sarg, 1992). Det den tredje vanligaste cancerformen i såväl Sverige som världen, efter bröstcancer och prostatacancer. I Sverige drabbas varje år mer än 4000 personer av tjocktarmscancer och mer än 2000 av ändtarmscancer. Vanligast är att man drabbas senare i livet, ca 75% är över 65 år när de får sjukdomen medan endast ungefär 5% är under 50 år. Fördelningen mellan kvinnor och män som drabbas av tjocktarmscancer är ungefär lika (Cancerfonden, 2018).

    Uppkomst

    Cancer uppstår vid celldelningen, där cellen ibland kan skadas. När inte klarar av att reparera sig så mister den sin förmåga att styra celldelningen. Denna okontrollerade celldelning kan leda till att cancerceller bildas, vilka i sin tur kan knyta samman och bilda en tumör. Dessa delas in i godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer, där de senare är det man kallar för cancer. Godartade tumörer kan växa sig stora men inkräktar inte på sin omgivning, medan elakartade tumörer lätt sprider sig genom vävnad till intilliggande organ. Elakartade tumörer kan också sprida sig till andra ställen i kroppen med blodet eller lymfan, och där bilda nya tumörer, s.k. metastaser (Settergren, 2011).

    Tjocktarmscancer börjar med en förändring av cellerna i tarmens slemhinna, vilket leder till en utväxt i slemhinnan, en s.k. polyp. Oftast är dessa godartade, men de kan med tid utvecklas till cancertumörer (Fernebro, 2003).

    Orsak

    Det är inte helt klarlagt varför man drabbas av tjocktarmscancer, men mycket talar för att faktorer vi själva kan påverka spelar in, så som kost, rökning, motion och alkoholkonsumtion. Andra faktorer kan man med säkerhet säga orsakar sjukdomen, så som andra tarmsjukdomar och ärftlighet (Klasén McGrath, 2017).

    Symptom

    Symptomen för tjocktarmscancer är ofta diffusa, och delas till olika grad med andra tarmsjukdomar så som ulcerös kolit, Crohns sjukdom och hemorrojder. Det behöver därför inte innebära att man har cancer när man uppvisar de vanligt förekommande symptomen. Kardinalsymptomen är blod i avföringen samt förändrade avföringsvanor (Bergström, 2001). Andra vanliga symptom kan vara:

    • Slem i avföringen.

    • Trötthet och blekhet, vilket beror på blodbrist.

    • Upplevd svårighet att tömma tarmen helt.

    • Ont i magen och förlust av aptit.

    (Cancerfonden, 2018)

    Diagnos

    Vid misstänkt tjocktarmscancer börjar läkaren oftast med att känna på magen efter ojämnheter eller knölar, samt känner efter i ändtarmen med ett finger. Vanligtvis lämnas också blodprov samt avföringsprov för analys. Sedan brukar patienten undersökas med en tarmkikarundersökning (koloskopi, rektoskopi eller sigmoideoskopi), där ett optikförsett rör eller en slang förs in genom ändtarmen. Via det kan läkaren få en överblick över tarmens innerväggar, men också ta vävnadsprov och ta bort polyper. Skiktröntgen (datortomografi) kan också användas för att upptäcka tumörer, och vid ställd cancerdiagnos görs också en skiktröntgen av lungor och lever för att se om eventuella metastaser spridit sig (Cancerfonden, 2018).

    Behandling

    För att behandla och bota tjocktarmscancer försöker man i främsta hand operera bort tumören. Vid en sån operation skär kirurgen också bort omgivande frisk vävnad runt tumören, för att minska risken för spridning. Vanligtvis sätter man samman tarmändarna i en ny förkortad tarm, men det kan också bli aktuellt med stomi. Stomi är en öppning på magen dit tarmöppningen fästs, och då patienten inte längre kan kontrollera sin tarmtömning så fästs en stomipåse runt öppningen. Stomi kan ibland användas tillfälligt för att den nya sammansatta tarmen ska läka, men det kan också vara ett permanent tillstånd som man behöver lära sig att leva med (Klasén McGrath, 2017).

    Strålbehandling och cytostatika är också vanliga behandlingar vid tjocktarmscancer, ofta i kombination. Vid strålbehandling så utsätts tumören för radioaktiv strålning som skadar och så småningom dödar cancercellerna. Cytostatika är ett läkemedel som används för att angripa cancercellerna och störa deras celldelning (Cancerfonden, 2018).

    Utsikter

    Kolorektal cancer brukar delas in i fyra stadier:

    • Stadium I – Tumören är begränsad till tarmväggen.
    • Stadium II – Tumören har spridit sig igenom tarmväggen.
    • Stadium III – Spridning har nått lymfkörtlar nära tumören.
    • Stadium IV – Tumören har spridits till andra intilliggande organ, och metastaser har bildats i andra delar av kroppen.

    Precis som vid alla cancersjukdomar är chansen för framgångsrik behandling större om behandlingen inleds i ett så tidigt skede som möjligt. Upptäcks cancern vid stadium I botas i princip alla patienter genom operation, medan andelen botade vid stadium II är 80-90%. (Cancerfonden, 2018). Tyvärr upptäcks ofta cancern vid ett senare skede där chansen att överleva är lägre, och totalt sett är treårsprognosen för överlevnad vid tjocktarmscancer 70% (SKL, 2018).

    Referenser

    Altman, R., Sarg, M. (1992). The cancer dictionary. New York: Facts on file.

    Bergström, C. (2001). Patterns of proliferation in human colorectal cancer. Umeå: Umeå Universitet.

    Cancerfonden. (2018). Tjock- och ändtarmscancer. Hämtad 28 november, 2018, från Cancerfonden, https://www.cancerfonden.se/om-cance...andtarmscancer

    Fernebro, E. (2003). Rectal cancer: tumor biology and prognostic markers. Lund: Lunds Universitet.

    Klasén McGrath, M. (2017). Tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Hämtad 28 november, 2018, från Vårdguiden 1177, https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Tjocktarmscancer/

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2, sida 82. Stockholm: Liber AB.

    Sveriges kommuner och landsting. (2018). Överlevnad i tjock- och ändtarmscancer är god – men kan bli bättre. Hämtad 29 november, 2018, från SKL, https://skl.se/halsasjukvard/kunskap...ncer.2273.html

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.