Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Lymfom

Lymfom

    Table of contents
    No headers

    I Sverige diagnostiserades över 60000 personer med cancer år 2016. Det är alltså mycket vanligt att drabbas av cancer och risken ökar ju äldre vi blir, Var tredje person kommer uppskattningsvis att få en cancerdiagnos under sin livstid. (Socialstyrelsen 2018)

     

    Cancer kan se ut på många olika sätt och är egentligen ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar med den gemensamma nämnaren att celler någonstans i kroppen börjar dela på sig okontrollerat och till slut klumpar ihop sig till tumörer, Alla tumörer är däremot inte cancer. En godartad, Benign, tumör är oftast helt ofarlig, växer långsamt och avgränsat från sin omgivning. Som benigna tumörer räknas bland annat födelsemärken, fettknutor och vårtor. (Setterberg E 2011) Elakartade ,Maligna, tumörer är per definition cancer. Det som definierar en malign tumör är att den kan tränga sig in i omgivande vävnad och bilda dottertumörer (metastaser) som kan spridas vidare i kroppen. (socialstyrelsen 2018)

     

    En av dessa ca 200 sjukdomar är Lymfom, även kallad lymfkörtelcancer. Lymfom är ett samlingsnamn för cancertumörer som utgår från de vita blodkropparna ,Lymfocyterna, i vårat lymfsystem. (Blodcancerförbundet 2013)

    Lymfsystemet är en del i vårat immunförsvar och består av lymfkörtlar, mjälten, brässen och andra lymfvävnader som exempelvis halsmandlar och tonsiller (sjukvårdsupplysningen 1177 2005)

     

    Ca 2500 fall av lymfom diagnostiseras varje år och män drabbas i något högre utsträckning än kvinnor. (Cancerfonden 2018) )

     

    Lymfocyterna bildas i benmärgen och fortsätter sedan att mogna och utvecklas i lymfsystemet. Då lymfocyter finns i hela kroppen kan lymfom utvecklas i alla kroppens vävnader men det är framförallt i lymfkörtlarna som den normal tillväxten och utvecklingen av lymfocyter sker och det är därför vanligast att lymfom startar i någon av de ca 800 lymfkörtlarna i kroppen. (Hagberg. H 2018)

     

    Lymfom delas in i tre huvudtyper med ett 30-tal undergrupper. De tre huvudgrupperna är

    Högmalignalymfom:

    Växer snabbt och aggressivt.

    Tumörcellerna är ganska stora och delar sig ofta.

    Dödligheten är hög om inte behandling sätts in snabbt efter diagnostisering.

    Förekommer i alla åldrar men är vanligare vid hög ålder.

     

    Lågmalignalymfom:

    Växer långsamt och stilla.

    Tumörcellerna är små och många vilande.

    Kronisk form av lymfom.

    Behandling sätts in om sjukdomen ger symtom och går främst ut på att bromsa förloppet.

    Ovanlig före 50-års åldern.

     

    Övriga:

    Klassificeras varken som hög eller lågmaligna.

    Hodgkins och Mantecellslymfom är två typer som räknas som övriga

    (Hagberg H 2018)

    Orsak:

    Orsaken till lymfom är till stor del fortfarande okänd men det finns vissa kända riskfaktorer.

    Förutom hög ålder så är nedsatt immunförsvar en riskfaktor. Forskning visar på att vissa virus och bakterieinfektioner exempelvis HIV och Helicobacter Pyroli ökar risken att utveckla lymfom. Även autoimmuna sjukdomar som exempelvis SLE och ledgångsreumatism ökar risken. Andra misstänkta riskfaktorer är exponering av kemikalier och lösningsmedel. Den ärftliga riskfaktorn räknas som väldigt låg även om det finns släkten där flera medlemmar fått lymfom.

    Symtom

    Förstorade och ömmande lymfkörtlar är vanliga symtom men även mer allmänna symtom som feber, trötthet, viktnedgång och nattsvettningar förekommer. De första symtomen på lymfom kan på så vis lätt förväxlas med en vanlig infektion, Mindre vanliga symtom kan vara smärta, andfåddhet eller mättnadskänsla.(Hagberg H 2018)

    Det är inte helt ovanligt att lågmaligna lymfom upptäcks mer eller mindre av en slump då patienten utreds för andra sjukdomar.

    Diagnostisering och Behandling

    Att diagnostisera lymfom är inte helt enkelt då symtomen ofta är ganska allmänna infektionsliknande, Vid misstanke börjar läkaren med att undersöka kroppen och palpera körtlarna och ta blodprover. Vidare för att kunna fastställa diagnosen och vilken typ av lymfom det rör sig om behövs ett vävnadsprov från förstorade körtlar eller prov från benmärgen, i vissa fall behöver man operera ut en hel körtel för att kunna fastställa diagnosen. Datortomografi (skiktröntgen), magnetkamera eller ultraljud kan användas för att fastställa utbredning av sjukdomen. (socialstyrelsen 2018)

     

    Lymfom delas in i olika stadier beroende på hur utbredd sjukdomen är:

    I Lymfkörtlar på ett begränsat område av kroppen är drabbade

    II Flera områden med lymfkörtlar är drabbade men bara på en sida av diafragman

    III Flera lymfkörtelområden på båda sidor om diafragman är drabbade

    IV Sjukdomen har spridit sig till andra organ i kroppen. (medibas 2013)

     

    Behandling beror på vilken lymfomtyp och stadium det handlar om.

    En lågmalign lymfom behandlas oftast inte förrän den eventuellt ger symtom. Högmaligna behandlas intensivt med cytostatika så snart diagnos och typ har blivit fastställd. Cytostatika ges då med en intervall på 2-3 veckor sammanlagt 6-8 gånger. Monoklonala antikroppar används också i behandlingen. Strålning kan användas som ett komplement till cytostatikabehandlingen. Om mjälten är förstorad kan den behöva opereras bort för att minska eller ta bort symtom. (socialstyrelsen 2018)

    Svårbehandlade patienter kan behöva en högdosbehandling med cytostatika och efterföljande stamcellstransplantation. (cancerfonden 2018)

    Prognos:

    Lymfom är generellt känslig för cytostatika, monoklonala antikroppar och strålning så behandling ger ofta en god effekt men prognosen beror helt och hållet på vilken typ av lymfom det rör sig om och vilket stadium. Så chansen att bli botad varierar väldigt. En lågmalign lymfom betraktas som kronisk så chansen för bot är närmast obefintlig. Patienter med en lågmalign lymfom kan leva i många år med relativt god hälsa och behandlas sporadiskt för att hålla sjukdomen i schack. (cancerfonden 2018)

     

     

     

    Referenser:

     

    Bjerneroth Lindström G, 1177 vårdguiden (2005) Tema kroppen. Hämtad 2018-11-29 från https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Kroppen/Immunforsvaret/Lymfsystemet/

     

    Blodcancerförbundet (2013) Blodcancer A-Ö. Hämtad 2018-11-29 från

    http://www.blodcancerforbundet.se/blodcancer/uploads/Blodcancer%20A-%C3%96.pdf

     

    Cancerfonden (2018) Lymfom. Hämtad 2018-11-28 från

    https://www.cancerfonden.se/om-cancer/lymfom

    Hagberg H, Internetmedicin (2018) Lymfom - Symtom och utredning. Hämtad 2018-11-28 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=587

    Hagberg H. Internetmedicin (2018) Lymfom – Behandling. Hämtad 2018-11-28 från

    https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=588

    Medibas (u.å) Lymfkörtelcancer Hämtad 2018-11-29 från

    https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/hematologi/patientinformation/lymfcancer/lymfom/

    Setterberg E (2011) Medicin 1 och 2 (4) Stockholm Liber AB

    Socialstyrelsen (2018) cancer i siffror 2018 Hämtad 2018-11-28 från

    http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20976/2018-6-10.pdf


     


     


     


     


     


     


     


     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     


     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.