Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Laktosintolerans

Laktosintolerans

    Table of contents
    No headers

     

    Vad är laktos?

    Laktos är en förening/disackarid av sockermolekylerna glukos och galaktos som finns i mjölk från däggdjur. Tunntarmen kan ta upp näring ur glukos och galaktos men inte när de sitter ihop som disackarid. Enzymet laktas som produceras i tunntarmens slemhinna krävs för delningen (Valio, 2015).

     

    Vad är laktosintolerans?

    Enzymbristen låter laktos passera till tjocktarmen där det bryts ner av normalflorans tarmbakterier (1177 Vårdguiden, 2016). Det är ingen allergi, inga antikroppar bildas och slemhinnorna fräts inte sönder som t.ex. vid mjölkproteinallergi (Livsmedelsverket, 2018).

     

    Symtom:

    I tjocktarmen jäser laktoset, magen blir svälld, fisig och smärtande. Disackariderna drar med sig vätska ner i tjocktarmen som kan ge diarré. Symtomens art, intensitet och varaktighet är individuella, besvären kommer oftast inom 2h (1177 Vårdguiden, 2016). Patogen mängd kan variera från dag till dag och kan bero på övrig kost, fett- och fiberrik mat passerar långsammare genom tarmen och enzymet får längre tid att arbeta vilket underlättar vid nedsatt produktion (Valio, u.å.).

     

    Det finns tre olika typer av laktosintolerans:

    Primär laktosintolerans- är vanligast. Tarmen har minskat sin produktion av laktas, normalt börjar en minskning efter småbarnsåren men kan minska mycket innan symtom uppstår. Det sägs ha med ärftlighet och inte med kost att göra.

    Sekundär laktosintolerans- kommer av något annat som skadar tarmslemhinnan, ex. inflammation som vid obehandlad glutenintolerans eller av parasiter. När tarmen läkt återställs produktionen av laktas igen.

    Kongenital laktosintolerans- är ovanlig och ärftlig, tarmen kan från födseln inte producera laktas (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Så utreds laktosintolerans:

    Uteslutningsmetod- Mjölkprodukter utesluts helt i 4 veckor och sedan införs laktosfria produkter i kosten. Utifrån reaktionen ställs diagnos eller fortsatt utredning.

    Laktosbelastning- efter att ha druckit en laktoslösning efter 10h fasta tas blodprov var 15min i 90 - 120 minuter (1177 Vårdguiden, 2016). Stiger inte glukoshalten i blodet finns det för lite laktas (Valio, u.å.). Mängden vätgas i utandningsluften ökar hos en laktosintolerant, diagnos kan ställas utifrån mätning av utandningsluften före och efter laktosbelastningen.

    Gentest- görs med hjälp av blodprov om det finns ärftlighet.

    Gastroskopi- görs vid misstanke om sekundär laktosintolerans. Ibland tas vävnadsprov för att mäta laktsaktiviteten (1177 Vårdguiden, 2016).

    Självtest- från apoteket innebär toppsning på insidan av kinden som skickas till provleverantörens labb. (Jag hittar inte några fakta som styrker leveratörens påståede om tillförlitlighetsgrad.)

     

    Behandling:

    Reducera laktosintaget- Spädbarn med medfödd utebliven laktasproduktion behöver få laktosfrimodersmjölkersättning då bröstmjölken innehåller laktos även om mamman utesluter laktos ur kosten. Mognare individer tål oftast små mängder av laktos. Lagrad ost, majonnäs, och smör m.m. har naturligt låg laktoshalt, även fil och youghurt brukar gå att fortsätta äta då fermenteringsbakterierna som tillsätts kan bryta ner laktos (Livsmedelsverket, 2018). De laktosreducerade produkterna silas för att filtrera bort mjölksocker och får ett laktasenzym tillsatt, näringsvärdet i övrigt skiljer sig inte från ordinarie sortimentet (Arla, 2018).  Vid högkänslighet- läs innehållsförteckningen även på varor som inte förknippas med mjölk, som salami, kryddblandningar, mediciner m.m. (Livsmedelsverket, 2018). Om mjölkprodukter utesluts helt ur kosten behövs ofta tillskott av vitaminerna kalcium och d-vitamin, då mjölkprodukter är rika på dessa. (1177 Vårdguiden, 2016).

    Tillskott av laktas- droppar eller tabletter som tas i samband med måltid finns att köpa receptfritt på apoteket.

    Läka bakomliggande faktorer-slemhinnorna blir funktionella igen och laktasproduktionen återupptas (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Laktasbrist en geografisk skillnad?

    Bristen är mycket ovanlig hos små barn. I Sverige har 4-10 % vuxna nedsatt laktasproduktion, i medelhavsområdet ca 30-60 %, i Afrika och Asien är nästan 100 % laktosintoleranta (Livsmedelsverket, 2018). Skillnaden tros beror på evolutionen, vuxna som använt mjölk som näringskälla har fått en genmutation som bryter avtagandet av laktasproduktion. Enligt 1177 kan man inte bli laktosintolerant av att äta laktosfritt (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Egen reflektion:

    När jag besökte den lokala livsmedelsbutiken blev jag förvånad över antalet låglaktos och laktosfria produkter de erbjöd. För 10 år sedan var utbudet begränsat. Jag kände ingen skillnad på smaken jämfört med ”vanlig” mjölk.

    Jag reagerade på alla rekommendationer om kosttillskott som jag läst.… ingenstans föreslås intag av annan föda för att täcka näringsbehovet. Jag hittade, Handbok om vitaminer av Svensson T, där författaren bl.a. skriver att D-vitamin finns i fet fisk (mer i viltfångad än i odlad), lamm- kalv- och ungnötslever m.m. Kalcium finns i grönkål, mandel, broccoli, råa solrosfrön mm. Boken gav flera enkla näringstips istället för kosttillskott.

     

    Referenslista:

    1177 Vårdguiden. (2016). Laktosintolerans Hämtad 2018-11-26 från 1177-Vårdguiden:https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Laktosintolerans/ 

    Arla Foods. (2018). Så tillverkas laktosfri mjölk. Hämtad 2018-11-26 från Arla:    https://www.arla.se/produkter/laktosfritt/sa-tillverkas-laktosfri-mjolk/  

    Livsmedelsverket. (2018) Mjölk och laktos. Hämtad 2018-11-26 från Livsmedelsverket:https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/mjolk-och-laktos

    Svensson, T (2009). Handbok om vitaminer. Utbildningscenter

    Valio Sverige AB. (2015) En bok om laktosintolerans, Svensk originalutgåva, Valio

    Valio Sverige AB. (u.å.) Hur får man diagnosen laktosintolerant. Hämtad 2018-11-26 från Valio:https://www.valio.se/laktosintolerans/hur-far-man-diagnosen-laktosintolerant

    Valio Sverige AB. (u.å.) Kostråd vid laktosintolerans. Hämtad 2018-11-26 från Valio:https://www.valio.se/laktosintolerans/kostrad-vid-laktosintolerans

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Lärorik artikel! Skulle önskat ett lite enklare ordval ibland för att inte tappa tråden hos läsaren (ex "patogen" ingår nuförtiden i mitt vokabulär men för ett halvår sedan hade jag blivit tvungen att googla). Tycker de geografiska skillnaderna är otroligt intressanta. Kanske vi också skulle tjäna på att äta lite mindre laktosrik kost och utesluta mjölkprodukter helt? Käka lite mer asiatiska buljonger istället? Skulle vi kunna minska midjemåttet och öka hälsovinsterna på så vis? Håller med dig om att det är märkligt att det talas så lite om att jämna ut vitamin- och mineralunderskott genom mat, men det kanske är lika bra då människor är av naturen lata och det kräver en del engagemang och inläsning (eller i alla fall en app!).

    Snyggt jobbat!
    Posted 21:56, 30 Dec 2018
    Mycket intressant att förkovra sig lite om en "åkomma" som jag har i mitt eget hem! Hela min familj är laktosintoleranta och vi äter nästan uteslutande laktosfria alternativ till vardags.
    En sak du nämnde i texten gjorde mig fundersam och fick mig att börja undersöka själv... det var påståendet att man inte kan utveckla laktosintolerans av att utesluta laktos ur sin kost. Vi har flera gånger haft personer boende hos oss i veckovis och då har de naturligtvis också ätit laktosfritt. De har sedan berättat att när de börjat äta "vanlig" kost igen, har upplevt samma symptom som vi laktosintoleranta har.
    Kollade runt lite själv och hittade att man efter en längre tids uppehåll med laktos kan uppleva uppblåsthet och orolig mage innan kroppen återanpassar sig till laktosintaget, så där fick jag förklaringen till det! Man utvecklar alltså inte en intolerans utan blir bara lite ovan med laktosintaget men sedan återgår kroppen till det normala.
    Vid sidan av att jag tyckte att det var intressant läsning så kände jag dock att texten var onödigt svår... många svåra ord efter varann gör läsningen svår och hade jag inte haft den kunskap jag nu har, hade jag haft svårt att förstå vissa delar.
    Bra jobb och slappna av lite med språket till nästa gång så blir det ännu bättre!
    Posted 15:33, 1 Jan 2019
    Bra skrivet i punktform.
    Dock tycker jag texten blir svårläst i och med många "svåra" ord och det känns som att det saknas en röd tråd för att få en klar bild om vad laktosintolerans är och beror på.
    I övrigt var det intressant att du själv har utforskat hur utbudet ser ut för laktosintoleranta.
    Posted 19:45, 6 Jan 2019
    Tack för kommentarer. Tråkigt att språket upplevs som svårt, jag tycker inte att jag valt svåra ord och ang. vad laktosintoleransen beror på så står det under "Det finns tre olika typer av laktosintolerans" och vad det är står under andra rubriken.... Tar till mig kritiken och försöker skriva något enklare nästa gång.
    Posted 13:52, 9 Jan 2019
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.