Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Gallstenssjukdom

Gallstenssjukdom

    Table of contents
    No headers

    Vad är gallsten och varför får man det?

    Gallan bildas i levern och lagras i gallblåsan tills den behövs i tolvfingertarmen för att bryta ner och finfördela fett vid matsmältningen, och för upptaget av fettlösliga vitaminer (Bendt, u.å.; Lindström, 2005). Gallstenar bildas när koncentrationen av gallsalter, kolesterol och lecitin hamnar i obalans i gallblåsan eller vid försämrad motilitet (rörlighet) och tömning av gallblåsan (Lindell & Lundqvist, u.å.). Då bildas det kristaller som växer och till slut bildar stenar som kan variera i storlek mellan några få millimeter till några centimeter, och består av kolesterol, bilirubin eller kalcium (Bendt, u.å.; Lindell & Lundqvist, u.å.).

    Man vet inte säkert varför vissa får gallsten men med tanke på att sjukdomen är vanligare här i västvärlden än i u-länder tror man att den beror på vad vi äter och hur vi lever (Setterberg, 2011). Riskfaktorer för att få gallsten är bl.a. övervikt, snabb viktnedgång, förhöjda halter av blodfetter, leversjukdomar, inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom), ärvda anlag och om man äter mycket fettrik kost (Bendt, u.å.). I yngre åldrar, före 40 år, är det vanligare att kvinnor drabbas av gallsten är män (Lindell & Lundqvist, u-å). Jag tänker att det kanske beror på att det är extra vanligt att gravida kvinnor får gallsten p.g.a. förhöjda halter av kolesterol i gallan under graviditet (Bendt, u.å.).

     

    Symptom

    Många människor har gallsten utan att veta om det eftersom det väldigt sällan ger några symptom. Bara ungefär 20 procent av dem som har gallsten får besvär.

    Om du har gallsten kan du besväras av en eller flera av följande symptom, enligt Bendt (u.å.):

    ·       Du får ont på ett skärande eller krampartat sätt under revbenen på höger sida. Smärtan kan vara mer dov än ihållande.

    ·       Det kan göra ont högt upp i magen vid mellangärdet.

    ·       Smärtan strålar ut mot ryggen och höger sida.

    ·       Smärtan kommer i attacker med stunder emellan så det gör mindre ont.

    ·       Det kan göra ont när du trycker under höger revbensbågen, ett tecken på att gallblåsan kan ha blivit inflammerad.

    ·       Du känner dig uppblåst och bubblig i magen.

    ·       Du känner dig illamående och kallsvettig. Du kan också kräkas.

    ·       Smärtan lindras om du rör dig. Därför har du svårt att vara stilla (Bendt, u.å.).

    Gallstenar kan orsaka inflammation i gallblåsan, gallgångarna eller i bukspottkörteln och då får du plötslig smärta som blir mer ihållande, på höger sida under revbenen, och får feber. Om man får inflammation i bukspottkörteln, kan tillståndet bli livshotande och kan kräva intensivvård (Bendt, u.å.).

    Man kan också få gulsot om gallstenar täpper till gallgången så att gallan inte kan passera ut till tarmen och då får man ett eller flera av följande symptom enligt Bendt (u.å):

    ·       Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.

    ·       Urinen blir mörkfärgad.

    ·       Avföringen får en grå-vit färg.

    ·       Du får ont i buken, under höger revbensbåge.

    ·       Det kliar i huden över hela kroppen.

    En igentäppt gallgång kan även bli infekterad och då får du hög feber (Bendt, u.å.).

     

    När ska man söka vård?

    Vid misstanke att man har gallsten men inte har alltför stora besvär och är feberfri ska man kontakta en vårdcentral för att få en kontroll (Bendt, u.å.).

    Om man däremot plötsligt får mycket ont under höger revbensbåge, väldigt ont i magen och feber eller om man tror att man har fått gulsot på grund av gallsten ska man omedelbart söka vård på en akutmottagning (Bendt, u.å.).

     

    Utredning och behandling

    När man söker vård och får en undersökning får man beskriva sina besvär och läkaren känner på magen. Ofta kan läkaren redan då ha en bra bild om vad som orsakar besvären eftersom symptomen är lätta att känna igen. Men för att säkerställa diagnosen får man oftast göra en ultraljudsundersökning för att se om det finns några gallstenar i gallblåsan och hur levern ser ut. Det finns även andra undersökningsmetoder som t.ex. ERCP, gastroskopi, koloskopi och en rad andra röntgenundersökningar men oftast räcker det med ultraljud (Bendt, u.å.).

    Om man inte har så stora besvär av gallstenen får man smärtstillande och antiinflammatorisk medicin som t.ex. ibuprofen eller naproxen. Man kan också få starkare medicin om de inte hjälper. Men om man har återkommande besvär eller anfall, eller om man får inflammation eller gulsot så opererar man bort gallblåsan och stenar med titthålskirurgi (Bendt, u.å.).

     

    Hur kan man förebygga gallstensbesvär?

    Vad man får besvär av varierar från person till person, men genom att undvika att äta det man tror ger besvär minskar risken för smärta. Det finns ändå en del livsmedel och mediciner som rent allmänt kan förknippas med gallstensbesvär och som man råder till att undvika eller äta mindre av. Det är t.ex. stekt, rökt eller kolesterolrik mat, äpplen och gurka. Mediciner som bör undvikas är bl.a. smärtstillande med kodein (Bendt, u.å.).

    Jag har själv haft gallsten och kan säga att de allmänna råden är bra. Själv var jag bara 16 år när jag fick diagnosen och fick ganska snabbt en operation för att ta bort gallblåsan. Efter operationen har jag inte haft några större besvär, det enda jag behöver vara lite försiktig med är fet mat och större mängder fibrer. Om det har att göra med att jag inte har någon gallblåsa vet jag inte men jag kan inte påstå att det är ett bekymmer för att kunna leva ett normalt liv.

     

     

    Referenslista

    Bendt, A., (u.å.). Gallsten. I 1177 Vårdguiden. Hämtad 2017-11-26 från https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Gallsten/

    Bjerneroth Lindström, G. (u.å.). Matsmältningsorganen. I 1177 Vårdguiden. Hämtad 2017-11-26 från https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Kroppen/Matsmaltning-och-urinvagar/Matsmaltningsorganen/

    Lindell, G. & Lundqvist, A. (u.å.). Gallvägs- och pankreasjukdomar. I Läkemedelsboken. Hämtad 2017-11-26 från https://lakemedelsboken.se/kapitel/mage-tarm/gallvags-_och_pankreassjukdomar.html#b3_2

    Setterberg, E. Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber.

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Skrollade genom alla sjukdomar i listan och stannade vid denna, gallstenssjukdom. En sjukdom man ofta hör talas om men iallafall jag, inte vet så mycket om.
    Intressant läsning med bra förklarande språk tycker jag, en storlek större på texten hade dock inte gjort något för en person med lite sviktande syn!=)
    En sak jag funderade över när jag läste texten var, vad händer om man går omkring med en gallsten utan att ha besvär av den? Du skriver under rubriken symptom att endast 20% av personer med gallsten får besvär av den, men vad gör en obehandlad gallsten med kroppen? Kan den orsaka allvarliga sjukdomar eller annat ändå? Det tycker jag hade varit intressant att veta mer om.
    I övrigt som sagt, jag känner mig upplyst!
    Posted 18:07, 1 Jan 2019
    Bra skrivet! Väldigt informativt och enkelt att förstå. En tanke är att under rubriken symtom, fortsätta skriva på samma sätt som i första stycket. Alltså lite mer formellt och tänka på att inte använda ordet "du".
    Om vi bortser från att en inflammation i bukspottkörteln kan bli livshotande, kan gallsten annars vara livshotande?
    Bra jobbat!
    Posted 11:32, 4 Jan 2019
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.