Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Depression

Depression

    Table of contents
    No headers

    Depression

    Depression är en väldigt vanlig sjukdom. Enligt World Health Organization [WHO](2018) är den globala siffran ca 300 miljoner drabbade människor. Var fjärde kvinna och var sjunde man menar statistiken drabbas någon gång i livet (Hedlund, 2016). En depression kan framkallas av yttre orsaker till exempel familjeproblem, sorg eller ett förlorat arbete. Men det kan även komma utan tydlig orsak (Hjärnfonden, u.å.).

    Även fast det finns kända behandlingar och läkemedel mot depression mottar mindre än hälften av alla drabbade behandling. Detta beror på brist av resurser, brist på utbildad personal och social stigmatisering (WHO, 2018). Denna sjukdom är även en kostsam sjukdom. I Sverige kostar denna sjukdom 35 miljarder kronor per år, där 88% är orsakade av långvariga sjukskrivningar (Hedlund, 2016).

     

    Symtom

    En depression börjar oftast med nedstämdhet, oro och ångest, vilket kan bero på olika faktorer. När nedstämdheten funnits där i mer än två veckor och lusten att göra tidigare lustfyllda aktiviteter försvunnit, kan en depression ha utvecklats (Vårdguiden, 2016a). Det är vanligt att få fler symtom förutom redan beskrivna, det kan vara någon av följande:

    • Mer oro och ångest än vanligt
    • Koncentrationssvårigheter
    • Sömnproblem
    • Tappad aptit eller tröstätande
    • Minskad eller tappad sexlust
    • Känsla av hopplöshet och meningslöshet
    • Skuldkänslor (Vårdguiden, 2016a)

    Vidare kan självkänslan tappas och värk i kroppen kan förekomma, så som huvudvärk eller förstoppning. Även ett väldigt ojämnt humör är vanligt och ibland även tankar på att avsluta sitt liv (Vårdguiden, 2016a).

     

    Diagnosställning

    Genom ett samtal med en behandlare, det kan vara läkare, psykolog, sjuksköterska eller socionom, får den vårdsökande berätta om sina symtom och hur denne mår. Om samtalet sker med annan än läkare måste ett ytterligare samtal ske, då med en läkare som kan ställa diagnos (Vårdguiden, 2016a). Oftast används skattningsformulär, som till exempel MADRS-S som innehåller 9 frågor där respektive fråga kan ge 0 till 6 poäng. Desto högre sammanlagd poäng, desto svårare depression (Doktorerna, u.å.).

     

    Behandling

    Denna sjukdom kan behandlas på olika sätt, dock rekommenderas förhållandevis fasta dygnsrutiner. Så som att kliva upp och gå och lägga sig vid samma tider, att behålla vardagliga rutiner, att fortsätta arbeta, om det går, samt motionera 3 gånger i veckan. Även psykoterapi och antidepressiva läkemedel kan vara en del av behandlingen (Vårdguiden, 2016a).

    I vår hjärna finns olika signalsubstanser som kommunicerar med kroppens celler, detta hamnar i obalans vid en depression. Serotonin, noradrenalin och dopamin är några av de signalsubstanser som drabbas och dessa påverkar sinnesstämning, känslor och tankar samt att de spelar roll för aptit, sexlust och sömn. Antidepressiva läkemedel påverkar och ökar produktionen av dessa signalsubstanser (Vårdguiden, 2016b).

    De psykoterapi typer som vetenskapligt anses fungera bäst är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT). KBT innebär att ändra sina tankemönster och inlärda beteenden medan IPT handlar om relationer till andra människor och hur de kan förbättras (Vårdguiden, 2016a).

    I vissa fall hjälper inte läkemedelsbehandling eller psykoterapi då kan man få elbehandling istället, detta är även något som ges till de som har svår depression (Vårdguiden, 2016a). 

     

    Återhämtning

    Vanligtvis känns en förbättring av redan efter några veckor, det kan dock ta upp till mellan månader och år innan återhämtning. Att behålla kontakten med sin psykoterapeut är att rekommendera, även när förbättringen är tydlig för att kunna få fortsatt stöd (Vårdguiden, 2016a). Vanligt är även att tappa tro till sig själv och känna oro för att åter hamna i en depression (Vårdguiden, 2016a), detta är ytterligare orsak att hålla kontakt med en psykoterapeut under längre tid.

     

    Forskning

    Den teorin som används för behandling idag är att det finns brister i signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin. Forskarna är dock inte säkra på att det är hela sanningen, och detta fortsätts det forskas om. En anledning till tveksamhet är att det tar två veckor innan önskad effekt uppnås vid medicinering. Ytterligare anledning är att endast 1/3 får önskad effekt av antidepressiv medicinering, medan 1/3 får lindring och den sista 1/3 får ingen effekt alls (Hedlund, 2016). Tydligt är att mer forskning på området är nödvändigt.

     

     

    Referenslista

    Doktorerna. u.å. MADRS-S tolkning för bedömning av depression.  Hämtad den 8 november, 2018, från Doktorerna, https://doktorerna.com/tolkning/madrs-s-tolkning/

    Hedlund, F. 2016. Ett pussel med många okända bitar. Hämtad den 8 november, 2018, från Karolinska institutet, https://ki.se/forskning/ett-pussel-m...a-okanda-bitar

    Hjärnfonden. u.å. Vad är depression? Hämtad den 8 november, 2018, från hjärnfonden, https://www.hjarnfonden.se/om-hjarna...r/depression/#

    Vårdguiden. 2016a. Depression. Hämtad 8 november, 2018, från 1177, https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...True#section-1

    Vårdguiden. 2016b. Läkemedel vid depression. Hämtad 8 november, 2018, från 1177, https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...id-depression/

    World Health Organisation. 2018. Depression. Hämtad den 8 november, 2018, från World Health Organisation, http://www.who.int/en/news-room/fact...il/depressiono content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.