Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar i wiki att välja mellan ht18 > Blindtarmsinflammation (appendicit)

Blindtarmsinflammation (appendicit)

    Table of contents
    No headers

    Allmänt

    Blindtarmen bildas av den första delen av tjocktarmen, alldeles innan där tunntarmen mynnar. Dock så är det inte själva blindtarmen som blir inflammerad vid blindtarmsinflammation, utan dess bihang som kallas för blindtarmens maskformiga bihang (eller appendix) (Setterberg, 2013). Appendix är cirka nio centimeter långt, och har så vitt man vet ingen funktion hos oss människor nu för tiden. Hos djur däremot, spelar appendix en viktig roll vid matsmältningen (Clayman, 1994/1998).

    Vem som helst kan få blindtarmsinflammation, men vanligast är det att unga människor i 10–20 års åldern drabbas (Bendt, 2018). Appendicit, som sjukdomen även kallas, är den vanligaste orsaken till akut bukoperation, och cirka sju procent av den svenska befolkningen drabbas av detta (Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 2018).

    Om appendix blir tillräckligt inflammerat finns risk för perforering; bihanget brister alltså (Setterberg, 2013). En allvarlig komplikation som kan uppstå från detta är bukhinneinflammation, då på grund av att var och bakterier läcker ut i bukhålan (Setterberg, 2013). Denna komplikation är vanligast hos personer över 70 år och barn under sju år (Bendt, 2018).

     

    Orsak

    De egentliga orsakerna till blindtarmsinflammation är okända, men antagligen uppstår det på grund av att till exempel fruktkärnor, en klump av hård avföring, eller svullen vävnad, täpper till öppningen mellan blindtarmen och bihanget (Setterberg, 2013). Denna tilltäppning gör att en virus- eller bakteriell infektion kan uppstå i appendix, med tillhörande svullnad och varbildning (Bendt, 2018).

    Studier gjorda mellan 2007 och 2017 har indikerat att det finns ett möjligt samband mellan allvarlig blindtarmsinflammation och vanlig pollen- och pälsdjursallergi hos barn. Enligt studien så löpte barn med allergi tre gånger så liten risk som barn utan allergi att drabbas av allvarlig appendicit, detta beroende på kroppens immunologiska försvar (Heyman, 2018).

     

    Symtom

    Vanliga symtom på att du drabbats av appendicit är buksmärtor som börjar mitt i magen och rör sig nedåt mot höger sida. Smärtan ökar också i intensitet. Området där appendix är lokaliserat blir ömt, vilket kan märkas om man känner på buken. Även feber, illamående och kräkningar är vanligt förekommande vid appendicit. Symtomen kan dock vara mer diffusa i vissa fall, vilken kan försvåra en diagnos (Setterberg, 2013).

     

    Diagnosticering

    Diagnos ställs med hjälp av patientens symtombeskrivning och genom att en läkare känner på buken för att lokalisera smärtpunkten. Därefter tas ett blodprov för att undersöka om en inflammation eller infektion finns. Även ultraljudsundersökning eller datortomografi kan bli aktuellt för att se om det finns varbildning (Bendt, 2018).

    Rätt diagnos kan vara svår att ställa då andra sjukdomar som gallsten, njursten och äggstocksinflammation kan ge liknande symtom (Setterberg, 2013). Blindtarmsinflammation hos äldre kan också vara svårdiagnosticerad, eftersom äldre människor kan uppvisa väldigt vaga symtom vilket gör att appendicit inte misstänks (Setterberg, 2013).

     

    Behandling

    Efter att diagnos har fastställts blir operation oftast aktuellt, ju snarare desto bättre. Hur snabbt patienten förs till operation beror dock på dennes senaste matintag då patienten behöver vara sövd under ingreppet (Bendt, 2018).

    Operationen kan antingen utföras med laparoskopi (titthålsteknik), eller med öppen operation som betyder att kirurgen öppnar upp buken. Fördelen med laparoskopi är att såren läker snabbare och ärrbildningen blir mindre jämfört med öppen operation. Om bihanget är inflammerat opereras det bort. Även ett friskt bihang kan ibland avlägsnas för att skickas på analys. Vid en öppen operation tas appendix bort oavsett. Ibland kan en operation börja med en laparoskopi, men sedan behöva övergå till en öppen operation på grund av till exempel ett väldigt inflammerat bihang (Bendt, 2018).

    I lindriga fall kan inflammationen läka av sig själv, men för att undvika perforering och bukhinneinflammation blir operation oftast det som läkare väljer att göra. Avlägsnandet av bihanget tar också bort risken för att patienten någon gång drabbas av återfall (Bendt, 2018).

    Antibiotikabehandling är också ett alternativ, detta om du till exempel inte kan sövas eller om en varböld finns vid bihanget. Forskning har visat att behandlingen är i stort sett lika effektiv som operation när det gäller patienter med akut och okomplicerad appendicit, och en del forskare anser att patienter borde få välja mellan antibiotikabehandling eller operation (Salminen et al., 2015). Behandling med antibiotika innebär också färre komplikationer som sårbildning och varböld. Däremot så kvarstår riskerna för upprepad blindtarmsinflammation (Bendt, 2018).

     

    Referenser

    Bendt, A. (2018). Blindtarmsinflammation. Hämtad 2018-11-26 från Vårdguiden 1177, https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Blindtarmsinflammation/

    Clayman, C.B. (1998). Nya Familjeläkarboken (D. Eberhard, övers.). Stockholm: Bokförlaget Forum. (Originalarbete publicerat 1994)

    Heyman, S. (2018, 7 augusti). Samband mellan allvarlig blindtarmsinflammation och allergi. Dagens Medicin. Hämtad från https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/08/07/samband-mellan-allvarlig-blindtarmsinflammation-och-allergi/

    Sahlgrenska Universitetssjukhuset. (2018). Blindtarmsinflammation hos barn. Hämtad 2018-11-26 från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, https://www.sahlgrenska.se/omraden/w/b/blindtarmsinflammation-hos-barn/

    Salmimen, P., Paajanen., Rautio., Aarnio., Rantanen., Tuominen., … Rinta-Kiikka. (2015). Antibiotic Therapy vs Appendectomy for Treatment of Uncompicated Acute Appendicitis. The APPAC Randomized Clinical Trial. Jama, 313(23). Från https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2320315?resultClick=1

    Setterberg, E. (2013). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.