Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Urininkontinens

Urininkontinens

    Table of contents
    No headers
    Urininkontinens, urinläckage, innebär svårigheter att hålla urinen tillbaka i urinblåsan trots att urinblåsan egentligen inte behöver tömmas vid den tidpunkten. Det kan handla om allt ifrån små läckage ibland, till en fullständigt okontrollerad tömning av blåsan (Setterberg, 2011). Urininkontinens är ett vanligt problem som berör ca 0,5 miljon svenskar, men det är inte lika vanligt att personer med dessa problem söker hjälp från vården (Läkemedelsboken, 2015).

    Förekommer i olika varianter
    Urininkontinens klassas inte som en sjukdom men det kan ibland behövas behandling för att komma till rätta med problemet, beroende på vilken form av inkontinens det rör sig om. Följande huvudtyper av inkontinens kan särskiljas (1177 Vårdguiden, 2017):

    Ansträngningsinkontinens
    Vanligt för den här formen av inkontinens är att man har svårt att hålla tätt om trycket i magen och urinblåsan blir för högt, samtidigt som man exempelvis hostar eller hoppar. En annan variant av den här typen är att det kan läcka en liten mängd urin utan att man känner behov av att kissa. Problemet återfinns oftare hos kvinnor än hos män (1177 Vårdguiden, 2017).
     
    Trängningsinkontinens
    Behovet av att urinera uppstår plötsligt och det blir ofta svårighet att hålla sig tillräckligt lång tid för att ta sig till en toalett. Problemet återfinns oftare hos kvinnor än hos män (1177 Vårdguiden, 2017).
     
    Blandinkontinens
    Om man har svårigheter med att hålla sig när ett plötsligt behov av att kissa uppstår samt även har problem att hålla tätt vid ansträngning, kallas problemet för blandinkontinens. Problemet återfinns oftare hos kvinnor än hos män (1177 Vårdguiden, 2017).
     
    Överrinningsinkontinens
    En form av inkontinens som innebär svårigheter att helt tömma urinblåsan, vilket gör att den blir uttänjd. När blåsan är helt uttänjd och överfull tar urinen istället vägen ut genom prostatakörteln vilket kan orsaka skador både på urinblåsa och njurar om det inte upptäcks i tid. Urinen läcker ofta i små skvättar. Det här problemet återfinns hos män.
     
    Varianter av urininkontinens kan även uppstå till följd av olika former av sjukdom såsom demens, fistel mellan blåsa och vagina, överaktiv blåsa med mera (1177 Vårdguiden, 2017).
     
    Varför problemen uppstår
    Det finns många orsaker till att urininkontinens kan uppstå. En känd anledning är att problemet växer i takt med antal graviditeter då dessa kan påverka knipförmågan i bäckenbotten. Ålder kan också spela en betydande roll. Rökning kan vara en bidragande orsak. Även övervikt kan vara en orsaksfaktor. 

    En försvagad funktion i urinrörets slutmuskel medför lågt tryck i urinröret vilket gör att det blir ett bristande stöd under övergången mellan urinrör och blåsa. Om man känner ett behov av att kissa ofta, utan att det kommer särskilt mycket kiss, kan man ha drabbats av en överaktiv urinblåsa. Med uttrycket menas att blåsan gör ofrivilliga muskelsammandragningar utan att man kan säga anledning. Ett motsatt problem innebär att blåsans muskel har bristande förmåga till kontraktion, vilket kan orsakas av en för stor uttänjning av blåsan.
    En ohämmad blåsa saknar kontroll av miktionscentrum i pons och är en vanlig orsak till inkontinens hos äldre. Effekten blir att behovet av att kissa uppstår för sent, många gånger då läckaget redan uppstått. Anledning till att kontrollen uteblir kan vara skador på hjärnbarken, neurologiska skador, som kan uppstå till följd av exempelvis demens, efter stroke eller Parkinsons sjukdom. 
    Det förekommer även urininkontinens som är läkemedelsutlöst (Läkemedelsboken, 2015).
     
    Behandling
    Utredning sker inom primärvården och det är sällan inkontinens är tecken på en allvarlig sjukdom. Behandling består i det första skedet vanligen av träning man själv kan utföra hemma. Exempel på sådan träning är bäckenbottenträning och blåsträning. Träningsinstruktioner tillhandahålls av primärvården efter utredning och bedömning. Om problemen ändå kvarstår finns åtgärder såsom läkemedelsbehandling, elektrostimulering, hormonbehandling eller injektion av expansiv substans runt urinröret.

    Operation finns som en av de sista åtgärderna (Läkemedelsboken, 2015).
     
     
     
    Referenslista
     
    1177 Vårdguiden. (2017). Urininkontinens. Hämtad 2017-12-17 från https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Urininkontinens/
     
    Läkemedelsboken. (2015). Urininkontinens. Hämtad 2017-12-17 från https://lakemedelsboken.se/kapitel/nefrologi-urologi/urininkontinens.html#g2_3
     
    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    En intressant artikel! Jag tror detta är ett vanligare problem än folk vill erkänna för att det kanske är lite "skämmigt". Du skriver att det är vanligt förekommande hos kvinnor (förutom överrinningskontinens), kan det ha med barnafödsel att göra? Finns det någon statistik för om det är kvinnor som fött barn eller inte? Vet du om det bedrivs någon forskning på varför det oftare drabbar kvinnor?
    Posted 11:53, 2 Jan 2018
    Bra skrivet och intressant artikel! Jag tänker också som Ellinor om barnafödande påverkar att kvinnor drabbas mer? Har du hittat någon information om hur träningen hjälper dem som har drabbats? Blir de helt bra eller är det något som man alltid måste fortsätta med?
    Posted 11:02, 3 Jan 2018
    Bra jobbat, rakt och redigt skrivet! Men jag saknar ett mänskligt perspektiv. Du skriver att det är många som inte söker hjälp för sina besvär. Gissningsvis för att de känner skam över att inte ha kontroll över så basala kunskaper som att kunna hålla tätt. Livskvalitén lär ju påverkas enormt för de drabbade: för barn i skolan som måste toaträna, för de som måste bege sig till jobbet för att tjäna pengar, för par i samlivet, för äldre som riskerar infektion för att blåsan inte töms ordentligt, för dem som vill göra ärenden på stan men inte vet om de har nära till en toalett, listan kan säkert göras längre. Jag hittade en skrift från Örebro läns landsting, ”Behandling eller inkontinensskydd? - En hälsoekonomisk analys av insatser vid urininkontinens”, där de kallar urininkontinens för ett dolt folkhälsoproblem som kan leda till social isolering och depression. De berättar också att det finns en olycklig acceptans inom vården att urinläckage hör till kvinnors stigande ålder, när det egentligen finns bra möjligheter att hjälpa de drabbade med bäckenbottenträning eller beteendeträning. https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/V%C3%A5rd%20och%20h%C3%A4lsa/Habilitering/Centrum%20f%C3%B6r%20hj%C3%A4lpmedel/Du%20som%20har%20behov%20av%20hj%C3%A4lpmedel/Inkontinens/H%C3%A4lsoekonomiskrapport%20CFH%20120829.pdf?epslanguage=sv
    Umeå universitet har ett superintressant forskningsprojekt på gång som rör hela landet, appar som hjälper kvinnor som lider av ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens. Tät.nu heter projektet och det visar goda behandlingsresultat.
    Och så lite gnäll: Vad betyder ”miktionscentrum i pons”? Det hade du gärna fått förklara. edited 19:58, 3 Jan 2018
    Posted 18:49, 3 Jan 2018
    Intressant och tydlig artikel! Jag tycker det är bra att du har tagit med information om hur många i Sverige som lever med urininkontinens samt att den förkommer i olika varianter. Det jag undrar över är hur pass vanlig respektive variant av urininkontinens är? Sen funderar jag på anledningen till att så få söker hjälp med detta problem. Vad tror du? Kan det vara för att de tror att syndromet är normalt? Det räknas ju inte som en ”sjukdom” i den bemärkelsen hos sjukvården. Bara en tanke. Annars mycket bra skrivet!
    Posted 20:03, 8 Jan 2018
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.