Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Prostatacancer

Prostatacancer

    Table of contents
    No headers

    Prostatacaner är den vanligaste cancerformen i Sverige och utgör en tredjedel av all cancer som drabbar män (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013). Prostatacancer innebär att det bildas en tumör i prostatan (1177 Vårdguiden, 2017). Tumörer uppkommer på grund av att celldelningen blivit störd i vår kropp. Det gör att det bildas nya celler även fast det inte finns något behov av dem (Setterberg, 2011).

    Prostatan

    Prostatan är en körtel med storleken av en valnöt som sitter runt urinrörets övre del, under urinblåsan. Dess huvudsakliga uppgift är kopplat till fortplantningen. Den producerar något som kallas för prostatasekret, en vätska som utsöndras vid sädesuttömning. Sekretet innehåller äggviteämnet PSA, prostataspecifikt antigen, som ser till så spermierna blir mer lättrörliga (Adami et al., 2006). Det är det manliga könshormonet testosteron som främst styr prostatans funktion och tillväxt (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013).

    Symtom

    I ett tidigt skede så ger prostatacancer oftast inte några specifika symtom som pekar på cancersjukdom. Det kan handla om symtom som trötthet, minskad aptit och avmagring (Adami et al., 2006). Det är när tumören växt sig större som den drabbade kan få tydliga symtom, då tumören blivit så pass stor att den påverkar urinröret (Olsson, 1996; Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013). Det kan vara svårt att komma igång att kissa, tömma urinblåsan, man får lov att springa på toaletten ofta och kan få en svag urinstråle (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013). Blod i urinen kan även vara symtom på prostatacancer, men är inte så vanligt. Smärtan brukar vanligen komma först då cancern är längre framskriden och tumören gett upphov till dottertumörer, så kallade metastaser. Metastaser i ryggen kan, förutom smärta, orsaka förlamningar (Adami et al., 2006; Olsson, 1996)

    Diagnostik

    Idag så upptäcks oftast sjukdomen då patienten lämnar ett PSA-prov (Adami et al., 2006). Om värdena är förhöjda så kan det förutom prostatacancer även vara indikation på urinvägsinfektion, godartard prostataförstoring och prostatainflammation. Värdet ökar även med åldern (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013). Det är vanligt att medelålders män får prostatan undersökt vid vanliga läkarbesök. Då känner läkaren på prostatan via ändtarmen, det kallas för rektalpalpation. Förekommer misstanke om cancer så görs det en ultraljudsundersökning via ändtarmen. Det tas även ett vävnadsprov som analyseras i mikroskop för att se om det finns cancerceller där och om de är elakartade. För att kontrollera om tumören har spridit sig i kroppen så undersöks lymfkörtlarna. Andra undersökningar som kan bli aktuella är röntgenundersökning och datortomografi (Adami et al., 2006).

    Behandlingsmetoder

    Strålbehandling kan ges som yttre eller inre behandling. Vid yttre strålning ges behandlingen utifrån och kan vara ett alternativ om patienten till exempel lider av andra sjukdomar. Inre strålning kan ges i högre doser på grund av att den ges direkt i prostatan, vilket gör att den friska vävnaden intill klarar sig (1177 Vårdguiden, 2017). Ofta kombineras de olika typerna av strålbehandling med varandra, och även med operation (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013).

    Om cancern inte spridit sig så kan operation vara ett alternativ. Vid ingreppet så avlägsnas prostata, sädesblåsor och sädesledare. Operationen kallas för radikal prostatektomi. Ibland avlägsnas då även lymfknutor för att se om cancern spridit sig (1177 Vårdguiden, 2017; Adami et al., 2006). Ungefär 50 % av patienterna som opereras blir impotenta, förlorar sin förmåga att få erektion. En annan vanlig biverkning är urinläckage (Adami et al., 2006).

    När cancern är spridd så kan olika typer av hormonbehandling användas för att bromsa upp tillväxten och minska tumörernas storlek. De olika metoderna går ut på att få ner testosteronhalten i kroppen, eller göra det svårare för det att verka eftersom prostatacancer till en början är beroende av hormonet (1177 Vårdguiden, 2017). Ett sätt är att genom operation avlägsna testiklarna. Det innebär att mannen blir kastrerad och förlorar sin förmåga att få erektion. Finns även en form av medicinsk kastrering, där man injecerar läkemedel som ska påverka testosteronnivåerna. Impotens är en biverkning även vid den här formen av behandling (Adami et al., 2006; Nystrand, 2016). Så småningom kan cancerns utvecklas utan testosteron, då kan man sätta in cytostatika som behandling.

    Om cancern upptäcks i ett tidigt skede och växer långsamt så kan det räcka att gå på regelbundna kontroller (Adami et al., 2006; Olsson, 1996; Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013). Patienten lämnar PSA-prov, prostatan undersöks och det tas vävnadsprover. Om det då visar sig vara aktuellt  kan behandling sättas in (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013).

    Prognos

    Hur prognosen ser ut beror på olika faktorer som ålder, hur aggressiva cancercellerna är, och hur spridd cancern är i kroppen. (Nystrand, 2016). Statistik för hur många som är i livet fem respektive tio år efter att de fått diagnosen är hög; 90 % efter fem år respektive strax över 80% efter tio år (Socialstyrelsen & Cancerfonden, 2013).Trots att diagnoserna ökar så är dödligheten oförändrad, vilket betyder att prognosen förbättrats för de som insjuknar (Adami et al., 2006).

    Orsaker och riskfaktorer

    Ökad ålder innnebär en ökad risk att drabbas. Diagnos av sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Genomsnittliga åldern när cancerns upptäcks är cirka 70 år. Prostatacancer framstår som den mest ärftliga cancerformen. Det innebär en ökad risk att drabbas om det finns andra män nära i släkten som haft diagnosen. Det finns även skillnader geografiskt. I sydostasien är det ovanligt med sjukdomen, medan det  är vanligt i USA och Skandinavien (Adami et al., 2006). Kostens inverkan  på sjukdomen har studerats på senare år. Livsmedel som visat sig vara bra är sojaprodukter, fisk, grönsaker och råg (Adami et al., 2006; Nystrand, 2016). Kosten kan vara en koppling till det faktum att sjukdomen är så ovanligt i sydostasien, där intaget av sojaprodukter är hög. De innehåller fytoöstrogener, som vi även kan hitta i bland annat råg och bönor. Flera undersökningar visar även på att män som får många utlösningar löper mindre risk att drabbas (Adami et al., 2006).

     

     

     

     

     

     

     

     

    Referenslista

    1177 Vårdguiden. (2017-05-30). Prostatacancer. Hämtat 2017-10-31 från 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Prostatacancer/#section-7 

    Adami, H.-O., Grönberg, H., Holmberg, L., Johansson, J-E., Widmark, A., Cederquist, E. (red.). (2006). Prostatacancer. Karolinska Institutet University Press.

    Nystrand, A. (2016-09-05). Prostatacancer. Hämtat 2017-10-31 från Cancerfonden: https://www.cancerfonden.se/om-cance...SAAEgLKiPD_BwE 

    Olsson, H. (1996). Tumörsjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB.

    Socialstyrelsen & Cancerfonden. (2013). Cancer i siffror 2013 - Populärvetenskapliga fakta om cancer. Socialstyrelsen & Cancerfonden.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.