Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom

    Table of contents
    1. 1.  
        1. 1.1.1. Vad innebär PTSD?
        2. 1.1.2. Vem drabbas och varför?
        3. 1.1.3. Behandling
        4. 1.1.4. Källor

     

    Posttraumatiskt stressyndrom eller PTSD, efter engelskans post traumatic stress disorder, är ett ångestsyndrom och ses ofta som en krigsrelaterad sjukdom. Den bild många ser framför sig visar traumatiserade soldater under första världskriget, drabbade av vad som då kallades granatchock.

    Sanningen är att PTSD kan drabba vem som helst, som upplevt ”en chockerande, skrämmande, eller farlig händelse” (National Institute of Mental Health [NIMH], 2016). Några exempel på sådana händelser utöver krig är rån, misshandel, sexuella övergrepp, svåra förlossningar, tortyr, och naturkatastrofer. (Klasén McGrath, M., 2016)

    Det är naturligt att bli rädd vid en traumatisk händelse – det är en reflex som är till för att skydda oss – och det är också naturligt att känna stress och/eller chock efteråt som resultat av traumat. Detta innebär dock inte att den som upplever detta drabbats av PTSD, även om symtomen stämmer. P i PTSD står som nämnt för "post" eller efter, och det krävs med andra ord en viss distans i tid till den traumatiska händelsen för att ställa diagnosen PTSD. Inledningsvis talar man istället om så kallat akut stressreaktion, vilket i mångt och mycket påminner om PTSD. Diagnosen kan sedan ändras till PTSD om symtomen inte gått över inom fyra veckor. (Socialstyrelsen, u.å.)

    PTSD kan vara akut, det vill säga vara i en till tre månader. Om symtomen håller i sig längre kallas det kronisk PTSD – här kan det vara värt att notera att i en studie gjord 2012-2013 konstaterades att över en kvarts miljon amerikanska veteraner fortfarande led av PTSD till följd av Vietnamkriget (Handwerk, B., 2015).

    PTSD kan också komma långt efter den traumatiska händelsen. Då det har gått minst sex månader innan symtomen uppstår talar man om försenad debut (Hassan, M., 2012).

    Vad innebär PTSD?

    PTSD karakteriseras med tre typer av syndrom:

    ·         Återupplevande – flashbacks, drömmar, mardrömmar

    ·         Undvikande – känslomässig stumhet och avflackning, tillbakadragande från andra människor samt undvikande av situationer som påminner om traumat

    ·         Överspändhet - ökad vaksamhet, förhöjd alarmberedskap, sömnsvårigheter, irritabilitet, vredesutbrott, lättskrämdhet  (Hassan, M., 2012)

    Minnesförlust är också vanligt, och begränsas oftast till perioden direkt omkring traumat. (Klasén McGrath, M., 2016)

    Vem drabbas och varför?

    Alla som upplever en traumatisk händelse drabbas inte av PTSD – de flesta återhämtar sig naturligt (NIMH, 2016). Medan ångestsyndrom som helhet drabbar ungefär 25 procent av befolkningen handlar siffrorna för PTSD specifikt sjunker antalet till åtta procent (en amerikansk studie). Fördelat på kön finns en övervikt för kvinnor, tio procent respektive fem procent, och om man tittar på PTSD till följd av en traumatisk upplevelse specifikt ökar skillnaden ytterligare, 20 procent respektive åtta procent - detta trots att män som regel upplever fler traumatiska händelser (Hassan, M., 2012).

    Exakt varför vissa drabbas men inte andra är ännu oklart. En teori är att gener spelar in (NIMH, 2016) men man talar också om risk- respektive motståndsfaktorer.

    Som riskfaktorer nämns bland annat tidigare mental ohälsa eller missbruk, extra stress efter händelsen på grund av förlust, och att ha lite eller inget stöd efter händelsen.

    Motståndsfaktorer innefattar att ha ett gott stöd efteråt, att kunna känna sig nöjd med det egna agerandet under händelsen, och att ha kunnat agera effektivt trots rädslan. (NIMH, 2016)

    Behandling

    PTSD kräver långsiktig behandling. I första hand använder man sig av psykoterapi, eller samtalsterapi, samt medicin.

    Studier indikerar att KBT, kognitiv beteendeterapi, har bättre effekt vad gäller att lindra PTSD än farmakologisk behandling, men det finns få direkta jämförelser och många svar saknas ännu. (Jeffreys, M., 2017)

    Vad gäller farmakologisk behandling har antidepressiva läkemedel, framför allt selektiva serotoninåterupptagshämmare eller SSRI, visat sig ha effekt vid PTSD (Klasén McGrath, M. 2016) – dock svarar ca 40% av patienter med PTSD inte på medicinsk behandling (Hassan, M., 2012).

    Utöver terapi och medicinering kan den som drabbats av PTSD även vara hjälpt av en assistanshund, det vill säga en hund som tränats till att fungera som ett hjälpmedel. En så kallad psykisk hälsahund kan ”ge lugn och trygghet” vilket kan underlätta i vardagen (Johansson, K. (Red.), 2017)

    Källor

    Klasén McGrath, M. (2016) Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Hämtad 2017-12-13 från https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/

    Johansson, K. (Red.) (2017) Ledarhundar och assistanshundar. Hämtad 2017-12-13 från https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Hjalpmedel/Artiklar/Assistanshundar/

    Socialstyrelsen (u.å.) Akut stressreaktion – F43.0. Hämtad 2017-12-13 från http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/akutstressreaktion-h430

    Jeffreys, M. (2017) Clinician's Guide to Medications for PTSD. Hämtad 2017-12-13 från https://www.ptsd.va.gov/professional/treatment/overview/clinicians-guide-to-medications-for-ptsd.asp#summary

    National Institute of Mental Health (2016) Post-traumatic Stress Disorder. Hämtad 2017-12-13 från https://www.nimh.nih.gov/health/topics/post-traumatic-stress-disorder-ptsd/index.shtml

    Handwerk, B. (2015-07-22) Over a Quarter-Million Vietnam War Veterans Still Have PTSD. Hämtad 2017-12-13 från https://www.smithsonianmag.com/science-nature/over-quarter-million-vietnam-war-veterans-still-have-ptsd-180955997/

    Hassan, M. (2012) Posttraumatiskt stressyndrom - PTSD. Hämtad 2017-12-13 från http://www1.psykiatristod.se/Psykiat...syndrom--PTSD/

    Files (0)

     

    Comments (7)

    Viewing 7 of 7 comments: view all
    En väldigt intressant och välskriven artikel. Men jag undrar, blir dom drabbade helt botade eller lindrar behandlingen enbart? Och vet man varför fler kvinnor än män drabbas? Jag tycker att den fakta du har tagit med är relevant och artikeln ger en bra sammanfattning av sjukdomen :) edited 23:17, 13 Dec 2017
    Posted 23:01, 13 Dec 2017
    Vissa blir botade, vissa inte - av de Vietnamveteraner som deltog i studien jag refererar så uppges dubbelt så många fått värre symtom än som uppges ha blivit bättre. Som jag förstår det så är det även beroende av ifall patienten även har andra svårigheter - fysisk skada, missbruk et c - samt mycket på vilken hjälp som finns att tillgå efter händelsen. (Att just Vietnamveteraner har så stor andel med ökande problem kan säkert kopplas till bland annat att de kom hem och fick ett sådant negativt bemötande.)
    Just varför andelen kvinnor är så markant högre har jag inte sett något skrivet om, men en högst personlig spekulation är att när kvinnor utsätts för trauman är det ofta mer personligt - de drabbas i högre grad av misshandel från närstående än överfallsmisshandel eller gängvåld, våldtäkt är mer personligt än rån et c. När det gäller trauman som våldtäkt och partnermisshandel läggs också skulden på offret på ett annat vis, och det är vanligt att offret inte söker hjälp p.g.a. känslor av skam & skuld. Men, som sagt, det är mina tankar.
    Posted 10:47, 14 Dec 2017
    Åh vad intressant läsning, bra att du också tar upp att det inte enbart är kopplat till krig, utan även andra trauman.

    Jag har lite problem med att förstå vad som menas med denna mening: " Inledningsvis talat man om så kallat akut stressreaktion, vilket i mångt och mycket påminner om PTSD, en diagnos som kan ändras till PTSD när symtomen inte gått över inom fyra veckor som diagnosen PTSD blir aktuell. (Socialstyrelsen, u.å.)"

    Sen under Vem drabbas och varför, refererar du till "en amerikansk studie" - då undrar man ju lite vilken amerikansk studie?

    Sen lite annan diskussion;
    När du svarar på Sofies kommentar så tror jag att du tänker rätt med varför fler kvinnor drabbas, att våldet mot kvinnor är mer personligt, och kanske ofta pågår under längre tid, plus det du skriver om offerskulden.

    När det står att flera traumatiska händelser drabbar män - är det krig man tänker på då? Personligen har jag svårt att tro att män drabbas av fler trauman (men kan såklart ha fel), tänker att i krig tex så är de flesta män soldater ja, men drabbas inte fler kvinnor i krig? Är det här den "amerikanska studien" spelar in? Att forskningen är gjord på amerikaner, då är det ju inte så många amerikanska kvinnor som drabbas av krig (förutom kvinnliga soldater). Hoppas du förstår vad jag svamlar om Anna ;)

    Men bra skrivet och väldigt intressant läsning! Mycket ny information.
    Du verkar ha lagt ner mycket tid på att hitta bra källor också.
    /Svea
    Posted 11:39, 15 Dec 2017
    Svea: de siffror jag nämner (män/kvinnor) kommer från sidan Psykiatristöd (som ligger under Stockholms Läns Landsting) som är granskad, men tyvärr inte uppger sina referenser. Jag tar upp siffrorna eftersom jag tycker att skillnaderna är intressanta, men nämner att det är en amerikansk studie (vilket är det enda Psykiatristöd uppger) iom att det kan innebära att de är annorlunda i Sverige. För så är det ju definitivt, det som stämmer i ett land stämmer inte nödvändigtvis i ett annat. Jag skulle gärna titta på den studien själv, så det är lite surt att den inte finns med.
    Ah, den akuta stressreaktionen. Direkt efter en traumatisk händelse mår många dåligt och uppvisar samma symtom som för PTSD. Dock krävs ett visst avstånd i tid till händelsen för att det ska vara frågan om PTSD - minst en månad. Inom denna första månad talar man istället om akut stressreaktion. Skillnaden för den drabbade är, som jag förstått det, minimal -
    det är egentligen bara frågan om att skilja på när symtomen dyker upp. Personligen tycker jag att den skillnaden blir lite tydligare på engelska; acute versus post-traumatic stress disorder. Men, jag får titta på det stycket igen och se om jag kan skriva om det på ett mer begripligt vis.
    Och huruvida män verkligen drabbas av fler trauman eller inte kan man nog debattera i evighet - jag tror det beror (som med mycket annat inom vetenskap) på vilken definition man har på trauma, vilken statistik man tittar på och vilket mörkertal det finns. edited 13:36, 15 Dec 2017
    Posted 13:35, 15 Dec 2017
    Tack för Svea Anna! Då hänger jag med.
    Ja detta är ju verkligen ett ämne som man hade kunnat grotta ner sig i hur mycket sin helst!
    Du har nog helt rätt i att trauma är relativt beroende på hur man ser på det.
    Posted 13:54, 15 Dec 2017
    Mycket intressant, tydlig och innehållsrik artikel som var lätt att läsa! Jag tycker du har tagit upp mycket jag själv funderat på. En tanke jag fick är om akut stressreaktion. Kan det jämföras med en panik ångestattack, symtom mässigt. Eller är det rent av samma sak? Tack för bra artikel. Bra jobbat!
    Posted 20:21, 8 Jan 2018
    Madde: jag vet väldigt lite om panikångest, så det är svårt för mig att göra en jämförelse. EN artikel jag läst hävdar att skillnaden mellan en "panic attach" och PTSD är definitionen av trauma, och ASD är så att säga (för att förenkla saken väldigt mycket) PTSD som inträffar mellan den traumatiska händelsen och fyra veckor framåt. Huruvida panikångest och PTSD liknar varandra kan jag inte nog för att uttala mig om, men med ledning av min artikel och den här extra informationen kanske du kan göra en egen bedömning?
    Posted 18:07, 15 Jan 2018
    Viewing 7 of 7 comments: view all
    You must login to post a comment.