Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Mjölkallergi

Mjölkallergi

    Vad är mjölkallergi?

    Mjölkallergi och laktosintolerans blandas ofta ihop, dock är det stor skillnad på allergierna. Om du har en laktosintolerans bryter inte tarmen ner mjölksockret, alltså laktos. Laktosen blir istället en energikälla för bakterier. När det handlar om mjölkallergi reagerar kroppens immunförsvar på de proteiner som finns i komjölken (Samuelsson, 2016). Det är oftast spädbarn som drabbas av komjölksallergi och i dem flesta fall så har allergin vuxit bort när barnet är 5-6 år. Visa har kvar allergin ända upp i vuxen ålder, men detta är ovanligt (Andersson, 2017).

    Symtom på mjölkallergi

    Det vanligast är att allergin upptäcks när spädbarnet slutar amma och börjar få välling eller modersmjölkersättning. Ett spädbarn kan även utveckla symptom redan från bröstmjölken, om den som ammar äter mjölkprodukter, då reagerar barnet på de få mängder av mjölkprotein som överförs via bröstmjölken. (Andersson, 2017)

    Vid en komjölksallergi är det vanligt med symtom från huden, magen och tarmarna.

    Huden:

    ·       Eksem

    ·       Nässelutslag

    Magen och tarmarna:

    ·       Kräkningar

    ·       Diarré

    ·       Ont i magen

    ·       Ingen aptit

    ·       Barnet går inte upp i vikt som den bör (Andersson, 2017)

    Reaktioner på mjölkallergi kan vara några av dessa symtom, oftast är det flera symtom samtidigt (Andersson, 2017). Men det kan även gå så långt att det blir en potentiellt livshotande anafylaxi, en allergisk chock (Glaumann, Roth Jansson, Vetander, Östblom, & Nilsson, 2014). En allergisk chock är då immunförsvaret överregerar på ett ämne, i detta fall mjölkproteinet, ofta är det en reaktion som kommer snabbt och behöver behandling direkt. (allergilinjen).

    Barn kan även få symtom som sätter sig på luftväggarna, som exempelvis snuva, hosta och astma, dock är detta inte lika vanligt (Andersson, 2017).

    Diagnos

    Eliminering, analys av IgE-antikroppar och matprovokation är några av sättet som det går att fastställa en diagnos med.

    Man börjar utesluta alla mjölkprodukter ur sin kost, i samråd med en läkare. Detta kallas elimination, och efter några veckor märker man om besvären försvinner för barnet. Efter eliminationen så provar man en matprovokation, om det är ett barn som har haft en allvarligare reaktion som exempelvis besvär med andning, så gör man alltid matprovokationen på ett sjukhus. Om symtom då kommer tillbaka får man diagnosen mjölkproteinallergi. (Andersson, 2017)

    Analys av IgE-antikroppar, görs antingen via pricktest på huden eller via analys av blodet. Då kollar man om det finns antikroppar i blodet eller i vävnaden (huden) mot den specifika födan, i detta fall mjölkprotein. Eftersom barnen ofta får diagnosen när de är små är det viktigt att omvärdera diagnosen ibland, då är det bra att använda sig av analys av IgE-antikroppar för att se om allergin håller på att försvinna. Dock kan IgE-antikroppar finnas kvar ett tag i blodet eller vävnader även om tolerans har utvecklats (Glaumann, Roth Jansson, Vetander, Östblom, & Nilsson, 2014).

    Behandling

    Om du har fått en diagnos komjölksallergi måste du utesluta alla mjölkprodukter ur din kost, det kan även vara produkter du inte tänker skulle kunna innehålla mjölkprotein, exempelvis buljong, fiskpinnar, potatisbullar, salami och ströbröd (Samuelsson, 2016). Men det går inte heller att byta ut komjölk mot t.ex. getmjölk, då det också innehåller liknande proteiner som komjölk och kan utlösa en allergisk reaktion (Andersson, 2017).

    Det kan även behövas vissa tillskott för dem som utesluter mjölkprodukter och ersätter med växtbaserade alternativ, tillskott som då behövs är kalk, D-vitamin och fett (Andersson, 2017).

    Tyvärr finns det ingen medicin idag som botar matallergi, utan det ända sättet att undvika allergiska reaktioner är att inte äta maten som skapar reaktionen (Glaumann, Roth Jansson, Vetander, Östblom, & Nilsson, 2014).

    Risker

    Barn som upplever mycket svåra allergiska reaktioner blir misstänksamma mot ny mat och dessutom skolmaten. Det händer att allergiska barn får mat i skolan som de inte tål, vilket kan leda till att barnet inte vågar äta maten som serveras som i sin tur leder till minskat näringsintag (Glaumann, Roth Jansson, Vetander, Östblom, & Nilsson, 2014).

     

     

    Referenslista

    Allergilinjen, A. o. (u.d.). Anafylaxi: Astma- och allergilinjen. Hämtat från Astma- och allergilinjen: http://www.astmaochallergilinjen.se/...laktisk-chock/ den 29 11 2017

    Andersson, J. (den 26 10 2017). Tema: Barn och föräldrar: 1177.se. Hämtat från 1177.se: https://www.1177.se/Dalarna/Tema/Bar...mjolksallergi/ den 29 11 2017

    Glaumann, S., Roth Jansson, A., Vetander, M., Östblom, E., & Nilsson, C. (den 11 03 2014). Klinik och vetenskap: klinisk översikt: läkartidningen. Läkartidningen .

    Samuelsson, N. (maj 2016). Mat, allergia. Hämtat från www.allergia.se: http://www.allergia.se/nar-mjolken-blir-ett-problem/ den 29 November 2017

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    En väl informerande artikel, du har lyckats få med massor av bra fakta. När jag hör ordet mjölkallergi så är det direkt laktosintolerans som jag tänker på, så det var bra att få veta att det faktiskt är två helt olika varianter.
    I artikeln berättas det att det främst är spädbarn som drabbas av komjölksallergi och det visar sig oftast när barnet slutat amma. Men vad händer om barnet inte ammar alls utan får mjölkersättning? Finns det någon ersättning för dessa barn?
    Jag skulle också tyckt det varit intressant att få veta vad som orsakar allergin, just för att den visar sig redan i spädbarnsåldern.
    Vid allergin utesluter man alla komjölksprodukter och ersätts med växtbaserade alternativ, vilka exempel på växtbaserade alternativ finns?
    Det var bra att du tog upp de risker som finns med tillståndet när barnet är i skolåldern. Man skulle ju dock hoppas att dessa risker inte fanns, utan att skolan skulle tillgodose alla barns behov av specialkost.
    Tack för en välskriven artikel som fick mig att bli mer upplyst!
    Posted 08:33, 13 Dec 2017
    En "bra att veta"-artikel, då precis som Anna nämner ovan många tänker på laktosintolerans och missar att det är frågan om en annan, och svårare, sjukdom. (Jag kan tillägga att det finns såväl ersättning som välling som är fri från komjölksprotein.)
    Det jag tycker är mindre bra ovan - och då är jag petig - är några typos som visa istället för vissa, "Visa har kvar allergin"; luftväggar istället för luftvägar (antar jag, för luftväggar låter helt obekant även efter den här kursen) och ända istället för enda, "det ända sättet att undvika".
    Betyget som helhet blir dock gott, trots tangentbordshoppor :)
    Posted 19:51, 14 Dec 2017
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.