Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Lymfom

Lymfom

    Cancer antar många olika skepnader och finns i alla delar av kroppen, vissa benigna och andra maligna. Det är många som drabbas av cancer och man forskar hela tiden på botemedel. En typ av cancer man kan drabbas av är lymfom. Varje år får 2142 kvinnor och män olika typer av lymfom. Av dessa dör 833 personer. Det är den åttonde vanligaste cancertypen i Sverige (Bergman, O. Hont, G. Johansson. E, 2013).

    Vad är Lymfom?

    Lymfon har blivit att kallas ”sjukdomen med många ansikten” (Hedefalk, B. 2015). Det är ett samlingsnamn för de maligna tumörerna som utgår från immunförsvaret (Hagberg, H. 2017).

    Lymfsystemets uppgift är att skydda kroppen mot skadliga bakterier, virus och andra ämnen. Eftersom lymfan ska rena kroppen så löper våra lymfkärl längs med blodådrorna i ett stort nätverk. När man drabbas av lymfom är det de vita blodkroppar, lymfocyterna som blivit skadade. Eftersom att dessa finns i lymfan följer de med lymfsystemet ut i kroppen och kan sätta sig var som helst där det finns lymfvävnad (Hedefalk, B. 2015).

    När kroppens organ har så många olika funktioner och får olika symtom har man delat in lymfom enligt tabell nedan. Det finns ett 30-tal olika lymfom, för att lättare få en bild av dem delas de in i 3 st huvudgrupper.

    1. Lågmaligna lymfom
      Det man generellt kan säga om lågmaligna tumörceller är att de är ganska små och kan ligga latent.
      De utvecklas inte så fort och ibland behöver dessa patienter bara periodisk behandling.
      Dessa är vanligast efter 50 års ålder.
    2. Högmaligna lymfom
      Är aggresiva i tillväxten och tumörerna kan bli stora.
      Kräver snabb behandling.
      Alla åldrar kan drabbas men det är vanligare ju äldre man blir.
    3. Övriga
      Hit hör de övriga som kan vara svåra att placera in i hög- respektive lågmaligna kategorierna.
      Detta på grund av att de har så olika lång tid innan symtom och vilken behandling som sätts in.
      (Hagberg, H. 2017)
       
    Uppkomst

    Varför man får lymfom är ännu inte klarlagt, det pågår hela tiden forskning för att ta reda på orsaken. Det finns dock vissa saker som ökar risken för att få lymfom. Som de flesta andra sjukdomar kan vissa typer av lymfom få fäste om man har ett nedsatt immunförsvar av annan sjukdom. Behandlas man t.ex. med immunhämmande vid cancer eller transplantation, eller har en obehandlad HIV ökar riskerna (Bergman, O. Hont, G. Johansson, E. Sid. 42, 2013).

     

    Symtom

    Som det nämndes i tabellen ovan kan lymfom sätta sig vart som helst där det finns lymfvävnad. Detta gör att symtomen kommer att se olika ut beroende på var lymfomet fastnar. Ofta ger lymfom diffusa symtom och kan liknas med en vanlig förkylning. Lymfknutorna kan svullna upp (speciellt de på halsen),man kan få feber, känna trötthet, tappa aptiten, förlora vikt och få nattliga svettningar. Vid de lågmaligna lymfomen så kan det hända att man inte har några symtom alls utan det kan upptäckas i samband med en rutinkontroll eller kontroll av något annat (Bergman, O. Hont, G. Johansson, E. Sid. 42, 2013).

     

    Diagnos och behandling

    Misstänker man lymfom börjar man med att ta blodprov och patientens anamnes. Visar det sig sedan att det är lymfom tar man benmärgsprov och prov på lymfkörtlar för att avgöra vilken typ det är. Även röntgen och andra undersökningar görs som kan tänkas behövas för diagnos. För att kunna avgöra behandling kollar man på patientens övriga hälsa och kartlägger vissa markörer ur blodet som är till hjälp även efter sjukdom för att se att allt är borta. När man ställer diagnos kollar man även vilket stadie patienten är i, det finns I-IV. Symtom som nattsvettningar, viktnedgång och feber är viktiga och förs in i resultatet.

    De vanligaste behandlingarna vid lymfom är strålning och cytostatika. Är det ett högmalignt lymfom kombinerar man oftast cytostatika och strålning (lokalt om någon lymfkörtel är svullen) för att få bästa effekten. Behandlingstiden är, beroende på typ, allt från veckor upp till månader. Är det svårbehandlat kan man efter cytostatikabehandlingen göra en stamcellstransplantation.

    Lågmaligna lymfom behandlas bara utifrån de symtom patienten känner av, graden av behandling avgörs också av detta. Vid långvariga problem med lågmaligna lymfom kan man operera bort mjälten, dess funktion är att rena kroppen men det tas då över av benmärgen och levern. Problemen kan då försvinna eller minska (Bergman, O. Hont, G. Johansson, E. Sid. 42, 2013).

     

    Prognos

    Prognosen vid lymfom är god. I dagens sjukvård finns det bra behandlingar som gör att patienter blir friska och oftast aldrig får återfall på sjukdom. Såklart beror detta på vilken typ lymfom man blivit drabbad av och andra sjukdomsfaktorer spelar också in.

    Om man har blivit drabbad av den lågmaligna kan prognosen vara sämre, den går inte att bota på samma sätt utan man får hålla den i styr när symtom kommer upp. Många lever flera år med denna utan problem, till ock med i decennier och hälsan brukar ändå vara god. (Bergman, O. Hont, G. Johansson, E. Sid. 42)

     

     



    Referenser

    Bergman, O., Hont, G., & Johansson, E. (2013). CANCER I SIFFROR, sida 11 & 42. Socialstyrelsen och cancerfonden.

    Hagberg, H. Internetmedicin. (2017). Lymfom - behandling. Hämtad 2017-11-01 från internetmedicin: http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=588

    Hedefalk, B. Cancerfonden. (2015) Lymfom. Hämtad 2017-11-01 från cancerfonden: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/lymfom

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Artikel med bra information, men jag saknar källhänvisningar i texten i flera stycken. Jag funderar på om din länk "immunförsvaret" (under rubriken: Vad är lymfom?) blev som du tänkt dig? Jag uppfattade det som att den skulle länka till en sida där man kunde läsa om immunförsvaret, men man kommer till en sida där det står allmänt om lymfom. Du kanske tänkte dig länken som en källhänvisning?
    Lite otäckt att det kan förväxlas med förkylning!
    /Camilla edited 12:59, 8 Dec 2017
    Posted 12:34, 7 Dec 2017
    Bra relevant information som ger god överblick över sjukdomen. Tycker du skrivit bra och en bra sammanfattning över sjukdomen eftersom det är en väldigt stor sjukdom att skriva om på endast 1 1/2 sida :)
    Det jag undrade lite över när jag läste var om det inte blir några komplikationer av att ta bort mjälten? eller om det alltid blir bättre eller helt bra som du skrivit? Saknar källhänvisning i vissa ställen i texten. Tycker annars du gjort ett bra jobb, har också läst att risken av att få lymfom ökar om man har en autoimmun sjukdom. Läskigt!
    Posted 08:16, 21 Dec 2017
    h17camku: Tack för kommentaren :)
    Såg nu när jag läste den vad du menar med källhänvisning, jag har varit otydlig. Länken till immunförsvaret blev korrekt men tyvärr inte så tydlig, väldigt liten del jag inhämtat därifrån.
    Det känns som du säger lite otäckt att den obemärkt kan finns i kroppen men som tur är så är det inte den vanligaste cancertypen.

    h17karel: Tack för kommentaren :)
    Jag håller med dig om att det inte känns helt okej att ta bort mjälten, man kan dock leva utan den men med vissa "komplikationer" (min svärfar har op. bort den för länge sedan i en olycka).
    Detta står på cancerfondens hemsida:
    "Att leva utan mjälte innebär bland annat ett visst nedsatt immunförsvar med ökad känslighet för allvarliga infektioner." https://www.cancerfonden.se/om-cancer/leva-utan-mjalte



    För övrigt har jag nu lagt in en källhänvisning, kan fortfarande tyckas vara fattigt med hänvisningar men det är för att allt från uppkomst till prognos är taget av samma källa, alltså Socialstyrelsens kompendie: CANCER I SIFFROR 2013, Sida 42.
    Posted 12:17, 2 Jan 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.