Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Laktosintolerans

Laktosintolerans

    Inledning

    Största delen av världens befolkning är laktosintoleranta. Hur kommer det sig att människor i ibland annat Norden och Nordamerika tål laktos så pass bra när största delen av världens befolkning inte gör det? Svaret tycks ligga i att de har en gen som muterat sig genom årtusenden som gör att de tål laktos även i vuxen ålder. (Valio Sverige AB, 2015)

    Vad är laktos?

    Laktos är mjölksocker och består av två olika sockerarter, glukos och galaktos. Dessa två sockerarter är sammanbundna med varandra och bildar då en disackarid. Laktos finns bara i mjölk som produceras i mjölkkörtlarna från däggdjur och mest laktos innehåller människans bröstmjölk. (Valio Sverige AB, 2015)

    Vad är laktosintolerans?

    Laktosintolerans är inte en allergi utan en enzymbrist. För att kroppen skall kunna ta upp disackariden laktos krävs det att glukos och galaktos har separerats från varandra, för detta behövs ett enzym som heter laktas. Laktas bildas i tarmluddet i tunntarmen och har till uppgift att bryta ner laktos och göra det till två separata sockerarter som kroppen lätt kan tillgodose sig. När laktasenzymen inte finns i tillräckligt stor mängd följer laktosen med till tjocktarmen där den istället bryts ner av bakterier. När bakterierna bryter ner laktosen sker en jäsningsprocess som bildar syra och gaser (koldioxid, metan och väte). Syran gör tarminnehållet surare och tjocktarmen får en ökad aktivitet vilket kan resultera i diarré. Alla människor föds i regel med tillräckligt mycket laktas för att kunna tillgodogöra sig bröstmjölken.  

    Det finns tre olika typer av laktosintolerans, medfödd laktosintolerans, primär laktosintolerans och sekundär laktosintolerans. Medfödd laktosintolerans är en ärftlig sjukdom som är mycket ovanlig och innebär att man föds utan enzymet laktas eller har en väldigt låg produktion av laktas. Detta medför att spädbarnet inte kan tillgodose sig bröstmjölken då denne inte tål den (Valio Sverige AB, 2015) . Primär laktosintolerans är den vanligast typen och är ärftlig. I den här typen av intolerans så har man som barn inte haft problem med nedbrytningen av laktos. Med åren har man sedan fått en minskad produktion av laktas och ibland har det helt slutat att produceras. Hur mycket eller lite som fortsätter produceras är individuellt. Sekundär laktosintolerans är när intoleransen är en bieffekt av någon annan sjukdom eller skada på tarmen. När den eventuella sjukdomen behandlas, eller skadan läkt ut, så går ofta laktosintoleransen över. (1177 Vårdguiden, 2006)

    Symptom

    Symptom på laktosintolerans kan vara gaser i magen, magknip, diarré och uppsvälld mage. Symptomen kan komma direkt vid intag av laktos eller några timmar senare. Hur lång tid symptomen sitter i är individuellt eftersom det beror på hur mycket laktos man intagit och hur mycket laktasenzym som finns i tarmen. (1177 Vårdguiden, 2006)

     

    Diagnos och behandling

    Om man misstänker att man är laktosintolerant kan man kontakta vårdcentralen. Första åtgärden brukar vara att utesluta mjölkprodukter helt under fyra veckor. Försvinner symptomen under dessa veckor och återkommer när prövoperioden är över kan man misstänka laktosintolerans eller allergi mot komjölksprotein. Härifrån går man vidare med att i någon månad äta låglaktoskost samtidigt som kosten innehåller normal mängd av mjölkprotein. Försvinner symptomen på laktosintolerans stärker det ytterligare misstanken om laktosintolerans.

    Skulle det vara svårt att fastställa laktosintolerans med ovanstående metod kan man göra en laktosbelastning. Den kan ske genom blodprov eller utandningsprov. När laktosbelastningen skall göras får personen inte äta eller dricka annat än vatten på 10 timmar innan belastningen. Vid metoden blodprov tas på morgonen ett blodprov och sedan får personen dricka en mängd vätska som innehåller laktos för att sedan varje kvart, i en och en halv till två timmar, lämna blodprov. Dessa blodprov visar hur väl tunntarmen bryter ner laktosen. Använder man utandningsprov som metod så görs ett utandningsprov i en speciell apparat som känner av vätgas i utandningen. Först blåser personen innan denne druckit vätskan med laktos och sedan efter vätskan är intagen. Har personen svårt att bryta ner laktosen kommer vätgasen vara av högre mängd i utandningsluften än vad som är normalt. Ibland kan man även ta ett genprov via blodprov. Detta kan användas för att styrka tidigare utförda tester. Om läkaren är osäker på om laktosintoleransen är det primära kan denne välja att göra en gastroskopi för att undersöka tunntarmen och på så sätt utesluta andra sjukdomar.

    Behandlingen riktas mot att undvika eller minska produkter med laktos (i vilken utsträckning produkter med laktos bör undvikas är individuellt beroende på hur mycket laktas som fortfarande produceras). Det finns även tabletter och droppar som innehåller laktas som personen kan ta i samband med intag av laktos, dessa finns receptfritt på apoteket. (1177 Vårdguiden, 2006)

    Egen Reflektion:

    Det har varit intressantare att läsa om laktosintolerans än vad jag först trodde. Jag blev överraskad av hur ”många” sätt det fanns att ställa diagnosen på. Jag hade heller ingen aning om att det fanns olika sorters laktosintolerans och ärftlighet. Det har ändå inte varit ett helt enkelt ämne att skriva om då informationen säger i princip detsamma. Det har inte funnits så många infallsvinklar eller olika teorier, vilket i och för sig kan vara bra då man är eniga om orsak. Jag blev positivt överraskad av ”En bok om laktosintolerans” då jag hade en förutfattad mening om att den bara skulle innehålla reklam för deras produkter. Boken förklarade vad laktos och laktosintolerans är på ett lättförståeligt sätt. Jag tycker mig ha fått en del ny kunskap men även bekräftat sådant jag redan visste.

     

    Referenser

    1177 Vårdguiden. (den 1 November 2006). 1177.se. Hämtat den 27 november 2017 från 1177.se : https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...ans/#section-1

    Valio Sverige AB. (2015). En bok om laktosintolerans (3:e upplagan). Valio Sverige AB.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Intressant läsning! Jag kände inte heller till de olika diagnosmetoderna. Likaså att det är bakterier som bryter ned laktosen om laktas saknas. Lite lustigt att det ses som en sjukdom här i Norden när det är normaltillståndet i större delen av världen.
    Hade jag skrivit artikeln så hade jag lagt till att de "laktosfria" mejeriprodukterna som finns på marknaden inte alls är fria från laktos, utan man har tillsatt laktasenzym i dem.
    /Camilla
    Posted 11:15, 7 Dec 2017
    Tack för intressant läsning! Det här är ett problem jag hört många varit drabbade av, både genom mitt arbete inom caféverksamhet och privat. Jag visste inte att det fanns "riktiga" undersökningar/utredningar inom laktosintolerans då jag uteslutande hört berättelser om hur man provat sig fram på egen hand. Jag har funderat om det, i vissa fall, kan vara så att man som "hemma-doktor" själv har ställt diagnosen laktosintolerans när ens krånglande mage egentligen kan bero på någonting annat. Följdfrågan nu blir hur pass nyttigt det är, för en kropp som själv producerar enzymet, att tillsätta ännu mer laktas? Kan det bli för mycket laktas i kroppen och vad händer då? Hade inte heller någon aning om att det handlade om brist av ett enzym. Bra sammanfattning som lockar till mer kunskap. /Emma
    Posted 21:52, 18 Dec 2017
    Jag funderar lite över om, "En bok om laktosintolerans" från Valio, kan anses vara en trovärdig källa. Valio är ju en storsäljare av laktosfria produkter och har därför ett ekonomiskt intresse i frågan. Kan de ha vinklat innehållet för att det ska passa deras affärsverksamhet? Tex: Har de utfört egen forskning eller finansierat forskning på området? Av vem och hur har i så fall forskningen granskats?
    Bra skriven artikel! Nu har jag ny kunskap om laktosintolerans, tack för det.
    Posted 13:12, 19 Dec 2017
    Hej tjejer och tack för feedback!
    Camilla, jag kanske var för feg när jag inte lyfte fram de "laktosfria" produkterna som alternativ behandling. Där skulle jag ju kunna skriva precis det du säger att de inte är laktosfria utan att de har tillsatt enzymen laktas som bryter ner laktosen. Blev dock orolig att det skulle bli mer reklam för laktosfria produkter än behandling, därför uteslöt jag dem helt :) Eller har du en bättre idé vart jag skulle kunna ta med detta utan att det känns som "reklam"?
    Emma, om jag förstått det rätt så är det inte "farligt" för kroppen att få i sig just enzymen laktas fast man själv producerar den. Däremot verkar det råda skilda meningar om hur det påverkar kroppen att helt sluta med laktosprodukter och enbart hålla sig till laktosfri kost när man har fungerande produktion av laktas. Några hävdar att det inte påverkar den egna produktionen av laktas som finns medan en del hävdar att den visst påverkas, att den behöver "underhållas" med laktos för att fortsätta ha sin normala produktion. Eftersom jag inte hittat någon , vad jag tycker, pålitlig källa så har jag valt att inte grotta ner mig i det, även om det är intressant.
    Johanna, Ja jag har valt att hålla mig till de fakta från valio som verkar överensstämma med vad till exempel 1177.se anser, just av den anledningen att de kan vrida vissa delar till egen vinning.
    Posted 14:43, 4 Jan 2018
    Jag hade inte sett det som reklam, utan som upplysning. Reklam blir det bara om du skriver varumärken. :)
    /Camilla
    Posted 18:12, 9 Jan 2018
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.