Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Inflammatoriska tarmsjukdomar

Inflammatoriska tarmsjukdomar

    Table of contents
    No headers

    Inflammatoriska tarmsjukdomar

     

    Inflammatoriska tarmsjukdomar, IBD (inflammatory bowel disease), inte att förväxla med IBS (inflammatory bowel syndrome) eller colon irritable med ett annat namn, som inte har med inflammation att göra utan anses bero på en störning i tarmarnas rörelsemönster. Det orsakas av stress, maginfluensa, läkemedel med mera. Vid IBS finns inget fysiologiskt fynd att hitta. Tarmarna ser vid koloskopi helt friska ut. Behandlingen är stresshantering, FOODMAP och somliga antidepressionsläkemedel (1177.se)

    Symptomen brukar visa sig i trettio- till fyrtioårsåldern, men de kan debutera i alla åldrar. IBS är vanligast hos kvinnor. Forskarna känner inte till orsaken men det tycks som om besvären ökar vid stress, psykiska påfrestningar och i samband med viss kost. Den irriterade tarmen ger upphov till uppkördhet, gaser och magsmärtor. Avföringen kan vara lös eller hård, eller ibland omväxlande mellan diarré och förstoppning (Medicin 1 och 2, Elsie Setterberg 2011) 

     

    IBD har tre huvudgrupper: Ulcerös kolit, Chrohns syndrome och mikroskopisk kolit. Den mikroskopiska koliten delas in i lymfocytär kolit och kollagen kolit (internetmedicin.se)

     

    Ulcerös kolit och Chrohns syndrome

     

    Ulcerös kolit kan vara svårt att skilja från Chrohns syndrome. Vid Chrohns syndrome kan hela mag-tarmkanalen inflammeras och inte bara tjocktarmen och ändtarmen som vid Ulcerös kolit. Orsaken till att svårläkta inflammationer uppkommer i tarmen är okänd. Man tror att det finns en ärftlig faktor och en störning i immunförsvaret. Det har också framförts teorier om att sjukdomarna orsakas av mikroorganismer. Sjukdomarna debuterar i ung ålder, mellan tonåren och 30 års ålder. (Medicin 1 och 2, Elsie Setterberg 2011)

     

    De vanligaste symtomen för både Ulcerös kolit och Chrohns syndrome är:

    Blod eller slem i bajset.

    Diarréer, ofta blodblandade. Du kan också blir förstoppad om bara ändtarmen är inflammerad.

    Ont i magen, som blir bättre när du bajsat.

    Känslor av att det trycker i ändtarmen och att du får bråttom att bajsa.

    Trötthet och orkeslöshet. Du kan få blodbrist om du blöder mycket från tarmen.

    Viktnedgång.

    Besvär från andra delar av kroppen, som ögonen, huden och lederna.

     

    För att ställa diagnos kan du få göra rektoskopi (då undersöker läkaren ändtarmen), koloskopi (man går in med en kamera och undersöker tarmen), avföringsprov (för att se om det finns blod eller inflammationsmarkörer i avföringen.)

    Behandlingen är kortison och ibland vid svåra besvär kan man behöva operera bort en bit av tarmen (1177.se)

     

    Mikroskopisk kolit

     

    Denna sjukdom blir ofta förbisedd och diagnostiserad som IBS eftersom det vid dessa sjukdomar i tarmen inte hittas någon inflammation vid en vanlig rektoskopi eller koloskopi utan man behöver ta biopsier från tarmen och sedan undersöka i mikroskop eftersom inflammationen ligger dold inne i tarmväggen.

     

    Det typiska fyndet vid kollagen kolit är ett förtjockat kollagenskikt på minst 10 um under ytepitelet. Denna kollagenökning saknas vid lymfocytär kolit där en ökning av antalet lymfocyter i ytepitelet är den framträdande fyndet. Symptomen är likartade som för Ulcerös kolit och Chrohns syndrome. Blod i avföringen är dock ovanligt.

     

    Behandlingen är kortison, ofta långvarigt (internetmedicin.se)

     


    Referenslista:

    https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Sjukdomar/IBS---kanslig-tarm/

    https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...Ulceros-kolit/

    http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1950

    Medicin 1 och 2, Elsie Setterberg 2011

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Intressant att läsa om de här sjukdomarna! Lättförståelig text och bra övergripande bild. Saknar dock källhänvisningar i texten. Texten skulle bli ännu lättare att överblicka om du hade skillnad på teckenstorlek eller färg på rubriker och resterande text.
    Jag skulle vilja veta mer vem som vanligen drabbas och i vilken ålder/tid i livet. Kan man påverka sjukdomarna själv på något sätt? Med hjälp av särskild kost eller genom att stressa mindre exempelvis?
    /Marie Stöa edited 08:31, 12 Dec 2017
    Posted 08:28, 12 Dec 2017
    Ett tips, det skulle vara bra om du skrev en inledning först.Finns det någon prognos? Saknar lite mer information om behandling av mikroskopisk colit samt information om att sjukdomen är kronisk. Texten var lättläst och lättförståelig :) edited 11:33, 14 Dec 2017
    Posted 00:04, 14 Dec 2017
    Tack Anita för positiv kritik! Ja jag vet att jag borde ha använt det där APA-systemet eller vad det hette men då såg de jätterörigt men jag ska ändra. Men sen ska jag ta ett snack med David.. ;-) :-) Jag ska lägga till lite info men måste prioritera alla föreläsningar. See ya :-
    Posted 09:22, 16 Dec 2017
    Tack för kritik Sofie! :-)
    Posted 09:24, 16 Dec 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.