Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Gallstenssjukdom

Gallstenssjukdom

    Vad är gallstenar

    Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan för att sedan tömmas i tolvfingertarmen i samband med att vi äter. Gallan bidrar till matsmältningen och upptag av bland annat fett och vitaminer. Gallstenar är ett slags kristaller som bildas i gallblåsan, till följd av förhöjda nivåer av salter i gallan. Kristallerna blir till stenar, några millimeter till några centimeter stora. Stenarna består oftast av kolesterol och gallsyra. (Lundqvist, 2015) Gallsten är vanligt och stenarna i sig orsakar inte besvär. Två tredjedelar som har gallsten får aldrig några problem. Den sista tredjedelen får gallstensanfall. (Bendt, 2017) De bildas oftare stenar om man har högt BMI, snabb viktnedgång, har vissa sjukdomar (till exempel leversjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom), har ärvda anlag för sjukdomen och om man ofta äter fet mat. Ungefär var tredje kvinna och var femte man över 40 år drabbas av sjukdomen. Risken ökar ju äldre man blir. Det är också vanligare hos gravida, det beror bland annat på att innehållet av kolesterol i gallan ökar under graviditeten, och därmed bildas stenar lättare. (Magakuten, u.d.)

    Symtom vid gallsten

    Det är inte alla som får symtom, så det är inte alltid man märker att man har gallsten. Har man gallstensbesvär kommer det ofta efter måltider, särskilt om man har ätit fet mat. Man kan ha ont i några minuter till flera timmar. Gallstensbesvär kan bestå av flera symtom.

    ·       Ont på ett skärande eller krampartat sätt under revbenen på höger sida. Smärtan kan vara mer dov eller ihållande.

    ·       Det kan göra ont högt upp i magen vid mellangärdet.

    ·       Smärtan strålar ut mot ryggen och höger skulderblad.

    ·       Smärtan kommer i attacker med stunder emellan då det gör mindre ont.

    ·       Det kan göra ont när man trycker under revbensbågen på höger sida, ett tecken på att gallblåsan kan ha blivit inflammerad.

    ·       Känner sig uppblåst och bubblig i magen.

    ·       Illamående och någon gång kräkning, som sitter i några timmar till en halv dag.

    ·       Smärtan lindras om man rör på sig. Därför är det svårt att sitta still. (Bendt, 2017) (Setterberg, 2011)

    Gallstenar kan orsaka inflammation

    Det kan hända att gallstenarna inflammerar gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln. Då får man feber och ont under höger revbensbåge och smärtan blir mer ihållande. Inflammation i bukspottkörteln kan bli ett livshotande tillstånd. Då kan det behövas intensivvård. En gallsten kan också fastna i en gallgång och hindra att gallan kommer ut till tarmen. Då kan man få en sorts gulsot. Man får då ett eller fler av följande symtom:

    ·       Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.

    ·       Urinen blir mörkfärgat.

    ·       Avföringen får en gråvit färg.

    ·       Ont i buken, under höger revbensbåge och hög feber.

    ·       Klåda i huden, över hela kroppen. (Bendt, 2017) (Nestor, 2013)

    När och var ska man söka vård?

    Om man misstänker att man har gallsten ska man kontakta sin vårdcentral. Man ska söka vård direkt på en akutmottagning om man har något av följande symtom:

    ·       Misstanke om gulsot på grund av gallsten.

    ·       Plötslig smärta under höger revbensbåge.

    ·       Stor smärta i buken och feber.

    Gallstensanfall är lätta att känna igen för läkare. De undersöker magen genom att känna och lyssna på den. Om läkaren misstänker att det finns stenar i gallgångarna görs en undersökning med ultraljud eller MRCP (röntgen av gallvägarna). (Lundqvist, 2015)

    Operation 

    Vid mycket besvär av gallstensanfall eller vid komplikationer till gallstenssjukdomen kan man operera bort gallblåsan, det gör man oftast med en titthålsoperation. (Kullenberg, 2017)

    Hur man förebygger besvär

    De akuta gallstensanfallen kan behandlas med kramplösande läkemedel. (Setterberg, 2011) Gallstensbesvär kommer oftast tillbaka gång på gång. Det går att minska risken att få tillbaka besvären genom att undvika mat som man misstänker orsakar smärta. Det varierar från person till person vad man ska undvika men allmänna råd att vara försiktig med eller helt undvika:

    ·       Fet, rökt, stekt eller kolesterolrik mat som till exempel ägg.

    ·       Äpplen, päron, lök, gurka och grön paprika. (Nestor, 2013)

    ·       Skaldjur och nötter. (Setterberg, 2011)

    Motion två till tre gånger i veckan minskar också risken för gallsten. (Nestor, 2013)


     

     

    Referenslista

    Bendt, A. (2017-03-27). Vårdguiden. Hämtat 2017-11-07 från https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...omar/Gallsten/

    Kullenberg, L. (2017-03-13). sahlgrenska.se. Hämtat 2017-11-07 från https://www.sahlgrenska.se/w/g/gallstensoperation/

    Lundqvist, G. L. (2015-08-27. lakemedelsboken.se. Hämtat 2017-11-07 från https://lakemedelsboken.se/kapitel/m...sjukdomar.html

    Magakuten. (u.d.). Hämtat 2017-11-07 från http://www.magakuten.se/sjukdomar/le...omar/gallsten/

    Nestor, L. (2013-08-26). gallsten.se. Hämtat 2017-11-07 från https://gallsten.se/kost-och-diet-vid-gallsten/

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2, sida 362. Stockholm: Liber AB.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.