Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Bröstcancer

Bröstcancer

    Cancer uppstår när celler förökar sig okontrollerat, det bildas en tumör. Bröstcancer är en malign tumör i bröstet. Oftast utvecklas bröstcancer i mjölkgångarnas celler, men kan även utvecklas i mjölkkörtlarna. I sällsynta fall kan cancern utvecklas i den bindväv som finns mellan mjölkkörtlarna. Cancern kan spridas via blodet eller lymfvätskan till andra delar i kroppen, det bildas då metastaser. (Nilsson,2010)

    Vilka drabbas?

    Den vanligaste cancern bland kvinnor i hela världen är bröstcancer. Cirka 20 stycken kvinnor insjuknar i bröstcancer varje dag i Sverige. (Jonas Berg, 2007) Så mycket som var tionde kvinna i Sverige kommer att få bröstcancer någon gång i sitt liv. (Nilsson,2010) Det är främst medelålders kvinnor och äldre kvinnor som drabbas. Även män kan få bröstcancer men det är enbart en på tusen som drabbas. (Jonas Berg, 2007)

    Symtom

    En knöl i bröstet eller armhålan är det allra vanligaste symtomen. Det kan även uppstå hudrodnad, indragningar i huden eller blod och vätska från bröstvårtan. (Socialstyrelsen, 2013)

    Diagnostik

    Trippeldiagnostik används vid fastställande av en bröstcancerdiagnos. Det är tre olika undersökningar som görs, en klinisk undersökning, mammografi och/eller ultraljud samt att ta ett vävnadsprov. (Socialstyrelsen, 2013)

    Behandling

    Den vanligaste behandlingen av bröstcancer är operation. Nuförtiden används bröstbevarande kirurgi som innebär att enbart tumören och lite av vävnaden runt omkring opereras bort. Efter operation med bröstbevarande kirurgi görs alltid en strålbehandling. (Socialstyrelsen, 2013) Är tumören stor eller om det är flera olika tumörer måste hela bröstet opereras bort. Bröstcancer kan även behandlas med strålbehandling, cytostatikabehandling och hormonell behandling. Oftast ges dessa behandlingar som en tilläggsbehandling. Den mest effektiva behandlingen är en kombination av operation, strålning och cytostatika. (Jonas Berg, 2007) (Socialstyrelsen, 2013) (Nilsson, 2010) En sentinental node-operation görs för att se om cancern spridit sig. Läkaren undersöker om portvaktskörteln i armhålan innehåller tumörceller, finns det inga tumörceller låter man armhålan vara. Hittas tumörceller måste fler lymfkörtlar opereras bort. (Jonas Berg, 2007) (Socialstyrelsen, 2013) (Nilsson, 2010) Hormonell behandling ges om tumören visar sig vara beroende av östrogen för att växa. (Nilsson, 2010) Om tumören inte går att opereras bort för den är för stor eller sitter olämpligt till, kan cytostatikabehandling sättas in för att krympa den. Genom att ge cytostatika som en tilläggsbehandling efter operation minskar risken för återfall. (Jonas Berg, 2007) Strålbehandling ges oftast efter operation för att eliminera eventuella tumörceller som kan finnas kvar. (Jonas Berg, 2007)

    Prognos

    Upptäcks cancern tidigt är chansen större att botas. Bröstcancer hos män upptäcks oftast sent och prognosen för män är därför sämre. (Socialstyrelsen, 2013) Av de kvinnor som drabbas av bröstcancer i Sverige är det cirka 90% som botas och lever efter fem år från diagnos. De kvinnor som drabbas av återfall får det oftast inom fem år, efter det minskar risken. Under de första fem åren görs därför en regelbunden övervakning. (Jonas Berg, 2007) Den största faktorn till att fler botas idag är tilläggsbehandlingarna. Behandlingsmetoderna har även blivit mer anpassade efter varje individ istället för att alla ges lika behandling. (Nilsson, 2010) Idag är kvinnor mer medvetna om symtomen samt vikten av att gå på mammografi, genom det upptäcks cancern tidigare. (Jonas Berg, 2007)

    Orsak och riskfaktorer

    En kombination av arvsanlag, olika livsstilsfaktorer samt hormonell påverkan på bröstkörtlarna kan utveckla bröstcancer. (Socialstyrelsen, 2013) De hormonella faktorerna har den största delen i uppkomsten av bröstcancer. De kvinnor som fött barn i tidig ålder och/eller fått flera barn har mindre risk att drabbas utav bröstcancer än kvinnor som inte fött barn. Långvarig påverkan av kvinnliga hormoner ökar risken för bröstcancer. Alltså är det gynnsamt att få första mensen sent och komma tidigt in i klimakteriet. (Jonas Berg, 2007) 5–10 procent av all bröstcancer är ärftlig. (Socialstyrelsen, 2013) Alkoholkonsumtion, övervikt efter att ha kommit in i klimakteriet, strålning och mammografisk täthet kan även öka risken för bröstcancer. (Jonas Berg, 2007)

    Egna reflektioner

    Samtliga källor jag använt mig av är enade att en kombination av operation, strålning och cytostatika är den mest effektiva metoden för att bota bröstcancer. Även sentinental node tas upp i alla källor som en säker metod som används mer och mer för att slippa skada fler lymfkärl i armhålan än vad som behövs. Det gör att många patienter slipper onödiga ingrepp och återfår full rörlighet i armen snabbare. Mellan källorna råder det delade meningar kring de olika orsakerna i uppkomsten av bröstcancer men alla är eniga om en sak, att de kvinnliga hormonerna har den största delen till uppkomsten av cancer.

     

     

    Referenser

    Jonas Berg, Y. B. (2007). Bröstcancer. i Y. B. Jonas Berg, Bröstcancer (ss. 20-23). Jonas Berg, Yvonne Brandberg, Ingemar Ernberg, Jan Frisell, Carl Johan Fürst, Per Hall och Karolinska Institutet University Press.

    Nilsson, A. S. (2010). Bröstcancer boken. i A. S. Nilsson, Bröstcancer boken från besked till färdigbehandlad. Stockholm: Ann Sköld Nilsson och Nordstedts.

    Socialstyrelsen, O. B. (2013). Cancer i siffror 2013. i O. B. Socialstyrelsen, Cancer i siffror 2013 (ss. 20,21). Cancerfonden och Socialstyrelsen. Hämtat från Socialstyrelsen.se: http://www.socialstyrelsen.se/publik...r2013/2013-6-5

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.