Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära (MC1078) > Sjukdomar > Anemi

Anemi

    Ordet anemi är bildat efter grekiskans an haima - ej blod. I vardagligt tal kallas tillståndet för blodbrist. Problemet är egentligen att blodet behöver mer röda blodkroppar eller det järnhaltiga proteinet hemoglobin, Hb, som ger de röda blodkropparna dess färg. Utan hemoglobin kan inte blodet transportera det livsviktiga syret till alla celler och får svårt att föra ut cellernas avfallsprodukt koldioxid till lungorna. (Nationalencyklopedin, anemi)

    Minskad mängd syre ger många symtom

    En anemisk person blir trött och orkeslös eftersom cellerna i kroppens vävnader inte får tillräckligt mycket syre. Andra symtom är koncentrationssvårigheter, yrsel, andfåddhet, hjärtklappning och öronsus. Symtomen kan variera mellan olika personer. Kroppen kan anpassa sig till en smygande blodbrist och då blir symtomen vaga även om bristen är kraftig, utan att personen anar att den har ett lågt blodvärde (1177 vårdguiden, blodbrist).

    Anemi kan ha flera orsaker – järnbrist är den vanligaste

    Det finns många olika orsaker till anemi, mer eller mindre vanliga. Fler än två miljarder människor i världen lider av anemi, ungefär hälften av dem på grund av järnbrist (Läkartidningen, 11/2015). Det finns större risk att drabbas av järnbristanemi under puberteten när tillväxttakten ökar, under en graviditet eller vid kraftiga menstruationer, när kroppen behöver mer järn än vanligt. Om inte kroppen har tillgång till järn kan den inte skapa hemoglobin, därför är en välbalanserad kost viktig. Det finns mycket järn i inälvsmat, köttprodukter och gröna grönsaker (Medicin 1 och 2). Till exempel vitamin C kan förbättra upptaget av järn, medan te, kaffe och vin kan hämma det. Om en person lider av anemi är kroppen så fiffig att den tar upp mer järn från maten än annars (Livsmedelsverket, Järn).

    Blodbrist kan också vara symtom på blodsjukdomar, njursjukdomar, tumörer, ledgångsreumatism eller att det finns en blödning i kroppen, exempelvis mag-tarmkanalen. (1177 vårdguiden, blodbrist)

    När de röda blodkropparna bildas behövs vitamin B12, och B-vitaminet folat, som vi får genom maten. Ibland kan inte kroppen tillgodogöra sig vitaminet på grund av läkemedelsstörningar i normalfloran, glutenintolerans eller Crohns sjukdom till exempel, och det leder till anemi. B12-bristen kan också bero på perniciös anemi, som orsakas av kronisk autoimmun gastrit. Då angriper det egna immunförsvaret de celler i magsäcken som bildar proteinet intrinsic factor, IF, som kroppen behöver för att kunna ta upp B12. (1177 vårdguiden, blodbrist på grund av för lite B12)

    En ovanlig form av anemi är hemolytisk anemi, då kroppens immunsystem bildar antikroppar mot sina egna blodkroppar. De röda blodkropparna går sönder i förtid, innan deras vanliga livslängd, 120 dagar, har passerat (1177 vårdguiden, blodbrist). Exempel på det är sjukdomarna thalassemi och sicklecellanemi. Bärare av thalassemi kan vara symtomfria eller lida av den svåraste formen som kan leda till hjärtsvikt. Världshälsoorganisationen WHO har beräknat att det föds cirka 30 500 barn varje år med sjukdomen (Socialstyrelsen, thalassemi). Sicklecellanemi ger de röda blodkropparna ett annorlunda, halvmåneformat utseende. Formen gör blodet trögflytande och det kan orsaka syrebrist, tilltäppning av blodkärl och akut smärta. Knappt två procent av världens befolkning är drabbade (Socialstyrelsen, sicklecellanemi). Båda sjukdomarna förekommer där malaria haft sin spridning och ökar i Sverige på grund av migrationen.

    Anamnes och blodprov – två sätt att fastställa anemi

    En kroppsundersökning är nödvändig för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, och i den ingår att patienten berättar om sina symtom och om tidigare sjukdomar och besvär. Ett blodprov visar hemoglobinhalten i blodet. Det optimala Hb-värdet är individuellt, men de flesta kvinnor har ungefär 120 till 155 gram per liter och män har 130 till 170 gram per liter (1177 vårdguiden). En person kan ha ett Hb-värde som verkar vara normalt, men järndepån, som bland annat finns i levercellerna, kan ändå vara för liten och det påverkar hemoglobintillverkningen negativt. För att få reda på hur stort förrådet är kan halten av det järnbindande proteinet ferritin undersökas med blodprov (Landstinget i Uppsala län, anemi). Avföringsprov, koloskopi av tjocktarmen eller gastroskopi av magsäcken kan visa om anemin orsakas av en blödning i mag-tarmkanalen. Det kan bli nödvändigt att göra en undersökning av benmärgen för att undersöka om det är någon sjukdom som påverkar bildningen av röda blodkroppar (1177 vårdguiden).

    Terapi - så behandlas anemi

    Är symtomen allvarliga kan patienten få blodtransfusioner. Behandlas den bakomliggande sjukdomen, till exempel om en B12-brist avhjälps med tabletter eller sprutor, brukar blodvärdet bli bättre. De får också hjälp mot själva blodbristen. Om anemin är orsakad av järnbrist ges järntabletter och järnsprutor. (1177 vårdguiden, blodbrist)

    Referenslista

    1177 vårdguiden, (2016), hämtad den 13 november 2017, Blodbrist. https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...mar/Blodbrist/

    1177 vårdguiden, (juni 2016), Blodprov: Hb – Hemoglobin, hämtad den 13 november 2017. https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och-rad/Undersokningar/Hb/

    1177 vårdguiden (2016), hämtad den 13 november 2017, Blodbrist på grund av för lite vitamin B12. https://www.1177.se/Dalarna/Fakta-oc...e-vitamin-B12/

    Landstinget i Uppsala län, Gunnar Birgegård, Karin Björkegren, (oktober 2012), Anemi - Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan hematologisektionen vid Akademiska sjukhuset och Primärvården, hämtad den 14 november 2017. http://www.lul.se/Global/Extran%C3%A4t/V%C3%A5rdgivare/V%C3%A5rdprogram/Anemi%20%28rev%202013%29.pdf

    Livsmedelsverket, (september 2017), Järn, hämtad den 14 november. https://www.livsmedelsverket.se/livs...v&_t_hit.pos=2

    Jens F Dahlerup, Björn Moum, Stefan Lindgren, Läkartidningen 11/2015, hämtad den 13 november 2017, Järnbrist och järnbristanemi är globala hälsoproblem. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/03/Jarnbrist-och-jarnbristanemi-ar-globala-halsoproblem/

    Nationalencyklopedin, (2017) anemi, hämtad den 13 november 2017. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anemi

    Nationalencyklopedin, (2017), perniciös anemi, hämtad den 13 november 2017. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyk...i%C3%B6s-anemi

    Setterberg, Elsie, (2011), Medicin 1 och 2, Liber AB, Stockholm

    Socialstyrelsen, (20170420), sicklecellsanemi, hämtad den 13 november 2017. http://www.socialstyrelsen.se/ovanli...cklecellsanemi

    Socialstyrelsen, (20141013), thalassemi, hämtad den 13 november 2017. http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/thalassemi#anchor_1

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.