Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1078 > Sjukdomar > Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion

    Table of contents
    No headers

    Urinvägsinfektion

    Urinvägsinfektion – UVI, är ett samlingsnamn för bakteriell infektion i urinvägarna. Det vanligaste infektionerna är :

     

    • Cystit – blåskatarr

    • Pyelonefrit – njurbäckeninflammation

     

    Cystit- Blåskatarr

    Det är mycket vanligare att kvinnor drabbas av urinvägsinfektion än män efter som att kvinnans urinrör är betydligt kortare och det är därför lättare för bakterier att vandrar in i urinröret och vidare till urinblåsan.(Gillå,2003,203De flesta urinvägsinfektioner orsakas av patientens egen tarmflora och den vanligaste bakterien som orsakar ca 75% av alla urinvägsinfektioner är E.coli. (Escherichia Coli) (Läkemedelsverket.se, 2007)

    Förekomst och riskfaktorer

    Den största riskgruppen för ökade urinvägsinfektioner finns hos yngre kvinnor och kvinnor som passerat klimakteriet, ca hälften av alla kvinnor drabbas av minst en urinvägsinfektion i sitt liv. Av svenska kvinnor över 18 år uppskattas att 10% får minst en behandlad urinvägsinfektion per år och av dessa får ca 30-40 % behandlas med antibiotika för ytterligare infektioner samma år. (Läkemedelsverket.se, 2007)

    Symtom

    Vanliga symtom vid cystit är att man känner sig kissnödig hela tiden och vid försök att kissa känner att man inte kan få ut något.Ssamtidigt kan man känna sveda och verk det kan också vara svårt att hålla sig. Urinen kan få en grumlig och eventuellt blodblandad konsistens med en dålig lukt. Feber kan också förekomma. (Gillå,2003,203) (Setterberg,2015,382)

    Behandling

    För att ta reda på om man har en cystit får man börja med att lämna ett urinprov, det bästa är att man kan ta morgonurin eller urin som vart i blåsan i minst fyra timmar. (1177 vårdguiden, 2016) För att kunna fastställa vilken typ av bakterie som finns i urinen gör man en odling där man även kan se om bakterierna är resistenta mot någon antibiotikum. När man tagit reda på vilka slags bakterier man har i urinen bestäms vilken sorts antibiotika som behövs för att döda bakterierna. Exempel på bakteriedödande eller bakteriehämmande preparat som används är Cefalosporin, Furadantin, Amimox eller Idotrim. (Setterberg, 2015,383)

    Pyelonefrit – Njurbäckeninflammation

    Pyelonefrit är en inflammation av njurbäcken och njurvävnaden som oftast orsakats av en urinvägsinfektion som har spridit sig eller bakterier från ändtarmen som vandrat upp i urinblåsan. Om man drabbats av pyelonefrit måste man behandlas med antibiotika direkt, till skillnad från cystit som kan läka ut av sig själv. Pyelonefrit kan orsaka blodförgiftning om den inte behandlas.

    Symtom

    Vid pyelonefrit kommer oftast symtomen fort med hög feber och kraftig verk baktill mot ryggen. Man kan också känna smärta vid urinblåsan och när man kissar. Hos äldre personer kan symtomen vara svår att upptäcka men hög feber, illamående och kräkningar kan förekomma. Normalt sett behöver man inte vårdas på sjukhus men patienter med mycket hög feber och dåligt allmäntillstånd bör naturligtvis kontrolleras av läkare. (Gillå,2003,204)

    Besvär

    I bland kan akut pyelonefrit över gå i en kronisk form. Symtomen för den kroniska formen kan vara något diffusa men huvudvärk och värk i leder och rygg kan förekomma. Med en ultraljuds undersökning kan man se om det finns en inflammation i njurbäckenet. Vid kronisk pyelonefrit är det stor risk att njurarna skadas och som till sist kan leda till njursvikt. (Gillå,2003,204)

    Behandling

    Diagnosen ställs med hjälp av urinsticka och, eller med hjälp av urin odling. Behandlingen vid njurbäckeninflammation är den samma som vid cystit, behandlas med antibiotika i tablettform i två veckor eventuellt med bakteriedödande dropp. (Sahlgrenska.se, 2016) Vid kronisk pyelonefrit kan man behöva behandlas med antibiotika under en lång tid och samtidigt göra upprepade kontroller av njurfunktionen.(Gillå,2003,204)

    Urinvägsinfektion hos män

    Om en man misstänker att han har en urinvägsinfektion är det väldigt viktigt att uppsöka vård. Efter som att han kan ha drabbas av en urinvägsinfektion eller att han har någon bakomliggande sjukdom som prostatasjukdom eller liknade som gör det svårt att tömma blåsan. (urinvägsinfektion.se, 2015)

    Behandling

    Behandlingen av män skiljer sig en del åt från hur man behandlar kvinnor med urinvägsinfektion då det hos män också behövs en medicin som verkar i körtelvävnaden (urinvägsinfektion.se, 2015) Antibiotika i 2 veckor rekommenderas tex, Ciprofloxacin eller Trimetoprim.(internetmedicin.se, 2016) Efter ca två till fyra veckor avslutad behandling görs en efterkontroll där man tar en ny urinodling. 

     

    Källförteckning:

    Gillå, Urban. 2003. Medicinsk Grundkurs. Stockholm: Bonnier

     

    Internetmedicin.se (2016). Urinvägsinfektion, Män

    Hämtad 2 November, 2016, från Internetmedicin.se:

    http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=455

     

    Läkemedelsverket (2007). Nedre urinvägsinfektion UVI

    Hämtad 1 November, 2016, från Läkemedelsverket.se:

    https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Nedre-urinvagsinfektion-UVI-hos-kvinnor/

     

    Sahlgrenska universitetssjukhuset (2016) Njurbäckeninflammation

    Hämtad 1 November, 2016, från Sahlgrenska.se:

    https://www.sahlgrenska.se/w/n/njurb...ninflammation/

     

    Setterberg, Elsie. 2015. Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber AB

     

    Urinvägsinfektion.se (2015) Urinvägsinfektion hos män

    Hämtad 2 November, 2016 från Urinvägsinfektion.se:

    http://urinvagsinfektion.se/urinvags...ktion-hos-man/

     

    1177 Vårdguiden (2016) Urinvägsinfektion

    Hämtad 1 November, 2016, från 1177 vårdguiden. se:

    http://www.1177.se/Varmland/Fakta-oc...vagsinfektion/

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hur vanligt är det att man inte känner någon sveda och värk alls vid det sk. vattenkastandet? Något jag själv upplevt. Sen tänkte jag på att du kanske ska göra källförteckningen lite tydligare. Mer tydliga mellanrum mellan de olika källorna. Nu flyter listan lätt ihop. Upptäckte två särskrivningar också, urinprov under behandling av cystit och urinprov under behandling av pyelonefrit. Annars lättläst och bra struktur. //Smed-Sara
    Posted 22:42, 16 Dec 2016
    Jag kan ha fel men är det inte så att sjukdomsnamn på latin ska skrivas med liten bokstav om inte namnet kommer från upptäckaren. T.ex Alzheimers. Den ska då skrivas med stor bokstav. Inte konsekvent då du blandar mellan stor och liten bokstav i sjukdomsnamnen. I övrig bra skrivet och lättförstått. /Anette
    Posted 13:04, 18 Dec 2016
    Informativt och lättläst. Hittade några stavfel och särskrivningar i texten. Se också över meningsbyggnaden i stycket om behandling. Tänkte också på att källförteckningen är lite svårläst som den ser ut nu. /Maria
    Posted 19:18, 19 Dec 2016
    Första meningen under urinvägsinfektion för män tog mig ett tag att få till och förstå. Om MAN är MAN och misstänker att MAN.... ha haaa..:) tror kanske att den meningen bör omformuleras för att få den mer lättläst och förståelig. Skippa några MAN även i den övriga texten så blir det bra.
    Fiffigt uppdelat med varje "åkomma" för sig med symtom, besvär, behandling. Det blev lätt att få en bra översikt på det sättet. / Karin :) edited 21:25, 19 Dec 2016
    Posted 21:22, 19 Dec 2016
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.