Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1078 > Sjukdomar > Irritabel colon (IBS)

Irritabel colon (IBS)

    Table of contents
    No headers

     

    IBS står för Irritable Bowel Syndrome, eller irritabel colon, och är en av våra vanligaste sjukdomar. En irriterad och orolig tarm kan ge förstoppning, diarré, magsmärtor och besvärande gasbildning. Sjukdomen är något vanligare bland kvinnor än bland män och brukar även kallas ballongmage eller stressmage (Jonsson, 2016). IBS är inte farligt och ger ingen ökad risk för andra sjukdomar. Symtomen kan vara jobbiga att leva med och kan i stor utsträckning påverka det vardagliga livet (Arnetz & Ekman, 2013). Det är en funktionell mag-tarm-sjukdom, vilket betyder att man inte kan upptäcka några fysiska fel på tarmen, men den arbetar inte riktigt som den ska. Orsaken till IBS är inte känd, men både fysiska och psykologiska faktorer påverkar. Ärftlighetsfaktorn är ca 30-50 %. Risken att få IBS ökar om man drabbats av en tarminfektion eller magsjuka, eftersom vår tarmbiota och dess normala sammansättning av mikroorganismer då påverkas. Tarmbiotan påverkas även av hur vi lever våra liv, då kost och stress kan ge obalanser (Johansson, 2015).

     

    Symtom
    IBS har många olika symtom och de kan skilja sig mellan olika personer. Några vanliga symtom är oregelbunden mag-tarm-funktion med diarré eller förstoppning eller växelvis båda symtomen (Enders, 2015). Det kan även vara uppblåsthet, gaser, smärta och obehag, ofullständig tarmtömning, magknip, buller och kramper. Det finns även mindre vanliga symtom som halsbränna, illamående, sömnsvårigheter, trötthet, hjärtklappning och tryck över bröstet. Vanligtvis sitter smärtan i magen på höger eller vänster sida precis under revbenen, där tjocktarmen svänger. Det kan också hända att man känner mensliknande smärtor, kramper eller smärta som strålar ut i ryggen (Antonsson, Steijer & Fröling, 2016).

     

    Diagnos
    Det finns inget test eller prov som direkt kan ge svaret IBS, utan istället görs en utredning för att utesluta andra sjukdomar. Blodprov tas för att utesluta gluten- eller laktosintolerans. Kalprotektin är ett protein som vid förhöjda värden kan påvisa om man har en inflammation i tarmen och visar om en utredning för inflammatoriska tarmsjukdomar ska göras. Efter blodproven kan man gå vidare med kameraundersökningar av tarmen och vid misstanke om IBS är koloskopi vanligast.
    Kriterierna för att ställa diagnosen IBS är återkommande besvär av smärta eller obehag i buken under minst tre dagar/månad de senaste tre månaderna. Symtomen ska ha uppkommit för minst sex månader sedan och med minst två av följande:
    * Lindring vid toalettbesök
    * Försämring med förändrad avföringsfrekvens
    * Försämring med förändrad avföringskonsistens (Antonsson, Steijer & Fröling, 2016). 

     

    Behandling
    De vanligaste behandlingarna vid IBS är mediciner som minskar symtomen:
    *Antidiarrémediciner minskar tarmens rörelser, mer vätska tas upp ur avföringen och motverkar gallsyrornas effekter.

    *Tarmavslappnande mediciner påverkar nerverna som styr tarmarnas rörelser. Tarmarna slappnar av, kramperna och smärtan från magen minskar.

    *Antidepressiva mediciner. Eftersom det finns en koppling mellan IBS, depressioner och stress kan dessa mediciner också ha effekter på tarmrörelserna (Antonsson, Steijer & Fröling, 2016).
    För att kunna behandla IBS måste man titta på hela individen och den utlösande faktorn till sjukdomen behöver inte vara den samma för en person som någon annan. Medicinerna påverkar inte de bakomliggande orsakerna. Vid IBS är det viktigt att se över sin livsstil och göra en förändring av kost, motion och stress (Mag- och tarmförbundet, 2016).

    *FODMAP är en kostbehandling som idag används för att lindra symtomen. Förkortningen står för Fermentable Oligo-saccharides, Disaccharides, Mono-saccharides And Polyols. Det är fermenterbara sockerarter och kortare kolhydratkedjor som vid obalanser i tarmen kan ge problem vid nedbrytningen.  Det är inte bara viktigt vad du äter utan även hur. Mindre portioner på regelbundna tider och i en lugn miljö kan hjälpa. Att få rådgivning av en dietist kan vara värdefullt (Jonsson, 2016). Probiotika, produkter med bakteriekultur som kan stärka bakteriefloran i tarmen, kan även hjälpa vid IBS med mycket diarréer.  

    *Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan vara till hjälp om du har magproblem och under lång tid levt under stress. Är man stressad och aldrig kommer till ro, får tarmarna inte den tid som behövs för att sköta sitt jobb och då blir situationen i magen kaotisk. Hela kroppen behöver tid för vila och återhämtning (Jonsson, 2016).

    *Motion kan hjälpa till för att må bättre. Fysisk aktivitet har visat sig effektiv i behandlingen av IBS och då främst konditionsträning. Det gäller att hitta rätt nivå som du och din mage klarar av (Antonsson, Steijer & Fröling, 2016).

     

    Referenslista

    Antonsson, S., Steijer, J. & Fröling, B. (2016) Magkänsla: Handbok för dig med orolig mage och IBS. Stockholm: Lava

    Arnetz, B.B. & Ekman, R. (2013) Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm: Forum förlag

    Enders, G. (2015) Charmen med tarmen. Stockholm: Forum förlag

    Johansson, M. (2015) Magstarkt!: en bok om tarmfloran och magens nervsystem. Sundbyberg: Pagina

    Jonsson, D. (2016) Magsmart: mat för en lugnare mage och bättre hälsa. Stockholm: Fitnessförlaget

    Mag- och tarmförbundet. (2016) Efterlysning: Livskvalité trots IBD: En rapport om att leva med IBD. Stockholm: Mag- och tarmförbundet

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Du är väldigt duktig på att formulera dig. Utförlig och kortfattad information om en sjukdom som drabbar många, men som det tyvärr inte forskas mycket om. Sjukdomen är väldigt bred med många olika symtom och det är svårt att som patient få hjälp. För mig är diagnosen IBS en diagnos som ställs när läkarna egentligen inte vet vad som felar i kroppen.
    Posted 10:30, 18 Dec 2016
    Intressant och bra läsning Maria!
    Vad jag tänker på som kan hjälpa en IBS mage är att äta långsamt och tugga länge på varje tugga. Ofta äts det allt för fort och matron infinner sig inte som kroppen faktiskt behöver. / Karin
    Posted 20:52, 19 Dec 2016
    Hej Maria!
    
Jag måste säga att du är superduktig på att formulera dig i skrift, vilket inte är det lättaste! Du har en lättläst och informativ artikel. Gillar också att du staplat upp de symtom man ska ha för att få diagnosen samt de olika behandlingarna.

    Det fanns ett ord i slutet av inledningen som inte gav mig någon förklaring av vad det betydde, vilket var ”tarmbiotan”. Hade varit bra om det fanns med en kort förklaring av vad det är för något.

    Bra jobbat! //Camilla
    Posted 15:08, 29 Dec 2016
    Tack för era kommentarer! Jag har gjort en liten ändring om tarmbiotan nu och hoppas att det blev bättre. Det är ett intressant ämne som jag skulle kunna skriva mycket mer om.
    Posted 21:45, 29 Dec 2016
    Mycket intressant läsning och lättöverskådlig text! Särskilt intressant att läsa om de olika behandlingsformerna, där antidepressiva kom som en nyhet.
    Posted 20:20, 3 Jan 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.