Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1078 > Sjukdomar > Fobier

Fobier

    Table of contents
    No headers

     

    Vad är en fobi?

    Ordet fobi kommer ursprungligen från det grekiska ordet Phobos, som betyder skräck. (Psykologpraktik AB, 2014) Att ha en fobi ger nämligen upphov till starka känslor av rädsla, som i vanliga fall är nödvändiga för vår överlevnads skull. Men när man upplever en fobi kan rädslorna, istället för att fungera som en skyddsmekanism, utgöra hinder i livet (1177 Vårdguiden, 2016).

    De ångestfyllda känslorna kan vara väldigt plågsamma att behöva genomlida. Det kan därför falla sig mer naturligt att försöka undvika de situationer som kan ge upphov till känslorna (Psykologiguiden, 2012). Men konsekvensen av att ständigt undvika sin fobi, är att hjärnan till slut lär sig att ångesten faktiskt försvinner då. Vilket lätt sprider sig vidare till allt fler tillfällen och situationer där ångest eller oro kan uppstå. Så småningom undviker man kanske alla de saker som man tycker om att göra, eftersom känslan av oro tar överhanden (Farm, Wisung, 2014).

    Personen med fobi vet ofta själv att rädslan egentligen är orimlig, men upplevs trots det lika otäck och verklig för den som drabbas (Psykologiguiden, 2012). Det kan nämligen vara svårt att själv kontrollera de känslor som infinner sig i samband med en fobi. Hjärnforskaren Mats Fredrikson (Hjärnfonden, 2011) beskriver ångesten som att hjärnan kidnappas av de starka rädslorna, som sedan låter paniken ta över hela tankehjärnan. 

     

    Fobier kan delas in i tre grupper: 

    • Specifika fobier: innebär stark rädsla för enskilda specifika företeelser, t.ex. ormar eller trånga utrymmen. 

    • Social fobi: innebär stark rädsla för sociala interaktioner, och hur man uppfattas av andra människor.

    • Agorafobi: även kallad ”torgskräck”, innebär en stark rädsla för vissa allmänna platser eller situationer med mycket folk, samt att där drabbas av en panikattack
      (Farm, Wisung, 2014).

     

    Hur vanligt är det, och varför drabbas man?

    Det uppskattas att omkring 10-15% av befolkningen utvecklar någon form av fobi (Psykologiguiden, 2012). De vanligaste fobierna är specifika fobier mot djur, i synnerhet farliga djur som ormar och spindlar. Men även olika naturföreteelser som stormar, vatten, åska eller höga höjder är vanliga. Annars är blod, sprutor och skador sådana fobier som ofta förekommer. Även då vissa fobier förekommer oftare än andra, kan man utveckla fobi mot vad som helst (1177 Vårdguiden, 2016).

    Fobier kan dels vara inlärda, men för vår överlevnads skull, har vi dessutom ett biologiskt anlag där vi helt enkelt hyser större respekt för vissa saker. Vi är alltså fortfarande extra känsliga för sådant som vi för längesen, då vi levde ute i naturen, kunde uppfatta som livshotande (Farm, Wisung, 2014). En aspekt som dels kan förklara de vanligaste fobierna, vilka också framträder som mer logiska. 

    Fobier kan också komma ur en plågsam upplevelse, exempelvis med en orm, vilket sedan ökar rädslan för eventuella framtida möten med ormar. Det kan sätta igång ett undvikande av alla tänkbara situationer, med all den rädsla som det innebär, att riskera möta eller till och med associera till de hemska ormarna igen (Farm, Wisung, 2014).

     

    Symtom 

    Man kan uppleva en rad olika symtom, men vanligt förekommande är:
    panik- och ångestkänslor, magont, darrningar, hjärtklappning och svettningar (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Vad händer i kroppen?

    I hjärnan har vi en liten mandelformad del som heter amygdala. Den bearbetar bl.a. känslor av rädsla och skräck (Sveriges utbildningsradio, 2011). Vid ett hot sänder amygdala signaler till kroppen, som förbereds på att möta faran. Exempelvis justeras syresättningen av kroppen genom ökad hjärtfrekvens och andning, samtidigt som armar och ben tillförs mer blod för att kunna slåss eller springa för livet. Ångest är därför nödvändig i farliga situationer, men ska tillika stängas av då faran är över. Men lider man av fobi är oron ständigt närvarande, trots att den egentliga faran inte finns (Farm, Wisung, 2014).

     

    Behandling

    För att behandla fobi finns det olika psykologiska metoder till hjälp. Dels finns ångestdämpande medel, sen finns också det som kallas KBT-behandling. 

    Hos ångestbenägna personer kan amygdala vara hyperaktivt, dvs. att den delen av hjärnan reagerar mer och oftare än hos andra personer. Med hjälp av ångestdämpande medel kan rädslan och ångesten minskas, eftersom det inverkar på aktiviteten i just dessa delar av hjärnan (Sveriges utbildningsradio, 2011).

    Men KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi) anses vara det bästa alternativet mot fobi, eftersom man bryter det undvikande beteendemönstret. Genom övningar lär man om hjärnan att det som drivit på fobin egentligen inte är så farligt som man föreställt sig. I små steg får man uppleva och möta sina svåra, ångestfyllda känslor utan att fly undan dem, så faran får prövas mot verkligheten. Då kan hjärnan lära om sig och bygga upp ett säkerhetsminne som hämmar det gamla rädslominnet, vilket slutligen leder till att man kan bli av med sin fobi (Hjärnfonden, 2011).

     

     

    Referenslista

    Farm, M. & Wisung, H. (2014). Fri från oro, ångest och fobier : Råd och tekniker från kognitiv beteendeterapi [Elektronisk resurs]. Bokförlaget Forum.
     

    Gråberg, I. (2012). Fobier. Hämtad 10 november, 2016,
    från Psykologguiden: http://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/fobier

     

    Hjärnfonden. (2011).Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest? Hämtad 10 november, 2016,
    från Hjärnfonden: http://www.hjarnfonden.se/2016/03/vad-hander-i-hjarnan-vid-radsla-och-angest/

     

    Holmér, E. (2016). Fobier. Hämtad 11 november, 2016,
    från 1177 Vårdguiden: 
    http://www.1177.se/Dalarna/Fakta-och...kdomar/Fobier/

     

    Psykologpraktik AB. (2014). Specifika fobier. Hämtad 8 november, 2016,
    från Psykologpraktik AB: 
    http://www.psykologpraktik.se/Proble...ecifika-fobier

     

    Sveriges utbildningsradio. (2011). UR Samtiden - Hjärnans dag 2011 : Rädsla syns i hjärnan [Video].
    Från Utbildningsradion: http://urskola.se/Produkter/163655-UR-Samtiden-Hjarnans-dag-2011-Radsla-syns-i-hjarnan#

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Väldigt intressant läsning. Fobier kan vara väldigt otäcka och för en som inte har det kan det vara svårt att begripa hur det kan vara möjligt. Jag har en ofantlig höjdskräck så jag känner igen mig i det du beskriver i din text. Bra skrivet! / Karin
    Posted 21:31, 19 Dec 2016
    Intressant att läsa! Jag håller med Karin om att fobier kan vara väldigt jobbiga. Min mamma har ormfobi och hon klarar inte ens att se en orm på tv eller i en tidning. Det skulle vara väldigt spännande att prova KBT mot hennes fobi, men det skulle hon aldrig gå med på. Och höjder är heller inget för mig! /Maria
    Posted 19:34, 4 Jan 2017
    Tack för era kommentarer, Karin och Maria!
    Posted 13:46, 5 Jan 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.