Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1078 > Sjukdomar > Eksem

Eksem

    Huden, en inledning

    Huden är vårt största organ och fungerar som en skyddsbarriär mot mikroorganismer eller annan skadlig påverkan för kroppens inre miljö. Huden består av tre olika lager; epidermis (överhuden) det översta skiktet, dermis (läderhuden) är det andra, lite mer tjockare skiktet. Det djupaste skiktet i huden är subcutis (underhuden) som består mest av fettceller. Dermatologi är läran om huden och dess sjukdomar (Vahlquist et al., 2012). Sjukdomar, inre organs funktion, hormoner och psykisk hälsa kan avspegla sig i huden (Nyblom, 2010).

    Olika former av eksem

    Eksem, eller dermatit som det också kallas är ett samlingsnamn på flera olika typer av inflammationstillstånd i huden. Inflammationen kännetecknas med att vara T-cellsdriven i epidermis och dermis (Vahlquist et al., 2012). T-celler är vita blodkroppar som påverkar bildningen av antikroppar, dessa har även betydelse för kroppens immunförsvar (Lindskog, 2014). Atopiskt dermatit är den allra vanligaste formen av eksem. Det är också vanligt med kontakteksem och handeksem (Vahlquist et al., 2012).

    Atopiskt dermatit utvecklas ofta i tidig barndom, det beräknas att 20 % av 6–7-åriga barn i Norden har haft symtom. Ofta växer eksemtypen bort med åldern men kan kvarstå hos vissa vuxna. Tidigare uppskattades det att cirka 1–3 % vuxna personer har atopisk dermatit. Dock anses det vara underskattat idag och siffrorna bör revideras till 5–10 % (Svedman & Svensson, 2016). Symtom för atopisk dermatit är kliande, rödfläckig, torr och fjällande hud. Sprickor i huden kan också bildas (Nutten, 2015).

    Kontakteksem kan bero på allergi eller ha en icke-allergisk orsak. Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi i Europa. Två undersökningar i Sverige har visat att cirka 15–21 % kvinnor och 3–4 % män har nickelallergi (Metsävainio, Utter, Stenberg, Liden, Meding & Svensson, 2006). Ofta uppkommer symtom efter 1–2 dagar efter exponering av ett allergiframkallande ämne. Klåda, rodnad, ödem och vesikler kännetecknar kontakteksem (Vahlquist et al., 2012).  

    Handeksem är den mest vanliga arbetsrelaterade hudsjukdomen, för dem som är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården är prevalensen 15–20 % (Olofsson, 2006). Fler exempel på riskyrken för utveckling av handeksem är lokalvårdare, kock och frisör där huden ofta utsätts väta och hudirriterande ämnen (Meding, 2010). Cirka 10 % av den övriga befolkningen har handeksem (Olofsson, 2006). Olika grupper för denna eksemtyp är exempelvis vesikulos (vätskande blåsor), atopiskt handeksem, allergiskt kontakteksem eller irritationseksem (Meding, 2010).

    Etiologi, varför uppkommer eksem?

    Det är svårt att fastställa exakt etiologi för de flesta typer av eksem, uppkomsten kan som sagt bero på faktorer i vår miljö så som allergi eller andra ämnen som irriterar huden (Setterberg, 2011). Detta gäller speciellt vid handeksem och kontakteksem (Vahlquist et al., 2012).

    Genetiska faktorer kan också bidra till eksem. Forskarna har funnit att den så kallade filaggringenen är den viktigaste genen och att mutationer ökar risken att utveckla detta tillstånd i huden. En kombination mellan arv och miljö påverkar uppkomsten av atopisk dermatit. Personer med denna eksemtyp har en mycket klådbenägen och torr hud i allmänhet, detta sätts i samband med en defekt hudbarriär. Klimatfaktorer bidrar, 75 % med eksem i Norden har lindrigare besvär under sommaren (Svedman & Svensson, 2016).

    Behandling

    Den medicinska behandlingen av eksem består av fyra hörnstenar, första delen är att reducera faktorer som märkbart försämrar tillståndet i huden, till exempel vid kontakteksem. Andra delen är att behandla den inflammation som uppstått i huden (Vahlquist et al., 2012). Detta görs med så kallade glukokortikoider, mer känt som kortison som både minskar klåda och dämpar inflammationen. Det finns fyra olika styrkor av kortison, från mild till extra stark (1177 vårdguiden, 2014). Ofta behövs stark kortisonpreparat för behandling av handeksem (Olofsson, 2006). Risken för biverkan av kortison ökar vid användning längre än rekommenderat eller appliceras i ansikte eller hudveck. Detta kan leda till att huden blir tunnare (1177 vårdguiden, 2014).

    Tredje delen i behandlingen är att stärka den skadade hudbarriären med mjukgörande medel. Det är viktigt att återge fukt till huden eftersom den då blir mer motståndskraftig mot allergiframkallande ämnen eller uttorkning. Sista delen i behandlingen är uppföljning (Vahlquist et al., 2012).

     

    Referenser

    Lindskog, B. I. (2014). Medicinsk miniordbok. (8. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

     

    Meding, B. (2010). Handeksem – en folksjukdom med dålig prognos. Allergi i praxis, 1, 36–40.

     

    Metsävainio, A. S., Utter, A., Stenberg, B., Liden, C., Meding, B., & Svensson, Å. (2006). Allergi och överkänslighet i huden kartlagd i svensk studie. Läkartidningen, 103, (41), 3075–3078.

     

    Nutten, S. (2015). Atopic dermatitis: Global epidemiology and risk factors. Annals of nutrition & metabolism, 66, (1), 8–16. doi: 10.1159/000370220.

     

    Nyblom, H. (2010). Vägen till friskare hud. Stockholm: Bonnier fakta.

     

    Olofsson, C. (2006). Astma, allergi och eksem i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

     

    Schelin, Å. (red.). (2014). Läkemedel mot eksem. Hämtad 7 november, 2016 från 1177 vårdguiden: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Rad...del-vid-eksem/

     

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. Stockholm: Liber.

     

    Svedman, C., & Svensson, Å. (2016). Atopisk dermatit – utredning och behandling. Allergi i praxis, 1, 6–13.

     

    Vahlquist, A., et al. (red.). (2012). Rorsmans dermatologi, venereologi. (8. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Bra uppbyggd artikel, lättläst och bra information.
    Posted 22:39, 24 Dec 2016
    Intressant ämne då jag själv har lidit av känslig och besvärlig hud hela mitt liv. Har haft mycket eksem som barn som till stor del nu vuxit bort men huden är fortfarande känslig och reagerar på allt från tvättmedel till värme/kyla och vatten. Jag visste inte mycket alls om den genetiska faktorn så det var spännande att du hade tagit upp det, jag blev lite nyfiken och tänker läsa vidare om det på egen hand. I övrigt var det en tydlig och bra artikel med mycket information. /Sara
    Posted 15:49, 25 Dec 2016
    En bra och informativ artikel. Texten skulle bli mer lättläst om du bytte ut vissa ord (tex prevalensen och vesikler). /Emma
    Posted 13:51, 2 Jan 2017
    En intressant artikel med mycket information. Jag tycker att texten är lättläst och tydlig.
    Posted 11:00, 3 Jan 2017
    En intressant artikel om ett ämne som är ganska vanligt. Jag har flera i min närhet som har haft jobbiga eksem, men som blivit mycket bättre. En person fick eksem på grund av nickelallergi och det blossade upp väldigt fort. Blir nyfiken att läsa mer!
    Posted 10:53, 4 Jan 2017
    Tack allihopa för era kommentarer, kul att ni blir inspirerade att söka vidare information :)
    Ja, eksem oavsett orsak är rätt vanligt. Själv kämpade jag med blossande eksem medan jag satt och skrev artikeln.
    // My
    Posted 12:15, 9 Jan 2017
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.