Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1078 > Sjukdomar > Bröstcancer

Bröstcancer

    Table of contents
    1. 1. Sjukdomsbeskrivning
    2. 2.  
    3. 3. Referenser
    Sjukdomsbeskrivning

    Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och omkring 8000 diagnoser sätts årligen.  Medianåldern för insjuknande är 60 år och färre än 5% är under 40 år (Johansson et al., 2013). Bröstcancer är inte endast en sjukdom utan flera, där carcinom vilket uppstår i mjölkgångarna, står för 99% av cancerfallen. Sarkom uppstår i bindvävnaden, mellan mjölkörtlarna (Sköld Nilsson,2011).

     
    Orsak och risker

    Den sammanlagda mängden östrogen som bröstkörtlarna utsätts för under en livstid kan vara en orsak till att bröstcancer utvecklas. Det innebär att kvinnor som har tidig menstruation, sen första graviditet eller ingen graviditet och sen menopaus har en ökad risk att drabbas av bröstcancer. Även kvinnor som ätit p-piller i lång tid sedan ung ålder kan drabbas (Olsson,1996;  Setterberg, 2011).

    Det finns dock flera andra riskerfaktorer, som exempelvis stress och övervikt som kan ha betydelse.  Det är dock inte bevisat hur mycket detta påverkar den övergripande risken (Nilsson,2011).

     

    Ärftlighet

    Omkring 5 - 10 procent av bröstcancerfallen beror på ärftlighet. Många av de drabbade har sjukdomsfall i släkten som kan spåras till två cancergener - BRCA1 och BRCA2.  Hos de som har anlagen och förändringarna i gen BRCA1 är risken för insjuknande 50 - 80 procent. Vid förändringar i BRCA2 är risken något högre, 80 - 90 procent. Anlaget kan ärvas både från mamman eller pappan. Om två nära släktingar, dvs syskon, föräldrar eller barn insjuknar före 50 års ålder, kan man misstänka en ärftlighetsfaktor. Vid ärftlig bröstcancer kan man insjukna tidigt i livet, ibland redan i trettioårsåldern (Sköld Nilsson,2011).

     

    Förebyggande åtgärder

    Att screena för bröstcancer förekommer nu i varje län, men åldern för kallelse kan variera. Man genomgår då en mammografi årligen för att säkerställa att förändringar upptäcks i ett tidigt stadium. Att själv undersöka sina bröst redan i tidig ålder kan också innebära att eventuella tumörer eller förändringar upptäcks tidigt.

    Om det finns flera fall av bröstcancer i släkten finns möjlighet att låta testa sig för att se om man bär anlagen. Därefter kan man gå på tätare kontroller eller göra en förebyggande operation, exempelvis masektomi, för att minska risken för att insjukna (Sköld Nilsson,2011).

     

    Symptom

    I många fall är det patienten själv som upptäcker en förändring, i form av knölar, i bröstet. Vid knutor eller förhårdnader är det oftast inte cancer, utan cystor, bindvävsknutor eller en svullnad i bröstkörtlarna(Nilsson,2011; Setterberg, 2011). Det är viktigt att uppsöka vård om man upptäcker en förändring, då det inte är möjligt att med fingrarna känna hur vida knölen är ofarlig eller en cancertumör.

    Ett vanligt symptom är att huden eller bröstvårtan dras in, eller att bröstet förändrar utseende genom rodnad eller svullnad. Man kan också få ett sår som uppstått oförklarligt och som inte läker, även om det är mindre vanligt. Även vätskeutsöndring från bröstvårtan kan vara en varningssignal. Vätskan kan vara genomskinlig, blodig eller brunaktig (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Undersökning

    Bröstcancer faller under det standardiserade vårdförloppet och man kallas därför snabbt in till undersökningar vid misstänkt bröstcancer. Man gör en fullständig mammografi, vilket innefattar brösten men också lymfkörtlarna i armhålan, området vid nyckelbenet och halsen. Även en ultraljudsundersökning kan genomföras om man har mycket bröstkörtelvävnad, då det kan vara svårt att tolka mammografiresultatet.

    Man kan också få lämna ett cellprov från den misstänka förändringen, vilket görs genom att en nål förs in genom huden och hämtar celler från knölen. Därefter undersöks vävnadsprovet i mikroskop (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Behandling

    Behandling för bröstcancer är likartad med behandling för cancer i andra delar av kroppen.  I stort sett alla bröstcancerpatienter genomgår kirurgi. Ibland tas endast en liten del bort, så kallad bröstbevarande kirurgi, ibland måste hela bröstet opereras bort. De flesta påbörjar sin behandling med att genomgå kirurgi, för att därefter behandlas med cytostatika. Också godartade förändringar kan kräva kirurgisk behandling (Sköld Nilsson,2011).

    Majoriteten av bröstcancerpatienter får genomgå strålningsbehandling. I vissa fall sker detta endast vid operationsområdet, i andra fall kan strålning krävas även över armhåla eller lymfkörtlar. Även behandling med cellgifter ges, som pågår i kurer över fyra månders tid.

    Det är vanligt att läkemedel som blockerar kroppens upptag av östrogen eller helt hindrar att östrogen tillverkas används, vilket minskar cancercellernas tillväxt. Är man under 40 år kan man medicineras med läkemedel som minskar äggstockarnas produktion av könshormon. Behandlingen pågår 5 till 10 år efter en operation och ger klimakterieliknande besvär även hos kvinnor som redan genomgått klimakteriet (1177 Vårdguiden, 2016).

     

    Prognos

    Genom förebyggande åtgärder såsom mammografi och möjligheten att göra förebyggande operationer, är prognosen god för bröstcancerpatienter idag (Sköld Nilsson,2011). Man beräknar överlevnad över en femårsperiod, respektive en tioårsperiod, där 90% överlever fem år efter diagnosen och 83,5% överlever tio år (Johansson et al., 2013).

     

    Förekomst hos män

    Bröstcancer hos män är ovanligare än hos kvinnor. Skillnaden är att bröstcancer hos män oftast upptäcks i ett senare stadium, vilket gör att prognosen kan vara sämre (Johansson et al., 2013).   Tillstånd som ger förhöjd östrogenhalt, såsom leverskador, nedsatt testikelfunktion eller alkoholism ökar risken för manlig bröstcancer (Sköld Nilsson,2011).

     

    Referenser

    Dahllöv, A (Red.). (2016) Bröstcancer. Hämtad 2016-11-21 från 1177 Vårdguiden:

    http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cance...r/Brostcancer/

     

    Johansson.E, (Red.). (2011) Cancer i siffror 2013: Populärvetenskaplig fakta om cancer. Hämtad 2016-11-21 från Cancerfonden:

    https://res.cloudinary.com/cancerfon...ffror_2013.pdf

     

    Olsson. H, (1996). Tumörsjukdomar. (1:14. Uppl.)

    Lund, Studentlitteratur.

     

    Setterberg, E. (2011). Medicin 1 och 2. (1. Uppl.)

    Stockholm: Liber.

     

    Sköld Nilsson, A. (2011). Bröstcancerboken.

    Stockholm, Nordstedts.

    Files (0)

     

    Comments (6)

    Viewing 6 of 6 comments: view all
    Se över dina referenser. Referensen ska ligga före .(punkten) i dina meningar och referenslistan ska stå i bokstavsordning samt i lika teckenstorlek./Karin
    Posted 20:22, 30 Nov 2016
    Se över meningsuppbyggnaden och tänk på att inte använda för många kommatecken. Det är 40 st. Se också över eventuella dubbla mellanrum/inget mellanrum efter punkter/kommatecken. //Sara Rosqvist edited 10:00, 7 Dec 2016
    Posted 23:23, 2 Dec 2016
    Se över referenslistan, de ska vara i bokstavsordning. /Elisabeth
    Posted 15:58, 13 Dec 2016
    De många kommatecknen gör din text svårläst. På några ställen behöver meningsbyggnaden ses över och några man tas bort. Jag tänkte också på att referenslistan ska vara i bokstavsordning och i samma teckenstorlek. /Maria
    Posted 19:46, 19 Dec 2016
    Tycker det var väldigt intressant att läsa, men jag reflekterade över är att all text inte är i samma teckenstorkek.
    Posted 02:01, 28 Dec 2016
    Har fixat runt litet i texten. Tror det ser något bättre ut nu.
    Posted 20:32, 3 Jan 2017
    Viewing 6 of 6 comments: view all
    You must login to post a comment.