Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, MC1078 > Sjukdomar > Anemi

Anemi

    Table of contents
    No headers

    Anemi är ett latinskt ord för vad vi på svenska kallar blodbrist (Sandström, 2013). Det finns över 2 miljarder människor runt hela världen som har sjukdomen och den finns i olika former. Den vanligaste är järnbristanemi och anemi som blivit till följd av en infektion, sjukdomen kan således vara primär men också sekundär vilket betyder att den är orsakad av annan sjukdom (Birgegård G, Björkegren K & Ljug R, 2014). Den största gruppen som drabbas är äldre och kvinnor som antingen ammar, är gravida eller har menstruationer (Sandström, 2013).

    Orsak

    Vad som ligger bakom sjukdomen kan vara brist på ett ämne som heter hemoglobin och finns i de röda blodkropparna i blodet. För att dessa ska kunna bildas behövs järn vilket vi får i oss via kosten. Järnbrist är vanligt och kan också orsakas av stora blödningar, magsår eller menstruationer hos kvinnor till exempel (Sandström, 2013). För att förklara hemoglobin kan man säga att det är ett hjälpmedel i de röda blodkropparna som hämtar syre till kroppens alla celler och lämnar koldioxid, är rikt på järn och även ger den röda färgen till blodet. Blir detta ämne för lågt så får vi en blodbrist, kroppen får inte tillräckligt med syre och då kan cellerna bli skadade och dö. WHO räknar med en gräns för kvinnor på 120g/L och män 130g/L vad gäller hemoglobinhalten i blodet. Värdet kan vara lägre utan att det känns eller har utvecklats till en blodbrist, detta beroende på att vi som individer är olika (Birgegård G, m.fl., 2014). Brist på andra vitaminer som är livsviktiga så som B12 och folsyra vilka vi får i oss via maten vi äter kan också ge sjukdom eller symtom.

    En annan anledning kan vara att mängden röda blodkroppar som finns i blodet är för liten vilket bidrar till lägre syresättning i blodet och kroppen då det är dessa som sköter transport av syre och koldioxid. När vi blir äldre så börjar kroppen att säga ifrån och kan inte längre tillverka våra röda blodkroppar på samma sätt som när vi varit unga, därför är det vanligt att många äldre får sjukdomen. Det kan också handla om att de fått sjukdomen som en följd av andra sjukdomar som äldre brukar ha, exempelvis hjärtsjukdom (Sandström, 2013). Även vid andra diagnoser kan anemi uppkomma som en slags biverkning som sagt, speciellt vanligt är det vid cancer och inflammatoriska sjukdomar, då tillverkningen av blodet och blodkropparna blir påverkade (Birgegård G, m.fl., 2014).

     

    Symtom

    Vanliga symtom är: trötthet, yrsel, dyspné, sömnstörningar, huvudvärk och hjärtklappning b.la. Allt detta beror på att kroppen inte får tillräckligt med syre till sina celler. En person som lider av blodbrist kan gå en längre tid om det är en smygande sänkning av hemoglobinvärdet. Då vänjer sig kroppen sakta men säkert vid förändringen och några symtom märks inte fören patienten uppsöker vård för annat ändamål. Vid järnbrist så kan RLS, restless legs, vara ett annat symtom (Birgegård G, m.fl., 2014).


    Behandling

    För att veta om det är anemi så tas ett enkelt blodprov. Det kan visa vilken typ av sjukdomen du har och vilken behandling du ska få emot den. Det kan också bli att fler prover måste tas där det tydligare syns vad för slags blodbrist det handlar om. Är den en allvarlig eller svår så kommer blodet att granskas och undersökas mer ingåede. Då kollar man på hur blodet är sammansatt med blodkropparna men också blodplättarna och det görs för att se hur mycket järn som finns i kroppen och hur många de röda blodkropparna är.

    Vanligaste blodbristen beror just på järnbrist och då blir ett järntillskott tillsatt nästan direkt bestående av antingen tabletter eller via sprutor. Även vid B-12 vitaminbrist och folsyrabrist så finns det tablettbehandling. Har patienten en allvarlig form av sjukdomen och ihärdiga jobbiga symtom eller en kronisk blodbrist så kan det bli att denne får blodtransfusioner för att öka på blodmängden och de röda blodkropparna. Just vad gäller anemi som blir till följd av annan sjukdom så kan det behöva tillsättas erytropoeitin. Det är kroppens egna hormon och har till uppgift att göra så att benmärgen vet att den ska tillverka alla de röda blodkroppar kroppen och blodet behöver. Klarar inte kroppen av att tillverka detta hormon i den utsträckning som efterfrågas så måste man tillsätta det för att få nya blodkroppar (Sandström, 2013).

     

     

    Referenslista

    Birgegård G, Björkegren K & Ljug R. (2014). Anemier.
    Hämtad 2016-11-15 från Läkemedelsverket: https://lakemedelsboken.se/kapitel/blod/anemier.html

    Sandström Herbert. (2013-10-03). Blodbrist.
    Hämtad 2016-11-15 från Vårdguiden http://www.1177.se/Vasternorrland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Blodbrist/?ar=True

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Denna mening skulle jag nog formulera om, då den är lite för lång och svår att läsa i ett svep. Det sista 7 orden i meningen får jag inget grepp om.

    "Värdena kan också vara lägre utan att det känns eller är en blodbrist beroende på individen eftersom att alla är olika och vissa har individuellt hemoglobinvärde men ändå stabilt"

    Förslag på mening:
    Värdena kan också vara lägre utan att det känns eller är en blodbrist eftersom det är olika för alla individer. Det innebär att individuellt kan ett lågt hemoglobinvärde vara stabilt.

    Jag kan även tycka att ordet anemi upprepas lite för många gånger. Försök att få bort/ersätta något. Den som läser vet förhoppningsvis om att allt handlar om anemi. :)/ Karin edited 19:48, 17 Dec 2016
    Posted 19:48, 17 Dec 2016
    Håller med ovanstående. Hittar lite stavfel/slarvfel också. Dela gärna upp texten i mindre bitar så blir det lättare att läsa. /Johanna
    Posted 17:27, 4 Jan 2017
    Tack för feedbacken tjejer! :) Har kollat igenom och försökt ändra på det ni påpekat, hoppas det gjort någon skillnad! /Elina
    Posted 23:57, 5 Jan 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.