Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling MC2018 > Ordlista > NSAID

NSAID

    Table of contents
    No headers

     

    NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs)

     

    NSAID tillhör gruppen anti-inflammatoriska läkemedel och har en smärtlindrande effekt på nociceptiv smärta som registreras av smärtreceptorer (nociceptorer) i en skadad/inflammatorisk vävnad. Även en temperatursänkande inverkan finns. Medicinen används framför allt i akuta tillstånd där inflammation förekommer i muskler och leder men även vid långvarig smärtproblematik. (1, 2) Vid långdragna tillstånd av smärta utan inslag av inflammation verkar NSAID preparatens effekt vara av mindre verkningsfulla (7).

    Redan för 2000 år sedan rekommenderade Hippokrates extrakt från pilträd i smärtlindrande syfte vid förlossningar. Därefter har extrakt från både bark och blad fortsatt användas genom tiden och preparatet utvecklades ytterligare. Under 1800-talet gav man extraktet från barken namnet Aspirin, med substansen acetylsalicylsyra (ASA).  På 1900-talet började man utveckla och framställa ytterligare NSAID-preparat, t ex. ibuprofen. (1) Några exempel på läkemedel som ingår i NSAID-gruppen är: Diklofenak, Voltaren, Ipren, Orudis, Naproxen m.fl. (2)

    Vid en kroppslig skada frisätts arakidonsyra från det skadade cellmembranet. Enzymet COX 2 börjar bildas i samband med detta och vid kontakt med arakidonsyran bildas prostaglandiner (PG). Dessa är orsaken till att en inflammatorisk process startas. Prostaglandinerna ger de tydliga tecknen på inflammation såsom svullnad, rodnad och värmeökning. Den antiinflammatoriska effekten fås av att NSAID verkar perifert och hämmar COX 1 och COX 2 – enzymer som behövs vid bildandet av PG. Även smärtan minskas då inflammationen lindras. NSAID har även en inverkan i centrala nervsystemet och den febernedsättande effekten fås då genom att prostaglandinerna ej får möjligheten att påverka termostatcentrum i hjärnan. (1)

    NSAID kan vara både oselektiva och specifikt hämma COX 2. De flesta äldre NSAID är oselektiva och bildning av både COX 1 och COX 2 hämmas.(1)

     

    (4)

     

    COX 1 bildas kontinuerligt i många olika vävnader och ingår i många normala processer i kroppen. Medan COX 2 som spelar störst roll vid inflammationen är ett aktivt enzym normalt i urinvägarna och CNS (5).  Bilden ovan beskriver schematiskt hur COX 2 är mer involverad vid framställandet av "patologiskt prostaglandin" vid inflammation. Bild exemplet visar detta vid födröjd läkning av magsår (4).

    Cyklooxygenas (COX) som enzymet kallas har beskrivits som en katalysator vid bildningen av prostaglandiner och i CNS har den bland annat en funktion att starta processer i dorsalhornsneuron och startar smärtsignaler till hjärnan (5).  

    Användande av NSAID ger en god smärtlindrande effekt men innebär också biverkningar. Vanligast är besvär med magen t.ex. dyspepsi men i svårare fall kan även magsår uppträda, eftersom prostaglandinerna vanligtvis har till uppgift att minska magsyreproduktionen och bygger upp det skyddande slemhinnelagret i magsäcken som står emot saltsyran. Därför är NSAID kontraindicerat till patienter med mag/tarmblödningar. (1, 2) Överkänslighet och allergiska reaktioner är vanliga och försiktighet krävs vid graviditet. Till patienter som får för mycket biverkningar av NSAID preparat kan erbjudas Coxiber istället, som endast hämmar COX 2-enzymet i den inflammatoriska processen. Dock innebär detta preparat större risker och biverkningar för patienter med hjärtbesvär och är därför kontraindicerat vid hjärt- och kärlsjukdom och stroke (1). Enligt senaste forskning avrådes patienter med hjärtsjukdom helt från medicinering med NSAID. (3)

    Försiktighet med NSAID användning bör även tillämpas postoperativt vid ryggkirurgi då man har sett en dosrelaterad korrelation mellan NSAID och utebliven fusion. Preparaten kan påverka nybildningen av ben negativt (5). Före alla slags kirurgiska ingrepp bör NSAID utsättas ungefär 4-5 dagar innan för att undvika den ökade blödningsbenägenheten dessa läkemedel för med sig. Försiktighet med NSAID bör förekomma även i samband med medicinering med WARAN som i sin tur även det ökar blödningsrisken då det används för att minska risken för att få blodproppar (7)-

    Referenser

    1. Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2010). Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

    2. Läkemedelsverket. Fredenberg, S., Vinge, E., & Karling, M. (2011-2012). Läkemedelsboken. Smärta och smärtbehandling (s.877-904). Läkemedelsverket: Elanders Sverige AB.

    3. McGettigan, P., Henry, D. (2013) Use of Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs That Elevate Cardiovascular Risk: An Examination of Sales and Essential Medicines Lists in Low-, Middle-, and High-Income Countries. PLOS Medicine (10)2. 1-6.

    4. Konturek SJ. Konturek PC. Brzozowski T. Prostaglandins and Ulcer Healing: a review Article. J Physiol Pharmacol. 2005 Sep;56 Suppl 5:5-31.

    5. Tullberg T. Björn B. Ryggen. Stockholm: Liber AB; 2010. p. 75-76

    6. Tullberg T. Björn B. Ryggen. Stockholm: Liber AB; 2010. p. 409.

    7. Nisell, R & Lundeberg, T. (1999). Smärta och Inflammation: Fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. Lund. Studentlitteratur.

     

    Föränding av text med bild tillagt utfört av Niklas Parmelund

    Text har lagts till av Ann-Louise vid referens nr: 7.

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Hej
    Bra skrivet och lätt läst tycker jag. Fick lära mig att Chillipeppar har tydligen en antiinflammatorisk effekt via capsaicin när jag läste på kring NSAID ;@)
    Lycka till med kursen.
    Posted 20:00, 3 Oct 2013
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.